Mateus 22

Ndose Kɔdɔ Laka, Buku ꞌba Tisaki ni Tɔdɔ to Lömu Laꞌja ꞌBa Yësu Kurïsïtö Ŋere Ze (BEX) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Yësu ebe ŋgï tilende zi bilaka naga nima rɔ dɔŋgala.
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 Bo iya te, “Ŋere löbu ꞌba Bɔkoꞌba ëdï kɔzɔ a nime te. Mï kada ma dɔ kɔtɔ mɔtɔ bɔ dɔliŋɔ mɔtɔ ëdï ꞌdeni koꞌdɔ karama ꞌba gbe ꞌba kole abo.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Kina bo koja bɔ laja abo ga ŋgï kari tiya mo zi ŋba ame ga pili ꞌdɔ kako mï karama nima ne gɔ lïjë kako. Tine lïjë ilagi ëꞌbënnï ŋgï tako.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Kina bo koja bɔ laja abo mɔtɔ ga ꞌböwu ti ndose nime, kiya te, ‘Ari kiyake zi ŋba naga nima, mileŋo rɔma ꞌdeni ndö. Mumu ŋgulö ꞌdeni gbï ti muruku ma kɔnɔ naga. Wa pili ëdï ꞌdeni ndö, lïjë kako ti mï karama nime.’
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Tine ŋba mo naga nima onyɔ lende abo nima dë kɔtɔ te, lïjë usë ëꞌbënnï za ti kɔri ꞌbënnï ga. Mɔtɔ ari abo za mï nyaka abo, mɔtɔ ari abo za mï ndɔbɔ abo,
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 kina yɔ ya mɔtɔ mo ga indaꞌba ꞌbënnï bɔ laja naga nima ŋgï komba kupö yaga.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Kina kata ŋgï mï bɔ dɔliŋɔ bo koja bɔ kanya abo ga ŋgï kari kote dɔ bɔ kupö wa naga nima koŋma gawo mo yaga.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Kina bo kïdëkï bɔ laja abo ga ŋgï, bo kiya zïnnï, bo iya te, ‘Wa ꞌba karama ꞌba gbe ma ëdï ꞌdeni ndö tine ŋba ma tönë ga kose ne ɔꞌbɔ dë ꞌdɔ kɔdɔ yïmo.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Arike kpa dɔkoka kɔri ꞌdɔ kotɔtɔke ma konzi kako mï karama nime kɔzɔ ame koꞌjake ne tara.’
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Kina bɔ laja naga nima kari ŋgï dɔkoka kɔri kotɔtɔ bilaka ame ga pili lïjë koꞌja ne, ma laka kpaki ti ma kënyë. Kina mï rö ꞌba karama nima koso ŋgï lɔ ti ŋba.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 Kina ɔdɔ bɔ dɔliŋɔ kari ꞌdeni toŋgɔ ŋba abo naga nima tine bo ari koꞌja bɔ mɔtɔ yayi rɔ ma sari kinza bɔŋgɔ ꞌba gbe rɔ bo.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Kina bo kititi bɔ nima iya te, ‘Bɔ pɔri ma, ako ꞌbëyï di yala kɔdɔ bine kinza bɔŋgɔ ꞌba gbe röyï tara?’
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 Kina bɔ dɔliŋɔ kiya ŋgï zi bɔ laja abo ga, iya te, ‘Indaꞌbake bo kudöduke közï bo ti ndï bo kuꞌduke bo yaga mï bi kölu ꞌdɔ bo kari kudu kunyï kpa bo yayi.’”
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Yësu iya te, “Ti kïdëkï ꞌdeni ŋgï ŋbaŋi tine ma ndö na ŋge ti kigeli di yïmo.”
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Parosi mɔtɔ ga ari kususu kpënnï ꞌdɔ toꞌba Yësu ti akititi mɔtɔ ga.
15 — ausente —
16 Kina lïjë koja bɔ kösö gönnï mɔtɔ ga ti bilaka ꞌba Erode ga ŋgï kari zi bo. Kina lïjë kari kiya te, “Bɔ kɔmɔ kiyandi, dikali ŋgï nï na rɔ bɔ kiya lende ma kodɔrɔ. Kina nï na ŋgï rɔ bɔ kiyandi kɔri ꞌba lende ꞌba Bɔkoꞌba nime rɔ ma kodɔrɔ zi bilaka, kugö kpëyï dë gbï zi bɔtɔ. Römöyï di zïyï bilaka pili rɔ ma koriya.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Kina me iya te zize, tara ne ëdï ŋgï rɔ ma laka mï kɔri ꞌba köꞌdu kiꞌdi ꞌba Bɔkoꞌba ꞌdɔ topi awada zi bɔ dɔliŋɔ ma löbu ꞌba Romo, ala tondo?”
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Tine Yësu ikali dɔŋgala ꞌbënnï nima ꞌdeni mɔlo, kina bo kiya te, “Kpe bɔ kɔmɔ kandi naga nime, ëddï kiyɔzɔke ma gɔ waꞌdi?
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Ilemeke gïrïsï ꞌba topi awada nime te zö.”
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Kina bo kititi lïjë, iya te, “Kïnë yë mo ti möyï yë na me rɔmo ne?”
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 Lïjë iya te, “Kïnë ti möyï bɔ dɔliŋɔ ꞌba Romo na.”
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Kina ɔdɔ lïjë kuwö ꞌdeni tara tine lïjë otɔ ŋgï rɔ gönnï. Kina lïjë kënyï ŋgï kari di rɔ bo.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Mï kada kɔtɔ mo nima na Sadoke mɔtɔ ga kako kiya zi Yësu tëgë a mɔtɔ rɔ tɔdɔ ꞌba töku di mï tölë inza.
23 — ausente —
24 Kina lïjë kititi bo, iya te, “Bɔ kɔmɔ kiyandi, Musa ugu lende iya te, ɔdɔ bɔ mɔtɔ kölë ŋgï kinza köyö kole dë, bɔ löndö mo kɔdɔ gɔ ꞌja mo nima ꞌdɔ lïjë köyö kole pötö bɔ ma kölë nima.
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Ne oŋgɔ te, ya mɔtɔ ga modɔmorïyö rɔ löndö kɔtɔ oloma pa bine. Kole ma dɔgba mo ogbe ꞌja kina bo kölë ŋgï kola ꞌja nima kinza köyö kole. Kina bo kola makuruꞌbë abo tönë ŋgï zi löndö bo.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Kina lende kɔtɔ nime koꞌdɔ rönï ŋgï gbï tara zi löndö bo ma mï rïyö mo ŋbö kömö zi ma mï modɔmorïyö mo.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Kina di pötö lïjë nima pili na ꞌja tönë kölë ŋgï gbï.
27 And last of all the woman also died.
28 Tine mï tɔdɔ ꞌba töku di mï tölë lɔko ti këdï rɔ ꞌja ꞌba yë? Ame ya naga nime pili modɔmorïyö kogbe lɔko ꞌdeni ne ya?”
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Yësu ileki dɔmo zïnnï, iya te, “Kpe öluke lende ꞌdeni sowa. Römöyï ikalike buku ꞌba Bɔkoꞌba dë kina tigɔ abo ꞌba Bɔkoꞌba ikalike dë gbï.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Mï kada ame ɔdɔ töku ni kɔdɔ ꞌdeni di mï tölë lïjë ogbe ꞌja dë kpe kina ꞌja gbï ogbe mëꞌdë dë kpe. Lïjë pili ꞌdeni ŋgï kɔzɔ malayika ꞌba mïtɔrɔ.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Ïdëkïke lende nime Bɔkoꞌba kiya ziye gɔ lende ꞌba tɔdɔ ꞌba töku ne dë du? Ame bo kiya te,
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 ‘Ma na rɔ Bɔkoꞌba ꞌba Abarayama, Bɔkoꞌba ꞌba Yisika kina gbï rɔ Bɔkoꞌba ꞌba Yakoba.’ Gɔ köꞌdu mo na dikali ŋgï lïjë inza kpe rɔ töku Bɔkoꞌba ïdïdï lïjë ꞌdeni.”
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Kina ɔdɔ tïndï naga nima kuwö lende nime ꞌdeni te tine lende ꞌba akiyandi abo nima igayi lïjë ŋgï.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Kina ɔdɔ Parosi ni kuwö ꞌdeni Yësu kaꞌda Sadoke naga nima tara tine, na lïjë kotɔtɔ rönnï ŋgï.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Kina bɔ ma kɔtɔ di mï löŋgö lïjë ame bo na rɔ bɔ kɔmɔ kiyandi ꞌba köꞌdu kiꞌdi ne kari ŋgï tiyɔzɔ Yësu ti akititi.
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 Bo iya te, “Bɔ kɔmɔ kiyandi, köꞌdu kiꞌdi ꞌba Bɔkoꞌba ma yala na kulöwö rɔ dɔ kiteli?”
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Yësu iya te, “‘Ɔꞌɔ ŋere Bɔkoꞌba ꞌbï ti mïyï pili ti tigɔ ꞌbï pili kina gbï ti meri ꞌba döyï pili.’
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Ame na rɔ köꞌdu kiꞌdi ame kulöwö rɔ dɔ kiteli ne.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Kina köꞌdu kiꞌdi mɔtɔ ma kulöwö ame rɔ ma mï rïyö mo na me, ‘Ɔꞌɔ lëpï yï mɔtɔ kɔzɔ ame kɔꞌɔ yida röyï ne tara.’
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Köꞌdu kiꞌdi rïyö naga nime na köꞌdu kiꞌdi ꞌba Musa ni pili ti akiyandi ꞌba bɔ kumë lende ni kɔrɔ dɔmo.”
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Kina ɔdɔ Parosi mɔtɔ ga kotɔtɔ rönnï ꞌdeni bi kɔtɔ tine, Yësu ititi lïjë,
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 iya te, “Ma di mï meri ꞌbe Kurïsïtö ame Bɔkoꞌba këdï koja ne bo di mï kupö yë mo ga?”
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Yësu ënyï kileki zïnnï, iya te, “Ne ɔdɔ këdï tara gɔ waꞌdi na Nyï Kɔtɔ Laka kiꞌdi Dawidi ꞌböwu kïdëkï bo rɔ ŋere abo? Römöyï Dawidi iya te,
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 ‘Ŋere Bɔkoꞌba iya zi ŋere ma, iya te, “Oloma dɔ dörï ma bine ŋbö miꞌdi yi kaꞌda bɔ ya ꞌbï ga.”’
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Ne ɔdɔ Dawidi kebe kïdëkï bo ꞌdeni ꞌböwu rɔ ŋere abo tine bo ti kileki ꞌböwu rɔ kole zi Dawidi totondo mo ga?”
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Bɔtɔ mɔtɔ ɔꞌbɔ dë kpe tileki dɔ lende nime zi Yësu. Kina ŋgï di gɔmo pele bɔtɔ mɔtɔ ilaŋa rönï dë kpe tititi kpa Yësu.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.