Atos 8
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NVI
1 Ma Səwl ki na tərəŋw ghəci vəshiy ta pəəsli tsa pəəsliti məndi va Etiyen. Dzəghwa fəcavata fəca pəəsli məndi va Etiyen na, tərəŋw məndi kafəshi ta sanshi ngəraꞌwə kaa mbəzliy nəw Yesəw mbə məlmə Zherəwzalem. Dza mbəzliy nəw Yesəw va mbaꞌa ghəshi ndanamtəvashi gwanashi dzar mbə giwahi tə hiɗi ka Zhəwde lə *Samari. War kwataka *ka kwal Yesəw gwaꞌa tsəgha, shiy niy nzəyshi mbə Zherəwzalem.
1 E Saulo estava ali, consentindo na morte de Estêvão. Naquela ocasião desencadeou-se grande perseguição contra a igreja em Jerusalém. Todos, exceto os apóstolos, foram dispersos pelas regiões da Judéia e de Samaria.
2 Dzəghwa nihwəti zhər *ka Zhəwifə, shiy hazləni va Hyala, mbaꞌa ghəshi lamti Etiyen, mbaꞌa ghəshi təhwəniti tərəŋw dalala.
2 Alguns homens piedosos sepultaram Estêvão e fizeram por ele grande lamentação.
3 War ma Səwl naci ki na, war mbə pəla zamti mbəzliy nəw Yesəw ghəci. Ka nəw ghi tsa va, ghi tsa va ta kəəsə mbəzliy nəw Yesəw, zhər lə miꞌi gwaꞌa, ka fəshiy dzəghwa fərshina.
3 Saulo, por sua vez, devastava a igreja. Indo de casa em casa, arrastava homens e mulheres e os lançava na prisão.
4 Dzəghwa mbəzliy ndanishi va səvəri mbə Zherəwzalem ki, ka dza kwaɓa ka dza kwaɓa ghəshi dzar mbə məlməhi, ta gəzə Yəwən kwəma wəzə na kaa mbəzli.
4 Os que haviam sido dispersos pregavam a palavra por onde quer que fossem.
5 Ma sa hwə Fəlipə naci ki na, tsər dzay dzəmbə məlmə tə hiɗi ka Samari, dza na ka gəzanshi kwəmaa dzəkən *Kəristəw Ntsa tivə Hyala kaa mbəzli mbəɓa.
5 Indo Filipe para uma cidade de Samaria, ali lhes anunciava o Cristo.
6 Ma mbəzliy ɓasəshi gwanashi na, war mbə fə ghən ghəshi ta kwəma gəzə Fəlipə lə nəfə kwətiŋ. Sa ka ghəshiy favə kwəma maɗaŋa maɗaŋa na məni na, zhini mbə nata ghəshiy nza lə mətsə shi.
6 Quando a multidão ouviu Filipe e viu os sinais miraculosos que ele realizava, deu unânime atenção ao que ele dizia.
7 Sa nzanay, mbə səvərita niy nza gazlaka mbə ghən tsa ka gezlekiki, kala ngwəmə lala zlaŋzlaŋ ghənzə mbə səvəri. Ɗaŋ vədevəder niy satishi ka dza, ma mbəzli məəti məəti vəgha ni na, mbaꞌa ghəshi mbəlishi kwəriŋ.
7 Os espíritos imundos saíam de muitos, dando gritos, e muitos paralíticos e mancos foram curados.
8 Dzəghwa ki, mbaꞌa mbəzli vəshishi dalala mbə məlmə va tsəgha.
8 Assim, houve grande alegria naquela cidade.
9 Dzəghwa, mbaꞌa tsahwəti ndə niy nza tiɓa mbə məlmə va, Shimaŋw, kə məndi kaa slən tsa ci. Ndə məni shi maɗaŋa maɗaŋa ni ghəci niy nza, ka dza her ka Samari tərəŋw va shi ka na vaa məni. Ka ntsa dikə tsa ghəci niy ɓəti ghən tsa ci.
9 Um homem chamado Simão vinha praticando feitiçaria durante algum tempo naquela cidade, impressionando todo o povo de Samaria. Ele se dizia muito importante,
10 Ma mbəzli gwanashi mbə məlmə va na, ka fə ghən ta kwəma ci va, ndərazhi lə mətikwəkwər gwaꞌa. Ma kə ghəshiy ni na: «Kay zal tsay, hyala nə məndi bərci dikə na, kə məndi slən tsa nzə na ntsa» kə ghəshi.
10 e todo o povo, do mais simples ao mais rico, dava-lhe atenção e exclamava: "Este homem é o poder divino conhecido como Grande Poder".
11 Ghəshi na war ka fə ghən tərəŋw, ta kwəma ci va sa nzana ghala kwataŋata ghəci dzamti her kwa shi lə shi maɗaŋa ci va niy məni na.
11 Eles o seguiam, pois ele os havia iludido com sua mágica durante muito tempo.
12 Ma sa ɓanavə ghəshi nefer shi kaa Yəwən kwəma wəzə na va gəzanshi Fəlipəə dzəkən njasa sləkə Hyala mbəzli lə dzəkən slən tsa Yesəw Kəristəw na, mbaꞌa məndi mananatishi *batem, zhər lə miꞌi gwaꞌa.
12 No entanto, quando Filipe lhes pregou as boas novas do Reino de Deus e do nome de Jesus Cristo, creram nele, e foram batizados, tanto homens como mulheres.
13 Ya Shimaŋw ci kwərakwə na, mbaꞌa ɓanavə nəfə tsa ci kaa Yesəw. Dzəghwa mbaꞌa məndi mananati batem kwərakwə. Ləy hwəm sa mananati məndi batem na, mbaꞌa nzəyəy kwasəbə Fəlipə, sa dzashi her ci va shi məni Fəlipə lə bərci Hyala, shi dimədimə ni lə shiy cipə kwəma dikə dikə na.
13 O próprio Simão também creu e foi batizado, e seguia a Filipe por toda parte, observando maravilhado os grandes sinais e milagres que eram realizados.
14 Ma sa favə *ka kwal Yesəw va niy nza mbə məlmə Zherəwzalem, a ka Samari zləɓavə kwəma Hyala, kə məndi na, mbaꞌa ghəshi ghwənashi kar Piyer lə Zhaŋ ngəshi.
14 Os apóstolos em Jerusalém, ouvindo que Samaria havia aceitado a palavra de Deus, enviaram para lá Pedro e João.
15 Dza kar Piyer sa tsəhəshi ghəshi mbə Samari na, tapə ghəshi ta cəꞌwəə dzəkən mbəzliy ɓanavə nefer shi kaa Yesəw, ta mbə ghəshiy kwəmavə *Safə tsa Hyala ɗewɗew tsa.
15 Estes, ao chegarem, oraram para que eles recebessem o Espírito Santo,
16 Sa nzana kalaa səkway Safə tsa Hyalaa dzəkən ndə mbə shi ya tsamaɓa ci di. War lə slən tsa Yesəw Ndə sləkəpə məndi niy mananatishi batem gwaꞌa tsəgha.
16 pois o Espírito ainda não havia descido sobre nenhum deles; tinham apenas sido batizados em nome do Senhor Jesus.
17 Dza kar Piyer lə Zhaŋ ki, mbaꞌa ghəshi fanakənshi dividivi shi, dzəghwa mbəzli va mbaꞌa ghəshi kwəmavə Safə tsa Hyala gwanashi tsəgha.
17 Então Pedro e João lhes impuseram as mãos, e eles receberam o Espírito Santo.
18 Ma sa nay Shimaŋw Safə tsa Hyala dzay dzəmbə mbəzli va sa fanakənshi ka kwal Yesəw dividivi na, dza na tsəgha, ka ɓanshi gəna kaa mbəzli va.
18 Vendo Simão que o Espírito era dado com a imposição das mãos dos apóstolos, ofereceu-lhes dinheiro
19 Ma kə ngəshi na: «Ndaram bərci məni ghwəy ni shini li shi kwərakwə! Ma sa kee fə nee dəvəə dzəkən ndə kwərakwə na, nza ghəci kwəmavə Safə tsa Hyala ɗewɗew tsa» kə.
19 e disse: "Dêem-me também este poder, para que a pessoa sobre quem eu impuser as mãos receba o Espírito Santo".
20 Ma kə Piyer kaa ngəci na: «Kwəɗəp pə gha zaŋa lə gəna ghata gwaꞌa. Tə sa bərkəti gha, a məndiy mbay pavə vəli vəlipə Hyala tə gəna, pə gha.
20 Pedro respondeu: "Pereça com você o seu dinheiro! Você pensa que pode comprar o dom de Deus com dinheiro?
21 Gha na na ghay, kwəma gha mbə sləni məni ghəy na ya jəw tsətsəw. Sa nzanay mənəy nəfə tsa gha ɗewɗew kwa kwəma Hyalaw.
21 Você não tem parte nem direito algum neste ministério, porque o seu coração não é reto diante de Deus.
22 Ə pə gha zhəghanavə hwəm kaa zəzə kwəma gha na gəmgəm na, a gha cəꞌwə va Ndə sləkəpə, nda nza naa pəlaŋa mbə nəfə tsa ciy dzəkən kwəma təkə nəfə tsa gha na gəmgəm na.
22 Arrependa-se dessa maldade e ore ao Senhor. Talvez ele lhe perdoe tal pensamento do seu coração,
23 Sa nzanay, e nay, a nəfə tsa gha təhəy va ndərəm tsa ꞌyaghwakəghwak tsa, *kwəma jikir na sləwaŋa na» kə.
23 pois vejo que você está cheio de amargura e preso pelo pecado".
24 Ma kə Shimaŋw na: «Cəꞌwəram Ndə sləkəpə dəꞌwə ghən tsa ghwəy vantaa shiy ya kwətiŋ mbə shi gəzəkə ghwəy va səəkəə dzəkənee» kə.
24 Simão, porém, respondeu: "Orem vocês ao Senhor por mim, para que não me aconteça nada do que vocês disseram".
25 Dzəghwa kar Piyer ki ləy hwəm kwəma va tsəgha, ka gəzanshi kwəma Ndə sləkəpə kaa mbəzli, ka ndəgha fətiy dzəkən. Ma sa kəɗishi ghəshi na, dza ghəshi ka zhashiy zhəmbə məlmə Zherəwzalem. Ma ghəshi mbə kwal na, mbaꞌa ghəshi gəzəy Yəwən kwəma wəzə na dzar mbə giwahi tə hiɗi ka Samari ɗaŋ.
25 Tendo testemunhado e proclamado a palavra do Senhor, Pedro e João voltaram a Jerusalém, pregando o evangelho em muitos povoados samaritanos.
26 Ma tə nahwəti vici na, mbaꞌa ndə kwal tsa Ndə sləkəpə təzliy kaa Fəlipə, ma kə ngəci na: «Sati a gha dzəghwa kwa kwal tsaa səəkə mbə Zherəwzalem ta dzəghwa məlmə Gaza. Ma kwal tsa vay, sa mbə gamba na» kə.
26 Um anjo do Senhor disse a Filipe: "Vá para o sul, para a estrada deserta que desce de Jerusalém a Gaza".
27 Dza Fəlipə tsəgha maɗ maɗiy, ka nəw kwal tsa va. Ma ghəci mbə kwal sa nə na tsaꞌ kə na, ndə tsahwəy, ma ntsa va na, ndə ghəra sləni ngwəmna tsa ka Etiyəwpiy ghəci, ntsa tsəꞌwamti məndi mbaꞌam fəy ta ndəghwə gəna mazə, maliy sləkə hiɗi ka Etiyəwpiy, Kandasə, kə məndi kaa slən tsa nzə. Ntsa va sləkə na gəna nzə gwanata. Ma ntsa vay, mbə məlmə Zherəwzalem niy səəkə na mbə tsəfəkwə kwa kwəma Hyala.
27 Ele se levantou e partiu. No caminho encontrou um eunuco etíope, um oficial importante, encarregado de todos os tesouros de Candace, rainha dos etíopes. Esse homem viera a Jerusalém para adorar a Deus e,
28 Na dzay naa jighi, ghəci mə sharet mənzəy, kala jangə shiy ghəci kwa zliya tsasliti *Ezay ndə gəzə kwəma Hyala.
28 de volta para casa, sentado em sua carruagem, lia o livro do profeta Isaías.
29 Ma kə *Safə tsa Hyala kaa Fəlipə ki na: «Mbala, kətəghəvaŋaa dzəvəgha sharet va ndəkwə ndəkwə» kə.
29 E o Espírito disse a Filipe: "Aproxime-se dessa carruagem e acompanhe-a".
30 Dza Fəlipə, ka kəsli bali, mbaꞌa kətəghəvay dzəvəgha. Ma fa na na, ntsa va mbə jangə zliya ndə Hyala Ezay. Ma kə Fəlipə ngəci na: «Ka favə kwəma jangə gha va, gha sana tsəna?» kə.
30 Então Filipe correu para a carruagem, ouviu o homem lendo o profeta Isaías e lhe perguntou: "O senhor entende o que está lendo? "
31 Ma kə ntsa va na: «Njaa kee mbay favə, kala pəraslikəvəriɗa shi ɗi na gəzə ndə shəka?» kə. Dza na tsəgha, ka cəꞌwə Fəlipə a ghəci dzəməə nzəyəy vəgha, mbaꞌa Fəlipə dzəməy.
31 Ele respondeu: "Como posso entender se alguém não me explicar? " Assim, convidou Filipe para subir e sentar-se ao seu lado.
32 Ma pətsa jangə na va shiy ti kwa zliya vay, avanta kwəma gəzə məndi ti:
32 O eunuco estava lendo esta passagem da Escritura: "Ele foi levado como ovelha para o matadouro, e como cordeiro mudo diante do tosquiador, ele não abriu a sua boca.
33 Dza mbəzli mbaꞌa ghəshi panakən haꞌwə.
33 Em sua humilhação foi privado de justiça. Quem pode falar dos seus descendentes? Pois a sua vida foi tirada da terra".
34 Ma kə ndə ghəra sləni ngwəmna tsa va kaa Fəlipə na: «Ə cəꞌwəŋee, gəzara, dzəkən wa gəzə *ndə gəzə kwəma Hyala tsa kwəma na tay? Dzəkən ghən tsa ci shəkənaa? Naa dzəkən tsahwəti ndə na?» kə.
34 O eunuco perguntou a Filipe: "Diga-me, por favor: de quem o profeta está falando? De si próprio ou de outro? "
35 Ma kə Fəlipə na: «Dzəkən Yesəw gəzə məndi kwəma va» kə ngəci. Dza na mbaꞌa gəzanavə Yəwən kwəma wəzə naa dzəkən Yesəw.
35 Então Filipe, começando com aquela passagem da Escritura, anunciou-lhe as boas novas de Jesus.
36 War ma ghəshi mbə nəw kwal tsa shi va tsəgha na, mbaꞌa ghəshi kəsashi yam, ma kə ndə ghəra sləni ngwəmna tsa va na: «Avanashi yam, ka mbay ghaa məntəra *batem sana sa?» kə.
36 Prosseguindo pela estrada, chegaram a um lugar onde havia água. O eunuco disse: "Olhe, aqui há água. Que me impede de ser batizado? "
37 Ma kə Fəlipə kaa ngəci na: «War mbaꞌa pə gha ɓanavə nəfə tsa gha kaa Yesəw gwaꞌay, ta mbay dzee məntəŋa batem» kə. A kə ntsa va na: «Yə, e ɓanavə nəfə tsee, e zləɓati lə nəfə tsee gwanay, Yesəw *Kəristəwəy, Zəghwə Hyala na» kə.
37 Disse Filipe: "Você pode, se crê de todo o coração". O eunuco respondeu: "Creio que Jesus Cristo é o Filho de Deus".
38 Dza na mbaꞌa garəti sharet ci, mbaꞌa ghəshi səkwashi bakanashiy dzəmbə yam. Kar Fəlipə lə ndə ghəra sləni ngwəmna tsa va. Dzəghwa mbaꞌa Fəlipə mananati batem.
38 Assim, deu ordem para parar a carruagem. Então Filipe e o eunuco desceram à água, e Filipe o batizou.
39 Ma sa səəməshi ghəshi kwa yam na, dza Safə tsa Ndə sləkəpə tsaŋ ɓanti Fəlipə vəgha ntsa va. Kala zhini ghəciy nay ghwəla. Ma ghəci naci ki na, war ka nəw kwal tsa ci ghəci lə vəshi tərəŋw.
39 Quando saíram da água, o Espírito do Senhor arrebatou Filipe repentinamente. O eunuco não o viu mais e, cheio de alegria, seguiu o seu caminho.
40 Ma sa ɓəvə Safə tsa Hyala Fəlipə naci ki na, mbaꞌa dzaa tsahwəy mbə məlmə Azətə. Mbaꞌa kafəy tiɓa ta dzəmbə məlmə Shezare, ma ghəci mbə kwal na, mbaꞌa gəzanshi Yəwən kwəma wəzə na kaa mbəzli mbə məlmə dzar na mbə gwaꞌa.
40 Filipe, porém, apareceu em Azoto e, indo para Cesaréia, pregava o evangelho em todas as cidades pelas quais passava.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.