Atos 12
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs AAI
1 Me wɨ im mɨtɨk iuwe gavman King Herot kinɨn naanmɨpre mɨt neit Isrel, hɨrak kewaank mɨt han ne weiwɨk me God.
1 Nati ana veya’amaim Herod busuruf sabuw afa hina ekalesia ana kou’ayamaim hima’am bow fatum bai’akir kakafin maiyow itih.
2 Hɨrak keithis Jems, Jon nɨkik kɨrak, katɨp mɨt ne ami nɨrak hɨr nerekir teruk kɨrak kewen keket.
2 Naatu John tuwah James uwih hibai kaiyomaim hiyi morob.
3 Hɨrak kaa, hɨrak Herot kertei mɨt ne Isrel han yaaik neriuwe menmen hɨrak epei kɨrɨakem, hɨrak wen kɨrɨak menmen enum. Hɨrak keithis Pita kewisɨk kekre wɨnak enuk me wɨ mɨt nererik han tewenɨn menmen, hɨr naam bret yis mekrerem au.
3 Iti na’atube sinaf Jew sabuw hibiyasisir itih, basit, Faraw Wanawanan Yeast En ana hiyuw hi’aa ana mar eo Peter hibai hifatum.
4 Hɨrak kewis Pita kekre wɨnak enuk, mɨt ne ami naanmɨprewek. Hɨr mɨt nar 16 hɨr nenkehan nɨre tekyaait tekyaait (4) naanmɨpre Pita wɨtaan wanewik wɨtaan wanewik. Herot han kitet wɨ mɨt nererik han tewenɨn menmen hɨr naam menmen epei au, hɨrak kaksiupanek kakno witeik mɨt yapɨrwe nanɨrek hɨr nantɨp nare nankɨp.
4 Peter hibai hifafatum ufunamaim hibai hin dibur hiyari’iy, baiyowayah etei 16 hima’uh hima.
5 Mɨt ne ami wen naanmɨpre Pita, te mɨt miyapɨr yapɨrwe ne weiwɨk me God hɨr nitehi God iuwe te kakɨkepik.
5 Imih Peter diburamaim hibotan hima, baise ekaleisia dogoroh tutufin etei God isan hiyoyoban.
6 Wɨtaan wɨ miutɨp mɨtɨk King Herot kaknen kakɨthis Pita kakno wit mɨt yapɨrwe nanɨrek nankɨp, me wɨtaan ik Pita kɨwaai kekre mɨtɨkɨt wik te ami ketɨn ke nɨmɨn, hɨr newis sen me ain wik mewik, mari hispɨnam me ami ek, pɨnam mari ami ek. Mɨt ami han naanmɨpre ya weipɨr ke wɨnak enuk eik e.
6 Nati gugumin ta’imon Pilate yayakitifuw mar tatot tibatiyimih, Peter baise ma’utenayah orot rou’ab hai founamaim uman rororon chain hi’utan. Naatu au waraunane i ma’utenayah umah hi’utan naatu i matan fot in. Dibur etawan auman ma’utenayah hibat hikakaif.
7 Hɨr naanmɨpre ya weipɨr, ensel ke God kerp en kɨre si merhɨhe meit haau ek. Hɨrak mɨtɨk ensel kewis his mau yapɨr ke Pita kekotɨtek ketpɨwek kar ik: “Ti ekrit waswas.” Hɨrak epei ketpim, sen menke mɨnaaiwɨr his mɨrak.
7 Naniyan meyemeye Regah ana tounamatar run bat naatu marakaw bar wanawanan kusisiar re, tounamatar Peter tuwabun bai ibunibun eo, “Mata enuw kumisir saife.” Mar ta’imonamo Peter uman chain hiha’obow hire. Tounamatar na Peter ebibunibun|alt="Angel awaking Peter" src="cn01953B.tif" size="col" loc="Act 12.7" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="12.7"
8 Hɨram mɨnaaiwɨr his mɨrak, Ensel pɨke ketpɨwek kar ik: “Ti enke klos mit tokim eriuwet su mit.” Pita kɨrɨakem epei au, ensel ketpɨwek kar ik: “Ti eriuwet saket kit ti eisɨsa enen.”
8 Imaibo tounamatar Peter iu, “A faifuw kwiyoun naatu a baibiyon kwiyoun.” Peter na’atube sinaf naatu tounamatar eo, “A faifuw tafan baibiyon naiw kufifin naatu kwi’ufnunu.”
9 Pita kisesik kɨnaaiwɨr wɨnak enuk ken wit eik. Hɨrak kepɨtari menmen ensel kɨrɨakem hɨram werek o au. Hɨrak han kitet hɨrak kɨwaai kɨtyak.
9 Peter i’ufunun hairi hitit dibur bar ufunane hire, baise Peter men kafa’imo so’ob tounamatar abisa sisinaf, i notanot i mimim rouw.
10 Hɨrakɨt tɨnaaiwɨr weipɨr ke han ke nɨmɨn. Epei au, hɨrakɨt tɨnaaiwɨr weipɨr ke han ke wit eik ere tiun weipɨr wɨsenuk ke ain ke nɨwa kɨkaisiu ke wit Jerusalem. Weipɨr eik au tokik keit te hɨrekes kɨkaisiu, hɨrakɨt ten wit eik. Hɨrakɨt tekiuwe ya, ensel keweikɨnhis kɨre nɨme kɨnaiwɨrek,
10 Hitit ma’utenayah etawan wan hibatabat naatu etawan bairou’abin hibatabat hinatabirih. Naatu hina etawan gagamin in bar merar titit awanamaim hitit, etawan akisin botawiy hitit ef yan hire. Ef nati hibutitiy hin yomaninamaim hitit, basit tounamatar sa’iwa’an.
11 Ensel kɨnaaiwɨr Pita, hɨrak kertei mekam epei man te hɨrak katɨp kar ik: “Hi hertei werek. God kesiuwe ensel kɨrak ketauhis keriya hi hɨnaaiwɨr menmen Herot ketike mɨt ne Isrel han kitet nanrekyewem.”
11 Peter imaibo matan to iwa’an eo, “Turobe, iti sawar i anababatun ayu isou matar. Regah ana tounamatar iyafar Herod ana fairane naatu Jew sabuw sawar abisa hinotanot mataramih i umahine ayu iyawasu.
12 Hɨrak han kitet menmen im ere werek, hɨrak ken wɨnak ke Maria, miye pe mɨtɨk Jon Mak, mɨt yapɨrwe nererik neit ein hɨr nitehi God me Pita.
12 Peter ana not kukubunai ufunamaim na John Mark hinah Mary ana bar tit. Nati’imaim sabuw moumurih na’in hiru’ay hima hiyoyoyoban.
13 Pita kan kerp weipɨr ke wɨnak keit witeik keretɨt weipɨr keket teruk. Mɨte niuk mɨre Roda hɨre wɨrɨak menmen weit pewek im au, hɨre wan wawɨr keimɨn keretɨt weipɨr keket teruk.
13 Peter na etawan ufunane bat rukikitar, naatu bowabow babitai wabin Rhoda etawan botawiyinamih na.
14 Hɨre wen menep witehi war ik: “Ti keimɨn?” Hɨrak kekɨke tonɨk mekre nɨkɨp mɨre hɨre wertei hɨrak Pita. Hɨre wertei hɨrak Pita, hɨre han yaaik wesiuknen wen ein wɨkaisiu weipɨr au, watɨp mɨt en war ik: “Pita kerp witeik.”
14 Baise Peter fanan i’inan ana maramaim yan wanawanan yasisir awan karatan etawan botawiyina’e i matabir nunuw run e’af eo, “Peter na ufun ebatabat.”
15 Hɨr newenuwehi nar ik: “Ti hetaritari.” Au, hɨre weptɨp yapɨrwe war ik: “Hɨrak kerp witeik.” Hɨr natɨp nar ik: “Au, hɨrak au, hɨmɨn kɨrak kerekek.”
15 Sabuw hi’u, “O anot i kwaris.” Baise i ana yanibebemaim, imih hio, “Nati i Peter ayubin.”
16 Hɨr wen natɨpan, Pita wen keretɨt weipɨr te hɨr nare nanɨno nanɨrek. Hɨr nɨkaisiu weipɨr nɨrek hɨr nehɨnhɨn.
16 Baise Peter bat rurukikitar etawan hibotawiy, naatu hi’i’itin ana veya hifofofor men kafaita.
17 Hɨr nehɨnhɨn nesike yaanmi, Pita kɨkɨam his kesiyor hɨrak katɨp kar ik: “Yi eikintɨp.” Epei au, hɨrak ketpor karkeik Mɨtɨk Iuwe God ketɨwekhis keriyaak kan kɨnaaipɨs wɨnak enuk ke gavman. Hɨrak ketpor menmen im epei au, hɨrak ketpor kar ik: “Yi eino eitɨp Jems ketike naiu yinan han hɨm im hi epei hetpiyem.” Hɨrak ketpor epei au, hɨrak kɨnaaiwɨr wit ik kɨrɨr ken wit hak kɨsawɨn kau en.
17 Peter umanamaim iman awah bofot naatu Regah mi’itube diburane bobotait hai tur eowen, “Iti i James ana tur kwana’owen naatu taitu auman hai tur kwana’owen.” Imaibo ihamiyih tit efan ta’amaim in.
18 Maain wanewik epei man, mɨt ne ami neit wɨnak enuk hɨr nekrit han enuk wɨsenuk hɨr natɨp nitehiyan nar ik: “Pita ken neiyɨn?”
18 Mar auman baiyowayah wanawanahimaim kasiy gagamin na’in matar, taiyuwih hibabatiyih hio, “Peter isan mi’itube’emih iti na’atube matar?”
19 Mɨtɨk iuwe King Herot kesiuwe mɨt ne ami han hɨr nɨnetnɨwek nɨetnɨwek au. Hɨr nɨnetnɨwek au, Herot kitehi mɨt kerek naanmɨpre Pita hɨr nepɨtari menmen te hɨrak han enuk katɨp mɨt ne ami han nantorhis neriyei neri nanɨno nanɨnɨp nani. Epei au, Herot kɨnaaiwɨr provins Judia kekiuwe ken wit Sisaria.
19 Herod kwararih hin hinuwih, baise men hitita’ur. Basit ma’utenayah orot nah 16 buwih ibabatiyih sawar eo hibow hin hirouw himorob.
20 Mɨtɨk iuwe King Herot kepu wit Sisaria, hɨrak han enuk keriuwe mɨt ne wit Taia ketike wit Saidon. Hɨr nerteiyek in ek hɨrak kaknen te hɨr mɨt han nan nererik nen nanɨr King Herot. Hɨr nɨpiun ein, hɨr ninɨn natɨp mɨtɨk niuk mɨrak Blastas kerek naanmɨpre menmen me wɨnak ke King Herot, hɨr netpɨwek menmen hɨr hanhan menmen me nɨpaa hɨr netike King Herot han enuk neriuwehan hɨram nepei werek emɨt. Hɨr netpɨwek epei au, hɨr nen nɨr King Herot nitɨwekhi enkiyan enu enɨt nentar hɨr neit menmen me wit King Herot naanmɨprewem.
20 Herod ana yaso’ar gagamin na’in Taiya naatu Sidon sabuw isah biyaso’aso’ar. Imih sabuw kou’ay hibai Herod itinamih hina. Wantoro’ot aiwob ana orot gagamin wabin Blastus yan hiyi rabon isahine bat imaibo hina Herod biyan hitit tufuw isan hifefeyan. Anayabin hai tafaram ana bay i Herod ana tafaramane nan.
21 Me wɨ hɨrak nepei kɨmat, mɨtɨk iuwe Herot keriuwet laplap me mɨtɨk iuwe hɨrak keiyɨm kakɨr mɨt, hɨrak kan kau yeno mɨrak me gavman katɨp mɨt hɨm mɨrak.
21 Veya hirurubin na’atube aiwob hai gub ana faifuw bai iyoun ana urama’ama’amaim mare ma sabuw isah binan.
22 Hɨrak katɨp epei au, mɨt hɨr nɨnap natɨp nar ik: “Hɨrak katɨp kɨpre God kerekek. Kɨre mɨtɨk au.
22 Sabuw tur hinonowar hio, “Iti men orot ebibinanumih, baise god.”
23 Wasenum hɨrak mɨtɨk ensel ke God kenip Herot hɨrak kɨnap kentar hɨrak ap keweni ketpor, “Hi God au, hi mɨtɨk kerekek.” Henek mɨre pɨnike maak tu kɨrak te hɨrak kaa.
23 Mar ta’imon Regah ana tounamatar Herod rab re morob biyan motamot hi’an morob, anayabin sabuw bora’aten hibitin men bai God itinimih.
24 Te mɨt miyapɨr yapɨrwe nerer wit wit nemtau hɨm me God hɨr nisesim.
24 Naatu God ana tur ra’at tasasar tit sabuw etei hinowar.
25 Banabas ketike Sol hɨrakɨt tewet mɨt neit wit Jerusalem pewek. Me wɨ im hawɨ ap kan te menmen me ni mɨr ap mewo au. Hɨrakɨt tewɨr pewek epei au, hɨrakɨt teithis Jon Mak ketikeret pɨke tekiuwe ten wit Antiok.
25 Barnabas, Saul hairi hai bowabow hibisawar ufunamaim Jerusalemane himatabir maiye John Mark hibai bairi hin.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.