Apocalipse 16
Ɨ nyúucarij tɨ jájcua tɨ aꞌɨj́na áꞌxaj ɨ Tavástaraꞌ ɨ Jesús tɨ Cɨríistuꞌ pueꞌeen ajta Salmos (COK) vs VC
1 Nyatɨꞌɨj nyij nyúucarij huánamuajriꞌ tɨ u tyeyúuj tzajtaꞌ caꞌnyíin jɨn aꞌyan tyihuoꞌtéꞌexaaj aꞌɨ́ɨjma ɨ maj tajapuá tyíꞌhuɨɨreꞌ ɨ maj aráahuaꞌpuaj aráꞌasej aꞌyan tɨjɨn:
1 Ouvi, então, uma voz forte saindo do templo, que dizia aos sete Anjos: Ide, e derramai sobre a terra as sete taças da ira de Deus.
2 Aj puꞌij sɨ́ɨj ujoꞌvéꞌmej, tɨꞌquij uyeꞌcáaxɨrej ɨ cháanacaj japua ɨ túxaꞌaj jitze tɨ arámuaacaꞌaj, aj puꞌij aꞌɨ́ɨjma jimi ɨ tyeɨ́tyee ɨ tɨ huaꞌ jitze áꞌyuꞌsiꞌhuacaꞌaj jeꞌej tɨ ántyapuaj aꞌɨ́jna ɨ tyiꞌtɨ́j tɨ jeꞌej puaꞌaj huaséꞌrin, aꞌɨ́ɨjma jimi pu atzáj huataséjre ɨ tɨ jeꞌej puaꞌaj curiáꞌrɨeꞌ, ajta jeꞌej puaꞌaj huaséꞌrin.
2 O primeiro, portanto, pôs-se a derramar a sua taça sobre a terra. Formou-se uma úlcera atroz e maligna nos homens que tinham o sinal da Fera e que se prostravam diante de sua imagem.
3 Ajtáhuaꞌaj ɨ sɨ́ɨj ɨ tajapuá tɨ tyíꞌhuɨɨreꞌ, aꞌɨ́ɨ pu ajta uyeꞌcáaxɨrej ɨ túxaꞌaj tɨ jitze arámuaacaꞌaj, aꞌáa pu yaꞌráaxɨrej ɨ jájtyij japua tɨ veꞌéj, aj puꞌij ɨ jájtyij aꞌyan huataséjre tɨꞌɨj xúureꞌej tɨ eerámuɨꞌyacaꞌ ɨ tyévij jitze tɨ huameꞌrej, aj mu mij néijmiꞌi huácuij ɨ maj jájtyij jitze jáꞌchajcaꞌaj.
3 O segundo derramou a sua taça sobre o mar. Este tornou-se sangue, como o de um morto, e pereceu todo ser que estava no mar.
4 Ajtáhuaꞌaj ɨ sɨ́ɨj tɨ tajapuá tyíꞌhuɨɨreꞌ, aꞌɨ́ɨ pu ajta uyeꞌcáaxɨrej aꞌɨ́jna ɨ tɨ túxaꞌaj jitze arámuaacaꞌaj ɨ játyaꞌnaj japua, ajta joꞌtɨj jaꞌajéexaviꞌijmee, aj puꞌij aꞌyan huarɨ́j tɨꞌɨj ɨ xúureꞌej.
4 O terceiro derramou a sua taça sobre os rios e as fontes das águas, e transformaram-se em sangue.
5 Nyajta aꞌyan tyáanamuajriꞌ aꞌɨ́jcɨ ɨ tajapuá tɨ tyíꞌhuɨɨreꞌ ɨ tɨ aꞌɨ́jna jɨn antyúumuaꞌreej ɨ jájtyij, tɨ aꞌyan tyuꞌtaxájtacaꞌ tɨjɨn:
5 Ouvi, então, o anjo das águas dizer: Tu és justo, tu que és e que eras o Santo, que assim julgas.
6 jiꞌnye aꞌɨ́ɨmaj mu ɨ tyétyacaa huoꞌcuij ɨ maj muéetzij jimi tyámuaꞌ tyíꞌtyesejreꞌ, majta ɨ maj muéetzij jitze maꞌcan tyíꞌxajtacaꞌaj, ajta ijíij paj muáaj huoꞌtaꞌ mej mij xúureꞌej huayeꞌen. Jujɨ́ɨmuaꞌaj mu aꞌyan tyeꞌentyimuéꞌtɨj.
6 Porque eles derramaram o sangue dos santos e dos profetas, tu lhes deste também sangue para beber. Eles o merecem.
7 Aꞌyaa nu nyajta tyáanamuajriꞌ tɨ aꞌtɨ́j utyojoꞌtaxájtacaꞌ joꞌtɨj joꞌtyéjvee ɨ maj japuan tyíꞌmuꞌvejritacaa, aꞌyan tɨjɨn:
7 Ouvi o altar dizer: Sim, Senhor Deus Dominador, são verdadeiros e justos os teus julgamentos.
8 Ajtáhuaꞌaj sɨ́ɨj ɨ tɨ tajapuá tyíꞌhuɨɨreꞌ, aꞌɨ́ɨ pu ajta uyeꞌcáaxɨrej ɨ tɨ arámuaacaꞌaj ɨ túxaꞌaj jitze, aꞌɨ́j pu japua jaráaxɨrej ɨ xɨcáj, ajta aꞌyan tyaatáꞌ tɨꞌij ɨ xɨcáj huoꞌtyátɨeeraj ɨ tyeɨ́tyee.
8 O quarto derramou a sua taça sobre o sol, e foi-lhe dado queimar os homens com o fogo.
9 Aj mu mij huápuɨꞌɨj huatyájtaa ɨ tyeɨ́tyee, majta camu jaatáxaahuatacaꞌ ɨ maj jɨn jeꞌej puaꞌaj rɨcɨj, camu majta tyaatatyójtziꞌrej ɨ Dios, sulu jeꞌej mu puaꞌaj tyaatajé ɨ Dios, ɨ tɨ aꞌɨ́jna jɨn antyúumuaꞌreej tɨ puéjtzij huoꞌtáꞌan.
9 E os homens foram queimados por grande calor, e amaldiçoaram o nome de Deus, que pode desencadear esses flagelos; e não quiseram arrepender-se e dar-lhe glória.
10 Ajtáhuaꞌaj ɨ sɨ́ɨj ɨ tɨ tajapuá tyíꞌhuɨɨreꞌ, aꞌɨ́ɨ pu ajta uyeꞌcáaxɨrej aꞌɨ́jna tɨ jitze aráamuacaꞌaj ɨ túxaꞌaj, aꞌɨ́j pu japua jaráaxɨrej joꞌtɨj jaꞌcájca aꞌɨ́jna ɨ tyiꞌtɨ́j tɨ jeꞌej puaꞌaj een, aj puꞌij huápuɨꞌɨj huatyátɨcaꞌriacaꞌ joꞌtɨj tyejéꞌijtaj. Majta ɨ tyeɨ́tyee, aꞌɨ́ɨ mu uhuóocheꞌveꞌej ɨ junyanúu jitze aꞌɨ́jna jɨmeꞌ maj jéehua huápuɨꞌɨj jajpuéjtzicaꞌaj,
10 O quinto derramou a sua taça sobre o trono da Fera. Seu reino se escureceu e seus súditos mordiam a língua de dor.
11 Camu majta jaatáxaahuatacaꞌ ɨ maj jeꞌej puaꞌaj rɨcɨj, sulu jeꞌej mu puaꞌaj tyaatajé ɨ Dios ɨ tɨ tajapuá jáꞌsejreꞌ, aꞌɨ́jna jɨmeꞌ ɨ maj jéehua jajpuéjtzicaꞌaj.
11 Amaldiçoaram o Deus do céu por causa de seus sofrimentos e das suas feridas, sem se arrependerem dos seus atos.
12 Ajtáhuaꞌaj sɨ́ɨj ɨ tɨ tajapuá tyíꞌhuɨɨreꞌ, aꞌɨ́ɨ pu ajta uyeꞌcáaxɨrej ɨ túxaꞌaj tɨ jitze arámuaacaꞌaj, aꞌáa pu yaꞌráaxɨrej ɨ játyaꞌnaj jitze tɨ veꞌéj tɨ aꞌyan ántyapuaj tɨjɨn Éufrates, aj puꞌij atyáaxɨꞌ ɨ játyaꞌnaj, mej mij antácɨɨnyej aꞌɨ́ɨmaj ɨ maj tyíꞌijta ɨ maj aꞌáa pujmuaꞌ joꞌváꞌjuꞌ joꞌtɨj jéꞌejnyinyiij ɨ xɨcáj.
12 O sexto derramou a sua taça sobre o grande rio Eufrates, e secaram-se as suas águas para que se abrisse caminho aos reis do oriente.
13 Nyatɨꞌɨj nyij huoꞌséj maj huéeicaj ejnyéxɨj huaꞌ tyenyij jitze aꞌɨ́jna ɨ cúꞌcuꞌuj, ajta aꞌɨ́jna ɨ tyiꞌtɨ́j tɨ jeꞌej puaꞌaj huaséꞌrin, ajta aꞌɨ́jna ɨ tɨ hueꞌtzij jɨn tyíꞌxaj, aꞌyaa mu huaséꞌrihuaꞌaj matɨꞌɨj taachuísee.
13 Vi {sair} da boca do Dragão, da boca da Fera e da boca do falso profeta três espíritos imundos semelhantes a rãs;
14 Aꞌɨ́ɨ pu júuricamej puéꞌeenyeꞌej ɨ maj tyiyáaruꞌ jitze ajtyámaꞌcan, aꞌɨ́ɨ mu cɨɨnyacaꞌaj néijmiꞌqueꞌ ɨ cháanacaj japua, mej mij huáꞌajsɨɨreꞌen aꞌɨ́ɨmaj ɨ maj tyíꞌijta, mej mij huatyényoꞌseꞌen aꞌájna xɨcáaraꞌ tɨꞌɨj jitzán huataséjreꞌej ɨ Dios tɨ néijmiꞌi jɨn antyúumuaꞌreej.
14 são os espíritos de demônios que realizam prodígios, e vão ter com os reis de toda a terra, a fim de reuni-los para a batalha do Grande Dia do Deus Dominador.
15 Aꞌyaa pu tɨjɨn: “Cásɨꞌ, nyáaj nu uvéꞌnyesij tɨꞌɨj náhuaꞌrij. Cheꞌ huatóotyamuaꞌveꞌen aꞌɨ́jna ɨ tɨ atányeej, ajta tyíꞌchajca tɨꞌij quee muáꞌviꞌij joꞌchaꞌcanyeꞌen, mej mij quee ɨ tyeɨ́tyee jaaséj ɨ tɨ jutyeviꞌraꞌ.”
15 {Eis que venho como um ladrão! Feliz aquele que vigia e guarda as suas vestes para que não ande nu, ostentando a sua vergonha!}
16 Majta jeꞌen huaꞌajsɨɨ néijmiꞌcaa ɨ maj tyíꞌijta aꞌájna a tɨ aꞌyan tyajaꞌrájtyapuaj huáꞌnyuucaa jɨmeꞌ ɨ hebreos tɨjɨn Armagedón.
16 Eles os reuniram num lugar chamado em hebraico Har-Magedon.
17 Ajtáhuaꞌaj sɨ́ɨj tɨ tajapuá tyíꞌhuɨɨreꞌ, aꞌɨ́ɨ pu ajta uyeꞌcáaxɨrej ɨ tɨ arámuaacaꞌaj ɨ túxaꞌaj jitze, aj puꞌij sɨ́ɨj caꞌnyíin jɨn tyuꞌtaxájtacaꞌ tɨ ujeꞌrávaacaꞌaj u tyeyúuj tzajtaꞌ aꞌájna joꞌtɨj joꞌtyéjvee ɨ maj japuan tyíꞌmuꞌvejritacaa, aꞌyaa pu tyuꞌtaxájtacaꞌ tɨjɨn:
17 O sétimo derramou a sua taça pelos ares e saiu do templo uma grande voz do trono, que dizia: Está pronto!
18 Aj mu mij huatyánaꞌaxcavaꞌxɨj majta tyényuucaꞌaj, ajta jéehua tyiꞌtyáhuaasimeꞌej, ɨ cháanacaj pu ajta caꞌnyíin jɨn huatóocaꞌtzɨj, aꞌyájna tɨꞌɨj quee aꞌnáj tyuꞌtóocaꞌtzɨj matɨꞌɨj manaꞌaj aꞌyan tyíꞌtyesejreꞌ ɨ tyeɨ́tyee.
18 Houve, então, relâmpagos, vozes e trovões, assim como um terremoto tão grande como jamais houve desde que há homens na terra.
19 Ajta aꞌɨ́jna ɨ chájtaꞌnaj tɨ veꞌéj, huéeicaqueꞌ pu ootátziꞌtyacaꞌ, ajta áꞌvatzɨjxɨ ɨ chájtaꞌnaj ɨ séej chuéj japua tɨ jáꞌmaꞌcan, ajta ɨ Dios pu joꞌtámuaꞌreeriꞌ aꞌɨ́jna ɨ chájtaꞌnaj tɨ veꞌéj tɨ aꞌyan tyajaꞌrájtyapuaj tɨjɨn Babilonia, tɨꞌij puéjtzij jaatáꞌan ajta jeꞌen jáacɨꞌtyij ɨ tɨ jɨn huápuɨꞌɨj nyúꞌcamuɨꞌ ɨ Dios.
19 A grande cidade foi dividida em três partes, e as cidades das nações caíram, e Deus lembrou-se da grande Babilônia, para lhe dar de beber o cálice do vinho de sua ira ardente.
20 Ajta néijmiꞌi joꞌtɨj jaꞌráahuachij ɨ jájtyij jitze, ajta jɨríj tɨ huaquéetɨmee aꞌɨ́ɨ pu néijmiꞌi tyajaꞌhuóopuaꞌrixɨj,
20 Todas as ilhas fugiram, e montanha alguma foi encontrada.
21 majta tyéetyee tajapuá jeꞌcáavatzɨj maj tyatɨ́tɨꞌɨjmee aꞌɨ́ɨjma japua ɨ tyeɨ́tyee, huáꞌpuatyej quiiluj mu tyijetyéjmaꞌcaa ɨ tyéetyee, majta aꞌɨ́ɨmaj ɨ tyétyacaa, jeꞌej mu puaꞌaj tyaatajé ɨ Dios aꞌɨ́jna jɨmeꞌ ɨ tyéetyee maj cáavatzɨj, jiꞌnye jéehua mu jajpuéjtzicaꞌaj.
21 Grandes pedras de gelo, que podiam pesar um talento, caíram do céu sobre os homens. Os homens amaldiçoaram a Deus por causa do flagelo da saraiva, pois este foi terrível.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Apocalipse 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.