Atos 28
Lutherbibel 1912 (DEU1912) vs AAI
1 Und|strong="G2532" da|strong="G5119" wir gerettet waren|strong="G1295", erfuhren wir|strong="G1921", daß|strong="G3754" die Insel|strong="G3520" Melite|strong="G3194" hieß|strong="G2564".
1 Ataiy ana dones ayey men yait ta aboyouw, naatu nuw imaibo ai’inan, aki i ana Malta nuw ayen.
2 Die Leutlein|strong="G0915" aber|strong="G1161" erzeigten|strong="G3930" uns|strong="G2254" nicht|strong="G3756" geringe|strong="G5177" Freundschaft|strong="G5363", zündeten|strong="G0381" ein Feuer|strong="G4443" an und nahmen uns|strong="G2248" alle|strong="G3956" auf|strong="G4355" um|strong="G1223" des|strong="G2186" Regens|strong="G5205", der über uns gekommen war, und|strong="G2532" um|strong="G1223" der Kälte|strong="G5592" willen.
2 Nuw sabuw merarayow gewasin maiyow hiti, ai merar hiyi wairaf hi’asir rari, anayabin toun i yarayar naatu tutuban ea’ani.
3 Da aber|strong="G1161" Paulus|strong="G3972" einen Haufen|strong="G4128" Reiser|strong="G5434" zusammenraffte|strong="G4962", und|strong="G2532" legte|strong="G2007" sie aufs|strong="G1909" Feuer|strong="G4443", kam|strong="G1831" eine Otter|strong="G2191" von der|strong="G1537" Hitze|strong="G2329" hervor und fuhr|strong="G2510" Paulus an seine|strong="G0846" Hand|strong="G5495".
3 Paul ai heaf na wairaf wan yayara’aten, naatu kok wairaf wabuburin bai kayam tit, Paul uman yub fifin.
4 Da|strong="G5613" aber|strong="G1161" die Leutlein|strong="G0915" sahen|strong="G1492" das Tier|strong="G2342" an|strong="G1537" seiner|strong="G0846" Hand|strong="G5495" hangen|strong="G2910", sprachen sie|strong="G3004" untereinander|strong="G4314": Dieser|strong="G3778" Mensch|strong="G0444" muß|strong="G3843" ein Mörder|strong="G5406" sein|strong="G2076", den|strong="G3739" die Rache|strong="G1295" nicht|strong="G3756" leben|strong="G2198" läßt|strong="G1537", ob er gleich dem Meer|strong="G2281" entgangen|strong="G1349" ist|strong="G1439".
4 Nuw sabuw Paul umanamaim kok fifin inu’in hi’itin basit taiyuwih hio, iti orot i uman rara. Riy yan yawasin taiy na yen, baise koubaitotorayan ana god men ekokok boro yawasin nama.
5 Er|strong="G0660" aber|strong="G3303" schlenkerte das Tier|strong="G2342" ins|strong="G1519" Feuer|strong="G4442", und ihm widerfuhr|strong="G3958" nicht|strong="G3762" Übles|strong="G2556".
5 Baise Paul uman ta’asiy kok wairaf wan yen earah naatu men abisa ta isan matar.
6 Sie aber|strong="G1161" warteten|strong="G4328", wenn er|strong="G0846" schwellen|strong="G4092" würde|strong="G3195" oder|strong="G2228" tot|strong="G3498" niederfallen|strong="G2667". Da sie aber|strong="G1161" lange|strong="G1909" warteten|strong="G4328" und|strong="G2532" sahen|strong="G2334", daß|strong="G1519" ihm|strong="G0846" nichts|strong="G3367" Ungeheures|strong="G0824" widerfuhr|strong="G1096", wurden|strong="G3328" sie|strong="G3328" anderes Sinnes|strong="G3328" und sprachen|strong="G3004", er|strong="G0846" wäre|strong="G1511" ein Gott|strong="G2316".
6 Sabuw hima hi’itin hinotanot i boro uman tadaw o an ta’uy tare tamorob. Baise manin maiyow hima hikakaif men abisa ta isan matar, imih hai not hibotabir hio, “Iti orot i god wari’en!”
7 An|strong="G1722" diesen|strong="G1565" Örtern|strong="G5117" aber hatte|strong="G5225" der Oberste|strong="G5564" der Insel|strong="G3520", mit Namen|strong="G3686" Publius|strong="G4196", ein Vorwerk; der|strong="G3739" nahm|strong="G0324" uns|strong="G2248" auf und herbergte uns|strong="G3579" drei|strong="G5140" Tage|strong="G2250" freundlich|strong="G5390".
7 Nati dones inan sisibin turin i orot wabin Publius ana bar merar. Publius i nati nuw hai orot gagamin. Ai merar yi, veya tounu ana nanawan na’atube bairi ama ituwi.
8 Es geschah|strong="G1096" aber|strong="G1161", daß|strong="G3962" der Vater|strong="G4196" des Publius am|strong="G4912" Fieber|strong="G4446" und|strong="G2532" an der Ruhr|strong="G1420" lag|strong="G2621". Zu|strong="G4314" dem|strong="G3739" ging Paulus|strong="G3972" hinein|strong="G1525" und|strong="G2532" betete|strong="G4336" und legte die Hand|strong="G5495" auf|strong="G2007" ihn|strong="G0846" und machte|strong="G2390" ihn|strong="G0846" gesund|strong="G2390".
8 Publius tamah sawow biyan ana fora’abin ra’at, naatu yan yub ana gem yan inu’in. Paul na ana bar run isan yoyoban, biyan butubun naatu yawas.
9 Da|strong="G3767" das|strong="G5127" geschah|strong="G1096", kamen|strong="G4334" auch|strong="G2532" die andern|strong="G3062" auf|strong="G1722" der Insel|strong="G3520" herzu, die|strong="G3588" Krankheiten|strong="G0769" hatten|strong="G2192", und|strong="G2532" ließen sich gesund|strong="G2323" machen.
9 Sawar iti mamatar ana tur hinowar, sabuw iyab nati nuwamaim hisawow hi’inu’in hinan etei hiyawas.
10 Und|strong="G3739" sie|strong="G2532" taten uns|strong="G2248" große|strong="G4183" Ehre|strong="G5091"; und|strong="G2532" da wir auszogen|strong="G0321", luden sie auf|strong="G2007", was|strong="G4314" uns not|strong="G5532" war.
10 Naatu hai kakaf gagamin na’in aki hiti, wa afe’en ayey ana veya ai remor isan abisa akokok etei hibaisi.
11 Nach|strong="G3326" drei|strong="G5140" Monaten|strong="G3376" aber|strong="G1161" fuhren wir aus|strong="G0321" in|strong="G1722" einem Schiffe|strong="G4143" von Alexandrien|strong="G0222", welches bei|strong="G1722" der Insel|strong="G3520" überwintert|strong="G3914" hatte und hatte ein Panier|strong="G3902" der Zwillinge|strong="G1359".
11 Sumar tounu ama’ama ufunamaim wa ta Alexandria’ane nan abai. Iti wa wabin, “God Kikifu” anayabin iti wa nanamaim i Kastor naatu Folux hairi hai yumat hikirum hi’inu’in. Rarab siba’u aki nati nuwamaim wa tafan ama in rarab siba’u sawar.
12 Und|strong="G2532" da wir gen|strong="G1519" Syrakus|strong="G4946" kamen|strong="G2609", blieben|strong="G1961" wir drei|strong="G5140" Tage|strong="G2250" da.
12 Wa abai atit an tafaram wabin Sarakus imaim arun veya tounu imaim ama.
13 Und da|strong="G3606" wir umschifften|strong="G4022", kamen|strong="G2658" wir gen|strong="G1519" Rhegion|strong="G4484"; und|strong="G2532" nach|strong="G3326" einem|strong="G3391" Tage|strong="G2250", da der Südwind|strong="G3558" sich erhob|strong="G1920", kamen|strong="G2064" wir des andern Tages|strong="G1206" gen|strong="G1519" Puteoli|strong="G4223".
13 Naatu nati’imaim atit anunuw ana Rhegium bar merar gagamin arun imaim a’in. Mar to waruw gurufune busuruf babin, naatu aki atit anunuw veya bairu’abin Puteoli arun.
14 Da|strong="G3757" fanden|strong="G2147" wir Brüder|strong="G0080" und wurden|strong="G3870" von|strong="G1909" ihnen|strong="G0846" gebeten|strong="G3870", daß wir sieben|strong="G2033" Tage|strong="G2250" dablieben|strong="G1961". Und|strong="G2532" also|strong="G3779" kamen|strong="G2064" wir gen|strong="G1519" Rom|strong="G4516".
14 Nati’imaim baitumatumayah afa hima’am atitourih naatu hifefeyani bairi fur ta’imon ama. Imaibo aremor ana Rome atit.
15 Und von dort|strong="G2547", da die Brüder|strong="G0080" von|strong="G4012" uns|strong="G2257" hörten|strong="G0191", gingen|strong="G1831" sie aus|strong="G1831", uns|strong="G2254" entgegen|strong="G0529", bis gen|strong="G0891" Appifor|strong="G0675" und|strong="G2532" Tretabern|strong="G5140". Da die|strong="G3739" Paulus|strong="G3972" sah|strong="G1492", dankte|strong="G2168" er Gott|strong="G2316" und gewann|strong="G2983" eine Zuversicht|strong="G2294".
15 Baitumatumayah Rome hima’am aki anan bigai hinowar basit hina Apius ahar ana efan hitit, naatu afa hina Nanawan Bar Tounu hibatabat imaim hi’iti ai merar hiyi, Paul iti sabuw i’itih ana veya God ana merar yi naatu i koufair gagamin maiyow bai.
16 Da|strong="G3753" wir aber|strong="G1161" gen|strong="G1519" Rom|strong="G4516" kamen|strong="G2064", überantwortete|strong="G3860" der Unterhauptmann|strong="G1543" die Gefangenen|strong="G1198" dem obersten Hauptmann|strong="G4759". Aber|strong="G1161" Paulus|strong="G3972" ward erlaubt|strong="G2010" zu bleiben|strong="G3306", wo er wollte, mit|strong="G4862" einem Kriegsknechte|strong="G4757", der ihn|strong="G0846" hütete|strong="G5442".
16 Ana Rome atitit ana veya, Paul akisin ma isan ana baibasit hitin, naatu baiyowayah orot ta hiyai kaif hairi hima.
17 Es geschah|strong="G1096" aber|strong="G1161" nach|strong="G3326" drei|strong="G5140" Tagen|strong="G2250", daß Paulus|strong="G3972" zusammenrief|strong="G4779" die Vornehmsten|strong="G4413" der Juden|strong="G2453". Da sie|strong="G0846" zusammenkamen|strong="G4905", sprach|strong="G3004" er zu|strong="G4314" ihnen|strong="G0846": Ihr Männer|strong="G0435", liebe Brüder|strong="G0080", ich|strong="G1473" habe|strong="G4160" nichts|strong="G3762" getan|strong="G4160" wider|strong="G1727" unser Volk|strong="G2992" noch wider|strong="G2228" väterliche|strong="G3971" Sitten|strong="G1485", und bin doch gefangen|strong="G3860" aus|strong="G1537" Jerusalem|strong="G2414" übergeben in|strong="G1519" der Römer|strong="G4514" Hände|strong="G5495".
17 Veya tounu ufunamaim Jew orot ukwarih etei Paul eaf hiru’ay. Eaf hiruru’ay ana veya’amaim iuwih eo, “Taitu ayu i men kafa’imo ata sabuw isah asinaf kakaf, naatu uwatanah hai binanakwar abisa hibitit aigigimimih, baise Jerusalem imaim ayu hifatumu naatu hibuwu Rome gawan umanamaim hiya’u.
18 Diese|strong="G3748", da sie mich|strong="G3165" verhört hatten|strong="G0350", wollten|strong="G1014" sie mich losgeben|strong="G0630", dieweil|strong="G1223" keine|strong="G3367" Ursache|strong="G0156" des Todes|strong="G2288" an|strong="G1722" mir|strong="G1698" war|strong="G5225".
18 Ayu ubar hitu bairi ao hinunutitiy au kakafin men ta hitita’ur boro ata morob, imih hikok boro hitabotaitu.
19 Da aber|strong="G1161" die Juden|strong="G2453" dawider redeten|strong="G0483", ward ich genötigt|strong="G0315", mich auf den Kaiser|strong="G2541" zu berufen|strong="G1941"; nicht|strong="G3756", als|strong="G5613" hätte|strong="G2192" ich mein|strong="G3450" Volk|strong="G1484" um etwas|strong="G5100" zu verklagen|strong="G2723".
19 Baise Jew sabuw men hikok ayu hitabotaitu, imih ayu Caesar isan ai fefeyan. Iti asisinaf i men ata sabuw ubar baitih na’atube abiwa’an.
20 Um|strong="G1223" der|strong="G5026" Ursache|strong="G0156" willen|strong="G3767" habe|strong="G3870" ich euch|strong="G5209" gebeten|strong="G3870", daß ich euch sehen|strong="G1492" und|strong="G2532" ansprechen möchte|strong="G4354"; denn|strong="G1752" um|strong="G1063" der Hoffnung|strong="G1680" willen|strong="G1063" Israels|strong="G2474" bin|strong="G4029" ich mit|strong="G4029" dieser|strong="G5026" Kette|strong="G0254" umgeben|strong="G4029".
20 Ana’an iti isan ayu kwa aifefeyan kwatan kwata’itu bairit tatao isan. Ayu hifatumu dibur ama’am anayabin i Israel sabuw orot nati biyanamaim nuhih fot tema’am isan.”
21 Sie aber|strong="G1161" sprachen|strong="G2036" zu|strong="G4314" ihm|strong="G0846": Wir|strong="G2249" haben weder|strong="G3777" Schrift|strong="G1121" empfangen|strong="G1209" aus|strong="G0575" Judäa|strong="G2449" deinethalben|strong="G4012", noch|strong="G3777" ist ein|strong="G5100" Bruder|strong="G0080" gekommen|strong="G3854", der von|strong="G4012" dir|strong="G4675" etwas|strong="G5100" Arges|strong="G4190" verkündigt|strong="G0518" oder|strong="G2228" gesagt habe|strong="G2980".
21 Hiya’afut hio, “Aki Judea’ane men fef ta o isa abaimih, na’atube taituwat nati’ine men o asinaf isan naatu abisa isisinaf kakaf ana tur men ta na eo anowar.
22 Doch|strong="G1161" wollen|strong="G0515" wir von|strong="G3844" dir|strong="G4675" hören|strong="G0191", was|strong="G3739" du hältst|strong="G5426"; denn|strong="G1063" von|strong="G4012" dieser|strong="G5026" Sekte|strong="G0139" ist|strong="G2076" uns|strong="G2254" kund|strong="G2076", daß|strong="G3754" ihr wird|strong="G0483" an allen Enden|strong="G3837" widersprochen|strong="G0483".
22 Baise aki akokok o anot i ku’o anowar, anayabin efan ta ta etei sabuw iti o a kou’ay boubun isan hio tegamigam anonowar.”
23 Und|strong="G1161" da sie ihm|strong="G0846" einen Tag|strong="G2250" bestimmt hatten|strong="G5021", kamen|strong="G2240" viele|strong="G4119" zu|strong="G4314" ihm|strong="G0846" in|strong="G1519" die Herberge|strong="G3578", welchen|strong="G3739" er auslegte|strong="G1620" und bezeugte|strong="G1263" das Reich|strong="G0932" Gottes|strong="G2316"; und er predigte|strong="G3982" ihnen|strong="G0846" von|strong="G4012" Jesus|strong="G2424" aus|strong="G0575" dem Gesetz|strong="G3551" Mose's|strong="G3475" und|strong="G2532" aus den Propheten|strong="G4396" von|strong="G0575" frühmorgens|strong="G4404" an bis|strong="G2193" an den Abend|strong="G2073".
23 Basit Paul bairi veya hiyai naatu nati veya’amaim sabuw rou’ay gagamin na’in hiru’ay. Paul ma’am ana efanamaim. Mar auman Paul busuruf God ana aiwob isan kubuna naatu eorerereb etei hinowar. Sinaftobon Moses ana ofafaramaim naatu dinab oro’orot hai turamaim sabuw botabirih Jesu dogoroh baitinin isan ma iuwih in veya re.
24 Und|strong="G2532" etliche|strong="G3303" fielen|strong="G3982" dem zu|strong="G3982", was er sagte|strong="G3004"; etliche aber|strong="G1161" glaubten nicht|strong="G0569".
24 Sabuw afa abisa eo i hitumatum, baise sabuw afa i men hitumatum.
25 Da sie aber|strong="G1161" untereinander|strong="G4314" mißhellig waren|strong="G0800", gingen sie weg|strong="G0630", als Paulus|strong="G3972" das eine|strong="G1520" Wort|strong="G4487" redete|strong="G2036": Wohl|strong="G2573" hat|strong="G2980" der heilige|strong="G0040" Geist|strong="G4151" gesagt|strong="G2980" durch|strong="G1223" den Propheten|strong="G4396" Jesaja|strong="G2268" zu|strong="G4314" unsern|strong="G2257" Vätern|strong="G3962"
25 Taiyuwih wanawanahimaim Paul ana tur yomanin eo isan hibusuruf hibibas ufunamaim himisir hitit hin. Paul eo, “Anun Kakafiyin i turobe uwatanah isah dinab orot Isaiah iwan eo,
26 und gesprochen|strong="G3004": “Gehe hin|strong="G4198" zu|strong="G4314" diesem|strong="G5126" Volk|strong="G2992" und|strong="G2532" sprich|strong="G2036": Mit den Ohren|strong="G0189" werdet ihr's hören|strong="G0191", und|strong="G2532" nicht|strong="G3364" verstehen|strong="G4920"; und|strong="G2532" mit den Augen|strong="G0991" werdet ihr's sehen|strong="G0991", und|strong="G2532" nicht|strong="G3364" erkennen|strong="G1492".
26 ‘Kwen sabuw iti isah kuo,
27 Denn|strong="G1063" das Herz|strong="G2588" dieses|strong="G5127" Volks|strong="G2992" ist verstockt|strong="G3975", und|strong="G2532" sie hören|strong="G0191" schwer|strong="G0917" mit den Ohren|strong="G3775" und|strong="G2532" schlummern|strong="G2576" mit ihren|strong="G0846" Augen|strong="G3788", auf daß|strong="G3379" sie nicht|strong="G4218" dermaleinst sehen|strong="G1492" und mit den Augen|strong="G3788" und|strong="G2532" hören|strong="G0191" mit den Ohren|strong="G3775" und|strong="G2532" verständig werden|strong="G4920" im Herzen|strong="G2588" und|strong="G2532" sich bekehren|strong="G1994", daß|strong="G2532" ich ihnen|strong="G0846" hülfe|strong="G2390".”
27 Anayabin nati sabuw fudirih i fokar.
28 So|strong="G3767" sei es|strong="G2077" euch|strong="G5213" kundgetan|strong="G1110", daß|strong="G3754" den Heiden|strong="G1484" gesandt ist|strong="G0649" dies Heil|strong="G4992" Gottes|strong="G2316"; und|strong="G2532" sie werden's|strong="G0846" hören|strong="G0191".
28 Isan imih ayu akokok kwa kwanaso’ob, God ana yawas i Ufun Sabuw isah ebiyafar naatu i boro tur hinanowar!”
29 Und|strong="G2532" da er solches|strong="G5023" redete|strong="G2036", gingen|strong="G0565" die Juden|strong="G2453" hin|strong="G0565" und hatten|strong="G2192" viel|strong="G4183" Fragens|strong="G4803" unter|strong="G1722" sich selbst|strong="G1438".
29 Tur iti eo ufunamaim Jew hihamiy taiyuwih higam auman hin.
30 Paulus|strong="G3972" aber|strong="G1161" blieb|strong="G3306" zwei|strong="G1333" Jahre|strong="G1333" in|strong="G1722" seinem eigenen|strong="G2398" Gedinge|strong="G3410" und|strong="G2532" nahm auf|strong="G0588" alle|strong="G3956", die zu|strong="G4314" ihm|strong="G0846" kamen|strong="G1531",
30 Kwamur rou’ab tutufin Paul bar ta tutubun imaim ma naatu sabuw iyab itinamih hinan i mar etei hai merar yiy.
31 predigte|strong="G2784" das Reich|strong="G0932" Gottes|strong="G2316" und|strong="G2532" lehrte|strong="G1321" von|strong="G4012" dem HERRN|strong="G2962" Jesus|strong="G2424" mit|strong="G3326" aller|strong="G3956" Freudigkeit|strong="G3954" unverboten|strong="G0209".
31 Nati’imaim ma’am men kafa’imo bir naatu men abisa ta ana ef ya’afutimih, baise God ana aiwob isan ma binan, naatu Jesu Keriso isan sabuw i’obaibiyih.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 28, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.