João 11

Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 — ausente —
1 Um homem chamado Lázaro estava doente. Ele era de Betânia, da aldeia de Maria e de sua irmã Marta.
2 — ausente —
2 Esta Maria, cujo irmão Lázaro estava doente, era a mesma que ungiu o Senhor com perfume e lhe enxugou os pés com os seus cabelos.
3 Malia hula Mata hula hulaŋ mu agaŋ uavɨla Jisasɨ dɨ aba aba saŋ abavɨmi. Nama uavɨla nameŋ abɨha uavɨmi. Malia hula Mata hula nameŋ abavi aba abɨha uavɨmi. Aludɨ Hekɨlɨ aba abavi aba abɨha uavɨmi. Hulaŋ nusaŋ mavɨn hekɨlɨ sɨbaŋ hɨnilanaŋ agaŋ nɨbu hɨmuhɨmu daŋ hɨnidi aba abavi aba abɨha uavɨmi.
3 Por isso, as irmãs de Lázaro mandaram dizer a Jesus: — Aquele que o Senhor ama está doente.
4 Lɨhavɨci Jisasɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla nameŋ abami. Hɨmuhɨmu hameŋ agaŋ lɨci hulaŋ ma hɨmavɨlalɨ uami. Hɨmuhɨmu agaŋ ala lɨci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ Asɨ dɨ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ igavɨla nudɨ ibi mɨŋaiahavɨbali uami. Lɨhavɨci nudɨ Ninaŋ agaŋ avi ibi hekɨlɨ vibali uami.
4 Ao receber a notícia, Jesus disse:
5 Jisasɨ nɨbu Mata saŋ Malia saŋ Lasalusɨ saŋ mavɨn hekɨlɨ hɨniadami.
5 Ora, Jesus amava Marta e a irmã dela, e também Lázaro.
6 La nɨbu Lasalusɨ hɨmuhɨmu daŋ hɨnimi agadɨ ciaŋ hɨjɨ igahɨlavɨla haiabɨla hɨnimi heŋ ahica hɨfɨlɨ hɨnimi.
6 Quando soube que Lázaro estava doente, ainda se demorou dois dias no lugar onde estava.
7 La cɨhu anihuliŋ me hɨvɨ nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami. Velaŋ cɨhu Judia fɨli tɨbɨ umɨli uami.
7 Depois, disse aos seus discípulos:
8 Lɨci nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ nameŋ abavɨmi. Iavaŋ uavɨmi. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ nadɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ lɨba kum kum agɨladɨ vivi havalɨben aba lɨhavadi uavɨmi. Hameŋ sadaŋ nama Judia fɨli tɨbɨ umɨnaŋ sɨbaŋ uavɨmi.
8 Os discípulos disseram: — Mestre, ainda há pouco os judeus queriam apedrejá-lo! E o senhor quer voltar para lá?
9 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Cimɨdaŋ hɨnia via ua hɨfɨlɨdaŋ lɨlalɨ ha uaiaŋ pabiŋ uami. Hulaŋ uaiadi hɨvɨ hɨdɨlalɨ agaŋ nɨbu hɨcɨ ma lɨbɨlalɨ uami. Lɨdɨŋ ma lalakubɨlakubɨla ulalɨ uami. Uaiaŋ agaŋ abɨlu havalɨdaci iga iga hɨdɨlalɨ sadaŋ huaci laci hɨdɨlalɨ uami.
9 Jesus respondeu:
10 Agadɨ ala hulaŋ hɨfɨlɨ hɨvɨ hɨdɨlalɨ agaŋ nɨbu hɨcɨ lɨbɨdɨbɨ lalakubɨlakubɨla ulalɨ uami. Abɨlu apalɨ sadaŋ hɨcɨ lɨbɨdɨbɨ lalakubɨlakubɨla ulalɨ uami.
10 Mas, se andar de noite, tropeça, porque nele não há luz.
11 Jisasɨ hameŋ abavɨla hɨnimita nulɨdɨ cɨhu ala abami. Aludɨ nagɨli huaci sɨbaŋ Lasalusɨ agaŋ ani hɨsɨvavɨla hɨnidi uami. Agadɨ ala viaŋ uavɨla nudɨ mɨŋaiualɨlɨŋ cɨhu iahɨbali uami.
11 Tendo dito isso, acrescentou:
12 Lɨci nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla nameŋ abavɨmi. Aludɨ Hekɨlɨ uavɨmi. Nɨbu havɨ hɨmuhɨmu hɨmavɨla ani hɨsɨvavɨla ha nudɨ hɨmuhɨmu agaŋ sɨvɨlɨci nɨbu cɨhu huaci lɨbali uavɨmi.
12 Então os discípulos disseram: — Senhor, se dorme, estará salvo.
13 Jisasɨ nɨbu Lasalusɨ hɨmami agasaŋ abami. Agadɨ ala nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hɨji nameŋ lamavɨmi. Lasalusɨ hɨmuhɨmu hɨmavɨla ani hɨsɨvadi agasaŋ abadi uavɨmi.
13 Jesus falava da morte de Lázaro, mas eles pensavam que tivesse falado do repouso do sono.
14 Lɨhavɨci Jisasɨ haiabɨla iaha nulɨdɨ nameŋ abami. Lasalusɨ ci hɨmalɨ uami.
14 Então Jesus lhes disse claramente:
15 Viaŋ nɨbu hula ma hɨnimaŋ lɨdalɨŋ hɨmalɨ agasaŋ hɨjɨŋalin uami. Viaŋ uavɨla akuaba akuaba lɨlɨŋ namɨlaŋ igavɨla iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamɨbalaŋ aba hɨjɨŋalin uami. Nudɨ pɨŋ umɨli uami.
15 Por causa de vocês me alegro de que não estivesse lá, para que vocês possam crer. Mas vamos até ele.
16 Jisasɨ abɨci ci lɨci Tomasɨ nudɨ ibi mu Didimusɨ agaŋ Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ limu hɨhɨle agɨladɨ nameŋ abami. Velaŋ alaŋ avi uavɨla nɨbu hula ahuata hameŋ hɨmɨmɨli uami.
16 Então Tomé, chamado Dídimo, disse aos outros discípulos: — Vamos também nós para morrer com o Mestre!
17 Jisasɨ nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hula uavɨla Betani haiabɨla ua iahuavɨmi. Ua iahuavɨla Lasalusɨ dɨ ciheŋ me hɨvɨ haca mava hudavɨmi agadɨ ciaŋ igahɨlavɨmi.
17 Quando Jesus chegou, encontrou Lázaro já sepultado havia quatro dias.
18 Betani haiabɨla agaŋ nɨbu Jelusalem haiabɨla mikɨ hɨniadami. Agadɨ ala ataŋ tagɨlaŋ daŋ hɨniadami.
18 Ora, Betânia ficava a mais ou menos três quilômetros de Jerusalém.
19 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ akape agɨlaŋ Lasalusɨ hɨmami agasaŋ igahɨlavɨla vehavɨmi. Lasalusɨ dɨ nanadinu ahica humɨgaŋ pam agɨladɨ mavɨn ifɨmɨgubalu aba vehavɨmi. Ve nɨbɨlaŋ hula hɨniavɨmi. Nudɨ nanadinu humɨgaŋ pam agɨladɨ ibi mu Mata. Mu Malia.
19 Muitos dos judeus vieram visitar Marta e Maria, a fim de consolá-las por causa do irmão.
20 Hɨniavɨdaci Jisasɨ agaŋ ve haiabɨla nɨbɨlaŋ hɨniavɨmi heŋ iahami. Lɨci Mata agaŋ nudɨ ciaŋ hɨjɨ igahɨlami. Igahɨlavɨla Malia uleŋ muji hɨnidaci nudɨ vala uavɨla Jisasɨ dɨ igami.
20 Marta, quando soube que Jesus estava chegando, foi encontrar-se com ele; Maria, porém, ficou sentada em casa.
21 Igavɨla nameŋ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Nama alaŋ hula neŋ hɨninaŋ iadɨ amu ma hɨmɨvi uami.
21 Então Marta disse a Jesus: — Se o Senhor estivesse aqui, o meu irmão não teria morrido.
22 Agadɨ ala viaŋ nadɨ ci igin uami. Iabi nama Asɨ dɨ akuaba akuaba lɨlɨ saŋ abɨnaŋ hameŋ laci ala lɨbali uami.
22 Mas também sei que, mesmo agora, tudo o que o senhor pedir a Deus, ele concederá.
23 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Nadɨ amuna cɨhu hɨhi iahɨbali uami.
23 Jesus disse a ela:
24 Lɨci Mata nudɨ abami. Viaŋ ci igin uami. Fɨli hɨsɨŋ hɨvɨ hɨsɨŋ akuaba akuaba sɨvɨla sɨvɨla mɨhiŋ agaŋ iahɨci hulaŋ iamɨgali hɨmavɨlalɨ agɨlaŋ cɨhu hɨhi iahavɨbali uami. Mɨhiŋ heŋ ala nɨbu avi hɨhi iahɨbali uami.
24 Ao que Marta respondeu: — Eu sei que ele há de ressurgir na ressurreição, no último dia.
25 Lɨci nudɨ abami. Hɨmavɨla cɨhu hɨhi iahaiaha agadɨ hɨdɨlɨ viaŋ nukeŋ uami. Huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨnihɨni agadɨ hɨdɨlɨ avi viaŋ nukeŋ ala uami. Hulaŋ iamɨgali iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamalama hɨnihɨni hɨmavɨlalɨ agɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ cɨhu hɨhi iahavɨla huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨniavɨbali uami.
25 Então Jesus declarou:
26 Hulaŋ iamɨgali hɨhi hɨnihɨni iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨlalɨ agɨlaŋ hɨmavɨci nulɨdɨ amɨŋ agɨlaŋ huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨniavɨbali uami. Nama hameŋ agasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamɨnaŋ ua hɨma uami.
26 E todo o que vive e crê em mim não morrerá eternamente. Você crê nisto?
27 Lɨci Mata Jisasɨ dɨ nameŋ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Ha nama amɨŋ abɨnaŋ uami. Nama Asɨ dɨ Ninaŋ uami. Viaŋ nasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamin uami. Asɨ nadɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu saŋ abɨci vemanaŋ uami. Nama nusaŋ ala fɨli neŋ vemanaŋ uami.
27 Marta respondeu: — Sim, Senhor! Eu creio que o senhor é o Cristo, o Filho de Deus que devia vir ao mundo.
28 Mata hameŋ abavɨla ua imanu Malia dɨ ulɨci vemi. Veci nudɨ nɨfɨlɨ cɨki heŋ abami. Aludɨ iavaŋ vevɨla hɨnihɨni nasaŋ aba aba hɨnidi uami.
28 Depois de dizer isto, Marta foi chamar Maria, a sua irmã, e lhe disse em particular: — O Mestre chegou e está chamando você.
29 Lɨci Malia ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla lɨhalɨha iaha Jisasɨ dɨ igɨben aba umi.
29 Quando Maria ouviu isso, levantou-se depressa e foi até ele,
30 Ua igɨci Jisasɨ agaŋ fipɨ nɨbu hɨnidaci Mata nudɨ igami heŋ ala hɨnimi.
30 pois Jesus ainda não tinha entrado na aldeia, mas permanecia onde Marta o havia encontrado.
31 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ Malia dɨ mavɨn ifɨmɨguben aba uleŋ muji hɨniavɨmi. Hɨnia igavɨci Malia agaŋ iaha lɨhalɨha sɨbaŋ haiabɨla ivavedaci nɨbɨlaŋ avi iaha nudɨ sɨvɨ ivavehavɨmi. Nɨbu sudɨ savu abɨla heŋ ilɨhɨben aba akua uadi aba nudɨ sɨvɨ uavɨmi.
31 Os judeus que estavam com Maria em casa e a consolavam, vendo-a levantar-se depressa e sair, seguiram-na, pensando que ela ia ao túmulo para chorar.
32 Malia Jisasɨ hɨnimi heŋ ua iahuavɨla nudɨ igami. Igavɨla Jisasɨ dɨ hɨcɨ mikɨ pɨŋ heŋ nudɨ hali agadɨ fɨli hɨvɨ lɨbɨlɨva nameŋ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Nama alaŋ hula neŋ hɨninaŋ iadɨ amu ma hɨmɨvi uami.
32 Quando Maria chegou ao lugar onde Jesus estava, ao vê-lo, lançou-se aos seus pés, dizendo: — Se o Senhor estivesse aqui, o meu irmão não teria morrido.
33 Malia ilɨhɨdaci Jisasɨ igami. Lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ Malia hula vehavɨmi agɨlaŋ avi nɨbu hula ahuata hameŋ ilɨhavɨmi. Ilɨhavɨdaci Jisasɨ avi nudɨ mavɨn lɨdaci ilɨhɨben aba lɨmi.
33 Quando Jesus viu que ela chorava, e que os judeus que a acompanhavam também choravam, agitou-se no espírito e se comoveu.
34 La nulɨdɨ abami. Nudɨ valɨ agadɨ abeŋ mavahalaŋ uami. Lɨci nudɨ abavɨmi. Aludɨ Hekɨlɨ uavɨmi. Ve uavɨla igɨha uavɨmi.
34 E perguntou: Eles responderam: — Senhor, venha ver!
35 Lɨhavɨci ua igavɨla ilɨhami.
35 Jesus chorou.
36 Lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ igavɨla abavɨmi. Igɨhalaŋ uavɨmi. Nɨbu nusaŋ mavɨn hekɨlɨ sɨbaŋ hɨnilalɨ uavɨmi.
36 Então os judeus disseram: — Vejam o quanto ele o amava.
37 Lɨhavɨci nulɨdɨ hulaŋ hɨhɨle agɨlaŋ abavɨmi. Nɨbu hulaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ agadɨ huaci lamɨci igasulalɨ uavɨmi. Agadɨ ala akɨ saŋ hulaŋ nagadɨ avi ma ahɨliahumaŋ lɨci hɨmalɨ uavɨmi.
37 Mas alguns disseram: — Será que ele, que abriu os olhos ao cego, não podia fazer com que Lázaro não morresse?
38 Lɨhavɨci Jisasɨ mavɨn mɨŋamɨŋa lɨba haca Lasalusɨ dɨ mava hudavɨmi heŋ umi. Ua igɨci lɨba kum hekɨlɨ mɨŋalitapalavɨci ua sudɨ haca agadɨ ifɨsɨjia hɨnimi.
38 Jesus, agitando-se novamente em si mesmo, foi até o túmulo, que era uma gruta em cuja entrada tinham colocado uma pedra.
39 Hɨnidaci Jisasɨ abami. Lɨba kum hekɨlɨ agadɨ mɨŋalitapalɨlaŋ caba um uami. Lɨci Lasalusɨ dɨ nadinu humɨgaŋ pam Mata agaŋ Jisasɨ dɨ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Nudɨ ciheŋ mavavalɨ uami. Hameŋ sadaŋ hɨsi sɨbɨlɨ agaŋ iahɨbali uami.
39 Então Jesus ordenou: Marta, irmã do falecido, disse a Jesus: — Senhor, já cheira mal, porque está morto há quatro dias.
40 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Atɨ sebɨlɨ nadɨ ci abin uami. Nama hɨji vɨdɨvɨdɨŋ daŋ hɨniavɨla ha nama Asɨ dɨ abɨlu hekɨlɨ vɨdɨvɨdɨŋ daŋ agadɨ igɨbanaŋ aba abin uami.
40 Jesus respondeu:
41 Lɨci lɨba kum hekɨlɨ agadɨ mɨŋalitapalavɨci umi. Lɨhavɨci Jisasɨ igaiahua igavɨla abami. Iavaŋ uami. Viaŋ nadɨ abɨlɨŋ ci igahɨlɨnaŋ sadaŋ nadɨ abadin uami. Nama huaci aba abadin uami.
41 Então tiraram a pedra. E Jesus, levantando os olhos para o céu, disse:
42 Viaŋ akuaba akuaba saŋ nadɨ abɨdalɨŋ igahɨlɨlanaŋ uami. Agadɨ ala viaŋ hulaŋ iamɨgali neŋ hɨniavadi agɨlaŋ igahɨlavɨbali aba nadɨ abadin uami. Abɨdalɨŋ igahɨlavɨla iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨla nameŋ abavɨbali aba abadin uami. Asɨ nukeŋ nudɨ abɨci vemi aba abavɨbali aba abadin uami.
42 Eu sei que sempre me ouves, mas falei isso por causa da multidão presente, para que creiam que tu me enviaste.
43 Jisasɨ agaŋ Asɨ dɨ hameŋ abavɨla Lasalusɨ dɨ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbaŋ ulavɨla abami. Lasalusɨ uami. Nama iaha ivaveha uami.
43 E, depois de dizer isso, clamou em alta voz:
44 Lɨci Lasalusɨ agaŋ sudɨ haca agadɨ vala ivavemi. Havɨlɨ hutesɨ hutesɨ hɨvɨ nudɨ hɨcɨ human hadipɨlɨ sɨkasɨkan haha hubɨhaha via ivoua mɨŋamɨga lamavɨmi agɨladɨdaŋ ivavemi. Havɨlɨ mu nudɨ hali hɨvɨ hahavɨmi agaŋ avi hameŋ ala hɨnidaci ivavemi. Ivaveci Jisasɨ agaŋ nulɨdɨ abami. Havɨlɨ agɨladɨ mɨŋahivɨlaŋ hɨdam uami.Lasalusɨ agaŋ sudɨ haca agadɨ vala ivavemi.|alt="Lazarus leaves the tomb" src="WA03869b.jpg" size="col" copy="GW" ref="11.44"
44 Aquele que tinha morrido saiu, tendo os pés e as mãos amarrados com ataduras e o rosto envolto num lenço. Então Jesus lhes ordenou:
45 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ akape agɨlaŋ ve Malia hula hɨnihɨni Lasalusɨ saŋ mavɨn lɨdaci nusaŋ mavɨn mɨŋamɨŋa hɨniavɨmi. Nɨbɨlaŋ ala Jisasɨ Lasalusɨ dɨ abɨci cɨhu hɨhi iahami agadɨ igavɨmi. Igavɨla nulɨdɨ hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨmi.
45 Muitos dos judeus que tinham vindo visitar Maria, vendo o que Jesus havia feito, creram nele.
46 Agadɨ ala nulɨdɨ hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ Falisi hɨdɨlɨ agɨladɨ pɨŋ uavɨla nulɨdɨ abavɨmi. Jisasɨ agaŋ Lasalusɨ dɨ abɨci cɨhu hɨhi iahi uavɨmi.
46 Outros, porém, foram até os fariseus e lhes contaram o que Jesus havia feito.
47 Lɨhavɨci Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula hulaŋ cihu tɨbaŋ daŋ agɨladɨ abavɨci ve mɨgudɨbavɨmi. Mɨgudɨbavɨci nulɨdɨ nameŋ abavɨmi. Hulaŋ agaŋ mu sihɨ mu sihɨ agɨladɨ abalamɨlalɨ uavɨmi. Alaŋ nudɨ akɨ lɨbalu uavɨmi.
47 Então os principais sacerdotes e os fariseus convocaram o Sinédrio e disseram: — O que estamos fazendo, uma vez que este homem opera muitos sinais?
48 Alaŋ nudɨ valɨmɨli hɨnihɨni sibɨla hameŋ agadɨ vidaci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ iga iga nusaŋ pam hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨbali uavɨmi. Lɨhavɨdaci Lom haiabɨla hɨsɨŋ agɨlaŋ ve Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agadɨdaŋ aludɨ hɨdɨlɨ pam agɨladɨdaŋ sɨbɨlɨ lamavɨbali uavɨmi.
48 Se o deixarmos assim, todos crerão nele; depois, virão os romanos e tomarão não só o nosso lugar, mas a própria nação.
49 Nulɨdɨ hulaŋ mu Kaiafasɨ. Hualɨ heŋ nɨbu Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ hɨniadami. Nɨbu nulɨdɨ nameŋ abami. Namɨlaŋ hɨji apalɨ sɨbaŋ uami.
49 Mas um deles, Caifás, que era sumo sacerdote naquele ano, advertiu-os, dizendo: — Vocês não sabem nada,
50 Namɨlaŋ igɨlalaŋ uami. Hulaŋ pabiŋ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ uvɨsɨjiŋ viavɨla hɨmɨci ha huaci uami. Aludɨ hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ pam agɨlaŋ sɨkasɨkan sɨbɨlɨ lɨhavɨmɨdɨ uami.
50 nem entendem que é melhor para vocês que morra um só homem pelo povo e que não venha a perecer toda a nação.
51 Ciaŋ agadɨ Kaiafasɨ nudɨ nukeŋ hɨji hɨvɨ ma abami. Hualɨ heŋ laci ala nɨbu Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ hɨnihɨni Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ me hɨniavɨla ciaŋ agadɨ abami. Jisasɨ hɨmavɨla Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ uvɨsɨjiŋ vibali agasaŋ abami.
51 Ora, Caifás não disse isto por conta própria, mas, sendo sumo sacerdote naquele ano, profetizou que Jesus estava para morrer pela nação.
52 Jisasɨ nɨbu Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlasaŋ pam igahɨlavɨla nulɨdɨ uvɨsɨjiŋ vivi saŋ ma hɨmɨben aba lɨmi. Nɨbu Asɨ dɨ ninanadi sɨkasɨkan abeba abeba hɨniavɨlalɨ agɨladɨ mɨgudɨbɨci hɨdɨlɨ pabiŋ laci hɨnihɨni saŋ igahɨlavɨla hɨmɨben aba lɨmi.
52 E não somente pela nação, mas também para reunir em um só corpo os filhos de Deus, que andam dispersos.
53 La mɨhiŋ heŋ laci ala hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ dɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ ciaŋ mɨguavɨmi.
53 Desde aquele dia, resolveram matar Jesus.
54 Hameŋ sadaŋ Jisasɨ agaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ hɨniavɨmi heŋ haiabɨla iahaiaha ma hɨdami. Lavɨla nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hula haiabɨla agadɨ vala uavɨla Efɨlaim haiabɨla hɨniavɨmi. Efɨlaim haiabɨla agaŋ fɨli tɨbɨ kɨlɨ humɨsɨ akuaba akuaba apalɨ agadɨ mikɨ heŋ hɨniadami.
54 Assim sendo, Jesus já não andava publicamente entre os judeus, mas retirou-se para uma região vizinha ao deserto, para uma cidade chamada Efraim, onde permaneceu com os discípulos.
55 Asɨ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ valɨci huaci hɨniavɨmi agadɨ mɨhiŋ hekɨlɨ agaŋ nɨbu ci mikɨ lɨmi. Lɨci hulaŋ iamɨgali akape haiabɨla mu hɨvɨ mu hɨvɨ hɨniavɨhadami agɨlaŋ Jelusalem haiabɨla heŋ uavɨmi. Asɨ igɨdaci alaŋ huaci sɨlɨvɨ laci hɨnibalu aba nusaŋ igahɨlavɨla ahuata hameŋ Jelusalem haiabɨla uavɨmi.
55 Estava próxima a Páscoa dos judeus, e muitos daquela região foram a Jerusalém antes da Páscoa para se purificar.
56 Uavɨla Jisasɨ dɨ igɨbalu aba suhɨlavɨmi. Suhɨla suhɨla lua muji heŋ ivouavɨla Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agadɨ madɨŋ heŋ lagulama hɨnihɨni nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ nameŋ abavɨmi. Namɨlaŋ akɨ me hɨji lamɨlaŋ uavɨmi. Asɨ dɨ sɨhɨ iahaiaha mɨhiŋ hekɨlɨ nagadɨ nɨbu ve igɨbali ua hɨma uavɨmi.
56 Lá, procuravam Jesus e, estando eles no templo, diziam uns aos outros: — O que vocês acham? Ele não virá à festa?
57 Lɨhavɨdaci Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ nameŋ abavɨmi. Aniaba namɨlaŋ Jisasɨ abeba hɨnidaci igɨlaŋ agadɨ ve aludɨ abɨlaŋ igɨmɨli uavɨmi. Lɨlaŋ ua nudɨ vave lɨmɨn sɨbɨlɨ ulaŋ hɨvɨ lamɨbalu uavɨmi.
57 Ora, os principais sacerdotes e os fariseus haviam ordenado que, se alguém soubesse onde ele estava, o denunciasse, para que pudessem prendê-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.