Mateus 25

Ɨ nyúucarij tɨ jájcua tɨ aꞌɨj́na áꞌxaj ɨ Tavástaraꞌ ɨ Jesús tɨ Cɨríistuꞌ pueꞌeen ajta Salmos (COK) vs BKJ

Sair da comparação
1 ’Aꞌyaa puꞌij tyíꞌrɨnyij aꞌájna joꞌtɨj ɨ Dios tyejéꞌijtaj tɨꞌɨj tyuꞌrɨ́j joꞌtɨj aꞌtɨ́j joꞌtyényeɨɨchacaꞌ, tamuáamuataꞌ mu aráꞌasej ɨ íimuaa ɨ maj tyojoꞌtɨɨ ɨ maj jɨn antyitátzaveꞌ mej mij jaꞌantyinájchej aꞌɨ́jcɨ ɨ tɨ huatyényeɨɨchij.
1 Então o reino do céu será semelhante a dez virgens que, tomando os seus lampiões, saíram ao encontro do noivo.
2 Séecan ɨ maj anxɨ́vij camu tyámuaꞌ tyáꞌmuaꞌreeriacaꞌaj jeꞌej maj huárɨnyij, majta ɨ séecan ɨ maj majta anxɨ́vij, aꞌɨ́ɨ mu xaa tyámuaꞌ tyáꞌmuaꞌreeriacaꞌaj.
2 E cinco delas eram prudentes, e cinco eram insensatas.
3 Aꞌɨ́ɨmaj ɨ maj quee tyámuaꞌ tyáꞌmuaꞌreeriacaꞌaj aꞌɨ́ɨ mu tyojóꞌtɨɨ ɨ maj jɨn antyitátzaveꞌsij, majta quee yoꞌjáj aꞌɨ́jcɨ ɨ aséityij ɨ maj jɨn jaꞌantyítɨeeraj,
3 As que eram insensatas, tomando os seus lampiões, não levaram azeite consigo.
4 majta ɨ maj tyámuaꞌ metyityoomuámuaꞌreꞌej, aꞌɨ́ɨ mu cɨ́xoꞌrij tzajtaꞌ juꞌcájtoj ɨ aséityij, aꞌɨ́j mu mij joꞌtɨɨ jamuán ɨ maj jɨn antyitátzaveꞌsij.
4 Mas as prudentes levaram azeite em suas vasilhas, com os seus lampiões.
5 Ajta jéehua pu áꞌtyeej aꞌɨ́jna ɨ tɨ huatyényeɨɨchij, tyámuaꞌ pu cutzíj tyihuaꞌantyimuéꞌtɨj aꞌɨ́ɨjma ɨ íimuaa, matɨꞌɨj mij huatácuꞌtzucaꞌ.
5 E, tardando o noivo, todas elas cochilaram, e dormiram.
6 Tɨꞌɨj arí véjriꞌ aꞌtzáaj jéꞌtaꞌ tɨ́caꞌ, sɨ́ɨj pu huajíjhuacaꞌ aꞌyan tɨjɨn: “Puꞌríj yajaꞌvéꞌmej aꞌɨ́jna ɨ tɨ huatyényeɨɨchij, xɨiꞌrácɨɨnyij siaj sij jaꞌantyinájchej.”
6 E à meia-noite houve um grito: Eis que o noivo vem; saí-lhe ao encontro.
7 Aj mu mij néijmiꞌi huatájɨj ɨ íimuaa, majta jeꞌen tyámuaꞌ tyúꞌruuj ɨ maj jɨn antyúutatzaviꞌtyeꞌen.
7 Então todas aquelas virgens se levantaram, e prepararam os seus lampiões.
8 Aj mu mij aꞌɨ́ɨmaj ɨ maj quee tyámuaꞌ huóoruuj, aꞌyaa mu tyihuoꞌtajé ɨ séecan tɨjɨn: “Cɨ́ɨ setyitaatajánɨeꞌtyeꞌ ɨ aséityij, jiꞌnye puꞌríj antyímuɨꞌsij ityájma tɨ antyítaa.”
8 E as insensatas disseram às prudentes: Dai-nos do vosso azeite, porque os nossos lampiões estão se apagando.
9 Majta ɨ maj tyámuaꞌ metyityoomuámuaꞌreꞌej, aꞌyaa mu tyihuoꞌtéꞌexaaj tɨjɨn: “Catu xaa nyuꞌuj, jiꞌnye capu tacɨꞌtyij ityájma, capu ajta cɨꞌpej tyaj jamuatajánɨeꞌtyeꞌen. Jéetzeꞌ pu naa siaj aꞌáa jóꞌjuꞌun joꞌtɨj jáꞌxoo ɨ aséityij siaj sij jáananan.”
9 Mas as prudentes responderam, dizendo: Não, para que não falte a nós e a vós; mas ide antes aos que o vendem, e comprai-o para vós.
10 Aj mu mij jóꞌjuꞌ, móocheꞌ mu ajoojuꞌcaj tɨꞌɨj aráꞌaj aꞌɨ́jna ɨ tɨ huatyényeɨɨchij, majta ɨ íimuaa ɨ maj tyámuaꞌ huóoruuj, aꞌɨ́ɨ mu jamuán utyájrupij ɨ tɨ huatyényeɨɨchij, tɨꞌquij eetyánamiꞌhuacaꞌaj ɨ puéertaj.
10 E, tendo elas ido comprá-lo, chegou o noivo; e as que estavam preparadas entraram com ele para as bodas, e a porta foi fechada.
11 Aꞌtzúj aꞌtyéeviꞌcaj majta ɨ séecan aráꞌaj ɨ íimuaa, aj mu mij aꞌyan tyaatéꞌexaa tɨjɨn: “Tavástaraꞌ, tavástaraꞌ, tyitaꞌantácuunyeꞌ.”
11 Depois chegaram também as outras virgens, dizendo: Senhor, Senhor, abre para nós.
12 Aj puꞌij aꞌyan tyihuoꞌtéꞌexaaj tɨjɨn: “Aꞌyaa nu tyajáꞌmuaꞌixaatyeꞌ nyaj quee jáꞌmuamuajtyej.”
12 Mas ele, respondendo, disse: Em verdade vos digo, eu não vos conheço.
13 Aj puꞌij Jesús aꞌyan tyihuoꞌtéꞌexaaj tɨjɨn:
13 Vigiai, pois, porque não sabeis o dia nem a hora em que o Filho do homem há de vir.
14 ’Aꞌyaa pu ajta tyíꞌrɨnyij aꞌájna joꞌtɨj ɨ Dios tyejéꞌijtaj tɨꞌɨj ɨ aꞌtɨ́j huóꞌruuj ɨ maj jimi tyíꞌmuarɨeꞌej, tɨꞌɨj arí joꞌyiꞌmuɨ́ɨcaj séej chuéj japua, aꞌɨ́ɨ pu huoꞌtajé ɨ maj jimi tyíꞌmuarɨeꞌ, tɨꞌquij huoꞌchaꞌɨɨraj ɨ ju túmii.
14 Porque o reino do céu é como um homem que, ao viajar para uma terra distante, chamou os seus próprios servos, e entregou-lhes os seus bens.
15 ’Séej puꞌij anxɨ́ víꞌraꞌaj ɨ túmii huatáꞌ, ajtáhuaꞌaj ɨ séej, huaꞌpuaj víꞌraꞌaj huatáꞌ, ajtáhuaꞌaj ɨ séej, séej víꞌraꞌaj pu jaatáꞌ, aꞌyaa pu tyihuoꞌtáꞌ aꞌchu tu sɨ́ɨj pújoorej. Aj puꞌij jóꞌraa.
15 E a um deu cinco talentos, e a outro dois, e a outro um; a cada homem segundo as suas habilidades; em seguida, foi viajar.
16 Ajta aꞌɨ́jna ɨ tɨ anxɨ́ víꞌraꞌaj jaꞌancuriáaꞌ, aꞌɨ́ɨ pu huatyóochej tɨ tyuꞌmuárɨeꞌen ɨ túmii jɨmeꞌ, ajta jeꞌen jaamuéꞌtɨj anxɨ́ víꞌraꞌaj aꞌɨ́jcɨ jɨmeꞌ ɨ tɨ anaquéej jaꞌancuriáaꞌ.
16 Então o que recebera cinco talentos foi e negociou com eles, e fez outros cinco talentos.
17 Aꞌyaa pu chaꞌtánaꞌaj huarɨ́j aꞌɨ́jna ɨ tɨ huaꞌpuaj víꞌraꞌaj ancuriáaꞌ, aꞌyaa pu chaꞌtánaꞌaj huaꞌpuaj víꞌraꞌaj tyaamueꞌtɨj ɨ túmii.
17 E da mesma forma, o que recebera dois, ele também ganhou outros dois.
18 Ajta aꞌɨ́jna ɨ tɨ séej víꞌraꞌaj jaꞌancuriáaꞌ, capu tyuꞌmuárɨej, aꞌáa pu jaꞌhuaꞌ jaꞌráꞌaj, tɨꞌij jaꞌtyeꞌíichaꞌajraa a chóotaꞌ, aꞌáa pu jaꞌváꞌnaj ɨ túmii tɨ jáachaꞌɨɨraj ɨ vástariaꞌraꞌ.
18 Mas o que recebera um, foi e cavou na terra, e escondeu o dinheiro do seu senhor.
19 ’Tɨꞌɨj aꞌtyéeviꞌcaj aj puꞌij ɨ huaꞌ vástaraꞌ uvéꞌnyej, ajta jeꞌen huatyóochej tɨ jaaxáꞌpuɨꞌɨntareꞌen ɨ túmii jɨmeꞌ.
19 Depois de muito tempo veio o senhor daqueles servos, e fez contas com eles.
20 Aꞌɨ́ɨ pu anaquéej ajeꞌréꞌnyej ɨ tɨ anxɨ́ víꞌraꞌaj jaꞌancuriáaꞌ, aꞌɨ́ɨ pu ajta yaꞌráaꞌ ɨ séecan ɨ anxɨ́ víꞌraꞌaj ɨ tɨ jaamuéꞌtɨj, aꞌyaa pu tyaatéꞌexaa tɨjɨn: “Nyavástaraꞌ, muáaj paj anxɨ́ víꞌraꞌaj naatáꞌ ɨ túmii, cásɨꞌ aꞌíj nu jɨn jaamuéꞌtɨj séecan ɨ tɨ ajta anxɨ́ víꞌraꞌaj aráꞌasej.”
20 Então, chegando o que recebera cinco talentos, trouxe-lhe outros cinco talentos, dizendo: Senhor, tu me entregaste cinco talentos; eis aqui cinco talentos a mais que eu ganhei.
21 Aꞌyaa pu tyaatéꞌexaa aꞌɨ́jna ɨ tɨ tyéꞌijtyeꞌ tɨjɨn: “Xáꞌpuɨꞌ paj huarɨ́j, tyámuaꞌ paj naa tyuꞌmuárɨej, ajta aꞌɨ́jna jɨmeꞌ ɨ paj tyámuaꞌ tyuꞌmuárɨej, aꞌɨ́j nu jɨn jéehua tyíꞌmuaꞌijcatyeꞌen iiyeꞌej nyéetzij jimi. Puiꞌtyéemeꞌ pataꞌaj nyajamuan huatáꞌtyamuaꞌveꞌen.”
21 Disse-lhe o seu senhor: Muito bem, servo bom e fiel; foste fiel sobre poucas coisas, eu te farei governante sobre muitas coisas; entra na alegria do teu senhor.
22 Aj puꞌij taꞌij aꞌɨ́ɨn ajeꞌréꞌnyej ɨ tɨ huaꞌpuaj víꞌraꞌaj jaꞌancuriáaꞌ, aꞌyaa pu tyaatéꞌexaa tɨjɨn: “Nyavástaraꞌ, muáaj paj huaꞌpuaj víꞌraꞌaj naatáꞌ ɨ túmii, cásɨꞌ, aꞌíj nu jɨn jaamuéꞌtɨj séecan tɨ aꞌyan chaꞌtánaꞌaj huaꞌpuaj víꞌraꞌaj tyaꞌráꞌasej.”
22 E, chegando também o que tinha recebido dois talentos, disse: Senhor, entregaste-me dois talentos; eis que eu ganhei outros dois talentos além desses.
23 Ajta ɨ tɨ tyéꞌijtyeꞌ aꞌyaa pu tyaatéꞌexaa tɨjɨn: “Xáꞌpuɨꞌ paj huarɨ́j, tyámuaꞌ paj naa tyuꞌmuárɨej, ajta aꞌɨ́jna jɨmeꞌ ɨ paj tyámuaꞌ tyuꞌmuárɨej aꞌɨ́jcɨ jɨmeꞌ ɨ tɨ cɨ́ɨ naꞌaj, aꞌɨ́j nu jɨn jéehua tyíꞌmuaꞌijcatyeꞌ. Puiꞌtyéemeꞌ pataꞌaj huatáꞌtyamuaꞌveꞌen.”
23 Disse-lhe o seu senhor: Muito bem, servo bom e fiel; foste fiel sobre poucas coisas, eu te farei governante sobre muitas coisas; entra na alegria do teu senhor.
24 ’Ajta tɨꞌɨj aꞌɨ́ɨn ajeꞌréꞌnyej ɨ tɨ séej víꞌraꞌaj jaꞌancuriáaꞌ, aꞌyaa pu tyaatéꞌexaa aꞌɨ́jcɨ ɨ tɨ tyéꞌijtyeꞌ tɨjɨn: “Nyavástaraꞌ, nyáaj nu aꞌyan tyáamuaꞌreeriꞌ paj tyáꞌjaaxɨejveꞌ, pajta tyíꞌtzaꞌnacaa joꞌpaj quee tyojoꞌhuástej, pajta néijmiꞌi huariáꞌsɨɨreꞌej tɨꞌɨj tyúꞌcɨɨrej tɨꞌij néijmiꞌi muéetzij muáacɨꞌtyij.
24 Então, chegando o que recebera um talento, disse: Senhor, eu soube, que és um homem duro, que colhes onde não semeaste, e ajuntas onde não espalhaste.
25 Aꞌɨ́j nu jɨn tyíꞌtzɨɨnyaꞌcaꞌaj, nyatɨꞌɨj nyij jaꞌtyeꞌíichaꞌajraa a chóotaꞌ nyajta jeꞌen jaatyáꞌavaatacaꞌ a túmii. Yaꞌcuíj muéetzij tɨ a túmii.”
25 E receoso, eu fui e escondi na terra o teu talento; eis que aqui está o que é teu.
26 Ajta ɨ tɨ tyéꞌijtyeꞌ aꞌyaa pu tyaatéꞌexaa tɨjɨn: “Muáaj mu paj quee tyámuaꞌ tyuꞌmuárɨej pajta huɨꞌnaꞌseꞌ, tɨpuaꞌaj aꞌyan petyáꞌmuaꞌreeriaj nyaj tyíꞌtzaꞌnacaa jóꞌnyaj quee tyojoꞌhuástej, nyajta néijmiꞌi huariáꞌsɨɨreꞌej tɨꞌij nyéetzij nyaꞌaꞌrij jáꞌraꞌnyij,
26 Respondendo o seu senhor, disse-lhe: Servo perverso e preguiçoso, tu sabias que eu colho onde não semeei, e ajunto onde eu não espalhei.
27 aꞌyaa puꞌij tyiꞌxáꞌpuɨꞌɨntacaj paj aꞌáa yóotonyijcheꞌ ɨ túmii huaꞌ jimi ɨ maj túmii tyíꞌnyijtyeꞌ nyej nyij jaꞌancuriáꞌnyijcheꞌ ɨ tɨ nyéetzij nyaꞌaꞌrij nyajta jeꞌen ɨ tɨ jaamuéꞌtɨj.”
27 Tu deverias portanto ter dado o meu dinheiro aos cambistas, e então, na minha vinda, teria recebido o meu com os juros.
28 Aj puꞌij aꞌyan tyihuoꞌtéꞌexaaj ɨ maj aꞌáa joꞌtyúꞌuucaꞌaj tɨjɨn: “Siataꞌaj jáaꞌriꞌ aꞌɨ́jcɨ ɨ séej víꞌraꞌaj ɨ túmii, siajta jaatáꞌan aꞌɨ́jcɨ ɨ tɨ tamuáamuataꞌ víꞌraꞌaj tyíꞌtoovej.
28 Tomai, portanto o talento dele, e dai-o ao que tem os dez talentos.
29 Jiꞌnye aꞌɨ́jna ɨ tɨ jéehua tyíꞌijchaꞌɨj, jéetzeꞌ mu tyaataꞌsij, aꞌɨ́j pu jɨn jimi tyaꞌváꞌɨtzeꞌrihuaꞌaj taꞌmej, ajta ɨ tɨ cɨ́ɨ naꞌaj tyíꞌijchaꞌɨj, aꞌɨ́j mu tyoꞌhuáaꞌriꞌraj tyiꞌtɨ́j tɨ caa tyíꞌijchaꞌɨj.
29 Porque a cada um que tiver será dado, e terá em abundância; mas ao que não tiver, será tomado até o que ele tem.
30 Siajta aꞌɨ́jcɨ tɨ nye jimi tyíꞌmuarɨeꞌ tɨ quee tyiꞌtɨ́j huɨɨreꞌ, siataꞌaj jiꞌrárɨeenyij mapuaꞌquéj joꞌtɨj joꞌtɨ́caꞌ. Aꞌáa puꞌij huatóoxaamujrityeꞌsij aꞌɨ́jna jɨmeꞌ tɨ jéehua jajpuéetzij jaꞌmej.”
30 E lançai o servo inútil nas trevas exteriores; ali haverá pranto e ranger de dentes.
31 ’Aꞌájna xɨcáaraꞌ tɨꞌɨj yavaꞌcányesij aꞌɨ́jna ɨ tɨ ajta tyévij jitze huanɨeꞌhuacaꞌ, huápuɨꞌɨj naa huaséꞌrihuaꞌaj majta jamuán ɨ maj tajapuá tyíꞌhuɨɨreꞌ, aꞌɨ́ɨ pu huatyéyixaj ɨ ɨpuárij jitze tɨꞌij néijmiꞌi jɨn antyúumuaꞌreeriaj íiyan ɨ cháanacaj japua.
31 Quando o Filho do homem vier em sua glória, e todos os santos anjos com ele, então ele se assentará no trono da sua glória.
32 Aj mu mij jimi huaꞌajsɨɨrej néijmiꞌcaa ɨ tyeɨ́tyee ɨ maj aꞌyan séejreꞌ ɨ cháanacaj japua, aꞌɨ́ɨ puꞌij huaꞌpuaquéj huaꞌajsɨɨreꞌej tɨꞌɨj ɨ aꞌtɨ́j jujɨ́meꞌ tyihuáꞌajsɨɨ ɨ cányaꞌxɨɨ, ajta jujɨ́meꞌ ɨ chíiutyee.
32 E diante dele serão reunidas todas as nações; e ele separará umas das outras, como o pastor separa suas ovelhas dos bodes.
33 Jumuácaꞌtaꞌ pujmuaꞌ pu huaꞌajsɨɨreꞌej ɨ cányaꞌxɨɨ, ajta juꞌútataꞌ pujmuaꞌ ɨ chíiutyee.
33 E ele colocará as ovelhas à sua mão direita, mas os bodes à esquerda.
34 Ajta aꞌɨ́jna ɨ Rey tɨ puéꞌeen, aꞌyaa pu tyihuoꞌtéꞌexaatyeꞌej aꞌɨ́ɨjma ɨ maj muácaꞌtaꞌ jáꞌsejreꞌ tɨjɨn: “Musioꞌváꞌjuꞌ muaꞌaj mu siaj tyámuaꞌ tyaatáꞌ ɨ nyavástaraꞌ, siataꞌaj jaꞌancuriáꞌan ɨ tɨ jáꞌmuacɨꞌtyij ɨ tɨ tyámuaꞌ éenyeꞌej tɨꞌɨj naꞌaj ɨ Dios tyeetyátaahuacaꞌ ɨ cháanacaj.
34 Então o Rei dirá aos que estiverem à sua mão direita: Vinde, benditos de meu Pai, herdai o reino que vos está preparado desde a fundação do mundo.
35 Jiꞌnye muaꞌaj xu tyinaacueꞌej nyatɨꞌɨj huataíꞌcuatacaꞌ, siajta xu jájtyij naatáꞌ nyatɨꞌɨj huataíꞌimuj, muaꞌaj xu siajta naataxɨéꞌvej ujáꞌmuachiꞌtaj tɨꞌɨj quee aꞌtɨ́j nyaxɨeꞌvaꞌcaꞌaj.
35 Porque eu tive fome, e deste-me de comer; eu tive sede, e deste-me de beber; eu era um estrangeiro, e me acolhestes;
36 Muaꞌaj xu tyinaatyéechejtyej, nyatɨꞌɨj quee tyiꞌtyáchajcaꞌaj, ajta nyatɨꞌɨj tyiꞌijcuíꞌnyacaꞌ muaꞌaj xu unyojoꞌváꞌmuaariacaꞌ, ajta nyatɨꞌɨj eetyánamiꞌhuacaꞌaj, muaꞌaj xu siajta unyojoꞌtyéesej.”
36 despido, e me vestistes; eu estava enfermo e me visitastes; eu estive preso, e fostes até mim.
37 Aj mu mij ɨ maj tyámuaꞌ tyíꞌtyetyeɨtyee aꞌyan tyuꞌtaꞌíhuoꞌsij tɨjɨn: “Tavástaraꞌ, ¿aꞌnajnyí tyetyimuaacueꞌej tyatɨꞌɨj muaaséj ɨ paj iꞌcuatacaꞌaj? ¿Aꞌnajnyí jájtyij tyamuaatáꞌ tyatɨꞌɨj muaaséj ɨ paj iꞌmuɨꞌcaꞌaj?
37 Então os justos lhe responderão, dizendo: Senhor, quando te vimos com fome, e te alimentamos? Ou com sede, e te demos de beber?
38 ¿Aꞌnajnyí tyamuaataxɨéꞌvej ɨ tachiꞌtaj patɨꞌɨj quee maꞌjáꞌchajcaꞌaj? ¿Aꞌnajnyí tyetyimuaatyéechejtye patɨꞌɨj quee tyiꞌtyáchajcaꞌaj?
38 E quando nós te vimos estrangeiro, e te acolhemos? Ou despido, e te vestimos?
39 ¿Caꞌ aꞌnajnyí tyamuaatyéesej patɨꞌɨj eetyánamiꞌhuacaꞌaj, naꞌríij tyaj umojoꞌváꞌmuaariacaꞌ patɨꞌɨj tyíꞌcuiꞌcaꞌaj?”
39 E quando te vimos enfermo ou na prisão, e fomos visitar-te?
40 Ajta ɨ Rey aꞌyaa pu tyihuoꞌtéꞌexaatyeꞌsij tɨjɨn: “Aꞌyaa nu tyajáꞌmuaꞌixaatyeꞌ tɨjɨn jeꞌej siaj tyihuoꞌtáhuɨɨ aꞌɨ́ɨjma ɨ nyeꞌihuáamuaꞌ, aꞌyaa xu chaꞌtaj sianaꞌaj nyéetzij tyinaatáhuɨɨ.”
40 E, respondendo o Rei, lhes dirá: Na verdade eu vos digo que quando o fizestes ao menor destes meus irmãos, a mim o fizestes.
41 ’Aj puꞌij taꞌij ɨ rey aꞌyan tyihuoꞌtéꞌexaatyeꞌej aꞌɨ́ɨjma ɨ maj útataꞌ ajaꞌseejreꞌ tɨjɨn: “Siájhuii nye jimi, mu tɨ ɨ Dios puéjtzij jamuaatáꞌsij, séricuj aꞌájna ɨ tɨéj tzajtaꞌ aꞌɨ́ɨn tɨ jimi tyámuaꞌ tyíꞌuurijhuaj ɨ tyiyáaruꞌ, ajta aꞌɨ́ɨjma jimi ɨ maj jahuɨɨreꞌ.
41 Então dirá também aos que estiverem à sua esquerda: Apartai-vos de mim, malditos, para dentro do fogo eterno, preparado para o diabo e seus anjos.
42 Jiꞌnye caxu tyinaacueꞌej, nyatɨꞌɨj huataíꞌcuatacaꞌ, caxu siajta jájtyij naatáꞌ nyatɨꞌɨj huataíꞌimuj,
42 Porque eu tive fome, e não me destes de comer; eu tive sede, e não me destes de beber;
43 nyatɨꞌɨj quee huatyéchiꞌcaꞌaj caxu naataxɨéꞌvej ɨ juchéj, nyajta quee tyiꞌtyéchajcaꞌaj, siajta muaꞌaj caxu tyinaatyéechejtyej, nyatɨꞌɨj tyiꞌijcuíꞌnyacaꞌ, caxu náamuariacaꞌ, caxu siajta unyojoꞌtyéesej nyatɨꞌɨj namiꞌhuacaꞌaj.”
43 eu era um estrangeiro, e não me acolhestes; despido, e não me vestistes; enfermo e na prisão, e não me visitastes.
44 Aj mu mij aꞌɨ́ɨmaj aꞌyan tyaataꞌíhuoꞌraj tɨjɨn: “Tavástaraꞌ, ¿aꞌnajnyí tyamuaaséj patɨꞌɨj huataíꞌcuatacaꞌ, nusu patɨꞌɨj huataíꞌimuj, naꞌríij patɨꞌɨj quee maꞌjáꞌchajcaꞌaj, nusu patɨꞌɨj tyíꞌcuiꞌcaꞌaj, ajta patɨꞌɨj eetyánamiꞌhuacaꞌaj, tyajta jeꞌen quee ityáj muaatáhuɨɨ?”
44 Então eles também lhe responderão, dizendo: Senhor, quando te vimos com fome, ou com sede, ou um estrangeiro, ou despido, ou enfermo ou na prisão, e não te servimos?
45 Aj puꞌij ɨ Rey aꞌyan tyihuoꞌtéꞌexaatyeꞌsij tɨjɨn: “Aꞌyaa nu tyajáꞌmuaꞌixaatyeꞌ tɨjɨn aꞌɨ́jna jɨmeꞌ siaj quee huoꞌtyáhuɨɨ ɨ nyeꞌihuáamuaꞌ ɨ maj quee tyiꞌtɨ́j jɨn antyúumuaꞌreej, caxu siajta nyéetzij naatyáhuɨɨ.”
45 Então ele lhes responderá, dizendo: Na verdade eu vos digo que quando não fizestes ao menor destes, não o fizeste a mim.
46 Aꞌɨ́ɨ mu mij aꞌáa jóꞌjuꞌuj muáꞌjuꞌun joꞌmaj jusén jɨn yaꞌajpuéetzij muáꞌjuꞌun, majta ɨ maj tyámuaꞌ tyíꞌtyetyeɨtyee, aꞌɨ́ɨ júurij muáꞌjuꞌun jusén jɨmeꞌ.
46 E irão estes para o castigo eterno; mas os justos para a vida eterna.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.