Tiago 2
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NTLH
1 A ngwarməhira, ma ghwəy ghwəy mbəzliy zləɓavə kwəma Ndə sləkəmmə Yesəw *Kəristəw, ntsa nza shəndəkə tiy, əntaa ghwəy dzaa təra ghalaa dzəmbə mbəzli ma.
1 Meus irmãos, vocês que creem no nosso glorioso Senhor Jesus Cristo, nunca tratem as pessoas de modo diferente por causa da aparência delas.
2 Nja pəghə shiy sənzənva: Dzəghwa mbaꞌa mbəzli səəkəshi bakə ta dzəmbə ɓasəva tsa ghwəy. Dza tsahwəti ti shi mbaꞌa pakən kwəbeŋer tərəŋw tərəŋw ni, lə jaꞌwa ka təɓə kwa dəvə ci. Ma tsahwəti na, ndə ndərma, mbaꞌa pakən kwəbaŋ tsa halihali tsa.
2 Por exemplo, entra na reunião de vocês um homem com anéis de ouro e bem-vestido, e entra também outro, pobre e vestindo roupas velhas.
3 Dzəghwa mbaꞌa ghwəy kaꞌwəti tsaa pakən shi tərəŋw ni va. Ma pə ghwəy na: «Ndi tikə, nzəyŋa tə pətsaa gwəramti wəzə» pə ghwəy. Ma kaa ndə ndərma tsa va na: «Garəŋa tsəgha tarɓa na na gha. Aw na, mbaꞌa gha səəkəə nzəyŋa tikə tə hiɗi» a pə ghwəy ngəci.
3 Digamos que vocês tratam melhor o que está bem-vestido e dizem: “Este é o melhor lugar; sente-se aqui”, mas dizem ao pobre: “Fique de pé” ou “Sente-se aí no chão, perto dos meus pés.”
4 Mbaꞌa pə ghwəy mənti tsəghay, ghalaa sava təraghwa ghwəy kwa mbəzli va ɓasa. Tsəgha kiy, aa təra ghwəy ghalaa dzəmbə mbəzli lə təkə kwəma ghwəy va gəmgəm na tikə tə hiɗi, mənta na nja təkə na Hyala kwəmaw.
4 Nesse caso vocês estão fazendo diferença entre vocês mesmos e estão se baseando em maus motivos para julgar o valor dos outros.
5 A ngwarməhira ɗee ni tərəŋw ni, favə tə ghwəy e gəzaŋwəy kwəma. Wa Hyala təravə na mbəzli ka ndərma tə hiɗi, a ghəshi nza ka ka shiy tə zləɓa kwəma Hyala, nza ghəshi nza mbə mbəzli sləkə na, njasa niy gəzəkə na va sləkə mbəzli nzə ɗi na.
5 Escutem, meus queridos irmãos! Deus escolheu os pobres deste mundo para serem ricos na fé e para possuírem o Reino que ele prometeu aos que o amam.
6 Ma dza ghwəy na ghwəy ki na, mbaꞌa ghwəy ndəramti ka ndərma. Ndəɓa mbəzli nza shiy va və shi sa saŋwəy na ngəraꞌwə gəm, ka kəəsəŋwəy dzəti ngwəvə nə ya shiki?
6 No entanto, vocês desprezam os pobres. Por acaso, não são os ricos que exploram vocês e os arrastam para serem julgados nos tribunais?
7 Ghəshi na ka sawa slən tsa Yesəw Kəristəw va wəzə tsa haraŋwəy Hyala li.
7 São eles que falam mal do bom nome que Deus deu a vocês.
8 A Hyala pəhəti kwəma kaa mbəzli sləkə na, saa tsaslita va mbə zliya nzə. Ma kəy: «Ɗi nihwəti mbəzli gwanashi njasa ɗi gha va ghən tsa gha kwərakwə» kə. Mbaꞌa pə ghwəy kəsəvə *kwəma pəhəti na va bekir diviy, nja mbəzəkwə na va Hyala tsəgha.
8 Se vocês obedecerem à lei do Reino, estarão fazendo o que devem, pois nas Escrituras Sagradas está escrito: “Ame os outros como você ama a você mesmo.”
9 Mbaꞌa pə ghwəy təra ghalaa dzəmbə mbəzli ta kaꞌwəshiy, jikir na tsava mənti ghwəy. A *kwəma pəhəti Hyala ndaŋwəy fəti, sa ɗiti ma ghwəy fəti ta kwəma va.
9 Mas, se vocês tratam as pessoas pela aparência, estão pecando, e a lei os condena como culpados.
10 Ya ə nəwamti ndə kwəma pəhəti Hyala gwaꞌa gwaꞌa, dza na mbaꞌa zlata nahwəti mbə kwətiŋ, kala nəwtiy, ɗiti fəti na ti gwanataw. A ngwəvə Hyala taa nza kən.
10 Porque quem quebra um só mandamento da lei é culpado de quebrar todos.
11 Nanzəy, a Hyala gəzəkə, a kəy: «Əntaa gha məni ghwərghwər ma» kə. A kə diɓay: «Əntaa gha pəəsli ndə ma» kə. Ya ə məni ma gha ghwərghwər, mbaꞌa pə ghaa pəəsli ndəy, ɗiti fəti gha ta kwəma pəhəti na va gwanataw. Tsəgha na va Hyala.
11 Pois o mesmo que disse: “Não cometa adultério” também disse: “Não mate”. Mesmo que você não cometa adultério, será culpado de quebrar a lei se matar.
12 Ta məni ngwəvə dza Hyalaa dzəkən ghwəmmə lə kwəma pəhəti na va mbəlikəvərimmə mbə dəvə *kwəma jikir na. Va tsəgha na kiy, məntim məhərli ta kwəma gəzə ghwəy lə ta shi məni ghwəy.
12 Falem e vivam como pessoas que serão julgadas pela lei que nos dá a liberdade.
13 Sa nzanay, ka dza Hyalaa məni zhəhwər ta sla ngwəvəə dzəkən ntsaa ɗi ma məni zhəhwər ta nihwəti mbəzliw. Mbaꞌa kə ndəə məni zhəhwər ta mbəzliy, ka dza Hyala slanci ngwəvəw, ta zhəhwər dza na ti kwərakwə.
13 Quando Deus julgar, não terá misericórdia das pessoas que não tiveram misericórdia dos outros. Mas as pessoas que tiveram misericórdia dos outros não serão condenadas no Dia do Juízo Final.
14 A ngwarməhira, a nə yay, ya ndə ni: Yənəy, e ɓanavə nəfə tsee kaa Hyala, kə, kala məni sləni gəzəkə Hyala ghəciy, ta mbəliy dza na va gəla nəfə tsa ɓanavə na va kaa Hyala tsəgha tsa na?
14 Meus irmãos, que adianta alguém dizer que tem fé se ela não vier acompanhada de ações? Será que essa fé pode salvá-lo?
15 Aa nza sənzənva, mbaꞌa nihwəti ngwarməhimmə mbə nəw Yesəw tiɓa, kala kwəbeŋer və shi, kala shi zəmə və shi.
15 Por exemplo, pode haver irmãos ou irmãs que precisam de roupa e que não têm nada para comer.
16 Dza sa nashi gha tsəgha, ma pə gha ngəshi na, kəətitəŋwəy Hyala, mbalam bəghəzlivam, ka zəmə shiy ngəslə ngəslə ghwəy. Mbalam nza ghwəy nza kwəriŋ, pə gha. Ghwəy inti ngwarməhiŋwəy ta shiy tsəgha ki na, wəzə na na?
16 Se vocês não lhes dão o que eles precisam para viver, não adianta nada dizer: “Que Deus os abençoe! Vistam agasalhos e comam bem.”
17 Ava war tsəgha na lə ɓanta nəfə kaa Hyala kwərakwə ki. War mbaꞌa kə ndə ni, yənəy, e ɓanavə nəfə tsee kaa Hyala, kə, kala məni sləni gəzəkə Hyala ghəciy, wəzə naw. Tə gəm nə na, e ɓanavə nəfə tsee kaa Hyala, kə. Njasa ɓanavə ma na na tsəgha.
17 Portanto, a fé é assim: se não vier acompanhada de ações, é coisa morta.
18 Ya ndə ni, a tsahwəti ndə ɓanavə nəfə tsa ci kaa Hyala. Ma tsahwəti na, ka ghəra sləni gəzəkə Hyala, kəy. Ma dzee ni kaa ntsaa ɓanavə nəfə tsa ci va kaa Hyalay: Citəra nda njaa ɓanavə gha nəfə tsa gha kaa Hyala, kala ghəra sləni gəzəkə na gha. Ma nzee citəŋa sləni gəzəkə Hyala ghəree, ta mbə ghaa sənay səvəri mbə sləni va, e ɓanavə nəfə tsee kaa Hyala, pə gha, dzee ni.
18 Mas alguém poderá dizer: “Você tem fé, e eu tenho ações.” E eu respondo: “Então me mostre como é possível ter fé sem que ela seja acompanhada de ações. Eu vou lhe mostrar a minha fé por meio das minhas ações.”
19 A gha zləɓavə kwəma nə məndi va kwətiŋtaa Hyala, kə məndi. Wəzəa nava, ya hyelerəy, a ghəshi zləɓavə kwəma va kwərakwə. Ghəshi na, ka gwərgwərə, ka hazləni və tərəŋw.
19 Você crê que há somente um Deus? Ótimo! Os demônios também creem e tremem de medo.
20 Ma ghay, ntsa caslakə məhərli tsa nza gha. Ka ɗi gha yən citəŋa, ndə ɓanavə nəfə tsa ci kaa Hyala gwaꞌa tsəgha, kala ghəra sləni gəzəkə Hyala ghəci na mək na tsəghaw, pən na?
20 Seu tolo! Vou provar-lhe que a fé sem ações não vale nada.
21 Zəzətiy dzəkən jijimmə *Abəraham. Tawa ɓəti Hyala ka ntsaa dzaa mbay dzəghwa kwəma nzə kala hazləni mbə nəfə cia? Sa ghərati na sləni gəzanakə Hyala na, sa ɓəvə na zəghwə ci *Izakə, ka dza ta slanti kaa Hyala.
21 Como é que o nosso antepassado Abraão foi aceito por Deus? Foi pelo que fez quando ofereceu o seu filho Isaque sobre o altar.
22 Nay gha, sləni ghərati *Abəraham va na, jakə ghənzə lə nəfə tsa ci va ɓanavə na kaa Hyala kəsa. Sləni ghərati na vay, ghənzə mənti na Abəraham ka ntsaa ɓanavə nəfə tsa ci kaa Hyala kataŋ kataŋ.
22 Veja como a sua fé e as suas ações agiram juntas. Por meio das suas ações, a sua fé se tornou completa.
23 Tsəgha ghənzə mənta nja kwəma tsasliti məndi va mbə Zliya Hyala. Saa ni va: Sa zləɓavə Abəraham kwəma gəzəkə Hyala, mbaꞌa ɓanavə nəfə tsa ci, va tsəgha ɓəti Hyala ka ntsaa dzaa mbay dzəghwa kwəma nzə kala hazləni tiɓa, kə. Na har Hyala ka madigata.
23 Assim aconteceu o que as Escrituras Sagradas dizem: “Abraão creu em Deus, e por isso Deus o aceitou.” E Abraão foi chamado de “amigo de Deus”.
24 Ka nay gha tsəgha kəsa, ka ndə nza ka ntsaa dzaa mbay dzəghwa kwəma Hyala kala hazləni tiɓay, tə sa ɓanavə ndə nəfə tsa ci na gwaꞌa tsəghaw. Awə, lə sa məni ndə sləni gəzəkə Hyala na diɓa.
24 Assim, vocês veem que a pessoa é aceita por Deus por meio das suas ações e não somente pela fé.
25 Ava tsəgha na diɓa lə nahwəti məgwəmba kwa ghwərghwər mali nza slən tsa nzə vaa *Rahabə. Ghala vəghwə tsaa ghwənikə ka *Izərayel ka kwal shi ta nighə məlmə kar Rahabə vay, mbaꞌa mali va niy kaꞌwətishi kəghi tsa nzə wəzə. Mbaꞌa cintishi tsahwəti kwal nza ghəshi mbəlishi. Tə sləni mali va va wəzə na mənti na kaa mbəzli va ɓəti Hyala ka maliy dzaa mbay dzəghwa kwəma nzə kala hazləni tiɓa.
25 Foi o que aconteceu com a prostituta Raabe, quando hospedou os espiões israelitas e os ajudou a sair da cidade por outro caminho. Deus a aceitou pelo que ela fez.
26 War njasa ka vəgha ndə vaa nza, piy səvəriy mbə, məti məti kiy. Ava tsəgha na ɓanta nəfə kaa Hyala, kala məni sləni gəzəkə na kwasəbə. Njasa ɓanavə ma ndə nəfə tsa ci na tsəgha.
26 Portanto, assim como o corpo sem o espírito está morto, assim também a fé sem ações está morta.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Tiago 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.