Mateus 9

Nyɩhyɛ Fʋfɔlɛʼn (ANY) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 M'ɔ yɔlɩ sɔ'n, Zozi kɔ fʋ ɛlɛɛ nɩn anun, ɔ kɔ kpɛ asue'n ɔ kɔ sa kɔ hɔ yɩ́ kulo nɩn asʋ.
1 Jesus entrou num barco, voltou para o lado oeste do lago e chegou à sua cidade .
2 Ɔ juli ɛbɛlɛ a, bɛ kɔ sʋa bubuluwafʋɛ kʋn nʋn yɩ́ ɛbɛɛ'n kʋalaa bɛ kɔ bɛlɛ yɩ́. Mɔ Zozi nwunlin kɛ menian sɔ'n-mɔ le dedi'n, ɔ kɔ se bubuluwafʋɛ'n kɛ: “Mɩ́n wa, gua wɔ́ ahʋnlɩn asɩ. Nyanmɩan a fa wɔ́ ɛtɛ nɩn a hye wɔ́.”
2 Então algumas pessoas trouxeram um paralítico deitado numa cama. Jesus viu que eles tinham fé e disse ao paralítico:
3 Anɩn *mala nɩn asʋ mgbain'n mmie-mɔ wɔ ɛbɛlɛ. Bɛ kɔ han yɩ́ bɛ́ ti anun kɛ: “Sʋanlan ɛhɩ a jʋjɔ a tia Nyanmɩan.”
3 Aí alguns mestres da Lei começaram a pensar: — Este homem está
4 Zozi nwunlin bɛ́ ajʋnlɩn'n. Yɩ́ nwan: “Nzukɛ ati yɛ̂ ɛmɔ le ajʋnlɩn nvuin sʋa-mɔ ɛmɔ ati anun ɔ?
4 Porém Jesus sabia o que eles estavam pensando e disse:
5 Sɛ mɩn se kɛ: ‘B'a fa wɔ́ ɛtɛ'n b'a hye wɔ́’ a, ɛmɔ nnwun man nun. Nan sɛ mɩn se kɛ: ‘Jasʋ nanndɩ’, nán ɔ yɔ sɔ a,
5 O que é mais fácil dizer ao paralítico: “Os seus pecados estão perdoados” ou “Levante-se e ande”?
6 anɩn ɛmɔ a nwun yɩ́ kɛ *Mân Baa'n le tunmin asɩɛ nɩn asʋ ɛwa, ɔ fa ɛtɛ ce.” Ɛhɩ a, ɔ se bubuluwafʋɛ'n kɛ: “Jasʋ, fa wɔ́ ɛbɛɛ'n kɔ wɔ́ awulo!”
6 Pois vou mostrar a vocês que eu, o Então disse ao paralítico:
7 Zozi hanlɩn sɔ ala, sʋanlan'n kɔ jasʋ ɔ kɔ hɔ yɩ́ awulo.
7 O homem se levantou e foi para casa.
8 Mɔ meninsʋnman'n nwunlin yɩ́ sɔ'n, esulo hanlɩn bɛ́. Bɛ́ kɔ la Nyanmɩan asɩ, ɔ sanlɩn kɛ ɔ'a fa tunmin sʋa ɔ'a man kulo menian'n-mɔ.
8 Quando o povo viu isso, ficou com medo e louvou a Deus por dar esse poder a seres humanos.
9 Ɛhɩ anzin, Zozi fi ɛbɛlɛ ɔ kɔ hɔ. Mɔ ɔ 'sɩn kɔ'n, ɔ kɔ nwun kɛ bian kʋn tɩ lɩka mɔ bɛ dide ajule'n. Bian sɔ'n, bɛ fɛlɛ yɩ́ Matie. Zozi nwan: “Matie, si mɩ́n sʋ!” Ɔ hanlɩn sɔ a, Matie kɔ jasʋ kɔ si yɩ́ sʋ.
9 Jesus saiu dali e, no caminho, viu um cobrador de impostos, chamado Mateus, sentado no lugar onde os impostos eram pagos. Jesus lhe disse: Mateus se levantou e foi com ele.
10 Ɛlɛhʋn kʋn Matie kɔ fɛlɛ Zozi alɩɛ. Mɛlɛ m'ɔ nʋn yɩ́ menian'n-mɔ bɛ gua tɔbɩlɩ nɩn anwʋn bɛ 'didi'n, bɛ́ dɔʋn mɔ bɛ dide ajule'n, nʋn menian mɔ bɛ́ asɩtanlan'n tɩ man kpa'n kɔ a kɔ tɛtanlan tɔbɩlɩ nɩn anwʋn bie.
10 Mais tarde, enquanto Jesus estava jantando na casa de Mateus, muitos cobradores de impostos e outras pessoas de má fama chegaram e sentaram-se à mesa com Jesus e os seus discípulos.
11 Nan mɔ *Falisifʋɛ'n-mɔ nwunlin yɩ́ sɔ'n, bɛ kɔ bisa Zozi menian'n-mɔ kɛ: “Nzukɛ ati yɛ̂ ɛmɔ amɩn'n nʋn bɛ́ mɔ bɛ dide ajule, ɔ nʋn menian mɔ bɛ́ asɩtanlan tɩ man kpa'n yɛ̂ bɛ lɛ didi'n?”
11 Alguns fariseus viram isso e perguntaram aos discípulos: — Por que é que o mestre de vocês come com os cobradores de impostos e com outras pessoas de má fama?
12 Mɔ Zozi tɩlɩ ɛjɔlɛ sɔ'n, yɩ́ nwan: “Bɛ́ mɔ bɛ ndɩ man akpɔlɛ'n yɛ̂ bɛ kpʋnndɛ ayile ɛyɔlɛfʋɛ ɔ, nan nán bɛ́ mɔ bɛ tɩ akpɔlɛ nɩn ɔ.
12 Jesus ouviu a pergunta e respondeu:
13 Ɛhɛlɛ Ɛjɔlɛ'n lɩka mɔ b'a hɛlɛ yɩ́ kɛ Nyanmɩan nwan: Mɩn kulo kɛ menian'n-mɔ nwun anwunnvoe bɛ́ afian ɔ tala tɛɛ ɛyɩɛ nɩn anwʋn ninnge'n mɔ bɛ yɔ bɛ man mɩ́n'n. Ɛjɔlɛ sɔ'n, ɛmɔ hɔ́ súan nán bɛ tɩ́ yɩ́ bʋ kpa.” Mɔ Zozi hanlɩn sɔ'n, ɛsɛ yɩ́ nwan: “Nán sɛsɛfʋɛ'n-mɔ ati yɛ̂ m malɩ ɔ, nan ɛtɛfʋɛ'n-mɔ ati ɔ.”
13 Vão e procurem entender o que quer dizer este trecho das
14 Ɛhɩ, Zʋan menian'n-mɔ walɩ tʋlɩ Zozi a, bɛ́ nwan: “Yɛ nʋn *Falisifʋɛ'n-mɔ yɛ di abuala titi. Nan nzukɛ ati yɛ̂ wɔ́ menian dɩɛ'n-mɔ nni man abuala'n bie'n?”
14 Então os discípulos de João Batista chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Por que é que nós e os
15 Mɔ bɛ bisalɩ kosuan sɔ'n, Zozi kɔ bua bɛ́ kɛ: “Mɛlɛ mɔ atɔnvɔlɛ bian'n nʋn yɩ́ manngʋn-mɔ gua atɔnvɔlɛ nɩn abʋ'n, ɛmɔ jʋnlɩn kɛ menian sɔ'n-mɔ alʋa 'bɔ bɛ́ nwʋn? Cɛcɛ, bɛ́ lʋa mmɔ man bɛ́ nwʋn. Nan cɩan mɔ bɛ kɔ le atɔnvɔlɛ bian'n fi bɛ́ sa nun'n, ɛbɛlɛ nɩn anun yɛ̂ bɛ 'di abuala ɔ.
15 Jesus respondeu:
16 “Sʋanlan fɩ́ɩ́ nva man ndafuin fʋfɔlɛ nda man ɛtanlan daba nun. Sɛ ɔ yɔ yɩ́ sɔ a, ndafuin fʋfɔlɛ'n 'sua ɛtanlan daba'n biekun. Sian anɩn yɩ́ bɔɛ nɩn a yɔ kpili a tala daba dɩɛ'n.
16 — Ninguém usa um retalho de pano novo para remendar uma roupa velha; pois o remendo novo encolhe e rasga a roupa velha, aumentando o buraco.
17 Bɛ nva man nzan fʋfɔlɛ bɛ ngua man kpolo kotoku daba nun. Sɛ bɛ yɔ yɩ́ sɔ a, kpolo kotoku'n 'sua ɔ sɛcɩ yɛ̂ nzan'n kʋsʋ 'butu. Nan nzan fʋfɔlɛ'n, bɛ gua yɩ́ kpolo kotoku fʋfɔlɛ nun. Yɩ́ dɩɛ anɩn kpolo kotoku o, nzan o, bɛ kʋala yɩ́ kʋalaa fa sie.”
17 Ninguém põe vinho novo em
18 Anɩn Zozi anʋan wɔ sʋ ɔ tɛ kan ɛjɔlɛ ɔ tɛ kele bɛ́. Zufʋ'n-mɔ kpain'n kʋn walɩ a, ɔ kɔ kʋtʋ Zozi anyunnun ɛbɛlɛ, yɩ́ nwan: “Mɩ́n wa balasua nɩn a wu kɩkaala. Yɩ́ ti, bala nán fa wɔ́ sa fua yɩ́ nwʋn maan ɔ hɩ́n.”
18 Enquanto Jesus estava falando ao povo, um chefe religioso chegou perto dele, ajoelhou-se e disse: — A minha filha morreu agora mesmo! Venha e ponha as mãos sobre ela para que viva de novo.
19 Bian'n hanlɩn sɔ a, Zozi nʋn yɩ́ menian'n-mɔ kɔ jasʋ bɛ kɔ si yɩ́ sʋ.
19 Então Jesus foi com ele, e os seus discípulos também foram.
20 Mɔ bɛ 'kɔ'n, anɩn balasua kʋn wɔ menian'n-mɔ anun, ɔ li Zozi anzin. Moja a tu balasua sɔ'n dede afʋɛ bulu nʋn nnyuan. Ɔ kɔ hyʋɩn kɔ kpunnge Zozi, ɔ kɔ han yɩ́ taladɩɛ nɩn anʋan'n.
20 Certa mulher, que fazia doze anos que estava com uma hemorragia, veio por trás de Jesus e tocou na barra da capa dele.
21 Ɔ sanlɩn kɛ yɩ́ kunnun ɛlɔ, yɩ́ nwan: “Sɛ mɩn nyan yɩ́ taladɩɛ'n bɔbɔ mɩn kan yɩ́ a, mɩ́n nwʋn 'sa.”
21 Pois ela pensava assim: “Se eu apenas tocar na capa dele, ficarei curada.”
22 Zozi tʋlɩ yɩ́ nyɩn yɩ́ nzin m'ɔ nwunlin bala'n, yɩ́ nwan: “Mɩ́n wa balasua, gua wɔ́ ahʋnlɩn asɩ, nán wɔ́ dedi nɩn a man wɔ́ nwʋn a sa.” Ɛbɛlɛ ala, bala nɩn anwʋn kɔ sa.
22 Jesus virou, viu a mulher e disse: E naquele momento a mulher ficou curada.
23 Mɔ Zozi juli Zufʋ kpain nɩn awulo ɛbɛlɛ m'ɔ nwunlin abile mma'n-mɔ nʋn awɔ́lɛ mma'n-mɔ'n, yɩ́ nwan:
23 Depois Jesus foi para a casa do chefe religioso. Quando viu os que tocavam música fúnebre e viu a multidão numa confusão geral,
24 “Ɛmɔ fi ɛwa bɛ fíte, nán batʋnman'n wuli man, ɔ lɛ dafɩ.” Zozi hanlɩn sɔ a, menian'n-mɔ kɔ tu kɔ gua bɛ kɔ sɩlɩ yɩ́.
24 disse: Então começaram a caçoar dele.
25 Mɔ bɛ manlɩn menian'n-mɔ fitelɩ yuelɩ'n, Zozi kɔ wʋlʋ sua nɩn anun ɛlɔ, ɔ kɔ sɔ talua kaan nɩn asa, talua'n kɔ jasʋ.
25 Logo que a multidão saiu, Jesus entrou no quarto em que a menina estava, pegou-a pela mão, e ela se levantou.
26 Mɔ talua'n jasʋlɩ'n, ɛjɔlɛ sɔ'n hɔlɩ dede ɔ juli mân sɔ'n lɩka kʋalaatin.
26 E a notícia a respeito disso se espalhou por toda aquela região.
27 Ɛhɩ, Zozi fi ɛbɛlɛ hɔlɩ, nan mɛlɛ mɔ ɔ 'kpɛ nun sɩn'n, anyɩnsinlinwafʋɛ nnyuan kɔ si yɩ́ sʋ, bɛ le ɛtɛtɩan. Bɛ́ nwan: “Belemgbin *Davidi awa, nwun yɛ́ nwʋn anwunnvoe!”
27 Jesus saiu daquele lugar, e no caminho dois cegos começaram a segui-lo, gritando: —
28 Mɔ Zozi juli yɩ́ awulo'n, anyɩnsinlinwafʋɛ'n-mɔ kɔ kpunnge yɩ́ nwʋn ɛbɛlɛ, nán ɔ'a bisa bɛ́ kɛ: “Asʋ ɛmɔ de di kɛ mɩn kʋala mɩn man ɛmɔ anwʋn sa ɔ?”
28 Assim que Jesus entrou em casa, os cegos chegaram perto dele. Então ele perguntou: — Sim, senhor! Nós cremos! — responderam eles.
29 Ɛhɩ a, Zozi kɔ fua bɛ́ nyɩn'n, yɩ́ nwan: “Ɛmɔ dedi nɩn anwʋn, man ɔ yɔ́ sɔ mán ɛmɔ!”
29 Jesus tocou nos olhos deles e disse:
30 Ɛbɛlɛ ala, bɛ́ nyɩn'n-mɔ kɔ tike tike. Zozi kɔ jʋjɔ aminle sʋ kɔ hele bɛ́, yɩ́ nwan: “Ɛmɔ tíe yɩ́ kpa, nán bɛ man sʋanlan fɩ́ɩ́ anzʋ tɩ.”
30 E os olhos deles ficaram curados. Aí Jesus ordenou com severidade:
31 Nan mɔ anyɩnsinlinwafʋɛ nnyuan sɔ'n fi ɛbɛlɛ hɔlɩ'n, bɛ kɔ bɔ Zozi anwʋn ɛjɔlɛ ɛbɛlɛ mân sɔ nɩn anun lɩka kʋalaatin.
31 Porém eles foram embora e espalharam as notícias a respeito de Jesus por toda aquela região.
32 Anyɩnsinlinwafʋɛ'n-mɔ hɔlɩ ala, bɛ kɔ fa sʋanlan kʋn bɛ kɔ bɛlɛ Zozi. Sʋanlan sɔ'n, wawɛ ɛtɛ wɔ yɩ́ nun, ɔ man ɔ ngʋala man jʋjɔ.
32 Quando eles foram embora, algumas pessoas levaram a Jesus um homem que não podia falar porque estava dominado por um demônio.
33 Mɔ Zozi tuli wawɛ ɛtɛ'n, sʋanlan'n kɔ jʋjɔ. Ɔ sinlin menian'n-mɔ anwʋn. Bɛ́ nwan: “Yɛ nwunlin man like sʋa bie lé Izalayɛ mân nɩn anun!”
33 Logo que o demônio foi expulso, o homem começou a falar. Todos ficaram admirados e afirmavam: — Nunca vimos em Israel uma coisa assim!
34 Nan mɔ *Falisifʋɛ'n-mɔ nwunlin yɩ́ sɔ'n, bɛ́ nwan: “Wawɛ ɛtɛ'n-mɔ kpain'n y'ɔ man yɩ́ tunmin m'ɔ fa tu wawɛ ɛtɛ'n-mɔ ɔ.”
34 Mas os fariseus diziam: — O chefe dos demônios é quem dá a esse homem poder para expulsar demônios.
35 Zozi nanndɩlɩ kulo mgbili'n-mɔ ɔ nʋn ngangan'n-mɔ asʋ, ɔ hehelɩ menian'n-mɔ ninnge Zufʋ'n-mɔ asɔnɩn sua'n-mɔ anun. Ɔ bɔlɩ Ɛjɔlɛkpa'n m'ɔ tʋ de Anwunno Belemgbin Mân'n ɔ helelɩ bɛ́. Bɛ́ mɔ ewue ngacile ngacile kʋalaa wɔ bɛ́ nwʋn'n, Zozi manlɩn bɛ́ nwʋn salɩ.
35 Jesus andava visitando todas as cidades e povoados. Ele ensinava nas sinagogas , anunciava a boa notícia sobre o Reino e curava todo tipo de enfermidades e doenças graves das pessoas.
36 Mɔ Zozi nwunlin meninsʋnman'n, bɛ́ nwʋn yɔlɩ yɩ́ anwunnvoe. Ɔ sanlɩn kɛ b'a fɛ, ɛsɛ bɛ́ nwʋn a bubu bɛ́. Bɛ tɩ kɛ mmʋa mɔ bɛ le man bʋa ɛnɩanfʋɛ ɔ.
36 Quando Jesus viu a multidão, ficou com muita pena daquela gente porque eles estavam aflitos e abandonados, como ovelhas sem pastor.
37 Ɛhɩ a, ɔ kɔ han kɔ hele yɩ́ menian'n-mɔ kɛ: “Ebo'n tɩ kpili, nan kʋsʋ ajunmanfʋ'n-mɔ a nzʋn man.
37 Então disse aos discípulos:
38 Yɩ́ ti, ɛmɔ sɛ́lɛ ebo nɩn asʋ mɩnlɩan'n maan ɔ gúa ajunmanfʋ dɔʋn yɩ́ ebo nɩn asʋ.”
38 Peçam ao dono da plantação que mande mais trabalhadores para fazerem a colheita.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.