João 11
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NTLH
1 — ausente —
1 Um homem chamado Lázaro estava doente. Ele era do povoado de Betânia, onde Maria e a sua irmã Marta moravam.
2 — ausente —
2 (Esta Maria era a mesma que pôs perfume nos pés do Senhor Jesus e os enxugou com os seus cabelos. Era o irmão dela, Lázaro, que estava doente.)
3 Malia hula Mata hula hulaŋ mu agaŋ uavɨla Jisasɨ dɨ aba aba saŋ abavɨmi. Nama uavɨla nameŋ abɨha uavɨmi. Malia hula Mata hula nameŋ abavi aba abɨha uavɨmi. Aludɨ Hekɨlɨ aba abavi aba abɨha uavɨmi. Hulaŋ nusaŋ mavɨn hekɨlɨ sɨbaŋ hɨnilanaŋ agaŋ nɨbu hɨmuhɨmu daŋ hɨnidi aba abavi aba abɨha uavɨmi.
3 As duas irmãs mandaram dizer a Jesus: — Senhor, o seu querido amigo Lázaro está doente!
4 Lɨhavɨci Jisasɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla nameŋ abami. Hɨmuhɨmu hameŋ agaŋ lɨci hulaŋ ma hɨmavɨlalɨ uami. Hɨmuhɨmu agaŋ ala lɨci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ Asɨ dɨ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ igavɨla nudɨ ibi mɨŋaiahavɨbali uami. Lɨhavɨci nudɨ Ninaŋ agaŋ avi ibi hekɨlɨ vibali uami.
4 Quando Jesus recebeu a notícia, disse:
5 Jisasɨ nɨbu Mata saŋ Malia saŋ Lasalusɨ saŋ mavɨn hekɨlɨ hɨniadami.
5 Jesus amava muito Marta, e a sua irmã, e também Lázaro.
6 La nɨbu Lasalusɨ hɨmuhɨmu daŋ hɨnimi agadɨ ciaŋ hɨjɨ igahɨlavɨla haiabɨla hɨnimi heŋ ahica hɨfɨlɨ hɨnimi.
6 Porém quando soube que Lázaro estava doente, ainda ficou dois dias onde estava.
7 La cɨhu anihuliŋ me hɨvɨ nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami. Velaŋ cɨhu Judia fɨli tɨbɨ umɨli uami.
7 Então disse aos seus discípulos:
8 Lɨci nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ nameŋ abavɨmi. Iavaŋ uavɨmi. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ nadɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ lɨba kum kum agɨladɨ vivi havalɨben aba lɨhavadi uavɨmi. Hameŋ sadaŋ nama Judia fɨli tɨbɨ umɨnaŋ sɨbaŋ uavɨmi.
8 Mas eles disseram: — Mestre, faz tão pouco tempo que o povo de lá queria matá-lo a pedradas, e o senhor quer voltar?
9 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Cimɨdaŋ hɨnia via ua hɨfɨlɨdaŋ lɨlalɨ ha uaiaŋ pabiŋ uami. Hulaŋ uaiadi hɨvɨ hɨdɨlalɨ agaŋ nɨbu hɨcɨ ma lɨbɨlalɨ uami. Lɨdɨŋ ma lalakubɨlakubɨla ulalɨ uami. Uaiaŋ agaŋ abɨlu havalɨdaci iga iga hɨdɨlalɨ sadaŋ huaci laci hɨdɨlalɨ uami.
9 Jesus respondeu:
10 Agadɨ ala hulaŋ hɨfɨlɨ hɨvɨ hɨdɨlalɨ agaŋ nɨbu hɨcɨ lɨbɨdɨbɨ lalakubɨlakubɨla ulalɨ uami. Abɨlu apalɨ sadaŋ hɨcɨ lɨbɨdɨbɨ lalakubɨlakubɨla ulalɨ uami.
10 Mas, se anda de noite, tropeça porque nele não existe luz.
11 Jisasɨ hameŋ abavɨla hɨnimita nulɨdɨ cɨhu ala abami. Aludɨ nagɨli huaci sɨbaŋ Lasalusɨ agaŋ ani hɨsɨvavɨla hɨnidi uami. Agadɨ ala viaŋ uavɨla nudɨ mɨŋaiualɨlɨŋ cɨhu iahɨbali uami.
11 Jesus disse isso e depois continuou:
12 Lɨci nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla nameŋ abavɨmi. Aludɨ Hekɨlɨ uavɨmi. Nɨbu havɨ hɨmuhɨmu hɨmavɨla ani hɨsɨvavɨla ha nudɨ hɨmuhɨmu agaŋ sɨvɨlɨci nɨbu cɨhu huaci lɨbali uavɨmi.
12 — Senhor, se ele está dormindo, isso quer dizer que vai ficar bom! — disseram eles.
13 Jisasɨ nɨbu Lasalusɨ hɨmami agasaŋ abami. Agadɨ ala nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hɨji nameŋ lamavɨmi. Lasalusɨ hɨmuhɨmu hɨmavɨla ani hɨsɨvadi agasaŋ abadi uavɨmi.
13 Mas o que Jesus queria dizer era que Lázaro estava morto. Porém eles pensavam que ele estivesse falando do sono natural.
14 Lɨhavɨci Jisasɨ haiabɨla iaha nulɨdɨ nameŋ abami. Lasalusɨ ci hɨmalɨ uami.
14 Então Jesus disse claramente:
15 Viaŋ nɨbu hula ma hɨnimaŋ lɨdalɨŋ hɨmalɨ agasaŋ hɨjɨŋalin uami. Viaŋ uavɨla akuaba akuaba lɨlɨŋ namɨlaŋ igavɨla iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamɨbalaŋ aba hɨjɨŋalin uami. Nudɨ pɨŋ umɨli uami.
15 mas eu estou alegre por não ter estado lá com ele, pois assim vocês vão crer. Vamos até a casa dele.
16 Jisasɨ abɨci ci lɨci Tomasɨ nudɨ ibi mu Didimusɨ agaŋ Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ limu hɨhɨle agɨladɨ nameŋ abami. Velaŋ alaŋ avi uavɨla nɨbu hula ahuata hameŋ hɨmɨmɨli uami.
16 Então Tomé, chamado “o Gêmeo”, disse aos outros discípulos: — Vamos nós também a fim de morrer com o Mestre!
17 Jisasɨ nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hula uavɨla Betani haiabɨla ua iahuavɨmi. Ua iahuavɨla Lasalusɨ dɨ ciheŋ me hɨvɨ haca mava hudavɨmi agadɨ ciaŋ igahɨlavɨmi.
17 Quando Jesus chegou, já fazia quatro dias que Lázaro havia sido sepultado.
18 Betani haiabɨla agaŋ nɨbu Jelusalem haiabɨla mikɨ hɨniadami. Agadɨ ala ataŋ tagɨlaŋ daŋ hɨniadami.
18 Betânia ficava a menos de três quilômetros de Jerusalém,
19 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ akape agɨlaŋ Lasalusɨ hɨmami agasaŋ igahɨlavɨla vehavɨmi. Lasalusɨ dɨ nanadinu ahica humɨgaŋ pam agɨladɨ mavɨn ifɨmɨgubalu aba vehavɨmi. Ve nɨbɨlaŋ hula hɨniavɨmi. Nudɨ nanadinu humɨgaŋ pam agɨladɨ ibi mu Mata. Mu Malia.
19 e muitas pessoas tinham vindo visitar Marta e Maria para as consolarem por causa da morte do irmão.
20 Hɨniavɨdaci Jisasɨ agaŋ ve haiabɨla nɨbɨlaŋ hɨniavɨmi heŋ iahami. Lɨci Mata agaŋ nudɨ ciaŋ hɨjɨ igahɨlami. Igahɨlavɨla Malia uleŋ muji hɨnidaci nudɨ vala uavɨla Jisasɨ dɨ igami.
20 Quando Marta soube que Jesus estava chegando, foi encontrar-se com ele. Porém Maria ficou sentada em casa.
21 Igavɨla nameŋ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Nama alaŋ hula neŋ hɨninaŋ iadɨ amu ma hɨmɨvi uami.
21 Então Marta disse a Jesus: — Se o senhor estivesse aqui, o meu irmão não teria morrido!
22 Agadɨ ala viaŋ nadɨ ci igin uami. Iabi nama Asɨ dɨ akuaba akuaba lɨlɨ saŋ abɨnaŋ hameŋ laci ala lɨbali uami.
22 Mas eu sei que, mesmo assim, Deus lhe dará tudo o que o senhor pedir a ele.
23 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Nadɨ amuna cɨhu hɨhi iahɨbali uami.
23 — O seu irmão vai ressuscitar! — disse Jesus.
24 Lɨci Mata nudɨ abami. Viaŋ ci igin uami. Fɨli hɨsɨŋ hɨvɨ hɨsɨŋ akuaba akuaba sɨvɨla sɨvɨla mɨhiŋ agaŋ iahɨci hulaŋ iamɨgali hɨmavɨlalɨ agɨlaŋ cɨhu hɨhi iahavɨbali uami. Mɨhiŋ heŋ ala nɨbu avi hɨhi iahɨbali uami.
24 Marta respondeu: — Eu sei que ele vai ressuscitar no último dia!
25 Lɨci nudɨ abami. Hɨmavɨla cɨhu hɨhi iahaiaha agadɨ hɨdɨlɨ viaŋ nukeŋ uami. Huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨnihɨni agadɨ hɨdɨlɨ avi viaŋ nukeŋ ala uami. Hulaŋ iamɨgali iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamalama hɨnihɨni hɨmavɨlalɨ agɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ cɨhu hɨhi iahavɨla huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨniavɨbali uami.
25 Então Jesus afirmou:
26 Hulaŋ iamɨgali hɨhi hɨnihɨni iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨlalɨ agɨlaŋ hɨmavɨci nulɨdɨ amɨŋ agɨlaŋ huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨniavɨbali uami. Nama hameŋ agasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamɨnaŋ ua hɨma uami.
26 e quem vive e crê em mim nunca morrerá. Você acredita nisso?
27 Lɨci Mata Jisasɨ dɨ nameŋ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Ha nama amɨŋ abɨnaŋ uami. Nama Asɨ dɨ Ninaŋ uami. Viaŋ nasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamin uami. Asɨ nadɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu saŋ abɨci vemanaŋ uami. Nama nusaŋ ala fɨli neŋ vemanaŋ uami.
27 — Sim, senhor! — disse ela. — Eu creio que o senhor é o Messias , o Filho de Deus, que devia vir ao mundo.
28 Mata hameŋ abavɨla ua imanu Malia dɨ ulɨci vemi. Veci nudɨ nɨfɨlɨ cɨki heŋ abami. Aludɨ iavaŋ vevɨla hɨnihɨni nasaŋ aba aba hɨnidi uami.
28 Depois de dizer isso, Marta foi, chamou Maria, a sua irmã, e lhe disse em particular: — O Mestre chegou e está chamando você.
29 Lɨci Malia ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla lɨhalɨha iaha Jisasɨ dɨ igɨben aba umi.
29 Quando Maria ouviu isso, levantou-se depressa e foi encontrar-se com Jesus.
30 Ua igɨci Jisasɨ agaŋ fipɨ nɨbu hɨnidaci Mata nudɨ igami heŋ ala hɨnimi.
30 Pois ele não tinha chegado ao povoado, mas ainda estava no lugar onde Marta o havia encontrado.
31 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ Malia dɨ mavɨn ifɨmɨguben aba uleŋ muji hɨniavɨmi. Hɨnia igavɨci Malia agaŋ iaha lɨhalɨha sɨbaŋ haiabɨla ivavedaci nɨbɨlaŋ avi iaha nudɨ sɨvɨ ivavehavɨmi. Nɨbu sudɨ savu abɨla heŋ ilɨhɨben aba akua uadi aba nudɨ sɨvɨ uavɨmi.
31 As pessoas que estavam na casa com Maria, consolando-a, viram que ela se levantou e saiu depressa. Então foram atrás dela, pois pensavam que ela ia ao túmulo para chorar ali.
32 Malia Jisasɨ hɨnimi heŋ ua iahuavɨla nudɨ igami. Igavɨla Jisasɨ dɨ hɨcɨ mikɨ pɨŋ heŋ nudɨ hali agadɨ fɨli hɨvɨ lɨbɨlɨva nameŋ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Nama alaŋ hula neŋ hɨninaŋ iadɨ amu ma hɨmɨvi uami.
32 Maria chegou ao lugar onde Jesus estava e logo que o viu caiu aos pés dele e disse: — Se o senhor tivesse estado aqui, o meu irmão não teria morrido!
33 Malia ilɨhɨdaci Jisasɨ igami. Lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ Malia hula vehavɨmi agɨlaŋ avi nɨbu hula ahuata hameŋ ilɨhavɨmi. Ilɨhavɨdaci Jisasɨ avi nudɨ mavɨn lɨdaci ilɨhɨben aba lɨmi.
33 Jesus viu Maria chorando e viu as pessoas que estavam com ela chorando também. Então ficou muito comovido e aflito
34 La nulɨdɨ abami. Nudɨ valɨ agadɨ abeŋ mavahalaŋ uami. Lɨci nudɨ abavɨmi. Aludɨ Hekɨlɨ uavɨmi. Ve uavɨla igɨha uavɨmi.
34 e perguntou: — Venha ver, senhor! — responderam.
35 Lɨhavɨci ua igavɨla ilɨhami.
35 Jesus chorou.
36 Lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ igavɨla abavɨmi. Igɨhalaŋ uavɨmi. Nɨbu nusaŋ mavɨn hekɨlɨ sɨbaŋ hɨnilalɨ uavɨmi.
36 Então as pessoas disseram: — Vejam como ele amava Lázaro!
37 Lɨhavɨci nulɨdɨ hulaŋ hɨhɨle agɨlaŋ abavɨmi. Nɨbu hulaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ agadɨ huaci lamɨci igasulalɨ uavɨmi. Agadɨ ala akɨ saŋ hulaŋ nagadɨ avi ma ahɨliahumaŋ lɨci hɨmalɨ uavɨmi.
37 Mas algumas delas disseram: — Ele curou o cego. Será que não poderia ter feito alguma coisa para que Lázaro não morresse?
38 Lɨhavɨci Jisasɨ mavɨn mɨŋamɨŋa lɨba haca Lasalusɨ dɨ mava hudavɨmi heŋ umi. Ua igɨci lɨba kum hekɨlɨ mɨŋalitapalavɨci ua sudɨ haca agadɨ ifɨsɨjia hɨnimi.
38 Jesus ficou outra vez muito comovido. Ele foi até o túmulo, que era uma gruta com uma pedra colocada na entrada,
39 Hɨnidaci Jisasɨ abami. Lɨba kum hekɨlɨ agadɨ mɨŋalitapalɨlaŋ caba um uami. Lɨci Lasalusɨ dɨ nadinu humɨgaŋ pam Mata agaŋ Jisasɨ dɨ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Nudɨ ciheŋ mavavalɨ uami. Hameŋ sadaŋ hɨsi sɨbɨlɨ agaŋ iahɨbali uami.
39 e ordenou: Marta, a irmã do morto, disse: — Senhor, ele está cheirando mal, pois já faz quatro dias que foi sepultado!
40 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Atɨ sebɨlɨ nadɨ ci abin uami. Nama hɨji vɨdɨvɨdɨŋ daŋ hɨniavɨla ha nama Asɨ dɨ abɨlu hekɨlɨ vɨdɨvɨdɨŋ daŋ agadɨ igɨbanaŋ aba abin uami.
40 Jesus respondeu:
41 Lɨci lɨba kum hekɨlɨ agadɨ mɨŋalitapalavɨci umi. Lɨhavɨci Jisasɨ igaiahua igavɨla abami. Iavaŋ uami. Viaŋ nadɨ abɨlɨŋ ci igahɨlɨnaŋ sadaŋ nadɨ abadin uami. Nama huaci aba abadin uami.
41 Então tiraram a pedra. Jesus olhou para o céu e disse:
42 Viaŋ akuaba akuaba saŋ nadɨ abɨdalɨŋ igahɨlɨlanaŋ uami. Agadɨ ala viaŋ hulaŋ iamɨgali neŋ hɨniavadi agɨlaŋ igahɨlavɨbali aba nadɨ abadin uami. Abɨdalɨŋ igahɨlavɨla iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨla nameŋ abavɨbali aba abadin uami. Asɨ nukeŋ nudɨ abɨci vemi aba abavɨbali aba abadin uami.
42 Eu sei que sempre me ouves; mas eu estou dizendo isso por causa de toda esta gente que está aqui, para que eles creiam que tu me enviaste.
43 Jisasɨ agaŋ Asɨ dɨ hameŋ abavɨla Lasalusɨ dɨ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbaŋ ulavɨla abami. Lasalusɨ uami. Nama iaha ivaveha uami.
43 Depois de dizer isso, gritou:
44 Lɨci Lasalusɨ agaŋ sudɨ haca agadɨ vala ivavemi. Havɨlɨ hutesɨ hutesɨ hɨvɨ nudɨ hɨcɨ human hadipɨlɨ sɨkasɨkan haha hubɨhaha via ivoua mɨŋamɨga lamavɨmi agɨladɨdaŋ ivavemi. Havɨlɨ mu nudɨ hali hɨvɨ hahavɨmi agaŋ avi hameŋ ala hɨnidaci ivavemi. Ivaveci Jisasɨ agaŋ nulɨdɨ abami. Havɨlɨ agɨladɨ mɨŋahivɨlaŋ hɨdam uami.Lasalusɨ agaŋ sudɨ haca agadɨ vala ivavemi.|alt="Lazarus leaves the tomb" src="WA03869b.jpg" size="col" copy="GW" ref="11.44"
44 E o morto saiu. Os seus pés e as suas mãos estavam enfaixados com tiras de pano, e o seu rosto estava enrolado com um pano. Então Jesus disse:
45 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ akape agɨlaŋ ve Malia hula hɨnihɨni Lasalusɨ saŋ mavɨn lɨdaci nusaŋ mavɨn mɨŋamɨŋa hɨniavɨmi. Nɨbɨlaŋ ala Jisasɨ Lasalusɨ dɨ abɨci cɨhu hɨhi iahami agadɨ igavɨmi. Igavɨla nulɨdɨ hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨmi.
45 Muitas pessoas que tinham ido visitar Maria viram o que Jesus tinha feito e creram nele.
46 Agadɨ ala nulɨdɨ hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ Falisi hɨdɨlɨ agɨladɨ pɨŋ uavɨla nulɨdɨ abavɨmi. Jisasɨ agaŋ Lasalusɨ dɨ abɨci cɨhu hɨhi iahi uavɨmi.
46 Mas algumas pessoas voltaram e contaram aos fariseus o que ele havia feito.
47 Lɨhavɨci Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula hulaŋ cihu tɨbaŋ daŋ agɨladɨ abavɨci ve mɨgudɨbavɨmi. Mɨgudɨbavɨci nulɨdɨ nameŋ abavɨmi. Hulaŋ agaŋ mu sihɨ mu sihɨ agɨladɨ abalamɨlalɨ uavɨmi. Alaŋ nudɨ akɨ lɨbalu uavɨmi.
47 Então os fariseus e os chefes dos sacerdotes se reuniram com o Conselho Superior e disseram: — O que é que nós vamos fazer? Esse homem está fazendo muitos milagres!
48 Alaŋ nudɨ valɨmɨli hɨnihɨni sibɨla hameŋ agadɨ vidaci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ iga iga nusaŋ pam hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨbali uavɨmi. Lɨhavɨdaci Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨlaŋ ve Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agadɨdaŋ aludɨ hɨdɨlɨ pam agɨladɨdaŋ sɨbɨlɨ lamavɨbali uavɨmi.
48 Se deixarmos que ele continue fazendo essas coisas, todos vão crer nele. Aí as autoridades romanas agirão contra nós e destruirão o Templo e o nosso país.
49 Nulɨdɨ hulaŋ mu Kaiafasɨ. Hualɨ heŋ nɨbu Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ hɨniadami. Nɨbu nulɨdɨ nameŋ abami. Namɨlaŋ hɨji apalɨ sɨbaŋ uami.
49 Então Caifás, que naquele ano era o Grande Sacerdote , disse: — Vocês não sabem nada!
50 Namɨlaŋ igɨlalaŋ uami. Hulaŋ pabiŋ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ uvɨsɨjiŋ viavɨla hɨmɨci ha huaci uami. Aludɨ hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ pam agɨlaŋ sɨkasɨkan sɨbɨlɨ lɨhavɨmɨdɨ uami.
50 Será que não entendem que para vocês é melhor que morra apenas um homem pelo povo do que deixar que o país todo seja destruído?
51 Ciaŋ agadɨ Kaiafasɨ nudɨ nukeŋ hɨji hɨvɨ ma abami. Hualɨ heŋ laci ala nɨbu Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ hɨnihɨni Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ me hɨniavɨla ciaŋ agadɨ abami. Jisasɨ hɨmavɨla Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ uvɨsɨjiŋ vibali agasaŋ abami.
51 Naquele momento Caifás não estava falando por si mesmo. Mas, como ele era o Grande Sacerdote naquele ano, estava profetizando que Jesus ia morrer pela nação.
52 Jisasɨ nɨbu Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlasaŋ pam igahɨlavɨla nulɨdɨ uvɨsɨjiŋ vivi saŋ ma hɨmɨben aba lɨmi. Nɨbu Asɨ dɨ ninanadi sɨkasɨkan abeba abeba hɨniavɨlalɨ agɨladɨ mɨgudɨbɨci hɨdɨlɨ pabiŋ laci hɨnihɨni saŋ igahɨlavɨla hɨmɨben aba lɨmi.
52 E não somente pela nação, mas também para reunir em um só corpo todos os filhos de Deus que estão espalhados por toda parte.
53 La mɨhiŋ heŋ laci ala hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ dɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ ciaŋ mɨguavɨmi.
53 Então, daquele dia em diante, os líderes judeus fizeram planos para matar Jesus.
54 Hameŋ sadaŋ Jisasɨ agaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ hɨniavɨmi heŋ haiabɨla iahaiaha ma hɨdami. Lavɨla nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hula haiabɨla agadɨ vala uavɨla Efɨlaim haiabɨla hɨniavɨmi. Efɨlaim haiabɨla agaŋ fɨli tɨbɨ kɨlɨ humɨsɨ akuaba akuaba apalɨ agadɨ mikɨ heŋ hɨniadami.
54 Por isso ele já não andava publicamente na Judeia, mas foi para uma região perto do deserto, a uma cidade chamada Efraim, e ficou ali com os seus discípulos.
55 Asɨ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ valɨci huaci hɨniavɨmi agadɨ mɨhiŋ hekɨlɨ agaŋ nɨbu ci mikɨ lɨmi. Lɨci hulaŋ iamɨgali akape haiabɨla mu hɨvɨ mu hɨvɨ hɨniavɨhadami agɨlaŋ Jelusalem haiabɨla heŋ uavɨmi. Asɨ igɨdaci alaŋ huaci sɨlɨvɨ laci hɨnibalu aba nusaŋ igahɨlavɨla ahuata hameŋ Jelusalem haiabɨla uavɨmi.
55 Faltava pouco tempo para a Festa da Páscoa . Muitos judeus foram a Jerusalém antes da festa para tomar parte na cerimônia de purificação .
56 Uavɨla Jisasɨ dɨ igɨbalu aba suhɨlavɨmi. Suhɨla suhɨla lua muji heŋ ivouavɨla Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agadɨ madɨŋ heŋ lagulama hɨnihɨni nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ nameŋ abavɨmi. Namɨlaŋ akɨ me hɨji lamɨlaŋ uavɨmi. Asɨ dɨ sɨhɨ iahaiaha mɨhiŋ hekɨlɨ nagadɨ nɨbu ve igɨbali ua hɨma uavɨmi.
56 Eles procuravam Jesus e, no pátio do Templo, perguntavam uns aos outros: — O que é que vocês acham? Será que ele vem à festa?
57 Lɨhavɨdaci Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ nameŋ abavɨmi. Aniaba namɨlaŋ Jisasɨ abeba hɨnidaci igɨlaŋ agadɨ ve aludɨ abɨlaŋ igɨmɨli uavɨmi. Lɨlaŋ ua nudɨ vave lɨmɨn sɨbɨlɨ ulaŋ hɨvɨ lamɨbalu uavɨmi.
57 Os chefes dos sacerdotes e os fariseus queriam prender Jesus. Por isso tinham dado ordem para que, se alguém soubesse, contasse onde ele estava.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.