Lucas 20
Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs NTLH
1 Ma malu Jesús aa elesha chunu veeta juusha chachillanu Diosa' mika ura kuinda ule' mijakare' pantsuren, chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' bale rukula bain, Moisés' wandya lei mashturula bain, naa bale rukula bain bulu dejitu,
1 Certo dia, Jesus estava no pátio do Templo ensinando o povo e anunciando o evangelho . Então chegaram ali alguns chefes dos sacerdotes e alguns mestres da Lei, junto com alguns líderes do povo,
2 Jesúsnu entsandila: ¿Ti' mityaa entsangues nentsuyu? ¿Maa ñunu aantsangues nekaantsun? tila.
2 e perguntaram: — Diga para nós: com que autoridade você faz essas coisas? Quem lhe deu essa autoridade?
3 Tsenñu Jesús tsandimi: I bain ñullanu ma pake'mera kenu tsuyu, tsenmala pakadei:
3 Jesus respondeu:
4 ¿Maa Juannu ere' mungares nenu tireñanga? ¿Diosya tsanguiñanga? ¿Chachillaa tsa dekiñanga? timi.
4 Quem deu autoridade a João para batizar? Foi Deus ou foram pessoas?
5 Tsenñu yaitala veta' veta' paviikendu tsandila: Lala naati' Juanya Diosa' uudenchee tsangues nemuve tin tsa deeyu. Tsandishu juntsaa: ¿Nenñaa yanu keranguityuwa deeyu? tinu juve.
5 Aí eles começaram a dizer uns aos outros: — O que é que vamos dizer? Se dissermos que foi Deus, ele vai perguntar: “Então por que vocês não creram em João?”
6 Tsenmin naati' chachilla' uudenchee tsangues nemuve tin tsa deeyu. Tsandishu juntsaa, kumuinchi chachilla lalanu shupukachi tya'ke' tu'nu dejuve, matyu yalaya uwain Juanya Diosa' mitya pamu rukuwaave tyamu deeñu' mitya, tila.
6 Mas, se dissermos que foram pessoas, esta multidão vai nos apedrejar, pois eles acham que João era profeta .
7 Tsanditu yalaa: Juannu maa uudengue' mungaanu eemuwaañu bain mijdetuyu, tila.
7 Por isso responderam: — Nós não sabemos quem deu autoridade a João para batizar.
8 Tsa detiñu, Jesús bain tsandimi: Tsaashu juntsaa, i bain ñullanu wandin jutyuyu, maa inu entsangues nekaantsuñu bain, timi.
8 Jesus disse:
9 Tsejtu Jesús bene laapu' kuinda ketu chachillanu entsandimi: Ma ruku ya' tunu uva vijtya kemi. Tsanguetu bene veelanu medya washkare', juntsa ruku pure' malu chunanu baasha jimi.
9 Depois Jesus contou esta parábola para o povo:
10 Tsejtu ya' puka de-inshabi main yachi taawasha kemunu eemi medya taawasha kemu rukulanu yachi junuu pukaya mangaide titu. Tsenñuren medya taawasha kemu rukula juntsa jimu rukunu deta'ke' tyanjuu me-eekila.
10 Quando chegou o tempo da colheita, ele mandou um empregado para receber a sua parte. Mas os lavradores bateram nele e o mandaram de volta sem nada.
11 Tsenñu juntsa tu miya ruku manen veranu bain me-eemi. Tsenñu juntsanu bain defiru' pa', deta'ke', yanu bain tiba tajtu me-eekila.
11 O dono mandou outro empregado, mas eles também bateram nele, depois o trataram de modo vergonhoso e o mandaram de volta sem nada.
12 Tsejtu veranu bain manen me-eeñuren, juntsanu bain taawasha kemula pure' bandeke' desmeengue', vijtya kapasha kepukila.
12 Então ele enviou um terceiro empregado, mas os lavradores também bateram nele e o expulsaram.
13 Tsejtu pulla'bi juntsa tu miya ruku tsandyami: “¿Umaa naa kenujtuuwa? Ura in estyanu nanun eenu tsuyu; yanaa balengure' jeetya'ba inuulaa tenve”, tyami.
13 Aí o dono da plantação pensou: “O que vou fazer? Já sei: vou mandar o meu filho querido. Tenho certeza de que vão respeitá-lo.”
14 Tsenñuren vijtya medya taawasha kemula ya' nanu katalan yai tene entsandila: Entsaa ya' apa peyanmala, yachi tiba mandashuwanuu jumuve. ¡Yanu tuteke', lalaa kumuinchi entsa detashuwadaa! tila.
14 — Mas, quando os lavradores viram o filho, disseram: “Este é o filho do dono; ele vai herdar a plantação. Vamos matá-lo, e a plantação será nossa.”
15 Tsanditu deka' vijtya kapasha detake' ji' tu'la.
15 — Então eles jogaram o filho para fora da plantação e o mataram. Aí Jesus perguntou:
16 Matyu ji' yalanu detuteketu, juntsa vijtya veelanu medya taawasha kekaanu mangunu tsuve, timi.
16 Ele virá, matará aqueles homens e dará a plantação a outros lavradores. Então as pessoas que estavam ouvindo disseram: — Que Deus não permita que isso aconteça!
17 Tsenñu Jesús yalanu keetu tsandimi: Tsaashu juntsaya, Diosa' kiikanu:
17 Mas Jesus olhou bem para eles e disse:
18 Matyu mun shupu' jandala pajtyai' bain de-ijchaa pajtyainu tsuve, tsenmala munaa juntsa shupuka paijñu bain, tsaa de-ijchaa jiinu tsuve, timi.
18 Quem cair em cima dessa pedra ficará em pedaços. E, se a pedra cair sobre alguém, essa pessoa vai virar pó.
19 Tsenñu Moisés' wandya lei mashturula bain, chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' bale rukula bain tsandiñu meenatu, juntsa uranuren Jesúsnu peesu kanu tyala, yalanu meewaanaa Jesús tsandi' laapu' pañuba demija' mitya. Tsejturen peesu kai'la, matyu yala tsa dekenmalaya chachilla yalanu firu' kichu deeve detya' mitya.
19 Os mestres da Lei e os chefes dos sacerdotes sabiam que era contra eles que Jesus havia contado essa parábola e queriam prendê-lo ali mesmo, porém tinham medo do povo.
20 Tsejtu yala dus keekeenatu, mantsa rukulanu ura' ken chumu ruku juuñungue keewaadei ti', Jesús naatiñuba meenanu eela, tsejtaa ya firu' pañuba yala demeena' kuinda manguenmala, yala juntsan mitya kuipa pu' peesu deka' uñi' tyaapasha kuwanu tyatu.
20 Então começaram a vigiar Jesus. Pagaram alguns homens para fazerem perguntas a ele. Eles deviam fingir que eram sinceros e procurar conseguir alguma prova contra Jesus. Assim os mestres da Lei e os chefes dos sacerdotes teriam uma desculpa para o prender e entregar nas mãos do Governador romano.
21 Tsejtu juntsa rukula Jesúsnu entsandi pake'meela: Rukui, lala mideeyu ñuya deechu' mijakaamu ju', naaju chachillanuba tsaren kiikemu juñu bain. Tsenmin ñuya Dios naaken chusa tyañuba uwain juntsangue mijakaamu juve.
21 Esses homens perguntaram: — Mestre, sabemos que aquilo que o senhor diz e ensina é certo. Sabemos também que o senhor não julga pela aparência e ensina a verdade sobre a maneira de viver que Deus exige.
22 Tsa' mitya, ¿naajun, lala romanola' kayu aa uñinu deechu' mitya lushi paanguentsuñu uranu jun? tila.
22 Diga: é ou não é contra a nossa Lei pagar impostos ao Imperador romano?
23 Tsejtu yala naatya' depake'meeñu bain Jesús mijatu tsandimi:
23 Mas Jesus percebeu a má intenção deles e disse:
24 Inu ma paki lushi keewaakai. Entsa lushinu, ¿mu' kajuru muutee chun?, tsenmin ¿mu' mumaa enu pillan? timi.
24 — Tragam aqui uma moeda. De quem são o nome e a cara que estão gravados nela? — São do Imperador! — responderam eles.
25 Tsenñu Jesús tsandimi: Tsaashu juntsaa, romanola' kayu aa uñichiya yanu kuwadei, tsenmin Dioschiya Diosnu kuwadei, timi.
25 Então Jesus disse:
26 Tsejtu Jesús cha' kejtsapalan juntsandi ura' pakañu' mitya, naake' tujlekare' kuipa pun tsandyatu ne dekeenbashi' pa'piyaila.
26 Eles não puderam conseguir nenhuma prova contra Jesus diante do povo. Por isso ficaram calados, admirados com a resposta dele.
27 Mantsa saduceo chachilla, Jesús' junga jila. Tsejtu saduceo chachillaya pemula mangujtyu deeve timu de' mitya, Jesúsnu entsandi pake'meela:
27 Alguns saduceus , os quais afirmam que ninguém ressuscita, chegaram perto de Jesus
28 Mashturu, Moisésya lala' mitya entsangue piike' shuikemuwaave: Main supungatun, ya' shinbunu nakakarei'mujchin peyashu juntsaa, ya' naatalaa juntsa biyuda shinbunu manga', pemu milla' mitya na seenguikaanu juve, ti' piikive.
28 e disseram: — Mestre, Moisés escreveu para nós a seguinte
29 Ma bijee entsaa i' puive: unbee na tene mandishpai naatala jula, tsejtu avenjuya supungatu na kakaatyumujchin peyami.
29 Acontece que havia sete irmãos. O mais velho casou e morreu sem deixar filhos.
30 Tsenñu ya' benna bain ya' suyanu mangatu, ya bain na kakaatyumujchin peyami.
30 Então o segundo casou com a viúva,
31 Tsenñu kumuinchi ya' bennala bain ya' uñaku peyanmala, ya' suyanu manga' chuchudi' bain, na kakaatyumujchin millai peyala.
31 e depois, o terceiro. E assim a mesma coisa aconteceu com os sete irmãos, isto é, todos morreram sem deixar filhos.
32 Tsenñu pulla'bi juntsa shinbu bain peyami.
32 Depois a mulher também morreu.
33 Tsa' mitya, peyaturen demangujnu uranu, ¿naajaa ya' shinbu tirenu jun, yala mandishpai naatala jumula kumuinchi juntsa shinbuba chumuwa de' mitya? tila.
33 Portanto, no dia da ressurreição, de qual dos sete a mulher vai ser esposa? Pois todos eles casaram com ela!
34 Tsenñu Jesús pakatu tsandimi: Entsa tusha chungamaya unbee rukula supulaba chumu deeve.
34 Jesus respondeu:
35 Tsaaren naajulanaa Dios kavitu dekenmala, yalaya tsaikutyanuu jumu deju', bene jainu juushu juntsa tinbunu sunden machunuu ju' mangujpanu deju' bain, yalaya supu manganu bain, unbee mangayanu bain dejutyuve,
35 Mas as pessoas que merecem alcançar a ressurreição e a vida futura não vão casar lá,
36 tsenmin yalaya manbeya bain in dejutyuve, matyu yalaya anjee juuñuuya junu detsuve, tsenmin yalanu Diosya mangujteñu' mitya, Diosa' na junu detsuve.
36 pois serão como os anjos e não poderão morrer. Serão filhos de Deus porque ressuscitaram.
37 Tsenmin naa peyamula uwain mangujnu deeñuba Moisés' pilla kiikanu lentu mijamu deeyu. Junbi da'chichii llu'kantsuve ti' pillaashu jundala Bale Ruku entsandive: Iyaa Abrahamchi bain, Isaacchi bain, tsenmin Jacobchi bain yala' Diosyu, tive.
37 E Moisés mostra claramente que os mortos serão ressuscitados. Quando fala do espinheiro que estava em fogo, ele escreve que o Senhor é “o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó.”
38 Tsaju' yaa pemula' Dios jutyuve, chumula' Diosve, yachiya naajula bain chundene denañu' mitya, timi Jesús.
38 Isso mostra que Deus é Deus dos vivos e não dos mortos, pois para ele todos estão vivos.
39 Tsenñu Moisés' wandya lei mashturula mantsalaya tsandila: Rukui, ura' pave, tila.
39 Aí alguns mestres da Lei disseram: — Boa resposta, Mestre!
40 Tsanditu umaa manbake'meenu tyatyui tiyala.
40 E não tinham coragem de lhe fazer mais perguntas.
41 Tsenñu Jesús yalanu pake'meetu tsandimi: ¿Nenñu detin Dioschi Mi'ke' Kayamuya Davidnaa sera' jamu nave tiitila,
41 Em seguida Jesus perguntou a eles:
42 matyu Davidren Salmos liburunu entsangue piikemuñuba?
42 Pois o próprio Davi diz assim no livro de Salmos:
43 iya ñu' kundaalanu
43 até que eu ponha os seus inimigos
44 Tsaaren Davidren Dioschi Mi'ke' Kayamunu Bale Ruku tiitimuwaanuba, ¿nejtaa yanu sera' jamu nanu jun? timi Jesús.
44 Se Davi chama o Messias de Senhor, como é que o Messias pode ser descendente de Davi?
45 Kumuinchi chachilla demeenaren Jesús ya' disipululanu tsandimi:
45 O povo todo estava escutando, e Jesus disse aos discípulos:
46 Ñullaya Moisés' wandya lei mashturula tsaa jutyudei. Yalaya jali aabare pana nenun ajchu deeve, tsenmin miñutala yalanu vee chachilla katatu, yalanu aawa kure', ura' dejusa tiidetisa tyatyaimu deeve, tsenmin yala cha' waku wakudinu yasha ji-i' bain, kayu bale rukula' chuchudinu chunjuuya mitya mitya kemu deeve, tsenmin naa fandangu ke' wa'di' panda fifikensha bain, kayu ura' chunjuuya mitya mityakemu deeve.
46 — Cuidado com os
47 Tsenmin naa biyuda shinbulanu yala' ya dechi'ke' bain, tsanguiñu jutyuu keewaanu tyatu, Diosba kuinda kemiya bare' kuinda kiikemu deeve. Tsa deju' mityaa Dioschi kuipa vi' kayu taaju inu detsuve, timi Jesús.
47 Exploram as viúvas e roubam os seus bens; e, para disfarçar, fazem orações compridas. Portanto, o castigo que eles vão sofrer será pior ainda!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.