Lucas 14
Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs VC
1 Jesús ma saaduma malu, lekanu malunu, fariseo bale ruku' yasha panda finu jimi. Tsai' jiñu, mantsa fariseola Jesúsnu dus keenala naakeñuba mijanu tyatu.
1 Jesus entrou num sábado em casa de um fariseu notável, para uma refeição; eles o observavam.
2 Junu ma ruku lluyinchi diluu jumu Jesús' keesha pumi.
2 Havia ali um homem hidrópico.
3 Tsenñu Jesús Moisés' wandya lei mashtuu rukulanu bain, fariseolanu bain pake'meetu tsandimi: ¿Saaduma lekanu malunuren dilunu ura' mandirenuu jun?
3 Jesus dirigiu-se aos doutores da lei e aos fariseus: É permitido ou não fazer curas no dia de sábado?
4 ti' pake'meeñun depa'piyaila. Tsenñu Jesús juntsa dii rukunu ta'ka' ura' mandiretu: Miide, timi.
4 Eles nada disseram. Então Jesus, tomando o homem pela mão, curou-o e despediu-o.
5 Tsanguetu Jesús yalanu tsandimi: ¿Ñulla mallee, naa ñu' kailla tujuusha ma lupajtyaiñu bain, naa wagara tujuusha lupajtyaiñu bain, saaduma lekanu malu juñuba, jeke mangalaren dejutyuyu? timi Jesús.
5 Depois, dirigindo-se a eles, disse: Qual de vós que, se lhe cair o jumento ou o boi num poço, não o tira imediatamente, mesmo em dia de sábado?
6 Tsenñu yala naati' pakan tsandyala.
6 A isto nada lhe podiam replicar.
7 Bulu puve'nu mikaya' panda five'nu jimu chachilla, main main kayu aa balela' chuchudinu chunjuutalaa mi'ke' chundetsuñu katatu, Jesús laapu' patu tsandimi:
7 Observando também como os convivas escolhiam os primeiros lugares, propôs-lhes a seguinte parábola:
8 Ñullanu mallee fandangu ke' panda finu ti' demikañu ji' bain, balela' chudi' panda fifikenu chunjuunuya chutyudei. Matyu vera bene jamaa kayu ñunu pulla bale rukaaba ja'ba imive.
8 Quando fores convidado às bodas, não te sentes no primeiro lugar, pois pode ser que seja convidada outra pessoa de mais consideração do que tu,
9 Tsenmala ñullanu bulu puve'nu mikamu ruku: Ñu' chunjuru entsanaa mangude, ti'bandinmalaya, ñu yujpeya' mangujpa' miji' kapashaaba manchuinu tsuve.
9 e vindo o que te convidou, te diga: Cede o lugar a este. Terias então a confusão de dever ocupar o último lugar.
10 Tsaañu' mitya naa-uwanu fandangu ke' panda finu ti' demikañu ji' bain, kapa chunjuushaa chudei. Tsenmalaa, ñullanu bulu puve'nu mika' panda fikaamu ruku jatu: Ñuya engu kayu balela' chunu chunjuushaa maja' chude, tishu juntsaa, veela ñuba bulu chumula ñunu balenguunu detsuve.
10 Mas, quando fores convidado, vai tomar o último lugar, para que, quando vier o que te convidou, te diga: Amigo, passa mais para cima. Então serás honrado na presença de todos os convivas.
11 Matyu mun maali kayu balenguranu tya' bain, balejtu kura' yujpeyanu tsuve. Tsenmala mun balejtu kuranu tya' bain, juntsaa kayu balenguranu tsuve.
11 Porque todo aquele que se exaltar será humilhado, e todo aquele que se humilhar será exaltado.
12 Tsejtu yanu bulu puve'nu mikamu rukunu bain Jesús tsandimi: Ñu naamaa, pajta katyu uwatala juu, naa kepenusha juutala bain panda finu ti' demika'ba, ñuchi ura' kera chachillanu juu, ne ñu' naatalalanu juu, ne ñu' bululanu juu, ne ñu' keesha kalen chumu tarukulanu juu bain bulu puve'nu ti' mikatyude, matyu yala vejmi' tsa mantu ñunu juntsangue demanguenmalaya ñu' tsanguen mitya mangakeñuu kenu juve.
12 Dizia igualmente ao que o tinha convidado: Quando deres alguma ceia, não convides os teus amigos, nem teus irmãos, nem os parentes, nem os vizinhos ricos. Porque, por sua vez, eles te convidarão e assim te retribuirão.
13 Tsa' mitya naa-uwanu fandangu ke' panda finu ti' mikake' bain, lastemaa chumulanu bain, yujkaa chachillanu bain, ura' nenu jutyuulanu bain, kapuka katatyulanu bain juntsaalanaa mikade.
13 Mas, quando deres uma ceia, convida os pobres, os aleijados, os coxos e os cegos.
14 Tsanguishu juntsaa ñuchi mika uranu juve; naa yala vejmi' tsa mannu dejutyuñu bain, tsaaren juntsan mitya bene Dios manguwanu juve, yachi naakesa tyañuba tsanguen chumu chachilla peyaturen mangujnu malunu, timi Jesús.
14 Serás feliz porque eles não têm com que te retribuir, mas ser-te-á retribuído na ressurreição dos justos.
15 Tsandiñu meenatu, main panda finu chumu ruku Jesúsnu tsandimi: Mun Dios rei ju' chuinsha ya bain mikaya' panda finu pumuya Dioschi ura' imuve, timi.
15 A estas palavras, disse a Jesus um dos convidados: Feliz daquele que se sentar à mesa no Reino de Deus!
16 Tsenñu Jesús laapu' kuinda ketu yanu tsandimi: Ma ruku panda fimishtinu fandangu ke' bulu depuve'jasa tyatu, pure' chachillanu demijakaanu eemi.
16 Respondeu-lhe Jesus: Um homem deu uma grande ceia e convidou muitas pessoas.
17 Tsejtu panda finu ura tiyañu, yachi taawasha kemu chachinu: Yumaa panda finu ura tiyañu' mitya, mangueeji': Jadei, tide, timi.
17 E à hora da ceia, enviou seu servo para dizer aos convidados: Vinde, tudo já está preparado.
18 Tsenñu ya' chachi yalanu miji' mangueejiñuren, yala muba janbai'tu ne titalaba delaapuke' dyatu, ajke' pakamu rukuya entsandimi: Iya challan tu ati'kake' mitya, junga ji' keejinu menesteyu, tsa' mitya jakeen jutyuve, timi.
18 Mas todos, um a um, começaram a escusar-se. Disse-lhe o primeiro: Comprei um terreno e preciso sair para vê-lo; rogo-te me dês por escusado.
19 Tsenmala kamainya pakatu: Iya taawasha kemu wagarala paitya ati'ka' mitya, taawasha kekare' keejintsuyu, tsa' mitya jakeen jutyuve, timi.
19 Disse outro: Comprei cinco juntas de bois e vou experimentá-las; rogo-te me dês por escusado.
20 Tsenmala kamainya: Iyaa challan supungake' mitya jakeen jutyuve, timi.
20 Disse também um outro: Casei-me e por isso não posso ir.
21 Tsa detiñu, ya' chachi maatu yanu uudenguemu rukunu, yanu naadetiñu bain tsandi dekuindakemi. Tsenñu yanu uudenguemu ruku ajaatyatu, manen ya' chachinu: Tsaashu juntsaa, apain miji' pebulusha aa miñutala bain, kaa miñutala bain, lastemaa chumu chachillanu bain, yujkaa chachillanu bain, kapuka putyu chachillanu bain, ura' netyuu chachillanu bain engu demiya' jade, ti' eemi.
21 Voltou o servo e referiu isto a seu senhor. Então, irado, o pai de família disse a seu servo: Sai, sem demora, pelas praças e pelas ruas da cidade e introduz aqui os pobres, os aleijados, os cegos e os coxos.
22 Tsenñu ya' chachi tsangue' maatu tsandimi: Rukui, ñu naakide tiñu bain tsanguiyu, tsaaren kayu chachi vinuu ju' ujkive, timi.
22 Disse o servo: Senhor, está feito como ordenaste e ainda há lugar.
23 Tsenñu yanu uudenguemu ruku ya' chachinu tsa mandimi: Manen miji' pebulu kapasha miñu miñu chachi katatu demiya' janbera ide, in ya tyuwanbera.
23 O senhor ordenou: Sai pelos caminhos e atalhos e obriga todos a entrar, para que se encha a minha casa.
24 Matyu uwaindiyu inchi ajke' wandi' mikayanuu jumu chachillaya mu bain in yasha panda finuu dejutyuñuve, timi.
24 Pois vos digo: nenhum daqueles homens, que foram convidados, provará a minha ceia.
25 Jesúsnu pure' chachilla bendaa jiindetsuñu, mayate' uiditu yalanu tsandimi:
25 Muito povo acompanhava Jesus. Voltando-se, disse-lhes:
26 Ñulla mallee in bendaa janu tya' bain, naa ñu' apanu, ñu' amanu, ñu' shinbunu, ñu' kaillanu, ñu' naatalalanu, naa ñu maali bain kayu inu pullai estyamushu juntsaa, in disipulu tiyanuu jun jutyuve.
26 Se alguém vem a mim e não odeia seu pai, sua mãe, sua mulher, seus filhos, seus irmãos, suas irmãs e até a sua própria vida, não pode ser meu discípulo.
27 Mun in mitya tuta'ba tutainuu juu ya' kuusa nanakiñungue', in bendaa jatyulaya in disipulu tiyanuu jutyuve.
27 E quem não carrega a sua cruz e me segue, não pode ser meu discípulo.
28 Tsaju' ñulla mallee aa katyu ya kenu tya' bain ¿ajke' chudi' pensangue' keemu dejutyuika?, tsejtaa naa-i kasta inuuñuba mija', uwain tsangue dekenuu tana'ba mijanu.
28 Quem de vós, querendo fazer uma construção, antes não se senta para calcular os gastos que são necessários, a fim de ver se tem com que acabá-la?
29 Tsangui'shu juntsaa, kenbuchu ke' dyanmalaya, veela katatu:
29 Para que, depois que tiver lançado os alicerces e não puder acabá-la, todos os que o virem não comecem a zombar dele,
30 Entsa ruku aa katyu ya kenu ti' ke'ba, deki'mujchi ne tsangaañuve, ti' uukapunu dejuve.
30 dizendo: Este homem principiou a edificar, mas não pode terminar.
31 Tsenmin, naa ma rei bain kama reiba vinguenu jutu, yaa 10.000 suutadu miyaa ju', veraa 20.000 suutadu miyaa jumuba vinguenuu jumiya, ¿naa keñaa yaiba vingue'ba pullan dejui'ñuba mijanu tyatu, chudi' pensangue' keenu jutyun?
31 Ou qual é o rei que, estando para guerrear com outro rei, não se senta primeiro para considerar se com dez mil homens poderá enfrentar o que vem contra ele com vinte mil?
32 Tsejtu yaiba vingue'ba pullan jutyushu juntsaa, kayu ya' junga kalen jaindyuren, juntsa rei ya' chachillanu ere', vee reinu veta' veta' tiba bulla jutyu ura' chudaa ti' kuinda juuyaa mijakaanu eenu juve.
32 De outra maneira, quando o outro ainda está longe, envia-lhe embaixadores para tratar da paz.
33 Tsaju' naa ñui bain ti ta'ba juntsa millangue shuiki'shu juntsaa, in disipulu tiyanuu dejutyuve.
33 Assim, pois, qualquer um de vós que não renuncia a tudo o que possui não pode ser meu discípulo.
34 Uwain tyayu mika urave, tsaaren tyayu pijtu tiyashu juntsaa, ¿naa keñaa pi' mandiyanuu jun?
34 O sal é uma coisa boa, mas se ele perder o seu sabor, com que o recuperará?
35 Matyu naa tusha tsuuñu bain tiba awakaren jutyuve, naa ti wajka kiyatala uutyawaachi tya' tsuuñu bain uutyawaan jutyuve. Tsa' mitya kepuñuba ne uraave. ¡Mun pungui pu'ba meedi' aseetanguidei! timi Jesús.
35 Não servirá nem para a terra nem para adubo, mas lançar-se-á fora. O que tem ouvidos para ouvir, ouça!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.