Mateus 22
Chaʼ suʼwe nu nchkwiʼ chaʼ ʼin Jesucristo nu nka xʼnaan (CTPNT) vs VC
1 Loꞌo ykwiꞌ Jesús xka chaꞌ tiya loꞌo neꞌ bra kanꞌ:
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 ―Chkwiǐnꞌ xka chaꞌ loꞌo wan chaꞌ ka biyaꞌ tiꞌ wan sa ñaꞌan lka bra nu ka Ndiose ndloo niꞌ kasiya ꞌin nten ―ndukwin Jesús bra kanꞌ―. Ngwa ska tsan ngwa taꞌa mjwi kwilyoꞌo sñiꞌ ree. Yꞌni ree taꞌa bra kanꞌ.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Ngulo ree tñan ꞌin msu ꞌin chaꞌ tsaa neꞌ, tsaa ykwiꞌ neꞌ loꞌo nchga nten nu ndiꞌin suꞌwe chaꞌ ꞌin loꞌo ree, chaꞌ wa mdiya tsan nu ka taꞌa kanꞌ; loꞌo ja mslyaa neꞌ kanꞌ kan seꞌen ndiꞌin ree tsan nu ngwa taꞌa kanꞌ.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Xiyaꞌ ngulo ree tñan ꞌin msu ꞌin, chaꞌ tsaa msu seꞌen ndiꞌin neꞌ kanꞌ xiyaꞌ: “Chkwiꞌ wan loꞌo nchga nten kwa, chaꞌ wa lka yꞌni xuꞌweěn skwa chaꞌ ku neꞌ; wa yjwiǐn kuta loꞌo xkeru. Wa mdiya yaꞌ ku tlya neꞌ ni, si kuꞌni neꞌ chaꞌ suꞌwe kan neꞌ taꞌa re bra ti, chaꞌ wa mjwi kwilyoꞌo sñiěnꞌ” ndukwin ree ꞌin msu ꞌin.
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Ja yan ꞌa nten kanꞌ, chunꞌ ja yuwe ꞌa tiꞌ neꞌ chaꞌ mjwi kwilyoꞌo sñiꞌ ree kanꞌ. Ndiya neꞌ kanꞌ nu ndyaa tñan niꞌ kixinꞌ, ndiya xka ta neꞌ kanꞌ nu ndyaa yjwiꞌ yuꞌwa ꞌin neꞌ,
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 loꞌo xka ta neꞌ kanꞌ ni, msñi neꞌ ꞌin msu kanꞌ, mjiꞌin neꞌ ꞌin msu kanꞌ sa ñaꞌan yaꞌ nu yjwi neꞌ ꞌin msu kanꞌ.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Xa wa ynan ree kanꞌ tñan nu yꞌni neꞌ loꞌo msu ꞌin, msinꞌ ꞌa tiꞌ ree kanꞌ ꞌin nten xaꞌan kanꞌ. Ngulo ree tñan ꞌin sndaru ꞌin chaꞌ kujwi neꞌ ꞌin nchga neꞌ xaꞌan kanꞌ bra kanꞌ, chaꞌ xkin sndaru kichen tyi neꞌ xaꞌan kanꞌ.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Loꞌo ykwiꞌ ree loꞌo msu ꞌin xiyaꞌ: “Wa yꞌniǐn xuꞌweěn skwa chaꞌ ka taꞌa mjwi kwilyoꞌo sñiěnꞌ” ndukwin ree kanꞌ, “loꞌo nten nu wa ykwiǐnꞌ loꞌo tsan chaꞌ kan neꞌ taꞌa seꞌen ndiꞌiǐn, ja mslyaa neꞌ kan neꞌ, kanꞌ chaꞌ ja ku ꞌa neꞌ kanꞌ siyaꞌ ti skwa suꞌwe nu nsuꞌwi ꞌñaǎn.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Suꞌwe la yaa lya wan nde tuwiin tlyu ni; chkwiꞌ wan loꞌo ya ñaꞌan ti nten nu ñaꞌan wan nde tuwiin kwa, chaꞌ kan neꞌ taꞌa nde seꞌen ndiꞌiǐn.”
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Kanꞌ chaꞌ mdoꞌo msu kanꞌ ndyaa neꞌ tuꞌwa tuwiin; ykwiꞌ neꞌ loꞌo nchga nten nu ndyukwa taꞌa neꞌ loꞌo, ni siya nten suꞌwe, ni siya nten kuxi. Ndyoꞌ tiꞌin nchga nten kanꞌ seꞌen ndiꞌin ree sa ñaꞌan yaꞌ nu msaꞌan naꞌan ꞌin ree bra kanꞌ.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 ’Chunꞌ ndiꞌin la mdiyan ree kanꞌ, yten niꞌ ñaꞌan chaꞌ chkwiꞌ loꞌo nchga nten nu ndiꞌin naꞌan kanꞌ. Kanꞌ naꞌan ree chaꞌ ndiꞌin ska yu kiꞌyu nu ja lkuꞌ teꞌ suꞌwe chaꞌ taꞌa.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Kwiꞌ mnichaꞌ ree ꞌin yu kiꞌyu kanꞌ bra kanꞌ: “Che” ndukwin ree, “¿ni chaꞌ yteen niꞌ ñaꞌan re ni siya ja lkuuꞌ teꞌ suꞌwe nu wa mdaǎn ꞌiin chaꞌ taꞌa?” Ja mjwi ñaꞌan xkwen yu kiꞌyu kanꞌ ꞌin ree bra kanꞌ;
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 kanꞌ chaꞌ ngulo ree kanꞌ tñan ꞌin msu ꞌin: “Xñi wan ꞌin yu kiꞌyu re, skanꞌ lya wan yaꞌ yu, skanꞌ lya wan kiyaꞌ yu. Loꞌo xkwan wan ꞌin yu re lo jwlyaa seꞌen tla ꞌa, seꞌen nsiꞌya ꞌa neꞌ ndiꞌin neꞌ, seꞌen lye ꞌa nchku liꞌya neꞌ chaꞌ msinꞌ ꞌa tiꞌ neꞌ” ndukwin ree kanꞌ.
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Loꞌo Ndiose ni, wa mnin Ni ꞌin kaꞌan ꞌa nten chaꞌ kunan suꞌwe neꞌ nchga chaꞌ nu nchkwiꞌ Ni, loꞌo wa lka ti nten nu ndlo suwi Ni chaꞌ ka neꞌ nten ꞌin Ni.
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Loꞌo mdoꞌo neꞌ fariseo ndyaa neꞌ chaꞌ ka suꞌwa chaꞌ ꞌin neꞌ loꞌo taꞌa neꞌ, sa ñaꞌan nu ka kwiñi lyoꞌo neꞌ ꞌin Jesús chaꞌ chkwiꞌ yu ska chaꞌ kuxi. Ka xtya neꞌ kiꞌya ꞌin yu bra kanꞌ.
15 — ausente —
16 Ngulo neꞌ kanꞌ tñan ꞌin chinꞌ yu kuneꞌ nu ngiꞌni xaꞌan chaꞌ ꞌin neꞌ fariseo bra kanꞌ, chaꞌ chkwiꞌ biyaꞌ yu kuneꞌ kanꞌ loꞌo Jesús, nka tiye neꞌ. Mdaꞌan yu kuneꞌ kanꞌ loꞌo xka ta nten nu chaꞌ ꞌin ree Herodes, ndyaa yu seꞌen ndiꞌin Jesús.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Kuꞌnii chaꞌ tlyu tiꞌ ꞌwa, katsaaꞌ ñi ꞌwa: Tñi nu ndlo ree tlyu nu ndiꞌin xka laꞌa tsuꞌ kanꞌ ni, ¿ta suꞌwe si taan tñi kanꞌ ꞌin yu a?
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Ngwa biyaꞌ tiꞌ Jesús sa ñaꞌan chaꞌ kuxi ndaꞌan tiye neꞌ kanꞌ, kanꞌ chaꞌ mxkwen yu ꞌin neꞌ:
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Kwaꞌu wan ska tñi ꞌñaǎn, ti kwiꞌ taꞌa tñi plata nu ndaan ꞌin neꞌ nu ndlo tñi kanꞌ.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 ―¿Ti lka nkwin ngaꞌan chunꞌ tñi re? ―ndukwin Jesús ꞌin neꞌ kanꞌ―. ¿Ti lka ra nu ndukwa nin re? ―ndukwin.
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 ―Nin ree tlyu nu ndiꞌin xka laꞌa tsuꞌ, kanꞌ ngaꞌan chunꞌ tñi kwa ―ndukwin neꞌ bra kanꞌ.
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Yuwe ꞌa tiꞌ neꞌ kanꞌ bra kanꞌ, chaꞌ nchka ꞌa ꞌin Jesús nchkwen ꞌin neꞌ. Mdoꞌo neꞌ ndyaa neꞌ bra kanꞌ.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Ti kwiꞌ tsan kanꞌ mdiyan chinꞌ neꞌ saduceo seꞌen ndiꞌin Jesús, kanꞌ lka ska ta nten nu nchkwiꞌ chaꞌ ja tyuꞌu ꞌa nten xiyaꞌ xa wa ngujwi neꞌ. Mnichaꞌ neꞌ kanꞌ chaꞌ re ꞌin Jesús bra kanꞌ:
23 — ausente —
24 ―Mstru ―ndukwin neꞌ kanꞌ ꞌin yu―, nu ngwa sꞌni ytsaꞌ ayman Moisés ska chaꞌ ꞌñaan chaꞌ ꞌin taꞌa ngula neꞌ. Bra wa ngujwi ska yu kiꞌyu, si wa mjwi kwilyoꞌo yu loꞌo ti ji tyiꞌin sñiꞌ yu, bra kanꞌ ndiya tñan ꞌin taꞌa ngula yu nu ndiꞌin ska ti, chaꞌ kaja kwilyoꞌo yu loꞌo nu kunaꞌan nu ngwa kwilyoꞌo ayman taꞌa yu. Loꞌo chkwiꞌ neꞌ ꞌin sñiꞌ nu kala kulo chaꞌ sñiꞌ yu kiꞌyu nu wa ngujwi kanꞌ lka kuwiꞌ kanꞌ, chaꞌ ja kanaꞌ nin yu nu wa ngujwi kanꞌ bra kanꞌ. Ngwañaꞌan ykwiꞌ Moisés nu ngwa sꞌni.
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Loꞌo ni, chkwiꞌ ba sa ñaꞌan ngwa ska yaꞌ: Taꞌa kichen tyi ba wa mdiꞌin kati yu kiꞌyu taꞌa ngula. Loꞌo mjwi kwilyoꞌo nu ngula kulo kanꞌ, ndla ꞌa ngujwi yu bra kanꞌ, loꞌo ja ya xuꞌwi sñiꞌ yu loꞌo kwilyoꞌo yu. Kanꞌ nganun nu kunaꞌan kanꞌ kwenta ꞌin taꞌa ngula yu bra kanꞌ.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Kanꞌ mjwi kwilyoꞌo nu kunaꞌan kanꞌ xiyaꞌ. Kwiꞌ ngwañaꞌan, ndla ti ngujwi xka yu kiꞌyu taꞌa ngula ayman kanꞌ. Kwiꞌ ngwañaꞌan ngwa ꞌin taꞌa kati yu kanꞌ.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Bra wa mdyii chaꞌ, ngujwi nu kunaꞌan kanꞌ.
27 And last of all the woman also died.
28 Loꞌo ni, bra nu tyuꞌu nchga ayman xiyaꞌ, ¿ti ka nu ka kwilyoꞌo nu kunaꞌan kanꞌ?, chaꞌ taꞌa kati taꞌa ngula neꞌ mjwi kwilyoꞌo neꞌ loꞌo.
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Mxkwen Jesús ꞌin neꞌ kanꞌ bra kanꞌ:
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Bra nu tyuꞌu nchga ayman xiyaꞌ, ja ndiꞌin chaꞌ kaja kwilyoꞌo neꞌ bra kanꞌ; tyiꞌin neꞌ sa ñaꞌan ndiꞌin angajle seꞌen ndiꞌin Ndiose.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Chañi chaꞌ ndiꞌin chaꞌ tyuꞌu nchga ayman xiyaꞌ. ¿Ja ya chkwiꞌ wan lo kityi seꞌen nchkwiꞌ Ndiose loꞌo wan a? Nde ndiya chaꞌ nu nchkwiꞌ kityi kanꞌ:
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 “Ndiose nu lka Xꞌnan Abraham lkaǎn” ndukwin Ni, “Ndiose nu lka Xꞌnan Isaac lkaǎn, loꞌo ti kwiꞌ Ndiose nu lka Xꞌnan Jacob lkaǎn” ndukwin Ni. Ja ndukwin kityi chaꞌ wa ngwa Ndiose Xꞌnan neꞌ kanꞌ bra nu mdiꞌin ti jyoꞌo kanꞌ lo chalyuu; ti nka Ndiose Xꞌnan neꞌ kanꞌ ni, kwiꞌ ngwañaꞌan ti nka Ndiose Xꞌnan nchga nten nu luꞌu.
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Bra wa ynan nten kaꞌan nu ndiꞌin nde kwa chaꞌ nu nduꞌu Jesús, yuwe ꞌa tiꞌ neꞌ ꞌin chaꞌ kanꞌ bra kanꞌ.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Xa wa ynan neꞌ fariseo chaꞌ ja ngwa ꞌin neꞌ saduceo kanꞌ kwiñilyoꞌo ꞌin Jesús, bra ti ndyoꞌ tiꞌin nchga neꞌ fariseo kanꞌ seꞌen ndiꞌin Jesús.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Loꞌo ndiꞌin ska neꞌ fariseo nu jlyo ꞌa tiꞌ nchga chaꞌ ꞌin Ndiose nu ngwaꞌan ayman Moisés. Mnichaꞌ yu ꞌin Jesús chaꞌ chkwiꞌ biyaꞌ yu loꞌo bra kanꞌ:
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 ―Mstru ―ndukwin yu kanꞌ ꞌin Jesús―, ¿ni sa ñaꞌan lka chaꞌ nu ndloo la ꞌñaan chaꞌ kuꞌnian, chaꞌ nu ykwiꞌ Ndiose loꞌo ayman Moisés nu ngwa sꞌni?
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Mxkwen Jesús ꞌin yu kanꞌ bra kanꞌ:
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Kanꞌ lka chaꞌ nu ndloo la ꞌñaan loꞌo Ni.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Loꞌo ndiya xka chaꞌ nu ndloo ꞌa ꞌñaan: “Ndiꞌin chaꞌ chka tꞌnan tiꞌ wan ꞌin taꞌa nten wan, sa ñaꞌan lka bra nu nchka tꞌnan tiꞌ wan ꞌwan, ti ykwiꞌ ti wan.”
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Tyukwaa chaꞌ re lka suun nchga chaꞌ nu ngwaꞌan ayman Moisés chabiyaꞌ ꞌin Ndiose, nchga chaꞌ re lka suun nchga chaꞌ ꞌin Ndiose nu ykwiꞌ neꞌ loꞌo nten nu ngwa sꞌni.
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Bra nu ti ndyoꞌ tiꞌin nchga neꞌ fariseo kanꞌ seꞌen ndiꞌin Jesús, mnichaꞌ yu ska chaꞌ ꞌin neꞌ bra kanꞌ:
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 ―¿Ni sa ñaꞌan nxkeꞌ tiꞌ wan chaꞌ ꞌin Krixtu nu ndiꞌin chaꞌ kan? ―ndukwin Jesús ꞌin neꞌ kanꞌ―. ¿Ti lka nu ngwa ayman ꞌin Krixtu, nxkeꞌ tiꞌ wan a?
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Mnichaꞌ Jesús ꞌin neꞌ kanꞌ xiyaꞌ bra kanꞌ:
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 Ndiose nu nka Xꞌnaan ykwiꞌ chaꞌ re loꞌo Krixtu nu nka Xꞌnaǎn:
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Xꞌnaǎn, ykwiꞌ ayman David ꞌin Krixtu. ¿Ta sa kanꞌ ti nten taꞌa ayman David ka Krixtu, xkeꞌ tiꞌ wan a?
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Ja tukwin ngwa jlyo tiꞌ xkwen la ꞌin Jesús bra kanꞌ. Chunꞌ ndiꞌin la, ja mnichaꞌ ꞌa neꞌ ꞌin yu, chaꞌ ntsen neꞌ ꞌin yu, sa ñaꞌan nu xkwen Jesús ꞌin neꞌ.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.