Mateus 14
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NTLH
1 Ma ghala pətsa va ki na, mbaꞌa *Erədə mazə tsa tə hiɗi ka Galile favə ghəpə tsa kwəma Yesəw.
1 Naquele tempo Herodes, o governador da Galileia, ouviu falar a respeito de Jesus.
2 Ma sa favə na, ma kə kaa ka ghəra sləni ci na: «Ma Yesəw tsa gəzə məndi va kwəma ciy, Zhaŋ tsaa mənipə batem va na, ə zhəkəməy na kwa kwəli, va tsəgha nza bərci və ta məni shi maɗaŋa maɗaŋa ni va tsəgha» kə.
2 Então ele disse aos seus funcionários: — Esse homem é João Batista, que foi ressuscitado. Por isso esse homem tem poder para fazer milagres.
3 — ausente —
3 Pois Herodes tinha mandado prender João, amarrar as suas mãos e jogá-lo na cadeia. Ele havia feito isso por causa de Herodias, esposa do seu irmão Filipe.
4 — ausente —
4 Pois João Batista tinha dito muitas vezes a Herodes: “Pela nossa Lei você é proibido de casar com Herodias!”
5 Mbə ɗi paslamti Zhaŋ ghəci niy nza na, ka ghəranci hazləni niy nza va mbəzli. Sa nzana mbaꞌa mbəzli gwanashi niy ɓəti Zhaŋ ka *ndə gəzə kwəma Hyala.
5 Herodes queria matá-lo, mas tinha medo do povo, pois eles achavam que João era profeta .
6 Ma sa niy bərkəta viciy niy yakə məndi mazə Erədə ti na, dza na mbaꞌa niy tati shiy. Kə mbaꞌa niy hakakə mbəzli ta zəmə shiy fəcava ki. Mbaꞌa zha Erədiyadə niy səəkəə tsəti tsə kwa kwəma mbəzliy niy nza va tiɓa harkə na gwanashi. Mbaꞌa tsə va təɓanati kaa mazə Erədə tərəŋw.
6 No dia do aniversário de Herodes, a filha de Herodias dançou diante de todos, e ele gostou tanto,
7 Dzəghwa na tə mbərkə ta tsə va, hwaꞌ hwaꞌ, zəmanakə fəla kaa zha va. Ma kə niy ni ngəta na: «Ya wa shi ɗəw gha vəyay, ta ndaŋashi dzee» kə niy ni.
7 que prometeu à moça: — Juro que darei tudo o que você me pedir!
8 Sa niy gəzəkə na tsəgha na, dza zha va del niy dzata, mbaꞌa niy dzaa kəsata mbəghəta. Ma kə niy ni kaa ngəta na: «Wa shi kee ɗəw va mazəa mə?» kə niy ni kaa ngəta. Ma kə mbəghəta niy ni ngəta na: «Mbala, ma pə gha kaa ngəciy: Slaghwara ghən tsa Zhaŋ ndə mənipə batem kwa tasaw, pə gha ngəci» kə niy ni. Dzəghwa zha va mbaꞌa niy səəkətaa ɗəwhwə tsəgha va mazə ki.
8 Seguindo o conselho da sua mãe, ela pediu: — Quero a cabeça de João Batista num prato, agora mesmo!
9 Ma sa niy ɗəw zha va shi va tsəgha na, kwəshay vəgha mazə niy mənta va nava kwəma. Ka zhanci ghənzə niy nza mbə nəfə tsa ci tərəŋw ngar na, a niy mbay naa zhiniy bashamti, sa nzana mbaꞌa niy mbəlitiy zəmanakə fəla kwa kwəma mbəzliy niy ɓasəshi va kiw. Dza na niy nza tsəgha ki na, ɓəŋ niy ghwənay ndə sawji ta mananta kwəma ɗəw na va.
9 O rei Herodes ficou triste, mas, por causa do juramento que havia feito na frente dos convidados, ordenou que o pedido da moça fosse atendido.
10 A kə niy ni ngəci na: «Mbalaa dzəghwa fərshina a gha dzaa kəsəvə Zhaŋ tsaa mənipə batem va, nza gha slanakəvə ghən tsa ci kaa zha na» kə niy ni.
10 E mandou que cortassem a cabeça de João Batista, na cadeia.
11 Mbaꞌa ntsa va niy dzaa kəsəvə Zhaŋ, piyəŋ slahwə ghən ti. Mbaꞌa niy faghwa ghən tsa va kwa tasaw, mbaꞌa niy səəkəə ɓanavə kaa zha va, mbaꞌa zha va niy ɓəvəə, mbaꞌa niy dzaa ɓanavə kaa mbəghəta.
11 Aí trouxeram a cabeça num prato, entregaram para a moça, e ela a levou para a sua mãe.
12 Dzəghwa mbaꞌa mbəzli ta səɗa Zhaŋ niy favə bar tsa va ki. Ma sa favə ghəshi na, mbaꞌa ghəshi niy səəkəə ɓəvə mbəri tsa Zhaŋ, mbaꞌa ghəshi dzaa lamti. Sa niy lamti ghəshi na, mbaꞌa ghəshi niy dzaa slanati kwəmaa niy mənta va gwaꞌa kaa Yesəw. Ava tsəgha niy mətiy Zhaŋ ndə məni batem.
12 Então os discípulos de João vieram, levaram o corpo dele e o sepultaram. Depois foram contar isso a Jesus.
13 Ma sa favə Yesəw kwəma gəzəkə *Erədə va ki na, dza na mbaꞌa ɓarvay tə pətsa va, ka dzay dzəghwa kwambəwal ta dzay dzəmbə gamba, ta dzaa nzəyəy kwətiy vəgha bəla. Dzəghwa nzaꞌjəw mbəzli favə kwəma dza ci va. Mbaꞌa mbəzli maɗishi səəkə dzar mbə məlməhi ghənghən ghənghən, war ka nəw dzəy vəgha həlbə vəgha həlbə lə shiɗshiɗ shi.
13 Ao saber o que havia acontecido, Jesus saiu dali num barco e foi sozinho para um lugar deserto. Mas as multidões souberam onde ele estava, vieram dos seus povoados e o seguiram por terra.
14 Ma sa tsəhəy Yesəw tə pətsa bərkəti na va ki na, mbaꞌa səəməy kwa kwambəwal. Sa nə na tsaꞌ kə na, mbəzli ɓasə ɓasə tə pətsa va ɗaŋ. Tapə hwər tsa ci ta zhanci ta mbəzli va ki, mbaꞌa mbalamti ni gwərapə gwərapəshi ni va zəleghwer mbə shi.
14 Quando Jesus saiu do barco e viu aquela grande multidão, ficou com muita pena deles e curou os doentes que estavam ali.
15 Ma sa mənta tihwer na, mbaꞌa *mbəzli ta səɗa Yesəw kətəghəvashiy dzəvəgha. Ma kə ghəshi ngəci na: «A Metər, sana sənzənva kiy, a vici dzata, mbə gamba pətsa. Va tsəgha nə ghəy wəzəɓa ɓanavə gha kwal kaa mbəzli ni, a ghəshi dzashi ta papa shi zəmə shi dzar mbə məlməhi, pə ghəy» kə ghəshi.
15 De tardinha, os discípulos chegaram perto de Jesus e disseram: — Já é tarde, e este lugar é deserto. Mande essa gente embora, a fim de que vão aos povoados e comprem alguma coisa para comer.
16 Ma kə Yesəw ngəshi na: «Sa wana ka məndi gəzanshi dzashia? Ɓanshim shi zəmə dəꞌwə ghən tsa ghwəy, a ghəshi zəməshi» kə.
16 Mas Jesus respondeu:
17 Ma kə ghəshi ngəci na: «Sana sənzənvay, kwataka peŋ cifə dəvə, mbaꞌa kərpi bakəshi na shi tikə va ghəy gwaꞌa tsəgha» kə ghəshi.
17 Eles disseram: — Só temos aqui cinco pães e dois peixes.
18 Ma kə Yesəw na: «Ndakashim tikə na ghwəy» kə. Dzəghwa mbaꞌa məndi ɓanakəvəshi.
18 — Pois tragam para mim! — disse Jesus.
19 Ma sa ɓanakəvəshi məndi na, dza na mbaꞌa gəzanshi kaa mbəzli va, a ghəshi nzəyshi mənzəy. Dza na həŋ ɓəvə peŋ tsa cifə tsa va, mbaꞌa kərpi bakə ni va ta dəvə ci, mbaꞌa kafata kwəma ciy dzəta ghwəmə, ka mananta ꞌwəsa kaa Hyala ta shi zəmə va. Ma sa mananati na ꞌwəsa kaa Hyala na, dza na mbaꞌa ngangavəri peŋ tsa va, mbaꞌa ɓanavə kaa mbəzli ta səɗa ci, a ghəshi tahanshi kaa mbəzli ɗaŋ ni va.
19 Então mandou o povo sentar-se na grama. Depois pegou os cinco pães e os dois peixes, olhou para o céu e deu graças a Deus. Partiu os pães, entregou-os aos discípulos, e estes distribuíram ao povo.
20 Mbaꞌa mbəzli va zəməhwə shi va gwanashi, bəhə, bəhə, bəhə ghəshi, mbaꞌa mbəvəli tərə. Dza mbəzli ta səɗa ci va, ɓasə, ɓasə, ghəshi ɓasəti mbəvəli va, gyaɗə gyaɗə ghwani məŋ lə bakə.
20 Todos comeram e ficaram satisfeitos, e os discípulos ainda recolheram doze cestos cheios dos pedaços que sobraram.
21 Mbə mbəzliy zəməhwə shiy va bəhə bəhə ghəshiy, a zhər mənti gar bələkwə bələkwə cifə mətsəkə, mbərəkəshi miꞌi lə ndərazhi.
21 Os que comeram foram mais ou menos cinco mil homens, sem contar as mulheres e as crianças.
22 War ghwəla, ləy hwəm kwəma va ki, ma kə Yesəw kaa *mbəzli ta səɗa ci na: «Ləghwam dzəghwa kwambəwal, a ghwəy ꞌwati kwal dzəvəriy dzəti həlbə. Kala kərnee səkwəti mbəzli ghəshiy dzashi» kə. Mbaꞌa mbəzli ta səɗa ci va dzəghwashi, ka dzashi.
22 Logo depois, Jesus ordenou aos discípulos que subissem no barco e fossem na frente para o lado oeste do lago, enquanto ele mandava o povo embora.
23 Ma sa səkwamti Yesəw mbəzli ka dzashi ghəshi ki na, dza na mbaꞌa dzəməy mə kəlaŋ kwətiy, ta cəꞌwə. Paꞌ ka mənta vərɗi war ghəci məɓa kwətiy.
23 Depois de mandar o povo embora, Jesus subiu um monte a fim de orar sozinho. Quando chegou a noite, ele estava ali, sozinho.
24 Ma ghalaɓa ki na, mbəzli ta səɗa ci kətivə dzaa dzashi kərakə lə həlbə. Dza safə ka viy səəkəə dzəmbə kwəma shi, ka gwaŋəzə kwambəwal yam.
24 Naquele momento o barco já estava no meio do lago. E as ondas batiam com força no barco porque o vento soprava contra ele.
25 Ma tə kwa baka wa ngələkə na, mbaꞌa Yesəw dzətiy tə ghən yam, ka dza dzar ti shi lə səɗa ci ta kəsashi mbəzli ta səɗa ci.
25 Já de madrugada, entre as três e as seis horas, Jesus foi até lá, andando em cima da água.
26 Ma sa nay mbəzli ta səɗa ci va ghəciy dza dzar tə ghən yam lə səɗa na, mbaꞌa her shi dzashi tərəŋw. Ma kə ghəshi na: «Aya, anay *hil ɗaŋəmmə» kə ghəshi. Ka ngwəmə lala ghəshi va hazləni.
26 Quando os discípulos viram Jesus andando em cima da água, ficaram apavorados e exclamaram: — É um fantasma! E gritaram de medo.
27 War ghwəla tsəgha ki na, mbaꞌa Yesəw ghati gəzanshi kwəma, a kə na: «Waa yən na, ə kə her ghwəy dzəghwashi, ka hazləni ghwəy ma!» kə.
27 Nesse instante Jesus disse:
28 Ma sa gəzəkə Yesəw tsəgha, ma kə Piyer ngəci na: «A Ndə sləkəpə, ndata gha na kataŋəy, gəzara e dzar lə səɗee tə yam vaa dzəvəgha gha kwərakwə» kə.
28 Então Pedro disse: — Se é o senhor mesmo, mande que eu vá andando em cima da água até onde o senhor está.
29 Ma kə Yesəw ngəci na: «Sar» kə. Dza Piyer fakatsaꞌwə maɗiy səəmə kwa kwambəwal, ka dza ghəci tə ghən yam va lə səɗa ciy dzar dzəvəgha Yesəw ki.
29 — Venha! — respondeu Jesus. Pedro saiu do barco e começou a andar em cima da água, em direção a Jesus.
30 Zhini sa nay na safə mbə viy na, mbaꞌa hazləni ghati ghəranci tiɓa. War ghwəla tsəgha na, səɗakwə Piyer ghati yipəvaa dzəghwa kwəfa. Dzəghwa na tapə ta ngwəmə lala, a kə na «A Ndə sləkəpə, mbəlitəra» kə.
30 Porém, quando sentiu a força do vento, ficou com medo e começou a afundar. Então gritou: — Socorro, Senhor!
31 Dzəghwa nzaꞌjəw Yesəw vəlanavə dəvə ciy kaꞌwəti. Ma kə kaa ngəci sa kaꞌwəkəmmə na na: «A Piyer ndara nəfə tsa gha gha gwanayəw. Tawa mənti gha ghən tsa gha bakə bakəa?» kə.
31 Imediatamente Jesus estendeu a mão, segurou Pedro e disse:
32 Ləy hwəm ki na, mbaꞌa ghəshi dzashiy dzəghwa kwambəwal bakanashi. Dzəghwa gar safə tsa va garəti viy.
32 Então os dois subiram no barco, e o vento se acalmou.
33 Dzəghwa niy nza kwa kwambəwal shi ni mbəzli ta səɗa Yesəw gwanashi, tsəfəkwə tsəfəkwə tsəfəkwə ghəshi tsəfəkwəshi, ka pəraꞌwanci dividivi shi kaa Yesəw. Ma kə ghəshi na: «Wa Zəghwə Hyala nza gha kataŋ» kə ghəshi.
33 E os discípulos adoraram Jesus, dizendo: — De fato, o senhor é o Filho de Deus!
34 Ma sa taŋamti ghəshi kwəfa va na, mbaꞌa ghəshi tsəhəshi tə hiɗi ka Zhenezaretə.
34 Jesus e os discípulos atravessaram o lago e chegaram à região de Genesaré.
35 War sa tsəhəshi ghəshi na, mbaꞌa mbəzli tə hiɗi va sənivə Yesəw. Nzaꞌjəw, zləŋ məlmə, ghəshi gəzamti səəkə tsa Yesəw kaa mbəzli tə hiɗi va. Mbaꞌa ghəshi ɓasanakə ka zəlghwə ngəci ki.
35 Ali o povo reconheceu Jesus e avisou todos os doentes das regiões vizinhas. Então muitas pessoas levaram doentes a ele,
36 Tapə ghəshi ta cəꞌwə Yesəw, a ghəci ɓanavəshi kwal tsaa dapəvə ya kwataka mətsəni kwəbaŋ tsa kən ghən ci. Ya tsamaɓa ndə zəlghwə tsaa ndəŋway ki na, mbaꞌa mbəliy kwəriŋ.
36 pedindo que deixasse que os doentes pelo menos tocassem na barra da sua roupa. E todos os que tocavam nela ficavam curados.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.