Atos 16
Lutherbibel 1912 (DEU1912) vs AAI
1 Er kam|strong="G2658" aber|strong="G1161" gen|strong="G1519" Derbe|strong="G1191" und|strong="G2532" Lystra|strong="G3082"; und|strong="G2532" siehe|strong="G2400", ein|strong="G5100" Jünger|strong="G3101" war|strong="G2258" daselbst|strong="G1563" mit Namen|strong="G3686" Timotheus|strong="G5095", eines|strong="G5100" jüdischen|strong="G2453" Weibes|strong="G1135" Sohn|strong="G5207", die war gläubig|strong="G4103", aber|strong="G1161" eines griechischen|strong="G1672" Vaters|strong="G3962".
1 Paul remor na Derbe tit imaibo ikofan maiye na Lystra tit, nati’imaim baitumatumayan wabin Timothy ma’am biyan tit, Timothy hinah i Jew babin, baitumatumayan ta, baise tamah i Greek orot.
2 Der|strong="G3739" hatte ein gut Gerücht|strong="G3140" bei|strong="G5259" den Brüdern|strong="G0080" unter|strong="G1722" den Lystranern|strong="G3082" und|strong="G2532" zu Ikonion|strong="G2430".
2 Lystra naatu Ikonium wanawanan baitumatumayah etei Timothy i hibifai.
3 Diesen|strong="G5126" wollte|strong="G2309" Paulus|strong="G3972" mit|strong="G4862" sich|strong="G0846" ziehen lassen|strong="G1831" und|strong="G2532" nahm|strong="G2983" und beschnitt|strong="G4059" ihn|strong="G0846" um|strong="G1223" der Juden|strong="G2453" willen|strong="G1223", die|strong="G3588" an|strong="G1722" den|strong="G1565" Orten|strong="G5117" waren|strong="G5607"; denn|strong="G1063" sie|strong="G1492" wußten|strong="G3754" alle|strong="G0537", daß|strong="G3754" sein|strong="G0846" Vater|strong="G3962" war|strong="G5225" ein Grieche|strong="G1672" gewesen.
3 Paul kok i Timothy tab bairi hitan, imih ana’ar kanabin e’afuw, iti na’atube sinaf anayabin Jew etei nati’imaim hima’am hiso’ob Timothy tamah i Greek orot.
4 Wie|strong="G5613" sie aber|strong="G1161" durch|strong="G1279" die Städte|strong="G4172" zogen|strong="G1279", überantworteten|strong="G3860" sie ihnen|strong="G0846", zu halten|strong="G5442" den Spruch|strong="G1378", welcher von|strong="G5259" den Aposteln|strong="G0652" und|strong="G2532" den Ältesten|strong="G4245" beschlossen war|strong="G2919".
4 Bar merar tata hirun hitit roube’aten tur abisa tur abarayah naatu regaregah ai’in Jerusalemamaim bai’ufnunin isan hio hibibasit, baitumatumayah hai tur hi’owen auman hin.
5 Da|strong="G3303" wurden|strong="G4732" die Gemeinden|strong="G1577" im Glauben|strong="G4102" befestigt|strong="G4732" und|strong="G2532" nahmen zu|strong="G4052" an der Zahl|strong="G0706" täglich|strong="G2250".
5 Ekaleisia sabuw fair hitih hai baitumatum ra’at naatu sabuw boubuh hirun hai kou’ay ra’at.
6 Da|strong="G1161" sie aber durch|strong="G1330" Phrygien|strong="G5435" und|strong="G2532" das Land|strong="G5561" Galatien|strong="G1054" zogen|strong="G1330", ward ihnen gewehrt|strong="G2967" von|strong="G5259" dem heiligen|strong="G0040" Geiste|strong="G4151", zu reden|strong="G2980" das Wort|strong="G3056" in|strong="G1722" Asien|strong="G0773".
6 Paul ana ofonah bairi Firigia naatu Galasia wanawanahimaim hiremor naatu Anun Kakafiyin Asia wanawanan hireremor men ibasit boro imaim hitabinan.
7 Als sie aber kamen|strong="G2064" an|strong="G2596" Mysien|strong="G3465", versuchten sie|strong="G3985", durch|strong="G2596" Bithynien|strong="G0978" zu reisen|strong="G4198"; und|strong="G2532" der Geist|strong="G4151" ließ|strong="G1439" es ihnen|strong="G0846" nicht|strong="G3756" zu|strong="G1439".
7 Hiremor hina Maisia ana yoyowamaim hitit, hisinaftobon hitan Bitiniya wanawanan hitarun isan baise Jesu Anunin men ibasit boro hitan.
8 Sie zogen|strong="G3928" aber|strong="G1161" an Mysien|strong="G3465" vorüber|strong="G3928" und kamen hinab|strong="G2597" gen|strong="G1519" Troas|strong="G5174".
8 Imih hina Maisia hihamiy hirabon hire hina Troas hitit.
9 Und|strong="G2532" Paulus|strong="G3972" erschien|strong="G3700" ein Gesicht|strong="G3705" bei|strong="G1223" der Nacht|strong="G3571"; das war ein Mann|strong="G5100" aus Mazedonien|strong="G3110", der stand|strong="G2258" und bat|strong="G3870" ihn|strong="G0846" und|strong="G2532" sprach|strong="G3004": Komm herüber|strong="G1224" nach|strong="G1519" Mazedonien|strong="G3109" und hilf|strong="G0997" uns|strong="G2254"!
9 Nati gugumin Paul mim, Masedonia orot bat fefeyan eo, “Kwanarabon Masedonia imaim aki kwaibaisi!”
10 Als|strong="G5613" er aber|strong="G1161" das Gesicht|strong="G3705" gesehen hatte|strong="G1492", da trachteten|strong="G2212" wir alsobald|strong="G2112", zu reisen|strong="G1831" nach|strong="G1519" Mazedonien|strong="G3109", gewiß|strong="G4822", daß|strong="G3754" uns|strong="G2248" der HERR|strong="G2962" dahin berufen hätte|strong="G4341", ihnen|strong="G0846" das Evangelium|strong="G2097" zu predigen|strong="G2097".
10 Paul iti mim i’itin ufunamaim aki abobuna au Masedonia arabon, anayabin aki ai not abogaigiwas God ea’afi nati’imaim God ana tur binan isan.
11 Da|strong="G3767" fuhren wir aus|strong="G0321" von|strong="G0575" Troas|strong="G5174"; und geradewegs kamen wir|strong="G2113" gen|strong="G1519" Samothrazien|strong="G4543", des andern|strong="G1966" Tages gen|strong="G1519" Neapolis|strong="G3496"
11 Aki Troas imaim wa abai mutufor arabon an Samoteres atit naatu mar to aikofan maiye an Neapolis atit.
12 und|strong="G5037" von da|strong="G1564" gen|strong="G1519" Philippi|strong="G5375", welches|strong="G3748" ist|strong="G2076" die Hauptstadt|strong="G4413" des Landes|strong="G3310" Mazedonien|strong="G3109" und eine Freistadt|strong="G2862". Wir hatten|strong="G1304" aber|strong="G1161" in|strong="G1722" dieser|strong="G5026" Stadt|strong="G4172" unser Wesen|strong="G1304" etliche|strong="G5100" Tage|strong="G2250".
12 Nati’imaim wa ai’hamiy ai’iwat arun an Philipi atit, Masedonia wanawanan ana bar merar gagamin ta, naatu iti bar merar i Rome gawan wowab. Aki nati’imaim veya bai’ab na’atube ama.
13 Am|strong="G5037" Tage|strong="G2250" des Sabbats|strong="G4521" gingen|strong="G1831" wir hinaus vor|strong="G1854" die Stadt|strong="G4172" an|strong="G3844" das Wasser|strong="G4215", da|strong="G3757" man pflegte|strong="G3543" zu beten|strong="G4335", und|strong="G2532" setzten uns|strong="G2523" und redeten|strong="G2980" zu den Weibern|strong="G1135", die da zusammenkamen|strong="G4905".
13 Baiyarir Ana Veya atit bar merar ana fur aihamiy ana harew sisibinamaim atit, nati’imaim anotanot boro yoyoban ana efan atatita’ur. Nati’imaim amare baibin iyab hinan i ai obaibiyih.
14 Und|strong="G2532" ein|strong="G5100" gottesfürchtiges|strong="G4576" Weib|strong="G1135" mit Namen|strong="G3686" Lydia|strong="G3070", eine Purpurkrämerin|strong="G4211" aus der Stadt|strong="G4172" der Thyathirer|strong="G2363", hörte zu|strong="G0191"; dieser|strong="G3739" tat|strong="G1272" der HERR|strong="G2962" das Herz|strong="G2588" auf|strong="G1272", daß sie darauf achthatte|strong="G4337", was von|strong="G5259" Paulus|strong="G3972" geredet ward|strong="G2980".
14 Naatu babin ta iti tur ao nonowar i wabin Lydia ana tafaram Taiyatira, iti babin i sawar biyah namar iwa’an sabuw tetotobon naatu i God kwafirinayan babin ta, nati ana veya’amaim God dogoron botawiy. Paul tur abisa eo etei nowar.
15 Als|strong="G5613" sie aber|strong="G1161" und|strong="G2532" ihr|strong="G0846" Haus|strong="G3624" getauft ward|strong="G0907", ermahnte|strong="G3870" sie uns und sprach|strong="G3004": So|strong="G1487" ihr mich|strong="G3165" achtet|strong="G2919", daß ich gläubig|strong="G4103" bin|strong="G1511" an den HERRN|strong="G2962", so kommt|strong="G1525" in|strong="G1519" mein|strong="G3450" Haus|strong="G3624" und bleibt|strong="G3306" allda. Und|strong="G2532" sie nötigte|strong="G3849" uns|strong="G2248".
15 Naatu nati babin taintuwan bairi nati baremaim hima’am etei bapataito hibai, imaibo ifefeyani eo, “Kwananotanot ayu Regah ana bitumitum na’at, basit kwana tan au baremaim bairit tama.” Iti na’at aki eokikini bairi an.
16 Es geschah|strong="G1096" aber|strong="G1161", da wir|strong="G2257" zu|strong="G1519" dem Gebet|strong="G4335" gingen|strong="G4198", daß eine|strong="G5100" Magd|strong="G3814" uns|strong="G2254" begegnete|strong="G0528", die hatte|strong="G2192" einen Wahrsagergeist|strong="G4151" und|strong="G3748" trug|strong="G3930" ihren|strong="G0846" Herren|strong="G2962" viel|strong="G4183" Gewinnst|strong="G2039" zu mit Wahrsagen|strong="G3132".
16 Veya ta aki yoyoban ana efan isan anan akir babitai ta bairi aitar. Iti babitai i afiy kakafin hitarasum ma sawar abisa temamatar isah i eo, naatu sawar iti na’atube sisinaf ana sabuw kabay gagamin maiyow hibaib.
17 Die|strong="G3778" folgte|strong="G2628" allenthalben Paulus|strong="G3972" und|strong="G2532" uns|strong="G2254" nach|strong="G2628", schrie|strong="G2896" und sprach|strong="G3004": Diese|strong="G3778" Menschen|strong="G0444" sind|strong="G1526" die Knechte|strong="G1401" Gottes|strong="G2316" des Allerhöchsten|strong="G5310", die|strong="G3748" euch|strong="G2254" den Weg|strong="G3598" der Seligkeit|strong="G4991" verkündigen|strong="G2605".
17 Iti babitai Paul aki bairi i’ufnuni iwow eo, “Iti orot i God auyomtoro’ot ana’akir wairafih, kwa mi’itube na yawas bain isan teo’orereb.” Peter ana ofonah bairi yawas hibai hinan isan Babitai eo’orereb|alt="slave girl" src="cn01983B.tif" size="col" loc="Act 16.17" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="16.17-18"
18 Solches|strong="G5124" tat|strong="G4160" sie manchen|strong="G4183" Tag|strong="G2250". Paulus|strong="G3972" aber|strong="G1161" tat das wehe|strong="G1278", und er wandte sich um|strong="G1994" und|strong="G2532" sprach|strong="G2036" zu dem Geiste|strong="G4151": Ich gebiete|strong="G3853" dir|strong="G4671" in|strong="G1722" dem Namen|strong="G3686" Jesu|strong="G2424" Christi|strong="G5547", daß du von|strong="G0575" ihr|strong="G0846" ausfahrest|strong="G1831". Und|strong="G2532" er fuhr aus|strong="G1831" zu derselben|strong="G0846" Stunde|strong="G5610".
18 Babitei iti na’atube mar moumurih maiyow sinaf inan yomaninamaim, Paul yan so’ar naatu tatabir afiy nati babitai tar gabuw ma’am isan eo, “Jesu Keriso wabinamaim o abi’a’ari babitai kwaihamiy kutit!” Naatu mar ta’imon afiy babitai ihamiy tit.
19 Da aber|strong="G1161" die|strong="G0846" Herren|strong="G2962" sahen|strong="G1492", daß|strong="G3754" die Hoffnung|strong="G1680" ihres|strong="G0846" Gewinnstes|strong="G2039" war ausgefahren|strong="G1831", nahmen|strong="G1949" sie Paulus|strong="G3972" und|strong="G2532" Silas|strong="G4609", zogen|strong="G1670" sie auf|strong="G1519" den Markt|strong="G0058" vor|strong="G1909" die Obersten|strong="G0758"
19 Babitei ana matuwan sabuw hai kabay imaim hima hibaib ana ef sasawar hi’i’itin ana maramaim, Paul Silas hairi hirout hibow hitainih hitit ahar ana efanamaim hiya baibatiyenayah baibatiyih isan.
20 und|strong="G2532" führten|strong="G4317" sie|strong="G0846" zu den Hauptleuten|strong="G4755" und sprachen|strong="G2036": Diese|strong="G3778" Menschen|strong="G0444" machen|strong="G1613" unsere|strong="G2257" Stadt|strong="G4172" irre|strong="G1613"; sie sind|strong="G5225" Juden|strong="G2453"
20 Hibuwih hina Rome tur nowarayah nahimaim hitit hio, “Iti Orot rou’ab i Jew sabuw, hairi iti ata bar meraramaim ma kakaf hibai hitit.
21 und|strong="G2532" verkündigen|strong="G2605" eine Weise|strong="G1485", welche|strong="G3739" uns|strong="G2254" nicht|strong="G3756" ziemt|strong="G1832" anzunehmen|strong="G3858" noch|strong="G3761" zu tun|strong="G4160", weil wir Römer|strong="G4514" sind|strong="G5607".
21 It Rome sabuw ata ofafar men ebibasit i sinafumih teo, naatu aki men karam boro nati bai’obaiyen anibasit anab ani’a’it.”
22 Und|strong="G2532" das Volk|strong="G3793" ward erregt|strong="G4911" wider|strong="G2596" sie|strong="G0846"; und|strong="G2532" die Hauptleute|strong="G4755" ließen|strong="G4048" ihnen|strong="G0846" die Kleider|strong="G2440" abreißen|strong="G4048" und hießen|strong="G2753" sie stäupen|strong="G4463".
22 Sabuw moumurih na’in hina hirun kou’ay ra’at orot rou’ab bow rouw isan. Tur nowarayan orot iuwih Paul Silas hairi hai faifuw hiseb hibosaisiren naatu hiwabirih.
23 Und|strong="G5037" da sie sie|strong="G0846" wohl|strong="G4183" gestäupt hatten|strong="G2007", warfen|strong="G0906" sie sie ins|strong="G1519" Gefängnis|strong="G5438" und geboten|strong="G3853" dem Kerkermeister|strong="G1200", daß er sie|strong="G0846" wohl|strong="G0806" verwahrte|strong="G5083".
23 Hiwawabirih ufunamaim hibow hin dibur hiyariyih, naatu dibur kaifenayan orot matan tobaiwa’an ma kaifih isan hiu.
24 Der|strong="G3739", da er solches|strong="G5108" Gebot|strong="G3852" empfangen hatte|strong="G2983", warf|strong="G0906" sie|strong="G0846" in|strong="G1519" das innerste|strong="G2082" Gefängnis|strong="G5438" und|strong="G2532" legte|strong="G0805" ihre|strong="G0846" Füße|strong="G4228" in|strong="G1519" den Stock|strong="G3586".
24 Iti obaiyunen tur nonowar ufunamaim, dibur kaifenayan bow hirun dibur wanawanantoro’ot imaim ah ai gagamih rou’ab areh ya kiktanen hima.
25 Um|strong="G2596" Mitternacht|strong="G3317" aber|strong="G1161" beteten|strong="G4336" Paulus|strong="G3972" und|strong="G2532" Silas|strong="G4609" und lobten|strong="G5214" Gott|strong="G2316". Und|strong="G1161" es hörten|strong="G1874" sie|strong="G0846" die Gefangenen|strong="G1198".
25 Fainaiwan Paul Silas hairi God isan hiyoyoban hima ew hitatabor dibur sabuw afa hima hinonowar,
26 Schnell|strong="G0869" aber|strong="G1161" ward|strong="G1096" ein großes|strong="G3173" Erdbeben|strong="G4578", also daß|strong="G5620" sich bewegten|strong="G4531" die Grundfesten|strong="G2310" des Gefängnisses|strong="G1201". Und|strong="G5037" von Stund an|strong="G3916" wurden|strong="G0455" alle|strong="G3956" Türen|strong="G2374" aufgetan|strong="G0455" und|strong="G2532" aller|strong="G3956" Bande|strong="G1199" los|strong="G0447".
26 naniyan meyemeye iriyoy gagamin na dibur bar iyuwiyuw re an ana wabat etei bora’ah. Naatu mar ta’imon etawan botawiy chain dibur sabuw ah umah hifatum hima’am etei hihururuw hire.
27 Als aber|strong="G1161" der Kerkermeister|strong="G1200" aus dem Schlafe|strong="G1853" fuhr|strong="G1096" und|strong="G2532" sah|strong="G1492" die Türen|strong="G2374" des Gefängnisses|strong="G5438" aufgetan|strong="G0455", zog|strong="G4685" er das Schwert|strong="G3162" aus|strong="G4685" und wollte|strong="G3195" sich selbst|strong="G1438" erwürgen|strong="G0337"; denn er meinte|strong="G3543" die Gefangenen|strong="G1198" wären entflohen|strong="G1628".
27 Dibur kaifenayan matan nuw misir naatu Dibur etawan bobotawiyen itin, basit taiyuwin sikan afuwinamih ana kaiy bora’ah, anayabin not dibur sabuw etei hibihir rouw.
28 Paulus|strong="G3972" rief|strong="G5455" aber|strong="G1161" laut|strong="G3173" und sprach|strong="G3004": Tu|strong="G4238" dir|strong="G4572" nichts|strong="G3367" Übles|strong="G2556"; denn|strong="G1063" wir sind|strong="G2070" alle|strong="G0537" hier|strong="G1759"!
28 Baise Paul fanan aumetawat na’in e’af eo, “Taiyuw bi’asabuni! Aki etei iti ama’am!”
29 Er forderte|strong="G0154" aber|strong="G1161" ein Licht|strong="G5457" und sprang hinein|strong="G1530" und|strong="G2532" ward|strong="G1096" zitternd|strong="G1790" und fiel|strong="G4363" Paulus|strong="G3972" und|strong="G2532" Silas|strong="G4609" zu den Füßen|strong="G4363"
29 Dibur kaifayan hinow isan e’af naatu nunuw run, an uman hi’oror auman Paul Silas hairi nahimaim ra’iy.
30 und|strong="G2532" führte|strong="G4254" sie|strong="G0846" heraus|strong="G1854" und sprach|strong="G5346": Liebe Herren|strong="G2962", was|strong="G5101" soll|strong="G1163" ich|strong="G3165" tun|strong="G4160", daß|strong="G2443" ich selig werde|strong="G4982"?
30 Imaibo nawiyih bairi hitit naatu ibatiyih eo, “Regaregah abisa ana sinaf boro yawas anab?”
31 Sie|strong="G1161" sprachen|strong="G2036": Glaube|strong="G4100" an|strong="G1909" den HERRN|strong="G2962" Jesus|strong="G2424" Christus|strong="G5547", so|strong="G2532" wirst|strong="G4982" du|strong="G4771" und|strong="G2532" dein|strong="G4675" Haus|strong="G3624" selig|strong="G4982"!
31 Hiya’afut hio, “Regah Jesu initumitum boro yawas inab, o a nibur bairi.”
32 Und|strong="G2532" sie sagten|strong="G2980" ihm|strong="G0846" das Wort|strong="G3056" des HERRN|strong="G2962" und|strong="G2532" allen|strong="G3956", die in|strong="G1722" seinem|strong="G0846" Hause|strong="G3614" waren.
32 Imaibo Regah ana tur nati bar wanawanan hibinan dibur kaifenayan ana sabuw bairi hinowar.
33 Und|strong="G2532" er nahm|strong="G3880" sie|strong="G0846" zu sich in derselben|strong="G1565" Stunde|strong="G5610" der Nacht|strong="G3571" und wusch|strong="G3068" ihnen die Striemen|strong="G0575" ab|strong="G3068"; und|strong="G2532" er|strong="G0846" ließ sich taufen|strong="G0907" und|strong="G2532" alle|strong="G3956" die Seinen|strong="G0846" alsobald|strong="G3916".
33 Nati veya ta’imon gugumin wanawanan dibur kaifenayan buwih hai feher souwen naatu i ana nibur bairi bapataito hibai. Dibur kaifenayan Paul koun esasouw|alt="Jailer and Paul" src="CN01990B.TIF" size="col" loc="Act 16.33" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="16.33"
34 Und|strong="G5037" führte|strong="G0321" sie|strong="G0846" in|strong="G1519" sein|strong="G0846" Haus|strong="G3624" und setzte ihnen|strong="G3908" einen Tisch|strong="G5132" und|strong="G2532" freute sich|strong="G0021" mit seinem|strong="G0846" ganzen Hause|strong="G3832", daß er an Gott|strong="G2316" gläubig geworden war|strong="G4100".
34 Naatu Paul Silas buwih ana bar wanawanan hirun bay itih hi’aa. Nati orot ana nibur bairi dogoroh yasisir awan karatan, anayabin i hina God ana baitumatumayah himatar.
35 Und|strong="G1161" da es Tag|strong="G2250" ward|strong="G1096", sandten|strong="G0649" die Hauptleute|strong="G4755" Stadtdiener|strong="G4465" und sprachen|strong="G3004": Laß|strong="G0630" die|strong="G1565" Menschen|strong="G0444" gehen|strong="G0630"!
35 Mar to tur nowarayah hai orot gagamih naatu ma’utenayah hai orot ukwarih hiyafarih hio, “Kwan dibur kaifenayan kwau! Nati orot ebotaitih ten.”
36 Und|strong="G1161" der Kerkermeister|strong="G1200" verkündigte|strong="G0518" diese|strong="G5128" Rede|strong="G3056" Paulus|strong="G3972": Die Hauptleute|strong="G4755" haben hergesandt|strong="G0649", daß|strong="G2443" ihr los sein sollt|strong="G0630". Nun|strong="G3568" ziehet aus|strong="G1831" und gehet|strong="G4198" hin mit|strong="G1722" Frieden|strong="G1515"!
36 Basit dibur kaifenayan Paul ana tur eowen eo, “Tur nowarayah orot gagamih tur hiyafar hio, O Silas airi i abobotaiti, airi kwatit tufuwamaim kwan!”
37 Paulus|strong="G3972" aber|strong="G1161" sprach|strong="G5346" zu|strong="G4314" ihnen|strong="G0846": Sie haben|strong="G1194" uns|strong="G2248" ohne Recht und Urteil|strong="G0178" öffentlich|strong="G1219" gestäupt|strong="G1194", die wir doch Römer|strong="G4514" sind|strong="G5225", und uns ins|strong="G1519" Gefängnis|strong="G5438" geworfen|strong="G0906", und|strong="G2532" sollten|strong="G1544" uns|strong="G2248" nun|strong="G3568" heimlich|strong="G2977" ausstoßen|strong="G1544"? Nicht|strong="G3756" also|strong="G1063"; sondern|strong="G0235" lasset|strong="G2064" sie selbst|strong="G0846" kommen|strong="G2064" und uns|strong="G2248" hinausführen|strong="G1806"!
37 Baise Paul ma’utenayah hai oro’orot isah eo, “Aki men abisa kakafin ta asinaf naatu men hibatiyi, baise bebeyanamaim hirabi hi’afiyi naatu dibur hiyariyi, kwanaso’ob aki i Rome ana fef abai ama’am! Naatu boun tekokok i wa’iwa’iramaim hiniyafari’imih. Men karam, aki akokok kwana’uwih i taiyuwih hinan hinabotaiti.”
38 Die|strong="G1161" Stadtdiener|strong="G4465" verkündigten|strong="G0312" diese|strong="G5023" Worte|strong="G4487" den Hauptleuten|strong="G4755". Und|strong="G2532" sie fürchteten sich|strong="G5399", da sie hörten|strong="G0191", daß|strong="G3754" sie Römer|strong="G4514" wären|strong="G1526",
38 Ma’utenayah hai orot ukwarih himatabir baibatiyih orot gagamih hai tur hi’owen, naatu Paul Silas hairi Rome ana fef hibai hima’am isan, ana tur hinonowar ana maramaim hibir.
39 und|strong="G2532" kamen|strong="G2064" und redeten|strong="G3870" ihnen|strong="G0846" zu|strong="G3870", führten|strong="G1806" sie heraus|strong="G1806" und baten|strong="G2065" sie, daß sie auszögen|strong="G1831" aus der Stadt|strong="G4172".
39 Basit hina abis kakafin isah hisisinaf isan hairi matahimaim hi’e’en naatu diburane hibotaitih, naatu bar merar baihamiyin isan hi’uwih.
40 Da|strong="G1161" gingen|strong="G1831" sie aus|strong="G1537" dem Gefängnis|strong="G5438" und gingen|strong="G1525" zu|strong="G1519" der Lydia|strong="G3070". Und|strong="G2532" da sie die Brüder|strong="G0080" gesehen hatten|strong="G1492" und getröstet|strong="G3870", zogen sie aus|strong="G1831".
40 Paul, Silas hairi dibur bar hihamiy hina Lydia ana bar hitit, nati’imaim baitumatumayah hi’itih kaufair ana tur hitih naatu hihamiyih.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.