Êxodo 16
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NTLH
1 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ Isipɨ fɨli tɨbɨ agadɨ vala uavɨdaci avaŋ mu iahami. Iaha hɨdɨdaci uaiaŋ human limu limu fɨhala hɨcɨ limu ahica pam cɨjɨŋ uci Elim man avɨli agɨladɨ vala uavɨmi. Uavɨla Sen fɨli tɨbɨ kɨlɨ humɨsɨ akuaba akuaba apalɨ heŋ ua iahuavɨmi. Sen fɨli tɨbɨ agaŋ Elim man avɨli agɨladɨ Sainai halu agadɨ alɨhaŋ alɨhaŋ heŋ hɨniadami.
1 O povo de Israel saiu de Elim e foi para o deserto de Sim, que fica entre Elim e o monte Sinai. Chegaram ali no dia quinze do segundo mês depois da sua saída do Egito.
2 — ausente —
2 Ali, no deserto, todos eles começaram a reclamar contra Moisés e Arão,
3 — ausente —
3 dizendo assim: — Teria sido melhor que o
4 Lɨhavɨci Asɨ Iaue agaŋ Mosesɨ dɨ abami. Ci igɨnaŋ uami. Viaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ hɨji igɨben uami. Iadɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ lubiahɨlavɨbali ua hɨma ua uami. Iadɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ nɨbu nameŋ uami. Viaŋ lɨdalɨŋ maci uaiaŋ susu hɨvɨ hɨnihɨni mɨgalahɨlavɨbali uami. Mɨgalahɨlavɨdaci uaiaŋ pabiŋ hɨvɨ laci na fɨhala fɨhala saŋ hɨtɨŋ hɨtɨŋ hunaŋ pabiŋ pabiŋ hɨvɨ vihavɨm uami. Hameŋ lɨhavɨdaci iga iga abɨben uami. Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ iadɨ ciaŋ lubiahɨlavadi aba abɨben uami.
4 O Senhor Deus disse a Moisés: — Agora eu vou fazer chover do céu pão para vocês. E o povo deverá sair, e cada um deverá juntar uma porção que dê para um dia. Assim eu os porei à prova para saber se eles vão obedecer às minhas ordens.
5 Maci agɨladɨ vivi nana hɨnihɨni kalɨpiŋ me hɨvɨ cɨhu uaiaŋ ahica saŋ maci hunaŋ ahica lɨdɨŋ ahica lɨdɨŋ sɨhuvavɨbali uami. Mɨkɨmɨkɨ me agasaŋ vihavɨbali uami. Kalɨpiŋ me agasaŋ avi kalɨpiŋ me hɨvɨ vihavɨbali uami. Via vave hɨlanavɨbali uami.
5 No sexto dia deverão juntar e preparar o dobro do que costumam juntar nos outros dias.
6 Lɨci Mosesɨ hula Alon hula Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ abavɨmi. Hɨfɨlɨdaŋ namɨlaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ hɨdɨlɨ igavɨla abɨbalaŋ uavɨmi. Amɨŋ ala aba abɨbalaŋ uavɨmi. Alaŋ Isipɨ fɨli tɨbɨ hɨnidamɨli Asɨ Iaue nukeŋ aludɨ likɨla vavelɨ aba abɨbalaŋ uavɨmi.
6 Então Moisés e Arão disseram ao povo: — Hoje à tarde vocês ficarão sabendo que foi o
7 Namɨlaŋ akɨ saŋ ajimahamaha aludɨ abɨlalaŋ uavɨmi. Alaŋ ahica ibi apalɨ uavɨmi. Namɨlaŋ ajimahamaha aludɨ abɨlalaŋ ha Asɨ Iaue dɨ abɨlalaŋ uavɨmi. Lɨdalaŋ nɨbu naludɨ ciaŋ agɨladɨ ci igahɨli uavɨmi. Hameŋ sadaŋ amɨli cimɨdaŋ namɨlaŋ nudɨ nukeŋ abɨlu hekɨlɨ vɨdɨvɨdɨŋ daŋ agadɨ igɨbalaŋ uavɨmi.
7 Amanhã de manhã vocês verão a glória do Senhor , pois o Senhor ouviu as reclamações de vocês contra ele. Foi contra ele, e não contra nós, que vocês reclamaram; pois, afinal de contas, quem somos nós?
8 La Mosesɨ cɨhu ala abami. Hɨfɨlɨdaŋ Asɨ Iaue nɨbu nukeŋ ala nalusaŋ havaŋ iguci nɨbalaŋ uami. Cimɨdaŋ nalusaŋ maci iguci navɨla humɨgaŋ lagubalaŋ uami. Namɨlaŋ ajimahamaha aludɨ ma abɨlalaŋ uami. Alaŋ ahica ibi apalɨ uami. Namɨlaŋ ajimahamaha aludɨ abɨlalaŋ ha Asɨ Iaue dɨ abɨlalaŋ uami. Lɨdalaŋ nɨbu naludɨ ciaŋ agɨladɨ ci igahɨli uami.
8 E Moisés continuou: — É Deus, o
9 La Mosesɨ agaŋ Alon dɨ abami. Asɨ Iaue agaŋ hulaŋ iamɨgali ajimahamaha abavɨlalɨ agɨladɨ ci igahɨli uami. Hameŋ sadaŋ nulɨdɨ abɨnaŋ Asɨ Iaue dɨ pɨŋ vehavɨm uami.
9 Aí Moisés disse a Arão: — Diga a todo o povo que venha e fique diante de Deus, o
10 Lɨci Alon agaŋ aba aba hɨnidaci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ hɨnia igoua igavɨci fɨli tɨbɨ kɨlɨ humɨsɨ akuaba akuaba apalɨ heŋ Asɨ Iaue dɨ abɨlu hekɨlɨ vɨdɨvɨdɨŋ daŋ agaŋ avɨli susu hɨvɨ hɨnimi.
10 Enquanto Arão estava falando a todo o povo, eles olharam para o deserto, e, de repente, a glória do Senhor apareceu numa nuvem.
11 Lɨci Asɨ Iaue agaŋ Mosesɨ dɨ abami.
11 E o Senhor disse a Moisés:
12 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ ajimahamaha abavɨlalɨ agɨladɨ ci igahɨlin uami. Hameŋ sadaŋ nulɨdɨ abɨha uami. Hɨfɨlɨdaŋ sɨbaŋ havaŋ fɨli mɨlɨmɨlɨ me agɨladɨ nɨbalaŋ aba abɨha uami. Cimɨdaŋ ha maci navɨla humɨgaŋ lagubalaŋ aba abɨha uami. Havaŋ agɨladɨdaŋ maci agɨladɨdaŋ navɨla hɨji nameŋ lamɨbalaŋ aba abɨha uami. Asɨ Iaue ha aludɨ Asɨ aba abɨbalaŋ aba abɨha uami.
12 — Eu tenho ouvido as reclamações dos israelitas. Diga-lhes que hoje à tarde, antes de escurecer, eles comerão carne. E amanhã de manhã comerão pão à vontade. Aí ficarão sabendo que eu, o Senhor , sou o Deus deles.
13 Lɨci hɨfɨlɨdaŋ hɨvɨ havaŋ cɨki cɨki fɨli mɨlɨmɨlɨ me agɨlaŋ uu veve hɨnihɨni fipɨ havɨlɨ ulaŋ caba caba heŋ veve mɨlavɨmi. Cimɨdaŋ hamu cɨbɨ agɨlaŋ humɨsɨ hɨvɨ havɨlɨ ulaŋ caba caba heŋ hɨniavɨmi.
13 À tarde apareceu um grande bando de codornas; eram tantas, que cobriram o acampamento. E no dia seguinte, de manhã, havia orvalho em volta de todo o acampamento.
14 Hɨnia subɨlavɨci akuaba akuaba cɨki cɨki akape fɨli hɨvɨ hɨniavɨmi agɨlaŋ akuaba akuaba suvɨli suvɨli me hɨniavɨmi.
14 Quando o orvalho secou, por cima da areia do deserto ficou uma coisa parecida com escamas, fina como a geada no chão.
15 Lɨhavɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ igavɨla uava iahuavɨmi. La nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ hɨbɨŋ hɨbɨŋ abitɨhavɨmi. Ha akɨ uavɨmi. Lɨhavɨci Mosesɨ nulɨdɨ abami. Ha maci namɨlaŋ nɨbalaŋ aba Asɨ Iaue nukeŋ igui uami.
15 Os israelitas viram aquilo e não sabiam o que era. Então perguntaram uns aos outros: — O que é isso? Moisés lhes disse: — Isso é o alimento que o
16 Asɨ Iaue nameŋ abi uami. Havɨlɨ ulaŋ hɨtɨŋ hɨtɨŋ hɨvɨ hulaŋ iamɨgali ninanadi agɨladɨ lugɨlɨlaŋ valɨ vameba iahavɨci aba abi uami. Ha hunaŋ avi hulaŋ iamɨgali ninanadi agɨladɨ valɨ hɨvɨ laci vihavɨm aba abi uami. Hunaŋ hɨtɨŋ hɨtɨŋ via uavɨla maci agɨladɨ vihavɨm aba abi uami.
16 Esta é a ordem que ele deu: “Cada um de vocês deverá juntar o que for necessário para comer, de acordo com o número de pessoas que houver na família, dois litros por pessoa.”
17 Lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ hameŋ laci ala lɨhavɨmi. Ulaŋ hɨhɨle hulaŋ iamɨgali ninanadi akape daŋ agɨlaŋ hunaŋ akape vihavɨmi. Hulaŋ iamɨgali ninanadi akape hɨma agɨlaŋ hunaŋ akape ma vihavɨmi.
17 E assim fizeram os israelitas. Uns pegaram mais, e outros, menos.
18 Hɨhɨle maci hunaŋ akape vihavɨmi agɨlaŋ nulɨdɨ maci hunaŋ agɨladɨ lugɨlavɨci ua nulɨdɨ valɨ agadɨ ma lɨvalavɨmi. Limu hɨhɨle maci hunaŋ akape ma vihavɨmi agɨlaŋ nulɨdɨ maci hunaŋ agɨladɨ lugɨlavɨci ua ma tɨbɨ mɨgavɨmi. Nulɨdɨ valɨ hɨtɨŋ hɨtɨŋ agɨlaŋ hɨlihɨli hameŋ laci hɨniavɨmi.
18 Quando mediram, aconteceu que os que haviam pegado muito não tinham demais; e não faltava nada para os que haviam pegado pouco. Cada um havia pegado exatamente o necessário para comer.
19 Lɨhavɨci Mosesɨ nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ sɨmɨŋ limu hɨhɨle agɨladɨ amɨli me saŋ valɨlaŋ hɨniavɨmɨdɨ uami.
19 Então Moisés lhes disse: — Ninguém deverá guardar nada para o dia seguinte.
20 Agadɨ ala Mosesɨ dɨ ciaŋ lulavɨla amɨli me saŋ valavɨci hɨniavɨmi. Hɨniavɨci amɨli me hɨvɨ igavɨci sɨmɨŋ agɨlaŋ mutu hɨsi lavɨla huhɨ ninaŋ ninaŋ daŋ hɨniavɨmi. Lɨhavɨci Mosesɨ nulɨdɨ abacabɨlami.
20 Mas alguns não obedeceram à ordem de Moisés e guardaram uma parte daquele alimento. E no dia seguinte o que tinha sido guardado estava cheio de bichos e cheirava mal. Aí Moisés ficou muito irritado com eles.
21 Lɨci uaiaŋ pabiŋ pabiŋ cimɨdaŋ hɨvɨ maci hɨlihɨli hameŋ laci vihavɨhadami. Uaiaŋ iahaiaha vɨdɨvɨdɨŋ lɨdaci maci limu hɨhɨle ma vihavɨhadami agɨlaŋ fɨli hɨvɨ hɨnihɨni miŋɨla miŋɨla avɨli avɨli lɨdɨŋ apalɨ lɨhavɨhadami.Asɨ agaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlasaŋ maci igumi.|alt="gathering manna" src="C-030.jpg" size="col" copy="NTM" ref="16.17"
21 Todas as manhãs cada um pegava o necessário para comer naquele dia, pois o calor do sol derretia o que ficava no chão.
22 Hulaŋ iamɨgali hɨtɨŋ hɨtɨŋ agɨlaŋ hɨdɨlɨ maha iabi me maci hunaŋ pabiŋ lɨdɨŋ pabiŋ lɨdɨŋ vihavɨmi. Hameŋ laci lɨdɨŋ hɨnihɨni via ua cɨhu kalɨpiŋ me hɨvɨ maci hunaŋ ahica lɨdɨŋ ahica lɨdɨŋ vihavɨmi. Lɨhavɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ vevɨla Mosesɨ dɨ abavɨmi.
22 No sexto dia pegaram o dobro, isto é, quatro litros para cada pessoa. Os líderes do povo foram e contaram a Moisés o que estava acontecendo.
23 Abavɨci Mosesɨ nulɨdɨ abami. Asɨ Iaue nameŋ abi uami. Amɨli iadɨ alusɨsɨ mɨhiŋ hekɨlɨ aba abi uami. Akuaba akuaba sɨmɨŋ avɨŋ hɨvɨ hɨlɨbavɨla ha avɨŋ hɨvɨ hɨlɨhalaŋ aba abi uami. Sɨji hɨvɨ hugɨlɨben aba ha sɨji hɨvɨ hugɨlɨhalaŋ aba abi uami. Hɨla navɨla sɨmɨŋ sɨha limu hɨhɨle agɨladɨ amɨli saŋ lamɨhalaŋ aba abi uami.
23 E Moisés lhes disse: — Amanhã é dia de descanso, o sábado santo, separado para Deus, o
24 Lɨci Mosesɨ dɨ ciaŋ agadɨ lubiahɨlavɨla sɨmɨŋ sɨha limu hɨhɨle agɨladɨ lamavɨmi. La hɨniavɨci mɨŋalahɨci sɨmɨŋ sɨha lamavɨmi agɨladɨ igavɨci ma hɨsi lɨhavɨmi. Huhɨ ninaŋ ninaŋ avi ma mɨguavɨmi.
24 Conforme a ordem de Moisés, todos guardaram para o dia seguinte o que havia sobrado. E não cheirou mal, nem criou bicho.
25 Lɨhavɨci Mosesɨ nulɨdɨ abami. Iabi Asɨ Iaue dɨ mɨhiŋ hekɨlɨ uami. Alusɨsɨ nudɨ ibi mɨŋaiahaiaha hɨsɨŋ mɨhiŋ uami. Alusɨsɨ mɨhiŋ neŋ hɨdavɨla maci akuaba akuaba cɨki avi ma igɨbalaŋ uami. Hameŋ sadaŋ sɨmɨŋ sɨha limu hɨhɨle hɨniavadi agɨladɨ nɨhalaŋ uami.
25 Moisés disse: — Comam isto hoje, pois é sábado, o dia de descanso separado para Deus, o
26 Navɨla hɨnilaŋ mɨŋalahɨci cɨhu maci sɨhuvɨbalaŋ uami. Sɨhuvɨdalaŋ uaiaŋ human limu fɨhala uci cɨhu uaiaŋ mu hɨvɨ alusɨbalaŋ uami. Uaiaŋ alusɨbalaŋ heŋ maci ma hɨniavɨbali uami. Mufɨli mufɨli avi hameŋ laci ala lɨbalaŋ uami.
26 Recolham esse alimento durante seis dias; porém no sétimo dia, que é o dia de descanso, não haverá alimento no chão.
27 Alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlaŋ maci vibalu aba uavɨmi. Uavɨla igavɨci maci heŋ ma hɨnimi.
27 No sétimo dia algumas pessoas saíram para pegar o alimento, porém não acharam nada.
28 Lɨci Asɨ Iaue agaŋ Mosesɨ dɨ abami. Viaŋ nalusaŋ ciaŋ lamalubilan agɨladɨdaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨdaŋ nalusaŋ iguacin uami. Agadɨ ala namɨlaŋ ma lubiahɨlɨlaŋ uami.
28 Então o Senhor Deus disse a Moisés: — Até quando vocês vão desobedecer às minhas ordens e às minhas
29 Iadɨ ciaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ igahɨlɨhalaŋ uami. Viaŋ Asɨ Iaue uami. Alusɨsɨ mɨhiŋ nagadɨ viaŋ nukeŋ lamamin uami. Viaŋ alusɨsɨ mɨhiŋ agasaŋ igahɨlavɨla amɨli nalusaŋ sɨmɨŋ uaiaŋ ahica hɨsɨŋ agɨladɨ igumalamin uami. Hameŋ sadaŋ alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ hulaŋ iamɨgali namɨlaŋ naludɨ havɨlɨ ulaŋ hɨtɨŋ hɨtɨŋ hɨvɨ hɨnihalaŋ uami. Naludɨ havɨlɨ ulaŋ agɨladɨ vala umɨlaŋ uami. Mufɨli mufɨli avi alusɨsɨ mɨhiŋ agasaŋ igahɨlahɨla hameŋ laci ala sɨmɨŋ igudalɨŋ nɨbalaŋ uami.
29 Lembrem que eu, o Senhor , dei a vocês um dia de descanso e foi por isso que no sexto dia eu lhes dei alimento para dois dias. No sétimo dia fiquem todos onde estiverem; ninguém deverá sair de casa.
30 Hameŋ abɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ alusavɨhadami.
30 Assim, o povo não trabalhou no sétimo dia.
31 La maci agadɨ ibi lamavɨla abavɨmi. Mana uavɨmi. Maci agaŋ isabɨlaŋ hɨlɨcɨ mila sudɨme cɨki cɨki me hɨniadami. Sɨdaŋ nudɨ maci daŋ vɨhɨ magɨ daŋ eŋala hɨlavɨci sɨdaŋ daŋ hɨnilalɨ hameŋ hɨniadami.
31 Os israelitas deram àquele alimento o nome de maná . Ele era parecido com uma sementinha branca e tinha gosto de bolo de mel.
32 Lɨci Mosesɨ nulɨdɨ abami. Asɨ Iaue aludɨ nameŋ abi uami. Namɨlaŋ Isipɨ fɨli tɨbɨ hɨnidalaŋ viaŋ naludɨ likɨla vavelɨŋ fɨli tɨbɨ kɨlɨ humɨsɨ akuaba akuaba apalɨ neŋ hɨnidalaŋ nalusaŋ maci igudalɨŋ nana hɨnibalaŋ aba abi uami. Hameŋ sadaŋ hunaŋ cɨki agadɨ viavɨla maci agɨladɨ heŋ likɨlɨlaŋ mɨguavɨm aba abi uami. Likɨlɨlaŋ mɨgua hɨniavɨdaci naludɨ ninanadinalu ajihalinalu iamɨlɨhalinalu mufɨli iahavɨbali agɨlaŋ avi igavɨbali aba abi uami.
32 Moisés disse: — O
33 Lavɨla Alon dɨ abami. Maci agɨladɨ hunaŋ hɨvɨ via uavɨla sɨbɨ hɨlɨcɨ hɨvɨ ahualɨnaŋ mɨgua mɨlɨci via uavɨla Asɨ Iaue hula aba aba hɨsɨŋ fipɨ heŋ lamɨha uami. Lamɨnaŋ hɨnidaci ninanadinalu ajihalinalu iamɨlɨhalinalu mufɨli iahavɨbali agɨlaŋ avi heŋ igavɨbali uami.
33 Então Moisés disse a Arão: — Pegue uma vasilha, ponha nela dois litros de maná e coloque-a na presença de Deus, o
34 Lɨci Mosesɨ agaŋ Asɨ Iaue nudɨ abami hameŋ laci ala lɨmi. Alon agaŋ maci agɨladɨ sɨbɨ hɨlɨcɨ hɨvɨ ahualɨci mɨguavɨmi agadɨ via uavɨla Asɨ Iaue hula aba aba hɨsɨŋ fipɨ heŋ lamɨci hameŋ laci hɨniadami.
34 Arão fez como o Senhor havia ordenado a Moisés e colocou a vasilha diante da arca da aliança para que ficasse guardada ali.
35 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ maci agɨladɨ nana hɨniavɨdaci hualɨ 40 umi. Hualɨ 40 agaŋ ua fɨhalɨci Kenan fɨli tɨbɨ agadɨ mikɨ heŋ ua iahuavɨmi. La Kenan fɨli tɨbɨ agadɨ igavɨci hualɨ hulihuli fɨli huaci sɨbaŋ hɨnimi.
35 Durante quarenta anos os israelitas tiveram maná para comer, até que chegaram a uma terra habitada, isto é, até que chegaram à fronteira de Canaã.
36 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ hunaŋ ahica ahica agɨladɨ hɨvɨ sɨmɨŋ lamalama lugɨlavɨhadami. Hunaŋ mu sudɨme cɨki. Mu hunaŋ mɨsɨn hekɨlɨ. Nulɨdɨ hunaŋ sudɨme cɨki hɨvɨ maci agɨladɨ vivi hunaŋ mɨsɨn heŋ human limu limu fɨhala tɨbɨ lugɨla lugɨla mɨŋamɨjiavɨdaci mɨgumɨgu heŋ mɨladami.
36 A porção de maná para cada pessoa era a décima parte da medida padrão , que tinha vinte litros.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Êxodo 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.