João 7

Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Ciaŋ hameŋ agadɨ abɨci ci lɨci Jisasɨ agaŋ Galili fɨli tɨbɨ hɨdadami. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ Judia fɨli tɨbɨ hɨniavɨhadami agɨlaŋ nudɨ ifɨhɨmɨben aba lɨhavɨdaci nɨbu Judia fɨli tɨbɨ uu saŋ valami.
1 Depois disso, Jesus começou a andar pela Galileia; ele não queria andar pela Judeia, pois os líderes judeus dali estavam querendo matá-lo.
2 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ cavaŋ ulaŋ hɨvɨ hɨnihɨni agadɨ mɨhiŋ hekɨlɨ agaŋ mikɨ mikɨ lɨmi.
2 Aconteceu que a festa dos judeus chamada Festa das Barracas estava perto.
3 Lɨci Jisasɨ imahalinu agɨlaŋ nudɨ abavɨmi. Nama haiabɨla nagadɨ valavɨla Judia fɨli tɨbɨ uha uavɨmi. Uavɨla sibɨla mu hɨdɨlɨ mu hɨdɨlɨ vilanaŋ agɨladɨ vidanaŋ nadɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ igavɨm uavɨmi.
3 Então os irmãos de Jesus disseram a ele: — Saia daqui e vá para a Judeia a fim de que os seus seguidores vejam o que você está fazendo.
4 Hulaŋ mu agaŋ hɨji nameŋ agadɨ igahɨlavɨla abɨvi uavɨmi. Iadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igavɨm aba abɨvi uavɨmi. Lavɨla nɨbu sibɨla ma sɨvɨlavɨla vivi uavɨmi. Nama akuaba akuaba lɨben aba hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ igasulavɨdaci lɨha uavɨmi.
4 Pois quem quer ser bem-conhecido não deve esconder o que está fazendo. Já que você faz essas coisas, deixe que todos o conheçam.
5 Nudɨ imahalinu agɨlaŋ nusaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lamavɨmi sadaŋ hameŋ abavɨmi.
5 Até os irmãos de Jesus não criam nele.
6 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ cɨhu nulɨdɨ abami. Iadɨ mɨhiŋ agaŋ vakala uami. Agadɨ ala namɨlaŋ uben aba huaci ubalaŋ uami.
6 Ele respondeu:
7 Hulaŋ iamɨgali fɨli hɨsɨŋ agɨlaŋ naludɨ nagɨli ma lamavɨbali uami. Viaŋ nulɨdɨ lusɨŋ sɨbɨlɨ agɨlasaŋ abɨdalɨŋ iadɨ pam nagɨli lamavɨlalɨ uami.
7 O mundo não pode ter ódio de vocês, mas tem ódio de mim porque eu afirmo que o que o mundo faz é mau.
8 Namɨlaŋ pam mɨhiŋ hekɨlɨ heŋ sɨmɨŋ hekɨlɨ nana saŋ Jelusalem haiabɨla uhalaŋ uami. Viaŋ ma uben uami. Iadɨ uu mɨhiŋ agaŋ nɨbu vakala uami.
8 Vão vocês à festa, mas eu não vou porque a minha hora ainda não chegou.
9 Nɨbu nulɨdɨ hameŋ abavɨla Galili fɨli tɨbɨ heŋ hɨnimi.
9 Jesus disse isso e ficou na Galileia.
10 Hɨnidaci nudɨ imahalinu agɨlaŋ pam uavɨmi. Uavɨdaci nɨbu hɨniavɨla nɨfɨlɨ cɨki sɨvɨlavɨla sɨvɨ umi. Lɨdaci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nudɨ ma igavɨmi.
10 Depois que os seus irmãos foram à festa, Jesus também foi, mas fez isso em segredo e não publicamente.
11 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ mɨhiŋ hekɨlɨ hɨvɨ nudɨ suhɨla suhɨla abavɨmi. Hulaŋ agaŋ abeŋ hɨnidi uavɨmi.
11 Os líderes judeus o procuravam na festa e perguntavam: — Onde é que está aquele homem?
12 Lɨhavɨdaci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nusaŋ mu ciaŋ mu ciaŋ aba aba ciabɨsɨ iahuavɨmi. Limu hɨhɨle nameŋ abavɨmi. Hulaŋ agaŋ nɨbu hulaŋ huaci uavɨmi. Limu hɨhɨle agɨlaŋ abavɨmi. Hɨma uavɨmi. Nɨbu hulaŋ iamɨgali akape agɨladɨ hɨji mɨŋaihuihu lɨlalɨ uavɨmi.
12 Na multidão havia muita gente comentando sobre ele. Alguns diziam: — Ele é bom. — Não é não; ele engana o povo! — afirmavam outros.
13 Hameŋ abavɨmi ala Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlasaŋ lɨdavɨla haiabɨla iaha ma abavɨmi.
13 Mas ninguém falava abertamente sobre ele porque todos tinham medo dos líderes judeus.
14 Lɨhavɨdaci mɨhiŋ hekɨlɨ alɨhaŋ alɨhaŋ hɨvɨ Jisasɨ agaŋ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ caba heŋ umi. Uavɨla hulaŋ iamɨgali agɨladɨ milɨbami.
14 Quando a festa já estava no meio, Jesus foi ao Templo e começou a ensinar.
15 Milɨbɨdaci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ nudɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨmi. La hɨji cuvɨlɨŋ cuvɨlɨŋ igahɨlahɨla abavɨmi. Hulaŋ nagaŋ akɨ me lavɨla hɨji hutesɨ daŋ hɨni uavɨmi. Nɨbu sɨhɨ ciaŋ hɨvɨ ma umi uavɨmi.
15 Os líderes judeus ficaram muito admirados e diziam: — Como é que ele sabe tanto sem ter estudado?
16 Hameŋ abavɨdaci Jisasɨ agaŋ nulɨdɨ abami. Ciaŋ naludɨ milɨbadin nagaŋ iadɨ nukeŋ hɨma uami. Nɨbu Asɨ dɨ ciaŋ uami. Asɨ agaŋ iadɨ abɨci vemin uami.
16 Jesus disse:
17 Hulaŋ mu Asɨ dɨ hɨji lubiahɨlahɨla saŋ igahɨlavɨla uami. Ha ciaŋ hɨdɨlɨ viaŋ suladin nagadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igɨbali uami. Igavɨla abɨbali uami. Ciaŋ mu nagaŋ Asɨ dɨ hɨvɨ ve aba abɨbali uami. Ciaŋ mu nagaŋ nudɨ nukeŋ hɨji hɨsɨŋ ciaŋ aba abɨbali uami.
17 Quem quiser fazer a vontade de Deus saberá se o meu ensino vem de Deus ou se falo em meu próprio nome.
18 Hulaŋ mu nudɨ nukeŋ hɨji hɨvɨ ciaŋ abɨlalɨ agaŋ nudɨ nukeŋ ibi mɨŋaiahɨben aba lɨlalɨ uami. Agadɨ ala hulaŋ mu agaŋ hulaŋ mu agadɨ abɨci veve hɨsɨŋ hulaŋ agadɨ ibi mɨŋaiahavɨla uami. Ha hulaŋ agaŋ nɨbu ciaŋ amɨŋ laci abɨlalɨ uami. Nɨbu analɨ ma abɨlalɨ uami. Lusɨŋ sɨbɨlɨ vivi hɨsɨŋ hɨji agaŋ avi nudɨ hɨvɨ ma hɨnilalɨ uami.
18 Quem fala em seu próprio nome está procurando ser elogiado. Mas quem quer conseguir louvores para aquele que o enviou, esse é honesto, e não há falsidade nele.
19 Vaka Mosesɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ naludɨ iamɨlɨhalinalu agɨlasaŋ igumi uami. Agadɨ ala naludɨ hulaŋ pabiŋ cɨki avi ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ ma lubiahɨlɨlalɨ uami. Hameŋ sadaŋ iadɨ ifɨhɨmɨben aba lɨlaŋ uami.
19 Foi Moisés quem deu a
20 Lɨci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ hɨbɨŋ nudɨ abavɨmi. Sudɨ sɨbɨlɨ nama hula hɨnidi uavɨmi. Nadɨ ani ifɨhɨmɨben aba li uavɨmi.
20 A multidão respondeu: — Você está dominado por um demônio! Quem é que está querendo matá-lo?
21 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ cɨhu hɨbɨŋ abami. Alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ viaŋ sibɨla pabiŋ agadɨ vicin uami. Lɨlɨŋ namɨlaŋ hudɨmɨda hɨji cuvɨlɨŋ cuvɨlɨŋ lamɨlalaŋ uami.
21 Então Jesus disse:
22 Mosesɨ naludɨ iamɨlɨhalinalu agɨladɨ hadi sɨbɨlɨ ihalahalaha saŋ abami uami. Lɨci namɨlaŋ naludɨ ninaŋ agɨladɨ hadi sɨbɨlɨ agɨladɨ alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ avi ihalahɨlalaŋ uami. Hadi sɨbɨlɨ ihalahalaha agadɨ Mosesɨ ma abɨci hɨdɨlɨ maha vihavɨmi uami. Mosesɨ ma iahɨmaŋ lɨdaci aludɨ iamɨlɨhali agɨlaŋ hɨdɨlɨ maha hadi sɨbɨlɨ ihalahavɨhadami uami.
22 Vocês
23 Namɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ sɨhɨvia lubiahɨlɨbalu aba alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ avi naludɨ ninaŋ agɨladɨ hadi sɨbɨlɨ ihalahɨlalaŋ uami. Agadɨ ala viaŋ hulaŋ mu alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ huaci lamacin agasaŋ namɨlaŋ iasaŋ igɨvɨ hɨnilalaŋ uami.
23 Para não deixarem de cumprir a Lei de Moisés, vocês circuncidam um menino, mesmo no sábado. Então por que ficam com raiva de mim quando eu curo completamente uma pessoa no sábado?
24 Akuaba akuaba iga iga naludɨ nukeŋ hɨji hɨvɨ lamalɨhɨlɨmɨlaŋ uami. Asɨ dɨ ciaŋ agadɨ sɨhɨvia lubiahɨlahɨla akuaba akuaba agɨladɨ lamalɨhɨlɨhalaŋ uami.
24 Parem de julgar pelas aparências e julguem com justiça.
25 Jelusalem haiabɨla hɨsɨŋ hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlaŋ Jisasɨ dɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla abavɨmi. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ hulaŋ nagadɨ ala ifɨhɨmɨbalu aba lɨhavɨlalɨ uavɨmi.
25 Algumas pessoas que moravam em Jerusalém perguntavam: — Não é este o homem que estão querendo matar?
26 Agadɨ ala nɨbu vevɨla haiabɨla iahaiaha ciaŋ aba aba hɨdadi uavɨmi. Lɨdaci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ ciaŋ ma abavɨlalɨ uavɨmi. Lɨdɨŋ hɨji nameŋ akua lamavɨlalɨ uavɨmi. Asɨ hulaŋ nagadɨ ala lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali ahɨliahuiahu saŋ abɨci vemi aba abavɨlalɨ uavɨmi. Hameŋ sadaŋ ciaŋ ma abavɨlalɨ uavɨmi.
26 Vejam! Ele está falando em público, e ninguém diz nada contra ele! Será que as autoridades sabem mesmo que ele é o Messias ?
27 Alaŋ Jisasɨ dɨ haiabɨla agadɨ igɨlalu uavɨmi. Hulaŋ Asɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali ahɨliahuiahu saŋ abɨci vebali agaŋ iahɨbali uavɨmi. Iahɨci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nudɨ igavɨbali uavɨmi. Agadɨ ala nɨbu haiabɨla abeba hɨsɨŋ agadɨ ma igavɨbali uavɨmi.
27 No entanto, quando o Messias vier, ninguém saberá de onde ele é; e nós sabemos de onde este homem vem.
28 Hameŋ abavɨdaci Jisasɨ agaŋ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ caba heŋ hɨnihɨni hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ ciaŋ sulami. Sulasula vɨdɨvɨdɨŋ ula ula nameŋ abami. Namɨlaŋ hɨji nameŋ lamɨlalaŋ uami. Alaŋ nudɨ igɨlalu aba abɨlalaŋ uami. Nudɨ haiabɨla agadɨ avi igɨlalu aba abɨlalaŋ uami. Agadɨ ala viaŋ iadɨ nukeŋ hɨji hɨvɨ ma vemin uami. Asɨ nukeŋ iadɨ abɨci vemin uami. Nɨbu akuaba akuaba lɨlalɨ agaŋ amɨŋ laci iahɨlalɨ uami. Agadɨ ala namɨlaŋ nudɨ ma igɨlalaŋ uami.
28 Quando estava ensinando no pátio do Templo, Jesus disse bem alto:
29 Viaŋ nɨbu hula hɨniadamin uami. Hɨnidalɨŋ nɨbu iadɨ abɨci vemin uami. Hameŋ sadaŋ viaŋ nudɨ igɨlan uami.
29 Mas eu o conheço porque venho dele e fui mandado por ele.
30 Ciaŋ hameŋ abɨci lɨmɨn sɨbɨlɨ ulaŋ hɨvɨ nudɨ lamɨben aba lɨhavɨmi. Agadɨ ala nudɨ hɨmahɨma mɨhiŋ agaŋ ma iahɨmaŋ lɨdaci nudɨ ma mɨŋalɨvavɨmi.
30 Então quiseram prender Jesus, mas ninguém fez isso porque a sua hora ainda não tinha chegado.
31 Lɨhavɨci hulaŋ iamɨgali akape agɨlaŋ nusaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamalama abavɨmi. Hulaŋ nagaŋ mu sihɨ mu sihɨ agɨladɨ abalamɨlalɨ uavɨmi. Asɨ agaŋ hulaŋ nagadɨ akua lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali ahɨliahuiahu saŋ abɨci vemi uavɨmi.
31 Porém muitas pessoas que estavam na multidão creram nele e perguntavam: — Quando o Messias vier, será que vai fazer milagres maiores do que este homem tem feito?
32 Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ Jisasɨ akuaba akuaba lɨmi agasaŋ ciabɨsɨ iahuiahu hɨniavɨdaci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ igahɨlavɨmi. Igahɨlavɨla Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula hɨmi sɨbɨlɨ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ migɨlavɨhadami agɨladɨ abavɨmi. Namɨlaŋ uavɨla Jisasɨ dɨ mɨŋalɨvɨhalaŋ uavɨmi.
32 Os fariseus ouviram a multidão comentando essas coisas sobre Jesus, e por isso eles e os chefes dos sacerdotes mandaram guardas para o prenderem.
33 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Viaŋ namɨlaŋ hula hutesɨ sɨbaŋ ma hɨniben uami. Iadɨ abɨci vemin agadɨ pɨŋ cɨhu ala uben uami.
33 Jesus disse:
34 Ulɨŋ namɨlaŋ iadɨ suhɨlɨbalaŋ uami. Agadɨ ala iadɨ ma igɨbalaŋ uami. Haiabɨla viaŋ hɨniben heŋ ma vebalaŋ uami.
34 Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou.
35 Hameŋ abɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ nameŋ abavɨmi. Nɨbu abeŋ uci alaŋ nudɨ ma igɨbalu uavɨmi. Aludɨ hɨdɨlɨ pam hɨhɨle Gɨlikɨ ciaŋ hɨsɨŋ agɨlaŋ hula hɨniavɨlalɨ heŋ akua uu saŋ abi uavɨmi. Uavɨla Gɨlikɨ ciaŋ hɨsɨŋ agɨladɨ pam lamalubibali uavɨmi.
35 Então os líderes judeus começaram a comentar: — Para onde será que ele vai que não o poderemos achar? Será que ele vai morar com os judeus que moram no estrangeiro? Será que vai ensinar os não judeus?
36 Akɨ saŋ nameŋ abi uavɨmi. Ulɨŋ namɨlaŋ iadɨ suhɨlɨbalaŋ aba abi uavɨmi. Agadɨ ala iadɨ ma igɨbalaŋ aba abi uavɨmi. Haiabɨla viaŋ hɨniben heŋ ma vebalaŋ aba abi uavɨmi.
36 O que será que ele quis dizer quando afirmou: “Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou”?
37 Lɨhavɨci mɨhiŋ hekɨlɨ sɨmɨŋ nana hɨniavɨmi agɨladɨ uaiaŋ sijaŋ sɨbaŋ hɨvɨ Jisasɨ agaŋ lagulamavɨla vɨdɨvɨdɨŋ ula ula nameŋ abami. Hulaŋ mu avɨli saŋ hɨmavɨla nɨbu iadɨ pɨŋ vevɨla avɨli nɨbali uami.
37 O último dia da festa era o mais importante. Naquele dia Jesus se pôs de pé e disse bem alto:
38 Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ agaŋ nameŋ abami uami. Asɨ agaŋ nameŋ abi aba abami uami. Hulaŋ mu iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamɨci aba abi aba abami uami. Ha avɨli huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨnihɨni hɨsɨŋ agaŋ nudɨ hɨji humɨgaŋ hɨvɨ man avɨli mɨtɨ mɨtɨ iahaiaha hɨnilalɨ me hɨnibali aba abi aba abami uami. Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ abami hameŋ laci ala lɨbali uami.
38 Como dizem as
39 Hadɨhu Jisasɨ nɨbu ibi hekɨlɨ ma vimi. Asɨ dɨ Amɨŋ agaŋ avi ma vemi. Jisasɨ ciaŋ abami ha hulaŋ iamɨgali nusaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨdaci Asɨ dɨ Amɨŋ agaŋ vevɨla nɨbɨlaŋ hula hɨnibali agasaŋ abami.
39 Jesus estava falando a respeito do Espírito Santo, que aqueles que criam nele iriam receber. Essas pessoas não tinham recebido o Espírito porque Jesus ainda não havia voltado para a presença gloriosa de Deus.
40 Jisasɨ ciaŋ sulɨdaci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nudɨ ciaŋ igahɨlavɨmi. Igahɨlavɨla limu hɨhɨle agɨlaŋ abavɨmi. Amɨŋ sɨbaŋ uavɨmi. Asɨ agaŋ nudɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ nagadɨ ala abɨci fɨli neŋ vemi uavɨmi.
40 Muitas pessoas que ouviram essas palavras afirmavam: — De fato, este homem é o
41 Hameŋ abavɨdaci limu hɨhɨle agɨlaŋ abavɨmi. Asɨ agaŋ hulaŋ nagadɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali ahɨliahuiahu saŋ abɨci vemi uavɨmi. Agadɨ ala limu hɨhɨle agɨlaŋ abavɨmi. Hɨma uavɨmi. Hulaŋ Asɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali ahɨliahuiahu saŋ abɨci vebali agaŋ Galili fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ hɨma uavɨmi.
41 Outros diziam: — Ele é o E ainda outras pessoas perguntavam: — Mas será que o Messias virá da Galileia?
42 Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ agaŋ nameŋ abami uavɨmi. Hulaŋ Asɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali ahɨliahuiahu saŋ abɨci vebali agaŋ aba abami uavɨmi. Nɨbu Devitɨ dɨ iamɨlɨnu hɨnibali aba abami uavɨmi. Nɨbu Betɨlehem haiabɨla vaka Devitɨ hɨniadami heŋ iahɨbali aba abami uavɨmi.
42 As Escrituras Sagradas dizem que o Messias será descendente de Davi e vai nascer em Belém, onde Davi morou.
43 Lavɨla hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ Jisasɨ saŋ hɨji cuvɨlɨŋ cuvɨlɨŋ lamavɨla latɨha hɨtɨŋ hɨtɨŋ hɨniavɨmi.
43 Então o povo se dividiu por causa dele.
44 Limu hɨhɨle lɨmɨn sɨbɨlɨ ulaŋ hɨvɨ nudɨ lamɨben aba lɨhavɨmi. Agadɨ ala nudɨ ma mɨŋalɨvavɨmi.
44 Alguns queriam prender Jesus, mas ninguém fez isso.
45 La hɨmi sɨbɨlɨ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ migɨlavɨhadami agɨlaŋ Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula hɨniavɨmi heŋ vehavɨmi. Vehavɨci nulɨdɨ abitɨhavɨmi. Akɨ lɨci nudɨ ma viavɨla vavelaŋ uavɨmi.
45 Os guardas voltaram para o lugar onde estavam os chefes dos sacerdotes e os fariseus , e eles perguntaram: — Por que vocês não trouxeram aquele homem?
46 Hameŋ abavɨci hɨmi sɨbɨlɨ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ migɨlavɨhadami agɨlaŋ cɨhu hɨbɨŋ abavɨmi. Vaka hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ ciaŋ nɨbu abi hameŋ ma abavɨhadami uavɨmi.
46 Eles responderam: — Nunca ninguém falou como ele!
47 Lɨhavɨci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ abavɨmi. Nɨbu naludɨ hɨji agɨladɨ avi ci mɨŋaihuihu li uavɨmi.
47 Então os fariseus disseram aos guardas: — Será que vocês também foram enganados?
48 Falisi hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ mu agaŋ Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lami uavɨmi. Manɨgali mu avi Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lami uavɨmi.
48 Por acaso alguma autoridade ou algum fariseu creu nele?
49 Hulaŋ iamɨgali ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ ma igavɨlalɨ agɨlaŋ laci Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨlalɨ uavɨmi. Hameŋ sadaŋ Asɨ nulɨdɨ sɨbɨlɨ lamɨbali uavɨmi.
49 Essa gente que não conhece a Lei está amaldiçoada por Deus.
50 Hulaŋ mu Nikodemusɨ nɨbu vaka Jisasɨ dɨ pɨŋ umi. Nɨbu Falisi hɨdɨlɨ. Nɨbu nameŋ abami.
50 Mas Nicodemos, que era um deles e que certa ocasião havia falado com Jesus, disse:
51 Aludɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agaŋ nɨbu nameŋ abami uami. Hulaŋ mu dɨ havɨ havɨ lɨmɨn sɨbɨlɨ ulaŋ hɨvɨ lamɨmɨlaŋ aba abami uami. Hameŋ sadaŋ alaŋ hulaŋ mu dɨ ciaŋ hɨdɨlɨ agadɨdaŋ nɨbu akuaba akuaba lɨlalɨ agɨladɨdaŋ sɨhɨvia igavɨla heŋ nudɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨlalu uami.
51 — De acordo com a nossa Lei não podemos condenar um homem sem ouvi-lo primeiro e descobrir o que ele fez.
52 Lɨci nudɨ abavɨmi. Nama avi Galili fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ hulaŋ akua uavɨmi. Ciaŋ Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ hɨvɨ hɨnilalɨ agadɨ suhɨla igɨha uavɨmi. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ mu agaŋ Galili fɨli tɨbɨ heŋ ma iahɨbali uavɨmi.
52 — Por acaso você também é da Galileia? — perguntaram eles. — Estude as Escrituras Sagradas e verá que da Galileia nunca surgiu nenhum profeta .
53 Hulaŋ akape agɨlaŋ valamɨjiavɨla nulɨdɨ ulaŋ hɨtɨŋ hɨtɨŋ hɨvɨ uavɨmi.
53 — ausente —

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.