Lucas 14
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs ARIB
1 — ausente —
1 Tendo Jesus entrado, num sábado, em casa de um dos chefes dos fariseus para comer pão, eles o estavam observando.
2 — ausente —
2 Achava-se ali diante dele certo homem hidrópico.
3 Ma sa nay Yesəw tsəgha na, dza na ka ɗəw kwəma va *ka ɓənipə kwəma pəhəti Hyala, lə va ka Farisahi, ma kə ngəshi na: «Ndapə kwal kwəma pəhəti ghwəmmə ta mbəli mbəzli fəca vici dəkəva ta naa, na kala ndapə na?» kə ngəshi.
3 E Jesus, tomando a palavra, falou aos doutores da lei e aos fariseus, e perguntou: É lícito curar no sábado, ou não?
4 Dza mbəzli va shalal ghəshi nzəyshi, kala ɗi ma zləɓanci kwəma. Dza Yesəw ki mbaꞌa fakən dividivi ci kən ghən zal tsa va, mbaꞌa mbəlanti. Sa mbəlanti na na, mbalaa jighi, kə kaa ngəci, ka dzay ntsa va.
4 Eles, porém, ficaram calados. E Jesus, pegando no homem, o curou, e o despediu.
5 Zhəghwa ma kə Yesəw kaa mbəzli va ki na: «Mbaꞌa kə ndə mbə ghwəy sana lə zəghwə və, ya məcar na sa və, dzəghwa na mbaꞌa ɓaghwa tərə kwa wawərə fəca vici dəkəvay, nza ghwəy dza ta ɓəə səəmə tiɓata sa?» kə kaa ngəshi.
5 Então lhes perguntou: Qual de vós, se lhe cair num poço um filho, ou um boi, não o tirará logo, mesmo em dia de sábado?
6 Ma sa favə mbəzli va tsəgha na, shaŋ ghəshi ta mbay zləɓanakə kwəmaa dzəkən kwəma va, shalal, ghəshi nzəyshi.
6 A isto nada puderam responder.
7 Mbəzli harashim vaa dzakə ghi tsa va ta zəmə shiy na, war pətsa wəzə tsa ghəshiy təra ta nzəy ti, mbalaa na Yesəw fəti ghən ti shi. Dza na tapə dzəmbəy mbə ɓəlanshi fir ki, ma kə ngəshi na:
7 Ao notar como os convidados escolhiam os primeiros lugares, propôs-lhes esta parábola:
8 «Mbaꞌa kə ndə harvəŋa ta zəmə shiy mbə ɓə maliy, əntaa gha dzaa nza, tsəhəŋa ma gha na, ka nzəy tə pətsaa gwəra wəzə tsa ma. Sənay gha nda tsahwəti ndə tiɓa mbə mbəzli harashi ntsa va tərəŋwɓa ti bama kaa ngəŋaw.
8 Quando por alguém fores convidado às bodas, não te reclines no primeiro lugar; não aconteça que esteja convidado outro mais digno do que tu;
9 Ka gha nighə na ntsaa haraŋwəy va ta zəmə shiy səəkə kəsaŋa, a kə taa ni ngəŋa na: “Satiŋa zlanay tsava pi kaa ntsa” kə taa ni. Ghalaɓa ki na, lə haꞌwə lə haꞌwə dza ghaa dza ta zhiniy nzəy zhəkə ləy hwəm mbəzli ki.
9 e vindo o que te convidou a ti e a ele, te diga: Dá o lugar a este; e então, com vergonha, tenhas de tomar o último lugar.
10 A ka gha məni ndə kə harvəŋa ta zəmə shiyəy, tsəhəŋa ma ghay, mbaꞌa gha dzaa nzəyŋa tə pətsaa kəray. Ma sa ka ntsa haraŋwəy va səəkə ki, ma kə dzaa ni ngəŋa na: “A madiga, satiŋa tikəə dzəghwa pi nzəy tsa wəzə tsa tsa” kə dzaa ni. Ma tsəgha ghalaɓa kiy, bama tərəŋw dza naa nza tə gha kwa kwəma mbəzli dza ghwəy zəmə shiy li shi gwanashi.
10 Mas, quando fores convidado, vai e reclina-te no último lugar, para que, quando vier o que te convidou, te diga: Amigo, sobe mais para cima. Então terás honra diante de todos os que estiverem contigo à mesa.
11 Sa nzanay, ya wa ntsaa kəliti ghən tsa ciy, ta zhəghəti dza Hyala ka ntsa jəw tsa. Ma ntsaa zhəghəti ghən tsa ci ka ntsa jəw tsay, ta mənti dza Hyala ka ntsa dikə tsa» kə Yesəw.
11 Porque todo o que a si mesmo se exaltar será humilhado, e aquele que a si mesmo se humilhar será exaltado.
12 Dzəghwa, ma kə kaa *ndə Farisa tsaa harvə va ki na: «Mbaꞌa pə gha tati shiy ta har mbəzliy, əntaa gha haka madigahiŋa, lə ngwarməhiŋa, mbaꞌa manhiŋa, mbaꞌa ka ghalahiŋa nza shiy və shi ma. Sa nzana, mbaꞌa pə gha harvəshiy, ta harŋa dza ghəshiy dza ta zəmə shiy fəcahwəti kwərakwə. Ghalaɓay shi gha va dza ghəshiy zhanavəŋa.
12 Disse também ao que o havia convidado: Quando deres um jantar, ou uma ceia, não convides teus amigos, nem teus irmãos, nem teus parentes, nem os vizinhos ricos, para que não suceda que também eles te tornem a convidar, e te seja isso retribuído.
13 Mbaꞌa pə gha tati shiy ta har mbəzli ta zəmə shi mbə makwaghwa ghay, ka cicikwə, lə mbəzli məti məti vəgha ni, lə vədevəder, mbaꞌa ghwəlefesli, pə gha dzaa har.
13 Mas quando deres um banquete, convida os pobres, os aleijados, os mancos e os cegos;
14 Ghalaɓa kiy, ta vəshi dza ghaa dza, sa nzana kala dza ghəshiy mbəə zhanavəŋa shi gha va. Ma nza Hyala dəꞌwə ghən tsa nzə zhanavəŋashi geꞌi lə vici dza mbəzliy məni kwəma ɗi Hyalaa zhikəmə kwa kwəli» kə.
14 e serás bem-aventurado; porque eles não têm com que te retribuir; pois retribuído te será na ressurreição dos justos.
15 Ma sa favə mbəzli tiɓa va mbə zəmə shiy kwəma gəzəkə Yesəw va tsəgha, ma kə tsahwəti ndə mbə shi kaa Yesəw na: «Vəshi na ta ntsaa dzaa zəmə shi zəmə tə pətsa sləkə Hyala sa» kə.
15 Ao ouvir isso um dos que estavam com ele à mesa, disse-lhe: Bem-aventurado aquele que comer pão no reino de Deus.
16 Ma kə Yesəw kaa zləɓanci kwəma va lə fir na: «Favə tə gha, a tsahwəti ndə niy nza tiɓay, dza na mbaꞌa tati shi zəmə ɗaŋ tərəŋw, ta haka mbəzli ɗaŋaŋ tərəŋw ta zəməshi.
16 Jesus, porém, lhe disse: Certo homem dava uma grande ceia, e convidou a muitos.
17 Ma sa mənta vici zəmə shi zəmə va na, daꞌ haray ntsaa ghəranci sləni, mbaꞌa ghwənay kaa mbəzli har na va. Ma kə ngəci na: “Mbala, ma pə gha kaa mbəzli haree va ta zəmə shiyəy: Səəkəm, gwaꞌa gwaꞌa nakamtəvashi shi zəmə, pə gha ngəshi” kə. Tsəgha na, kə ndə sləni tsa va, mbaꞌa dzaa gəzanshi tsəgha.
17 E à hora da ceia mandou o seu servo dizer aos convidados: vinde, porque tudo já está preparado.
18 Ya wa ndə mbə shi gwanashi na, war kwal vəya na yaw, kwal vəya na yaw, kə ghəshi gwanashi. Ma kə kwa taŋa ndə na: “Wa e pavə za, ꞌwarꞌwar tiɓa, ta dza ta nighəti za va ɗee, ka dzee tsəhəra mbə zəmə shi zəmə vaw, titihwə ə cəꞌwəŋee, yaŋ pə gha na gha!” kə.
18 Mas todos à uma começaram a escusar-se. Disse-lhe o primeiro: Comprei um campo, e preciso ir vê-lo; rogo-te que me dês por escusado.
19 Ma kə tsahwəti ɓa na: “E pavə slay ka zee, ngwər cifə, ta dza ta dzəghəshi ɗee, ka dzee tsəhəra mbə zəmə shi zəmə vaw, titihwə ə cəꞌwəŋee, yaŋ pə gha na gha!” kə.
19 Outro disse: Comprei cinco juntas de bois, e vou experimentá-los; rogo-te que me dês por escusado.
20 Ma kə tsahwəti ɓa na: “Yənəy, ꞌwar ɓə mali nzee, va tsəghay, ka dzee tsəhəraw” kə.
20 Ainda outro disse: Casei-me e portanto não posso ir.
21 Sa favə ndə sləni tsa va kwemer shi va gwanashi na, ənkwa kə. Dza na mbaꞌa zhəghəkəvay dzəvəgha ntsa ci va dikə tsa. Səəkə na cəkeꞌ zhananavə kwemer gəgəzəkə mbəzli va va kaa ngəci. Ma sa favə ndə ghi tsa va kwəma gəzəkə mbəzli va va na, mbaꞌa nəfə tsa ci satiy tərəŋwəy. Ma kə kaa məgəla tsa ci va na: “Mbala dzar tə ləwmahi, lə dzar kwa kweler dzar mbə məlmə, a gha harashiɗa ka ndərma, lə mbəzli məti məti vəgha ni, lə ghwəlefesli, mbaꞌa vədevəder” kə.
21 Voltou o servo e contou tudo isto a seu senhor: Então o dono da casa, indignado, disse a seu servo: Sai depressa para as ruas e becos da cidade e traze aqui os pobres, os aleijados, os cegos e os coxos.
22 Tsəgha na, kə ndə sləni tsa va, mbaꞌa dzaa mənti tsəgha. Dzəghwa na mbaꞌa zhikəy. Ma kə kaa ntsa ci dikə tsa na: “A ntsee dikə tsa, e harashi mbəzli va njasa gəzəkəra gha va nee, ɗaŋ səəkəshi mbəzli. Ya tsəgha nzəy, a tsahwəti pi nzəy tərmbə” kə.
22 Depois disse o servo: Senhor, feito está como o ordenaste, e ainda há lugar.
23 Ma kə ndə ghi tsa va kaa ndə sləni tsa ci va na: “Mbalaa dzəghwa kweleriy dzəmti, lə dzar kwa kweler slehə slehə ni, a gha dzaa cəꞌwə mbəzli kəsashi gha gwaꞌa, ta səəkə ghəshi, ta mbə ghi tsee təhəy va mbəzli.
23 Respondeu o senhor ao servo: Sai pelos caminhos e valados, e obriga-os a entrar, para que a minha casa se encha.
24 A na mbəzliy niy ghee vaa har, kala səəkə ghəshi nashi, e gəzaŋay, ndə mbə shi ya kwətiŋ mbaꞌa dzaa tsəhəməy shi zəmee vaw” kə» kə Yesəw.
24 Pois eu vos digo que nenhum daqueles homens que foram convidados provará a minha ceia.
25 Ma tə nahwəti vici na, mbaꞌa Yesəw kafəy ta dza, lə mbəzli ɗaŋ kwasəbə. Ma ghəshi mbə kwal tsəgha na, ꞌwakəvə na, tərəɗ zhəghətəvay ləy hwəm, ma kə kaa ngəshi na:
25 Ora, iam com ele grandes multidões; e, voltando-se, disse-lhes:
26 «Mbaꞌa kə ndəə səəkə ta nəwray, tərəŋwɓa yən kə ndə dzaa ɗi kən kar dəy, lə mbəghəy, lə mali ci, lə ndərazhi ci, mbaꞌa ngwarməhiy. Tərəŋwɓa yən kə taa ɗi ya kaa ghən tsa ci dəꞌwə ghən tsa ci. Kala tsəghay, ka mbay tsava ndəə məniy ka ntsa ta səɗa yaw.
26 Se alguém vier a mim, e não aborrecer a pai e mãe, a mulher e filhos, a irmãos e irmãs, e ainda também à própria vida, não pode ser meu discípulo.
27 Kala kafəy kə ndə ta nəwra, mbaꞌa zləɓavə lə mətitay, ka mbay tsava ndəə məniy ka ntsa ta səɗa yaw.
27 Quem não leva a sua cruz e não me segue, não pode ser meu discípulo.
28 A ghwəy sənay, mbaꞌa kə ndə mbə ghwəy ɗi nga ciki tsa ci sanay, a dza naa nzəyəy di, ka na dza na, mbaꞌa təkamti gəna dza naa zamti ta nga ci. Ka na dza mbaꞌa nighəti nda wəkə na gəna və ta kəɗamti sləni va.
28 Pois qual de vós, querendo edificar uma torre, não se senta primeiro a calcular as despesas, para ver se tem com que a acabar?
29 Vantaa dzaa nza, mbaꞌa dzaa ghati fə səɗa ciki na, dza walwal kwəma gəna mananati kala dzaa mbay kərnamti. Ma sa ka mbəzli nashi niva shiy ki na, ka ghəshiy dza tapə mbə ꞌwəshi ci. Ma kə ghəshi dzaa ni na:
29 Para não acontecer que, depois de haver posto os alicerces, e não a podendo acabar, todos os que a virem comecem a zombar dele,
30 “Nayəm tsava ndə dia mbəzli ni, mbaꞌa niy ghati fə səɗa ciki ndəndəta na, dzəghwa kala mbay ghəciy kərnamti!” kə ghəshi dzaa ni.
30 dizendo: Este homem começou a edificar e não pode acabar.
31 A ghwəy sənay tsəgha na lə mazə diɓa. Mbaꞌa kə tsahwəti mazə ɗi dza ta mbəz lə tsahwəti mazə nja ghəci sanay, das dza naa nzəyəy di, ka na dza mbaꞌa təkəti wəzə, nda nza naa nza gar kafəy lə ka sawji bələkwə bələkwə məŋ, ta dza ta mbəz lə mazə tsaa səəkə va lə ni ci ka sawji bələkwə bələkwə bakə mətsəkə.
31 Ou qual é o rei que, indo entrar em guerra contra outro rei, não se senta primeiro a consultar se com dez mil pode sair ao encontro do que vem contra ele com vinte mil?
32 Ma sa ka na nighəti, kala gar mbay ghəciy dza ta mbəz lə mazə tsa vay, ta ghwənəghə mbəzli dza naa dza kaa mazə tsa ɗi na va mbəz li ghəci kərakəy, ta cəꞌwə zərkə və, ta dəpanti mbəz tsa va.
32 No caso contrário, enquanto o outro ainda está longe, manda embaixadores, e pede condições de paz.
33 Nay ghwəy kiy, tsəgha dza naa nza lə ghwəy kwərakwə. Ya tsamaɓa ndə mbə ghwəy, kala zlashi shi və gwanashi kəy, ka dza naa mbay məniy ka ntsa ta səɗeyew» kə Yesəw.
33 Assim, pois, todo aquele dentre vós que não renuncia a tudo quanto possui, não pode ser meu discípulo.
34 Ma kə Yesəw diɓa na: «Məzlir nashiy, wəzə jəw na ghəshiw, ma mbaꞌa kə ndezhekə kərəy mbə shiy, njaa dza məndiy zhiniy zhanambə ndezhekə tsa va ghwəla kia?
34 Bom é o sal; mas se o sal se tornar insípido, com que se há de restaurar-lhe o sabor?
35 Naa tərmbə kiy, war a ka məndiy shəkəy pəsər tsa va dzəy tə ngwəla. Sa nzanay, ka gwəmati er ghwəlaw, wəzə na ta dzəmbə zaw. Zhini diɓa na, məniy naa məlɓəw, tsəgha.
35 Não presta nem para terra, nem para adubo; lançam-no fora. Quem tem ouvidos para ouvir, ouça.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.