João 18
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NAA
1 Jisasɨ agaŋ Asɨ dɨ abɨci ci lɨci nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hula Kidɨlon avɨli limu ivouavɨmi. Hualabɨla mu avɨli agadɨ limu heŋ hɨniadami. Ivouavɨla Jisasɨ nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hula hualabɨla heŋ ala ua iahuavɨmi.
1 Depois de dizer isso, Jesus saiu juntamente com os seus discípulos para o outro lado do ribeiro de Cedrom, onde havia um jardim; e aí entrou com eles.
2 — ausente —
2 Judas, o traidor, também conhecia aquele lugar, porque Jesus muitas vezes havia se reunido ali com os seus discípulos.
3 — ausente —
3 Tendo, pois, Judas recebido a escolta e alguns guardas da parte dos principais sacerdotes e fariseus, chegou a esse lugar com lanternas, tochas e armas.
4 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ nudɨ akuaba akuaba lɨben aba lɨhavɨmi agɨladɨ ci igami. La nulɨdɨ mikɨ pɨŋ vevɨla nulɨdɨ abitɨhami. Namɨlaŋ ani dɨ suhɨladalaŋ uami.
4 Então Jesus, sabendo de tudo o que ia acontecer com ele, adiantou-se e perguntou-lhes:
5 Lɨci nudɨ abavɨmi. Alaŋ Jisasɨ Nasaletɨ haiabɨla hɨsɨŋ agadɨ suhɨladalu uavɨmi. Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Viaŋ nan hɨnidin uami. Judasɨ agaŋ nudɨ ilasɨben aba uavɨla nɨbɨlaŋ hula lagulamami.
5 Eles responderam: — A Jesus, o Nazareno. Então Jesus lhes disse: Ora, Judas, o traidor, também estava com eles.
6 Lɨci Jisasɨ agaŋ viaŋ nan hɨnidin aba abami agadɨ igahɨlavɨmi. La i uavɨla hulɨpɨŋ hɨvɨ faca faca vevɨla lalɨfa fɨli hɨvɨ mɨgalahɨlavɨmi.
6 Quando Jesus lhes disse: “Sou eu”, recuaram e caíram por terra.
7 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ nulɨdɨ cɨhu ala abitɨhami. Namɨlaŋ ani dɨ suhɨladalaŋ uami. Lɨci nudɨ cɨhu abavɨmi. Jisasɨ Nasaletɨ haiabɨla hɨsɨŋ agadɨ suhɨladalu uavɨmi.
7 Jesus, de novo, lhes perguntou: Responderam: — A Jesus, o Nazareno.
8 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Viaŋ naludɨ ci abin uami. Na viaŋ ala aba abin uami. Namɨlaŋ iadɨ suhɨlɨlaŋ lɨci iadɨ hulemɨlɨ agɨladɨ valɨlaŋ uavɨm uami.
8 Então Jesus disse:
9 Vaka nɨbu ciaŋ nameŋ abami. Iadɨ hulemɨlɨ mu avi ma sɨbɨlɨ lɨbali uami. Ciaŋ hameŋ abami agaŋ hameŋ laci ala lɨmi.
9 Ele disse isso para se cumprir a palavra que tinha dito anteriormente: “Não perdi nenhum dos que me deste.”
10 Saimon Pita agaŋ nɨbu puia hutesɨ mu viavɨla ve hɨnimi. La puia hutesɨ agadɨ mɨŋahubɨla vimi. Viavɨla Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ dɨ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agadɨ hɨji asɨŋ human sɨmi kɨlikɨli agadɨ ihalahami. Ihalahɨci fɨli mɨgaifami. Sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agadɨ ibi nɨbu Malɨkusɨ.
10 Então Simão Pedro puxou da espada que trazia e feriu o servo do sumo sacerdote, cortando-lhe a orelha direita. E o nome do servo era Malco.
11 Lɨci Jisasɨ agaŋ Pita dɨ abami. Puia hutesɨ agadɨ nudɨ vaŋ hɨvɨ cɨhu hudɨha uami. Iadɨ Iavaŋ agaŋ viaŋ akuaba akuaba vɨhɨlɨ hameŋ agɨladɨ igavɨla hɨmahɨma saŋ iadɨ abɨci nudɨ ciaŋ agadɨ lubiahɨlavɨla hameŋ laci ala lɨben uami.
11 Mas Jesus disse a Pedro:
12 Lɨci sagaŋ hɨsɨŋ hulemɨlɨ agɨlaŋ hula nulɨdɨ sagaŋ hali hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agaŋ hula Jisasɨ dɨ mɨŋalɨvavɨla lɨmɨn hɨvɨ hahavɨmi. Hɨmi sɨbɨlɨ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ migɨlavɨhadami agɨlaŋ avi ahuata hameŋ lɨmɨn hɨvɨ nudɨ hahavɨmi.
12 Assim, a escolta, o comandante e os guardas dos judeus prenderam Jesus e o amarraram.
13 La Anasɨ dɨ pɨŋ via uavɨmi. Kaiafasɨ dɨ abiaganu nɨbu Anasɨ. Kaiafasɨ nɨbu hualɨ heŋ ala Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ hɨniadami.
13 Então o levaram primeiramente a Anás, sogro de Caifás, sumo sacerdote naquele ano.
14 Nɨbu ala Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨladɨ nameŋ abami. Hulaŋ pabiŋ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ uvɨsɨjiŋ viavɨla hɨmɨci ha huaci uami.
14 Ora, Caifás era quem havia declarado aos judeus ser conveniente morrer um homem pelo povo.
15 Saimon Pita hula Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ mu agaŋ hula nudɨ sɨvɨ uavɨmi. Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ agaŋ Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ mu agadɨ igadami. Hameŋ sadaŋ Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ agadɨ abɨci Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ agadɨ ulaŋ lua caba hɨbɨ ivu ivu heŋ umi. Uavɨla Jisasɨ dɨ sɨvɨ ivoumi.
15 Simão Pedro e outro discípulo seguiam Jesus. Esse discípulo era conhecido do sumo sacerdote e, por isso, conseguiu entrar no pátio da casa deste com Jesus.
16 Agadɨ ala Pita agaŋ lua agadɨ madɨŋ haiabɨla hɨbɨ ivu ivu heŋ lagulama hɨnimi. Lagulama hɨnidaci Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ ivouavɨla hɨnimi agaŋ vevɨla iamɨgali hɨbɨ ivu ivu migɨladami agadɨ abami. Lɨci alia uci Pita lua muji heŋ ivoumi. Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ agaŋ Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ mu agadɨ igadami sadaŋ hameŋ lɨmi.
16 Pedro, porém, ficou de fora, junto à porta. O outro discípulo, que era conhecido do sumo sacerdote, saiu, falou com a encarregada da porta e levou Pedro para dentro.
17 Ivoudaci iamɨgali lua hɨbɨ ivu ivu agadɨ migɨladami agaŋ Pita dɨ abami. Nama avi Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ akua uami. Lɨci Pita abami. Viaŋ nudɨ hulemɨlɨ hɨma uami.
17 Então a empregada, encarregada da porta, perguntou a Pedro: — Você também não é um dos discípulos desse homem? Ele respondeu: — Não, não sou.
18 Hɨmi sɨbɨlɨ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ migɨlavɨhadami agɨlaŋ hula sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ hula avɨŋ mahɨlavɨla hɨniavɨmi. Nulɨdɨ vumɨli lɨci avɨŋ caba lagulama sujisuji hɨniavɨmi. Pita avi nɨbɨlaŋ hula avɨŋ caba heŋ lagulama avɨŋ sujisuji hɨnimi.
18 Os servos e os guardas estavam ali, tendo acendido uma fogueira por causa do frio, e se aqueciam. Pedro estava no meio deles, aquecendo-se também.
19 Hɨnidaci Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ agaŋ Jisasɨ dɨ abitɨhami. Nadɨ hulemɨlɨ ani ani uami. Nama hulaŋ iamɨgali agɨladɨ akɨakɨ ciaŋ agɨladɨ milɨbɨlanaŋ uami.
19 Então o sumo sacerdote interrogou Jesus a respeito dos seus discípulos e da sua doutrina.
20 Lɨci Jisasɨ agaŋ cɨhu hɨbɨŋ abami. Viaŋ hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ sɨvɨla sɨvɨla ciaŋ nɨfɨlɨ cɨki ma milɨbɨlan uami. Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ caba heŋ mɨgudɨbavɨdaci heŋ milɨbɨlan uami. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ aŋam ulaŋ mu hɨvɨ mu hɨvɨ avi hɨdahɨda milɨbɨlan uami. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ heŋ ala akape tɨbɨ mɨgudɨbalɨba hɨniavɨdaci nulɨdɨ milɨbɨlan uami. Viaŋ ciaŋ mu cɨki avi sɨvɨlavɨla nɨfɨlɨ cɨki hulaŋ mu dɨ ma milɨbɨlan uami.
20 Jesus lhe respondeu:
21 Nama iadɨ akɨ saŋ abitɨhɨnaŋ uami. Viaŋ ciaŋ sulɨdalɨŋ hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ iadɨ ciaŋ igahɨlavɨlalɨ uami. Hameŋ sadaŋ nulɨdɨ abitɨhɨnaŋ nɨbɨlaŋ nadɨ abavɨbali uami.
21 Por que o senhor está perguntando para mim? Pergunte aos que ouviram o que lhes falei. Eles sabem muito bem o que eu disse.
22 Jisasɨ hameŋ abɨci hɨmi sɨbɨlɨ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ migɨlavɨhadami agɨlaŋ igahɨlavɨmi. La nulɨdɨ hulaŋ mu Jisasɨ dɨ mikɨ hɨnimi agaŋ nudɨ mɨhum agadɨ ifavɨla abami. Nama Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ agadɨ akɨ saŋ ciaŋ hameŋ agadɨ abɨnaŋ uami.
22 Quando Jesus disse isto, um dos guardas que estavam ali deu-lhe uma bofetada, dizendo: — É assim que você fala com o sumo sacerdote?
23 Lɨci Jisasɨ cɨhu hɨbɨŋ nudɨ abami. Nama igɨdanaŋ viaŋ ciaŋ sɨbɨlɨ abɨlan lɨci uami. Ha nama huaci iadɨ ciaŋ sɨbɨlɨ agɨladɨ haiabɨla iaha abɨbanaŋ uami. Viaŋ ciaŋ huaci huaci agɨladɨ laci abin lɨci uami. Ha nama iadɨ akɨ saŋ havɨ havɨ ifɨnaŋ uami.
23 Jesus lhe respondeu:
24 Lɨci Anasɨ agaŋ abɨci lɨmɨn Jisasɨ dɨ hahavɨmi agaŋ hameŋ hɨnidaci Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ mu agadɨ pɨŋ via uavɨmi. Nudɨ ibi Kaiafasɨ.
24 Então Anás o enviou, amarrado, à presença de Caifás, o sumo sacerdote.
25 Saimon Pita agaŋ lagulama hɨnihɨni avɨŋ sujisuji hɨnidaci hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ nudɨ abitɨhavɨmi. Nama avi nudɨ hulemɨlɨ akua uavɨmi. Lɨhavɨci nulɨdɨ abami. Viaŋ hɨma uami. Viaŋ nudɨ hulemɨlɨ hɨma uami.
25 Simão Pedro estava em pé, aquecendo-se. Então lhe perguntaram: — Você também não é um dos discípulos dele? Ele negou e disse: — Não, não sou.
26 Hɨfɨlɨ heŋ Pita agaŋ Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ agadɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agadɨ hɨji asɨŋ agadɨ ihalahɨci mɨgami. Sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agadɨ hɨdɨlɨ pam agaŋ avi Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ agadɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ hɨniadami. Nɨbu ala Pita dɨ abami. Nama avi nɨbu hula hualabɨla hɨnidalaŋ igacin uami.
26 Um dos servos do sumo sacerdote, parente daquele a quem Pedro tinha decepado a orelha, perguntou: — Não é verdade que eu vi você no jardim com ele?
27 Lɨci Pita cɨhu ala abami. Hɨma sɨbaŋ uami. Hameŋ abɨdaci akakala agaŋ agalami.
27 De novo, Pedro negou. E no mesmo instante o galo cantou.
28 La cimɨdaŋ sɨbaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ dɨ mɨŋalɨvavɨla Kaiafasɨ dɨ ulaŋ agadɨ valavɨla huban dɨ ulaŋ heŋ via uavɨmi. Via uavɨla nɨbɨlaŋ nukeŋ huban dɨ ulaŋ heŋ ma ivouavɨmi. Asɨ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ valɨci huaci hɨniavɨmi agadɨ mɨhiŋ hekɨlɨ hɨvɨ sɨmɨŋ navɨbali agasaŋ igahɨlavɨla ma ivouavɨmi. Ivoumɨli Asɨ agaŋ aludɨ igɨci alaŋ hɨbuŋ daŋ hɨnimagalu aba haiabɨla hɨniavɨmi. Hɨbuŋ daŋ hɨniavɨla sɨmɨŋ ma nɨbalu aba haiabɨla hɨniavɨmi.
28 Depois, levaram Jesus da casa de Caifás para o Pretório. Era cedo de manhã. Eles não entraram no Pretório para não se contaminar, pois somente assim poderiam comer a Páscoa.
29 Haiabɨla lagulama hɨniavɨdaci Pailatɨ agaŋ ivavevɨla nulɨdɨ abitɨhami. Hulaŋ nagaŋ nɨbu akɨ vɨhɨlɨ daŋ sadaŋ nudɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨbalaŋ uami.
29 Então Pilatos saiu para falar com eles e perguntou: — Que acusação vocês trazem contra este homem?
30 Lɨci nudɨ abavɨmi. Nɨbu lusɨŋ sɨbɨlɨ vilalɨ sadaŋ nadɨ pɨŋ vavelu uavɨmi.
30 Eles responderam: — Se este não fosse malfeitor, não o teríamos entregue ao senhor.
31 Lɨhavɨci Pailatɨ agaŋ nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ nudɨ via uavɨla naludɨ nukeŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ lubiahɨlavɨla nudɨ ciaŋ hɨvɨ lamɨhalaŋ uami. Lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ abavɨmi. Alaŋ nudɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ igahɨlalu uavɨmi. Agadɨ ala alaŋ Lom haiabɨla hɨsɨŋ naludɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lɨhu hɨvɨ hɨnilalu uavɨmi. Hɨnidamɨli alaŋ nukeŋ hulaŋ iamɨgali ifɨhɨmuhɨmu saŋ abamɨgɨlɨlalaŋ uavɨmi. Hameŋ sadaŋ alaŋ nudɨ ma ifɨhɨmɨbalu uavɨmi.
31 Então Pilatos disse: — Levem-no daqui e julguem-no segundo a lei de vocês. Ao que os judeus responderam: — Não nos é lícito matar ninguém.
32 Vaka Jisasɨ agaŋ hulaŋ limu hɨhɨle nudɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ akuaba akuaba me lɨhavɨbali agasaŋ abami. Lɨci akuaba akuaba nɨbu abami agaŋ hameŋ laci ala lɨmi.
32 Isso aconteceu para que se cumprisse a palavra de Jesus, significando com que tipo de morte estava para morrer.
33 Lavɨla Pailatɨ agaŋ cɨhu huban dɨ ulaŋ hɨvɨ ivoumi. La abɨci Jisasɨ dɨ cɨhu via ivouavɨci nudɨ abitɨhami. Nama Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ manɨgali uami.
33 Pilatos entrou novamente no Pretório, chamou Jesus e lhe perguntou: — Você é o rei dos judeus?
34 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Nama nukeŋ nadɨ hɨji hɨvɨ igahɨlavɨla abɨnaŋ ua hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ abavɨci igahɨlavɨla iadɨ hameŋ abɨnaŋ uami.
34 Jesus respondeu:
35 Lɨci cɨhu Pailatɨ agaŋ Jisasɨ dɨ abami. Viaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ hɨma uami. Nadɨ hɨdɨlɨ pam agɨlaŋ hula naludɨ Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ hula nadɨ vavehavi uami. Nama akɨ lusɨŋ sɨbɨlɨ vilanaŋ agasaŋ nadɨ vavehavi uami.
35 Pilatos respondeu: — Por acaso sou judeu? A sua própria gente e os principais sacerdotes é que o entregaram a mim. Que foi que você fez?
36 Lɨci Jisasɨ cɨhu abami. Hulaŋ fɨli hɨsɨŋ agɨlaŋ viaŋ manɨgali hɨnihɨni akuaba akuaba migɨla migɨla saŋ ma abavɨmi uami. Hulaŋ fɨli hɨsɨŋ agɨlaŋ iadɨ abavɨci manɨgali hɨnihɨni akuaba akuaba migɨlɨlan padaŋ uami. Ha iadɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ iadɨ ahɨliahua hɨbɨŋ sagaŋ lɨbavɨvi uami. Lɨhavɨci hulaŋ agɨlaŋ iadɨ viavɨla Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨladɨ human hɨvɨ ma lamavɨvi uami. Hulaŋ fɨli hɨsɨŋ agɨlaŋ iadɨ ma abavɨci hɨnihɨni akuaba akuaba agɨladɨ migɨlɨlan uami.
36 Jesus respondeu:
37 Lɨci Pailatɨ agaŋ Jisasɨ dɨ abami. Nama manɨgali hɨninaŋ uami. Lɨci cɨhu Jisasɨ nudɨ abami. Nama nukeŋ iadɨ nameŋ ci abɨnaŋ uami. Nama manɨgali aba abɨnaŋ uami. Viaŋ fɨli neŋ sibɨla pabiŋ laci vivi saŋ iadɨ iamɨga huhɨlami uami. Ciaŋ amɨŋ agadɨ hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ sulɨdalɨŋ igahɨlavɨbali aba fɨli neŋ vemin uami. Hulaŋ iamɨgali ciaŋ amɨŋ igahɨlavɨlalɨ agɨlaŋ iadɨ ciaŋ agadɨ lubiahɨlavɨbali uami.
37 Pilatos perguntou: — Então você é rei? Jesus respondeu:
38 Lɨci Pailatɨ agaŋ abitɨhami. Akɨakɨ ciaŋ agaŋ nɨbu amɨŋ uami.
38 Pilatos perguntou: — O que é a verdade? Depois de dizer isso, Pilatos voltou aos judeus e lhes disse: — Eu não acho nele crime algum.
39 Asɨ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ naludɨ iamɨlɨhalinalu agɨladɨ valɨci huaci hɨniavɨmi agadɨ mɨhiŋ hekɨlɨ nɨbu iabi uami. Viaŋ mɨhiŋ hekɨlɨ nagadɨ hɨvɨ lɨlan agadɨ namɨlaŋ igɨlalaŋ uami. Mɨhiŋ hekɨlɨ nagadɨ hɨvɨ hualɨ pabiŋ pabiŋ hulaŋ lɨmɨn sɨbɨlɨ ulaŋ hɨvɨ hɨniavɨlalɨ agɨladɨ hulaŋ pabiŋ lɨdɨŋ pabiŋ lɨdɨŋ valɨdalɨŋ havɨ uavɨlalɨ uami. Namɨlaŋ alia ulaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ naludɨ manɨgali nagadɨ valɨlɨŋ naludɨ pɨŋ ubali uami.
39 Mas é costume entre vocês que eu solte alguém por ocasião da Páscoa. Vocês querem que eu lhes solte o rei dos judeus?
40 Lɨci nɨbɨlaŋ cɨhu ala ula ula abavɨmi. Ha hɨma uavɨmi. Balabasɨ dɨ valɨnaŋ vem uavɨmi. Balabasɨ nɨbu hulaŋ limu hɨhɨle agɨladɨ sɨbɨlɨ lamalama nulɨdɨ akuaba akuaba agɨladɨ vihadami.
40 Então todos gritaram, novamente: — Não este, mas Barrabás! Ora, Barrabás era salteador.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.