Hebreus 7
Chaʼ suʼwe nu nchkwiʼ chaʼ ʼin Jesucristo nu nka xʼnaan (CTPNT) vs NTLH
1 Ayman Melquisedec kanꞌ ni, xꞌnan kichen Salem ngwa yu kula kanꞌ; chaꞌ ꞌin Ndiose nu nka ndloo la ti ngwa yu kula sti joꞌo, kanꞌ tñan ngwa yu kula kanꞌ. Nu ngwa bra kanꞌ, wa mdoꞌo ñaꞌan ayman Abraham ꞌin tyun ree xaꞌan, chaꞌ msuun yu loꞌo neꞌ kanꞌ, yjwi yu ꞌin neꞌ xaꞌan kanꞌ bra kanꞌ. Tuwiin nu ndyaan yu, mdoꞌo Melquisedec ndyaa tuꞌwa tuwiin chaꞌ tyukwa taꞌa yu kula kanꞌ loꞌo Abraham bra kanꞌ; nkwan Melquisedec ꞌin yu chabiyaꞌ ꞌin Ndiose bra kanꞌ.
1 Esse Melquisedeque era rei da cidade de Salém e sacerdote do Deus Altíssimo. Quando Abraão estava voltando da batalha em que matou os reis, Melquisedeque foi ao encontro dele e o abençoou.
2 Kanꞌ chaꞌ msuꞌwe Abraham nchga nan nu ndiꞌin ꞌin yu, nu mjwi ꞌin yu xiyaꞌ, ti kwiꞌ nan nu wa yꞌni neꞌ xaꞌan kanꞌ kunan; la mdaꞌa tii yuꞌwe nchga nan kanꞌ, kanꞌ mda yu ska yuꞌwe ꞌin yu kula Melquisedec kanꞌ. Nde ñaꞌan ndyoꞌo chaꞌ Melquisedec kanꞌ: Xꞌnan kichen nu ñi ꞌa ngiꞌni biyaꞌ ska chaꞌ, ngwañaꞌan ndyoꞌo chaꞌ kanꞌ chaꞌtñan. Chaꞌ xꞌnan kichen Salem ngwa yu kula kanꞌ, kanꞌ chaꞌ ka chkwianꞌ: Tiin ti ndiꞌin neꞌ kichen chabiyaꞌ ꞌin xꞌnan neꞌ, chaꞌ ngwañaꞌan ndyoꞌo chaꞌ Salem chaꞌtñan.
2 Abraão lhe deu a décima parte de tudo o que ele havia tomado dos inimigos na batalha. O nome de Melquisedeque quer dizer primeiramente “Rei da Justiça”. E, porque ele era rei de Salém , o seu nome também quer dizer “Rei da Paz”.
3 Ja nchkwiꞌ kityi sa ñaꞌan ngwa naan sti jyaꞌan Melquisedec kanꞌ, kwiꞌ ngwañaꞌan, ja ska chaꞌ ndukwa lo kityi chaꞌ ꞌin ayman ꞌin yu kula kanꞌ; ja nchkwiꞌ ni tyempu ngula, ni tyempu ngujwi yu kula kanꞌ. Ñaꞌan tiꞌ Melquisedec, kwiꞌ ngwañaꞌan lka Jesús, chaꞌ nchga tyempu lka Ni sti joꞌo chaꞌ ꞌñaan; loꞌo Jesús ni, lka Ni ska ti nu lka Sñiꞌ ykwiꞌ Ndiose.
3 Não se conhece o pai, nem a mãe, nem qualquer antepassado de Melquisedeque. E também não se sabe nada sobre o seu nascimento ou sobre a sua morte. Por ser como o Filho de Deus, ele continua sacerdote para sempre.
4 Kuwe chinꞌ tiꞌ wan sikwa, ni chaꞌ tnun la ndiꞌin chaꞌ ꞌin yu kula Melquisedec ke Abraham nu ngwa ayman ꞌñaan. Abraham mda ñaꞌaan ska yuꞌwe nan nu ndiꞌin ꞌin yu ꞌin Melquisedec, ti kwiꞌ nan nu wa mjwi ꞌin yu xiyaꞌ, nu wa yꞌni neꞌ xaꞌan kanꞌ kunan bra kanꞌ.
4 Vejam como Melquisedeque era grande: Abraão, o patriarca , lhe deu a décima parte de tudo o que havia tomado dos inimigos na batalha.
5 Nde loo la chinꞌ, ska loo ti nten taꞌa ayman Leví ngwa sti joꞌo; kanꞌ ti nten ngwa nu mda Ndiose chabiyaꞌ ꞌin chaꞌ xñi lomstan nu mda neꞌ Israel ꞌin Ndiose. Ti kwiꞌ nten taꞌa Abraham nu yan chalyuu nde loo la ngwa sti joꞌo kanꞌ. (Lomstan kanꞌ lka ska yuꞌwe la mdaꞌa tii yuꞌwe nchga chaꞌ suꞌwe nu ndiꞌin ꞌin nten.)
5 Conforme a Lei de Moisés, os sacerdotes, que são descendentes de Levi, têm a obrigação de receber do povo a décima parte de tudo. Eles recebem dos seus próprios patrícios, embora estes também sejam descendentes de Abraão.
6 Yu kula Melquisedec kanꞌ ni, msñi yu lomstan nu mda Abraham ꞌin Ndiose, ni siya siꞌi taꞌa neꞌ Leví ngwa yu kanꞌ; kwiꞌ nkwan yu kula kanꞌ ꞌin Abraham bra kanꞌ, ni siya wa mskanꞌ Ndiose chaꞌ loꞌo Abraham kulo ndukwa la.
6 Melquisedeque não era descendente de Levi, mas recebeu a décima parte daquilo que Abraão havia tomado na batalha e o abençoou. Sim, abençoou o próprio Abraão, que havia recebido as promessas de Deus.
7 Kanꞌ chaꞌ ka jlyo tianꞌ chaꞌ tnun la chaꞌ ꞌin ayman Melquisedec kanꞌ ke ayman Abraham. Nan wa nkwan yu kula kanꞌ ꞌin ayman Abraham nu ngwa bra kanꞌ, kanꞌ chaꞌ tnun la chabiyaꞌ ndiya ꞌin yu kula kanꞌ ke Abraham.
7 Não há dúvida de que aquele que abençoa é mais importante do que aquele que é abençoado.
8 Xkwiꞌ ndyaa tii chaꞌ ꞌin sti joꞌo nu nxñi lomstan nu nda nten chalyuu ꞌin Ndiose, ska yuꞌwe ti chaꞌ suꞌwe nu nsuꞌwi ꞌin skaa neꞌ nda neꞌ lomstan; loꞌo Melquisedec ni, ti luꞌu yu kanꞌ, ja ndukwa chaꞌ lo kityi kula chaꞌ ngujwi yu. Ti kwiꞌ yu kanꞌ lka nu wa msñi lomstan nu mda Abraham bra kanꞌ.
8 No caso dos sacerdotes, a décima parte é recebida por homens que um dia vão morrer. Mas, no caso de Melquisedeque, como dizem as Escrituras Sagradas , a décima parte foi recebida por alguém que continua vivo .
9 Ka chkwianꞌ chaꞌ loꞌo ayman Leví mda lomstan ꞌin Melquisedec tsan kanꞌ, ni siya chunꞌ ndiꞌin la yan Leví lo chalyuu. Ti kwiꞌ ayman Leví loꞌo nchga sñiꞌ yu nu yan nde loo la ngwa sti joꞌo, kwiꞌ nu nxñi lomstan nu nda nten chalyuu ꞌin Ndiose.
9 Portanto, quando Abraão pagou a décima parte, Levi, cujos descendentes recebem a décima parte, também pagou.
10 Bra nu ndyukwa taꞌa Melquisedec loꞌo Abraham, mda Abraham lomstan ꞌin yu kula kanꞌ, kanꞌ chaꞌ ngwañaꞌan ngwa, ñaꞌan tiꞌ si loꞌo Leví mda lomstan bra kanꞌ, chunꞌ Abraham ngwa ayman ꞌin yu, chaꞌ sñiꞌ steꞌ Abraham ngwa sti Leví kanꞌ.
10 Pois Levi não tinha nascido, e, por assim dizer, ainda estava no corpo do seu antepassado Abraão quando este se encontrou com Melquisedeque.
11 Sti joꞌo nu yan lo chalyuu chunꞌ ndiꞌin la, ti kwiꞌ taꞌa ayman Leví ngwa yu kanꞌ bra kanꞌ. Ñi ꞌa ngwaꞌu yu ꞌin neꞌ Israel chaꞌ kuꞌni neꞌ nchga tñan nu ngulo Ndiose ꞌin neꞌ. Loꞌo ja mdalo sti joꞌo kanꞌ kuꞌni yu tyukwi tñan kanꞌ, kanꞌ chaꞌ ni, wa yan xka nu lka sti joꞌo chaꞌ ꞌñaan. Ja lka Ni sti joꞌo sa ñaꞌan ngwa ayman Aarón loꞌo nchga taꞌa sti joꞌo yu, wa lka Ni ska sti joꞌo nu xka ñaꞌan tñan ngiꞌni; ngiꞌni Ni sa ñaꞌan tñan nu yꞌni ayman Melquisedec nu ngwa sꞌni.
11 A lei que o povo de Israel recebeu se baseava no sacerdócio dos levitas . Ora, se o trabalho dos sacerdotes levitas tivesse sido perfeito, não haveria necessidade de aparecer outro tipo de sacerdote, da ordem do sacerdócio de Melquisedeque e não da ordem de Arão .
12 Bra nu nxaꞌan nchga ta sti joꞌo, kwiꞌ ngwañaꞌan nxaꞌan tñan nu ndiꞌin chaꞌ kuꞌni nten chaꞌ ꞌin Ndiose.
12 Pois, quando se muda o sacerdócio, a lei também precisa ser mudada.
13 Chaꞌ ꞌin Jesús nu nka Xꞌnaan nchkwiꞌ chaꞌ nu ndukwa lo kityi kula kanꞌ. Loꞌo Jesús ni, xka ta nten ngwa yu, siꞌi taꞌa Leví ngwa yu; ja ska taꞌa Jesús ngwa sti joꞌo nu ngwa sꞌni la.
13 E o nosso Senhor Jesus, a respeito de quem são ditas essas coisas, pertencia a outra tribo . E nenhum membro dessa tribo jamais serviu como sacerdote.
14 Wa jlyo tiꞌ neꞌ chaꞌ Juda lka nin Jesús ti bra nu ngula yu; loꞌo bra nu ykwiꞌ ayman Moisés ti ka nu ka sti joꞌo, ja siyaꞌ ykwiꞌ yu chaꞌ ꞌin neꞌ Juda bra kanꞌ.
14 É sabido que, por nascimento, Jesus, o nosso Senhor, pertencia à tribo de Judá, e Moisés não disse nada dessa tribo quando falou a respeito de sacerdotes.
15 Loꞌo ni, Jesús lka ska sti joꞌo nu xka ñaꞌan ngiꞌni; sa ñaꞌan nu yꞌni ayman Melquisedec tñan kanꞌ, kwiꞌ ngwañaꞌan ngiꞌni Jesús ni. Kanꞌ chaꞌ suꞌwe la nchka biyaꞌ tianꞌ ni, chaꞌ wa mdyii chaꞌ ꞌin chaꞌ kula kanꞌ, xa nu wa yan Jesús chaꞌ ka yu ska sti joꞌo kwi chaꞌ ꞌñaan.
15 E tudo isso se torna bem mais claro, pois surgiu um sacerdote diferente, parecido com Melquisedeque.
16 Wa mda Ndiose tñan ꞌin Jesús chaꞌ ka yu sti joꞌo, chunꞌ ja ngwa ꞌin nten chalyuu kujwi ꞌin yu siyaꞌ ti; wa ndyuꞌu Jesús xiyaꞌ xa wa ngujwi yu. Loꞌo ja tsaa tii ꞌa chaꞌ ꞌin Jesús; kanꞌ chaꞌ lka Ni sti joꞌo chaꞌ ꞌñaan ni, loꞌo ja ndiꞌin chaꞌ kuꞌni Jesús nchga tñan nu yꞌni sti joꞌo Leví nu ngwa nten chalyuu ti bra kanꞌ.
16 Ele não foi feito sacerdote pelas leis ou regras humanas, porém se tornou sacerdote por meio do poder de uma vida que não tem fim.
17 Ndukwa ska chaꞌ lo kityi kula nu wa ykwiꞌ Ndiose loꞌo Krixtu:
17 Porque as Escrituras Sagradas dizem: “Você será sacerdote para sempre, na ordem do sacerdócio de Melquisedeque.”
18 Kanꞌ chaꞌ wa ngulo ntan Ndiose ꞌin nchga chaꞌ kula nu lye ꞌa ndatsaa ꞌñaan, chunꞌ ja nnanjoꞌo ꞌa chaꞌ kula kanꞌ ꞌñaan ni; ja ka tyii kiꞌya nu ndiꞌin ꞌñaan loꞌo Ndiose ngwañaꞌan.
18 Assim a regra antiga foi anulada porque era fraca e inútil.
19 Ti ji ꞌa ka suꞌwe kasiya ꞌñaan chaꞌ ꞌin Ndiose, ni siya wa yꞌnian nchga tñan nu ngulo ayman Moisés ꞌin neꞌ taꞌaan nu ngwa bra kanꞌ, chunꞌ ja ngwa kulaa chaꞌ kula kanꞌ ꞌñaan ꞌin chaꞌ kuxi. Loꞌo ni, ka tsaa ñaꞌan suꞌwe tianꞌ ꞌin Ndiose chaꞌ kwiꞌ seꞌen ti ndiya Ndiose ꞌñaan ni chunꞌ Jesús; suꞌwe la siyaꞌ ti chaꞌ nu yan loꞌo Jesús chaꞌ chkwiꞌ loꞌoan.
19 Pois a lei não podia aperfeiçoar nada. Mas agora Deus nos deu uma esperança melhor, por meio da qual chegamos perto dele.
20 Suꞌwe la ti Jesús ni, chaꞌ wa suꞌwe la ti chaꞌ nu mskanꞌ Ndiose loꞌo Sñiꞌ Ni bra nu ykwiꞌ chaꞌ re: “Naꞌ taǎn chabiyaꞌ chaꞌ ka nuꞌwin sti joꞌo” ndukwin Ndiose ꞌin Jesús.
20 Além disso, há o juramento de Deus. Não houve juramento quando os outros se tornaram sacerdotes.
21 Loꞌo ja ykwiꞌ Ni ngwañaꞌan loꞌo sti joꞌo nu ngwa neꞌ Leví. Nde ndiya chaꞌ nu ykwiꞌ Ndiose loꞌo Jesús bra nu mdyisnan Jesús chaꞌ ka Ni sti joꞌo:
21 Porém houve juramento quando Jesus se tornou sacerdote, pois Deus lhe disse: “O Senhor jurou e não voltará atrás. Ele disse: ‘Você será sacerdote para sempre.’ ”
22 Kanꞌ chaꞌ wa suꞌwe la ti mskanꞌ Ndiose chaꞌ loꞌoan ni, chunꞌ tñan nu yꞌni Jesús chaꞌ ꞌñaan.
22 Portanto, essa diferença também faz com que Jesus seja a garantia de uma aliança melhor.
23 Sti joꞌo taꞌa Leví ni, xkwiꞌ nan ndyaa tii chaꞌ ꞌin neꞌ kanꞌ. Loꞌo xka la taꞌa neꞌ nganun tñan loo neꞌ xka tuꞌwa bra kanꞌ, kanꞌ chaꞌ kaꞌan ꞌa sti joꞌo wa mdijin chunꞌ tyun ꞌa yijan bra kanꞌ.
23 Há ainda outra diferença: os outros sacerdotes foram muitos porque morriam e não podiam continuar o seu trabalho.
24 Loꞌo Jesús ni, ti luꞌu Ni ni; ja ndiꞌin chaꞌ kaja Ni, kanꞌ chaꞌ ja tsaa tii ꞌa chaꞌ nka Ni sti joꞌo chaꞌ ꞌñaan, chaꞌ ja ndiꞌin ꞌa chaꞌ kan xka nten tñan loo Ni chunꞌ ndiꞌin la.
24 Mas Jesus vive para sempre, e o seu sacerdócio não passa para ninguém.
25 Nchga bra, ni siya ni, ni siya nde loo la, ka ꞌin Ni kulaa Ni ꞌin nchga nten nu xñi chaꞌ ꞌin Ndiose. Nchga tyempu ndiꞌin Jesús nde seꞌen ndiꞌin Ndiose, chaꞌ chkwiꞌ Ni loꞌo Sti Ni chaꞌ ꞌñaan.
25 E por isso ele pode, hoje e sempre, salvar as pessoas que vão a Deus por meio dele, porque Jesus vive para sempre a fim de pedir a Deus em favor delas.
26 Tsaa ñaꞌan tianꞌ ꞌin Jesús sikwa; kanꞌ lka sti joꞌo nu nka ndloo la ti, nu chañi chaꞌ ka suꞌwa yaꞌ ꞌñaan. Nten luwi siyaꞌ ti lka Jesús, chaꞌ ja ndiya chaꞌ kuxi ꞌin Ni, ja ska kiꞌya ndukwi Ni. Ja mda Ndiose chabiyaꞌ kanun la yu seꞌen ndiꞌin nten chalyuu nu ngiꞌni ꞌa chaꞌ xaꞌan, wa nda Sti yu seꞌen tyukwa yu ti kwiꞌ seꞌen tnun seꞌen ndukwa Ndiose Sti yu nde niꞌ kwan.
26 Por isso Jesus é o Grande Sacerdote de que necessitamos. Ele é perfeito e não tem nenhum pecado ou falha. Ele foi separado dos pecadores e elevado acima dos céus .
27 Tnun la ti chaꞌ nu ndiꞌin ꞌin Jesús ke chaꞌ nu ndiꞌin ꞌin xka la xꞌnan sti joꞌo nu ndiꞌin lo chalyuu re. Nchga tsan nxtya neꞌ kanꞌ lomstan lo msaa seꞌen kti, chaꞌ ngwañaꞌan katin la kiꞌya nu ndiꞌin ꞌin neꞌ loꞌo Ndiose; kulo ngiꞌni neꞌ chaꞌ katin kiꞌya ꞌin neꞌ, ti ykwiꞌ ti neꞌ, chunꞌ ndiꞌin la ngiꞌni neꞌ chaꞌ katin kiꞌya nu ndukwi nchga nten kichen bra kanꞌ. Loꞌo Jesús ni, ska yaꞌ ti mstya yu lomstan bra nu mdiꞌin yu lo chalyuu chaꞌ katin kiꞌya nu ndukwi nten chalyuu; tyukwi ñaꞌaan yu ngwa yu lomstan kanꞌ, bra nu mstya neꞌ ꞌin yu lo wsi.
27 Ele não é como os outros Grandes Sacerdotes; não precisa oferecer sacrifícios todos os dias, primeiro pelos seus próprios pecados e depois pelos pecados do povo. Ele ofereceu um sacrifício, uma vez por todas, quando se ofereceu a si mesmo.
28 Xkwiꞌ nten chalyuu lka xꞌnan sti joꞌo nu ngiꞌni tñan nu ykwiꞌ ayman Moisés chaꞌ ka, nten nu ndukwi kiꞌya lka neꞌ kanꞌ; loꞌo Jesús ska ti nu lka Sñiꞌ ykwiꞌ Ndiose ni, luwi Ni siyaꞌ ti. Bra wa tsaa tii ti tyempu kula, xa nu ndukwa ꞌa neꞌ tñan nu ngulo ayman Moisés, bra kanꞌ ngulo Ndiose tñan ꞌin Sñiꞌ ykwiꞌ Ni, nu lka Jesús, chaꞌ ka Ni sti joꞌo chaꞌ ꞌñaan. “Naꞌ taǎn chabiyaꞌ chaꞌ ka nuꞌwin sti joꞌo” ndukwin Ndiose ꞌin Jesús bra kanꞌ.
28 A Lei de Moisés escolheu homens, que são imperfeitos, para serem Grandes Sacerdotes. Mas, pela promessa feita com juramento, a qual veio depois da Lei de Moisés, Deus escolhe o Filho, que se tornou perfeito para sempre.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.