Lucas 23
Nyɩhyɛ Fʋfɔlɛʼn (ANY) vs NTLH
1 Ɛhɩ, mgbain'n-mɔ kʋalaa kɔ jasʋ, bɛ nʋn Zozi kɔ hɔ *Pilatɩ aja sʋ.
1 Em seguida o grupo todo se levantou e levou Jesus para Pilatos.
2 Pilatɩ anyunnun ɛbɛlɛ, bɛ kɔ bɔ yɩ́ bʋ bɛ kɔ tʋn yɩ́ ɛsʋan kɛ: “Sʋanlan ɛhɩ lɛ kele yɛ́ mân nɩn anun menian'n-mɔ atɩn ɛtɛ. Ɔ kan kele bɛ́ kɛ nán man bɛ tua ajule'n bɛ man belemgbin Sezaa. Ɛsɛ yɩ́ nwan yɩ́ muonun ɔ tɩ *Kilisi, Belemgbin Ngʋandefʋɛ.”
2 Lá, começaram a acusá-lo, dizendo: — Pegamos este homem tentando fazer o nosso povo se revoltar, dizendo a eles que não pagassem impostos ao Imperador e afirmando que ele é o
3 Mɔ bɛ hanlɩn sɔ'n, Pilatɩ kɔ bisa Zozi kɛ: “Asʋ Zufʋ'n-mɔ belemgbin'n y'ɔ le wɔ́ ɔ?”
3 Aí Pilatos perguntou a Jesus: — Você é o rei dos judeus? Jesus respondeu:
4 Mɔ Zozi bualɩ ɛhɩ'n, Pilatɩ kɔ kaci yɩ́ nyɩn tɛɛyɩfʋɛ mgbain'n-mɔ nʋn meninsʋnman nɩn anwʋn ɛlɔ. Yɩ́ nwan: “Mɩn nnwun man like ɛtɛ mɔ sʋanlan ɛhɩ a yɔ ɔ.”
4 Então Pilatos disse aos chefes dos sacerdotes e à multidão: — Não encontro nenhum motivo para condenar este homem.
5 Nan mɔ Pilatɩ hanlɩn sɔ'n, bɛ kɔ han bɛ kɔ fua sʋ kɛ: “Ɔ kele yɛ́ mân nɩn anun menian'n-mɔ atɩn ɛtɛ maan bɛ jasʋ awaa akɔmɩn anun. Ɔ'a bɔ yɩ́ bʋ Galile mân nɩn anun ɛlɔ, ɔ'a sɩn Zude mân'n lɩka kʋalaatin dede ɔ'a ju Zoluzalɛmʋn ɛwa.”
5 Mas eles insistiram: — Ele está causando desordem entre o povo em toda a Judeia. Ele começou na Galileia e agora chegou aqui.
6 Mɔ Pilatɩ tɩlɩ ɛjɔlɛ sɔ'n, ɔ kɔ bisa bɛ́ kosuan kɛ: “Yɩ́ ti, sʋanlan ɛhɩ fi Galile mân nun?”
6 Ouvindo isso, Pilatos perguntou: — Este homem é da Galileia?
7 M'ɔ tɩlɩ kɛ Zozi fi belemgbin Elɔdɩ mân nɩn anun'n, ɔ man bɛ nʋn Zozi kɔ hɔ Elɔdɩ aja sʋ ɛlɔ. Ɔ sanlɩn kɛ, tɛmʋn sɔ'n, anɩn belemgbin Elɔdɩ kʋsʋ fi Galile ɔ a Zoluzalɛmʋn ɛbɛlɛ.
7 Quando soube que Jesus era da região governada por Herodes, Pilatos o mandou para ele, pois Herodes também estava em Jerusalém naquela ocasião.
8 Mɔ Elɔdɩ nwunlin Zozi'n, ɔ lili yɩ́ nwʋn fɛ. Ɔ sanlɩn kɛ bɛ kan Zozi ɛjɔlɛ'n m'ɔ tɩtɩ'n, nán ɛnɛ bie ɔ. Kʋsʋ ɔ nyanlɩn man atɩn bɛ́ nnyuan bɛ́ nyɩn yialɩ man lé. Elɔdɩ jʋnlɩn kɛ anɩn Zozi 'ba yɔ asinbɛnwʋn like kʋn kele yɩ́.
8 Herodes ficou muito contente quando viu Jesus, pois tinha ouvido falar a respeito dele e fazia muito tempo que queria vê-lo. Ele desejava ver Jesus fazer algum milagre.
9 Ɔ kɔ bisa bisa Zozi kosuan dɔʋn kpa. Nan kʋsʋ Zozi ngɔ bua man ɛjɔlɛ fɩ́ɩ́.
9 Então fez muitas perguntas a Jesus, mas ele não respondeu nada.
10 Anɩn tɛɛyɩfʋɛ mgbain'n-mɔ nʋn mala nɩn asʋ mgbain'n-mɔ wɔ ɛbɛlɛ. Ɛsʋan mɔ bɛ tʋnlɩn Zozi'n, ɔ tɩ man nzɛmɩndɛ.
10 Os chefes dos sacerdotes e os mestres da Lei se apresentaram e fizeram acusações muito fortes contra Jesus.
11 Elɔdɩ nʋn yɩ́ nzalafʋ'n-mɔ kɔ bu Zozi sʋanlan mgban mgban, bɛ kɔ gʋlʋ yɩ́ nwʋn. Elɔdɩ kɔ man bɛ kɔ fa taladɩɛ kanlanman kʋn bɛ kɔ wula Zozi. Ɔ kɔ man bɛ nʋn Zozi kɔ sa kɔ hɔ Pilatɩ anwʋn ɛlɔ.
11 Herodes e os seus soldados zombaram de Jesus e o trataram com desprezo. Puseram nele uma capa luxuosa e o mandaram de volta para Pilatos.
12 Cɩan sɔ kʋnmgba'n, Elɔdɩ nʋn Pilatɩ bɛ kacili amanngʋan. Daba, anɩn bɛ́ munnyuan bɛ nni man.
12 Naquele dia Herodes e Pilatos, que antes eram inimigos, se tornaram amigos.
13 Ɛhɩ, Pilatɩ kɔ yia *tɛɛyɩfʋɛ mgbain'n-mɔ, Izalayɛ mân nɩn asʋ mgbain'n-mɔ nʋn bagua'n.
13 Pilatos reuniu os chefes dos sacerdotes, os líderes judeus e o povo
14 Ɔ kɔ fa kɔ tʋ bɛ́ nyunnun kɛ: “Ɛmɔ a fa sʋanlan ɛhɩ a bɛlɛ mɩ́n kɛ ɔ kele menian'n-mɔ atɩn ɛtɛ. Ɛmɔ anyunnun ɛwa, m'an bisa yɩ́ kosuan. Mɩn nnwun man ɛtɛ fɩ́ɩ́ mɔ ɔ'a yɔ, mɔ yɩ́ ti yɛ̂ ɛmɔ a tʋn yɩ́ ɛsʋan'n.
14 e disse: — Vocês me trouxeram este homem e disseram que ele estava atiçando o povo para fazer uma revolta. Pois eu já lhe fiz várias perguntas diante de todos vocês, mas não encontrei nele nenhuma culpa dessas coisas de que vocês o acusam.
15 Elɔdɩ kʋsʋ a nnwun man ɛtɛ mɔ ɔ'a yɔ ɔ. Ɔ sanlɩn kɛ, ɔ a man bɛ nʋn yɩ́ a sa a a yɛ́ nwʋn ɛwa. Mɔ yɛ nwun yɩ́ nun'n y'ɔ le kɛ sʋanlan ɛhɩ yɔlɩ man ɛtɛ fɩ́ɩ́ m'ɔ di kɛ bɛ kun yɩ́ ɔ.
15 Herodes também não encontrou nada contra ele e por isso o mandou de volta para nós. Assim, é claro que este homem não fez nada que mereça a pena de morte.
16 Yɩ́ ti, mɩn 'ba man bɛ fin yɩ́ mgbele nán mɩn yaci yɩ́ nun.” [
16 Eu vou mandar que ele seja chicoteado e depois o soltarei.
17 Bɛ 'di *Pakɩ fɛtɩ biala, ɔ di kɛ Pilatɩ man bɛ yɩ bɛ́ mɔ b'a gua bɛ́ fiadɩ nɩn anun kʋn.]
17 [Na Festa da Páscoa, Pilatos tinha o costume de soltar algum preso, a pedido do povo.]
18 Nan mɔ Pilatɩ hanlɩn kɛ ɔ 'man bɛ fin Zozi mgbele nán ɔ yaci yɩ́ nun'n, bɛ́ kʋalaa bɛ́ nʋan kɔ yɔ kʋn, bɛ lɛ tɛtɩan bɛ kan kɛ: “Man bɛ hún sʋanlan ɛhɩ! Yaci Balabasɩ nun man yɛ́!”
18 Aí toda a multidão começou a gritar: — Mata esse homem! Solta Barrabás para nós!
19 (Bɛ tʋlɩ Balabasɩ fiadɩ, ɔ sanlɩn kɛ ɔ kɔ man kulo nɩn asʋ menian'n-mɔ kɔ jasʋ awaa akɔmɩn anun, ɛsɛ ɔ kɔ hun sʋanlan.)
19 Barrabás tinha sido preso por causa de uma revolta na cidade e por assassinato.
20 Kɛmɔ afɩ Pilatɩ kulo kɛ ɔ yaci Zozi nun'n, ɔ kɔ bisa bɛ́ kosuan biekun.
20 Então Pilatos, querendo soltar Jesus, falou outra vez com a multidão.
21 Anɩn menian'n-mɔ tɛ tɛtɩan. Bɛ́ nwan: “Bʋbɔ yɩ́ kʋlʋwa sʋ! Bʋbɔ yɩ́ kʋlʋwa sʋ!”
21 Mas eles gritavam mais ainda: — Crucifica! Crucifica!
22 Ɛsɛ Pilatɩ kɔ bisa bɛ́ kosuan biekun. Yɩ́ kpɛ̂ nsan nɩn asʋ, yɩ́ nwan: “Nyɔlɩɛ ɛtɛ benin yɛ̂ ɔ'a yɔ ɔ? Mɩn nnwun man ɛtɛ mɔ ɔ'a yɔ, m'ɔ di kɛ bɛ kun yɩ́ ɔ. Ɛhɩka ati, mɩn 'ba man bɛ fin yɩ́ mgbele nán mɩn yaci yɩ́ nun.”
22 E Pilatos disse pela terceira vez: — Mas qual foi o crime dele? Não vejo neste homem nada que faça com que ele mereça a pena de morte. Vou mandar que ele seja chicoteado e depois o soltarei.
23 Bɛ ngɔ li man ɛjɔlɛ'n mɔ Pilatɩ lɛ kan kele bɛ́ nɩn anwʋn bie. Anɩn bɛ lɛ tɛtɩan sɛlɛ kpa bɛ kan bɛ kele Pilatɩ kɛ ɔ mán bɛ bʋ́bɔ Zozi kʋlʋwa sʋ. Bɛ le ɛtɛtɩan dede Pilatɩ kɔ kpati kɔ sɩn bɛ́ atɩn dɩɛ nɩn asʋ.
23 Porém eles continuaram a gritar bem alto, pedindo que Jesus fosse crucificado; e a gritaria deles venceu.
24 Ɔ kɔ le bɛ́ ɛjɔlɛ'n kɔ tʋ nun.
24 Pilatos condenou Jesus à morte, como pediam.
25 Ɔ kɔ yaci Balabasɩ nun. Ɔ sanlɩn kɛ Balabasɩ sɔ'n m'ɔ manlɩn menian'n-mɔ jasʋlɩ awaa akɔmɩn anun ɛsɛ ɔ hunlin sʋanlan mɔ bɛ tʋlɩ yɩ́ fiadɩ'n, yɩ́ yɛ̂ menian'n-mɔ bisalɩ Pilatɩ kɛ ɔ yáci yɩ́ nun ɔ. Mɔ Pilatɩ yɩlɩ Balabasɩ'n, ɔ falɩ Zozi wulalɩ bɛ́ sa nun kɛ bɛ yɔ́ yɩ́ kɛ bɛ kulo ɔ.
25 E soltou o homem que eles queriam — aquele que havia sido preso por causa de revolta e de assassinato. E entregou Jesus para fazerem com ele o que quisessem.
26 Mɛlɛ mɔ bɛ nʋn Zozi 'kɔ'n, bɛ nʋn bian kʋn kɔ yia, ɔ fi yɩ́ ebolo. Bɛ fɛlɛ bian sɔ'n Simʋn. Ɔ fi kulo'n mɔ bɛ fɛlɛ yɩ́ Silɛnɩn nɩn asʋ. Nzalafʋ'n-mɔ kɔ hyɩ yɩ́, bɛ kɔ fa Zozi kʋlʋwa'n bɛ kɔ sʋa yɩ́ kɛ ɔ fá ɔ sí Zozi sʋ.
26 Então os soldados levaram Jesus. No caminho, eles encontraram um homem chamado Simão, da cidade de Cirene, que vinha do campo. Agarraram Simão e o obrigaram a carregar a cruz, seguindo atrás de Jesus.
27 Anɩn bagua nɩn anun menian dɔʋn kpa si Zozi sʋ, bɛ nʋn mmalasua-mɔ. Anɩn mmalasua sɔ'n-mɔ lɛ sun Zozi bɛ yɩ awɔ́lɛ.
27 Uma grande multidão o seguia. Nela havia algumas mulheres que choravam e se lamentavam por causa dele.
28 Zozi kɔ kpɛ yɩ́ nyɩn bɛ́ nwʋn ɛlɔ, yɩ́ nwan: “Zoluzalɛmʋn mmalasua, nán bɛ sun mɩ́n! Ɛmɔ sún bɛ́ nwʋn nʋn bɛ́ mma'n-mɔ!
28 Jesus virou-se para elas e disse:
29 Ɔ sanlɩn kɛ mɛlɛ'n lɛ ba mɔ menian'n-mɔ 'ba han kɛ: ‘Nyila hán mmalasua mɔ bɛ tɩ mʋta, bɛ́ mɔ bɛ wʋlɩ man baa lé, ɔ nʋn bɛ́ mɔ bɛ nnʋanlɩn man baa lé'n!’
29 Porque chegarão os dias em que todos vão dizer: “Felizes as mulheres que nunca tiveram filhos, que nunca deram à luz e que nunca amamentaram!”
30 Mɛlɛ sɔ'n, menian'n-mɔ 'ba han kele mmʋka'n-mɔ kɛ: ‘Mmʋka, ɛmɔ túlu bɛ gúa yɛ́ sʋ!’ Ɛsɛ bɛ 'kan bɛ kele kʋnngʋnlʋnman'n-mɔ kɛ: ‘Ɛmɔ fá yɛ́ fɩ́a!’
30 Chegará o tempo em que todos vão dizer às montanhas: “Caiam em cima de nós!” E dirão também aos montes: “Nos cubram!”
31 Mɩ́n mɔ n dɩ kɛ baka ɛmanlan'n, sɛ bɛ lɛ yɔ mɩ́n sʋa a, anɩn ɛmɔ mɔ bɛ tɩ kɛ baka yʋlʋwa'n, yɩ́ dɩɛ bɛ ngan man ɛmɔ ɛjɔlɛ kʋ́n!”
31 Porque, se isso tudo é feito quando a lenha está verde, o que acontecerá, então, quando ela estiver seca?
32 Mɛlɛ mɔ bɛ nʋn Zozi 'kɔ'n, anɩn kodiawu nnyuan kʋsʋ wɔ nun. Bɛ lɛ kɔ a hun bɛ́.
32 Levaram também dois criminosos para serem mortos com Jesus.
33 Bɛ hɔlɩ dede mɔ bɛ juli lɩka'n mɔ bɛ fɛlɛ yɩ́ “Tile kangɔ'n”, bɛ kɔ bʋbɔ Zozi kʋlʋwa nɩn asʋ ɛbɛlɛ. Ɛsɛ bɛ kɔ bʋbɔ kodiawu nnyuan'n kʋsʋ kʋlʋwa sʋ. Nunhan kʋn wɔ Zozi fama sʋ, nunhan kʋn kʋsʋ wɔ yɩ́ bɛ̂ sʋ.
33 Quando chegaram ao lugar chamado “A Caveira”, ali crucificaram Jesus e junto com ele os dois criminosos, um à sua direita e o outro à sua esquerda.
34 [Mɔ bɛ bʋbɔlɩ Zozi kʋlʋwa nɩn asʋ'n, yɩ́ nwan: “Mɩ́n Sɩ, yaci bɛ́ nwʋn sa ce bɛ́. Ɔ sanlɩn kɛ bɛ nzɩ man mɔ bɛ lɛ yɔ ɔ.”] Nzalafʋ'n-mɔ kɔ hyʋɩn tondo bɛ kɔ hye yɩ́ nwʋn taladɩɛ'n-mɔ.
34 [Então Jesus disse: Em seguida, tirando a sorte com dados, os soldados repartiram entre si as roupas de Jesus.
35 Bagua'n jin ɛbɛlɛ ɔ lɛ nɩan. Zufʋ mgbain'n-mɔ lɛ kan bɛ gʋlʋ Zozi anwʋn kɛ: “Ɔ a le ɛhɩnlɩn-mɔ ati, yɩ́ mɔ yɩ́ nwan ɔ tɩ Kilisi'n, Belemgbin Ngʋandefʋɛ'n, mɔ Nyanmɩan a yɩ yɩ́'n, ɔ lé yɩ́ muonun yɩ́ nwʋn e!”
35 O povo ficou ali olhando, e os líderes judeus zombavam de Jesus, dizendo: — Ele salvou os outros. Que salve a si mesmo, se é, de fato, o
36 Nzalafʋ'n-mɔ kʋsʋ kɔ gʋlʋ yɩ́ nwʋn. Bɛ kɔ hyʋɩn yɩ́ nwʋn ɛlɔ, bɛ kɔ man yɩ́ nzannvin.
36 Os soldados também zombavam de Jesus. Chegavam perto dele e lhe ofereciam vinho comum
37 Bɛ́ nwan: “Sɛ Zufʋ'n-mɔ belemgbin'n y'ɔ le wɔ́ a, de wɔ́ muonun wɔ́ nwʋn e!”
37 e diziam: — Se você é o rei dos judeus, salve a você mesmo!
38 Bɛ kɔ hɛlɛ ɛjɔlɛ bɛ kɔ bɔ yɩ́ ti sʋ ɛbɛlɛ kɛ: “Sʋanlan ɛhɩ tɩ Zufʋ'n-mɔ belemgbin.”
38 Na cruz, acima da sua cabeça, estavam escritas as seguintes palavras: “Este é o Rei dos Judeus”.
39 Kodiawu nnyuan'n mɔ b'a bʋbɔ bɛ́ kʋlʋwa nɩn asʋ'n, bɛ́ nunhan kʋn kɔ kpɛ yɩ́ nzʋba kɛ: “Nán Kilisi'n, Belemgbin Defʋɛ'n y'ɔ le wɔ́ ɔ? De wɔ́ ti nán de yɛ́ kʋsʋ yɛ́ ti e!”
39 Um dos criminosos que estavam crucificados ali insultava Jesus, dizendo: — Você não é o Messias? Então salve a você mesmo e a nós também!
40 Kodiawu kʋn'n kɔ totua yɩ́ manngʋn'n, yɩ́ nwan: “Ɛ nzulo man Nyanmɩan!
40 Porém o outro o repreendeu, dizendo: — Você não
41 Yɛ́ epinnian dɩɛ'n mɔ bɛ lɛ pinnin yɛ́'n, yɩ́ nyɩn ɔ. Ɔ sanlɩn kɛ yɛ́ nyɔlɩɛ'n-mɔ anwʋn yɛ̂ bɛ lɛ nɩan bɛ pinnin yɛ́ ɔ. Nan yɩ́ mɔ bɛ lɛ pinnin yɩ́ kɛ yɛ́'n, ɔ'a nyɔ man like ɛtɛ.”
41 A nossa condenação é justa, e por isso estamos recebendo o castigo que nós merecemos por causa das coisas que fizemos; mas ele não fez nada de mau.
42 M'ɔ hanlɩn sɔ yuelɩ'n, ɔ kacili yɩ́ nyɩn Zozi anwʋn ɛlɔ a, yɩ́ nwan: “Zozi, man wɔ́ ti kácɩ mɩ́n mɛlɛ mɔ ɛ 'di belemgbin'n.”
42 Então disse: — Jesus, lembre de mim quando o senhor vier como Rei!
43 Zozi nwan: “Mɩɩn kan yɩ́ ananhɔlɛ mɩn kele wɔ́ kɛ, ɛnɛ, ɛ nʋn mɩ́n yɛ 'tanlan Nyanmɩan anwʋn ɛlɔ.”
43 Jesus respondeu:
44 Anɩn b'a bɔ kɔ yɔ sɛnzɛjinlan, mân nɩn anun lɩka kʋalaatin kɔ lu dede eyua dɔɛ nsan.
44 Mais ou menos ao meio-dia o sol parou de brilhar, e uma escuridão cobriu toda a terra até as três horas da tarde.
45 Sɛnzɛ'n kɔ fɩa bɔkɔɔ. Mgbenun ɛtanlan'n m'ɔ wɔ Nyanmɩan Sua Nwannzan-nwannzan nɩn anun'n kɔ sua sɛsɛ nnyuan.
45 E a cortina do Templo se rasgou pelo meio.
46 Zozi kɔ tɩan nun sɛlɛ kpa, yɩ́ nwan: “Baba, mɩɩn fa mɩ́n ɛkala'n mɩn wula wɔ́ sa nun.” M'ɔ hanlɩn sɔ nɩn ala y'ɔ wuli ɔ.
46 Aí Jesus gritou bem alto: Depois de dizer isso, ele morreu.
47 Mɔ *Lɔmʋn nzalafʋ kpain'n nwʋnlin yɩ́ sɔ'n, ɔ kɔ yɩ Nyanmɩan ayɛ kɛ: “Ɔ tɩ ananhɔlɛ, sʋanlan ɛhɩ tɩ sɛsɛfʋɛ.”
47 Quando o oficial do exército romano viu o que havia acontecido, deu glória a Deus, dizendo: — De fato, este homem era inocente!
48 Bɛ́ kʋalaa mɔ bɛ tuli woo bɛ walɩ nɩanlɩn Zozi ehuan'n, bɛ nwunlin ɛjɔlɛ m'ɔ walɩ ɔ. Sɩan'n mɔ bɛ 'sa bɛ kɔ'n, anɩn afɩ alʋabɔ a han bɛ́.
48 Todos os que estavam reunidos ali para assistir àquele espetáculo viram o que havia acontecido e voltaram para casa, batendo no peito em sinal de tristeza.
49 Zozi amanngʋn'n-mɔ, bɛ́ nʋn mmalasua'n-mɔ mɔ bɛ si yɩ́ sʋ sunmin Galile mân nɩn anun'n, bɛ jin mʋa yɛ̂ bɛ lɛ nɩan ɔ.
49 Todos os amigos de Jesus e as mulheres que o tinham seguido desde a Galileia ficaram de longe, olhando tudo aquilo.
50 Anɩn Zufʋ'n-mɔ kpain kʋn wɔ ɛbɛlɛ. Bɛ fɛlɛ yɩ́ Zozɛfʋ. Ɔ fi Zufʋ kulo'n mɔ bɛ fɛlɛ yɩ́ Alimate nɩn asʋ. Ɔ tɩ sʋanlan mɔ yɩ́ ti anun tɩ kpa ɛsɛ ɔ tɩ sɛsɛ.
50 — ausente —
51 Bɛ hɔlɩ yialɩ mɔ Zufʋ mgbain'n-mɔ 'fa Zozi anwʋn ajʋnlɩn ɛtɛ'n, Zozɛfʋ sɔ nɩn a mgbɩnlɩn man. Ɔ sanlɩn kɛ yɩ́ dɩɛ, ɔ lɛ nwʋnndɛ Nyanmɩan Belemgbin Mân'n.
51 — ausente —
52 Ɔ kɔ hɔ kɔ tʋ Pilatɩ ɔ kɔ sɛlɛ Zozi fuin'n.
52 José foi e pediu a Pilatos o corpo de Jesus.
53 Mɔ Pilatɩ manlɩn atɩn'n, Zozɛfʋ kɔ yɩ Zozi fuin'n fi kʋlʋwa nɩn asʋ. Ɔ kɔ fa kisaan kɔ fʋfɔ yɩ́ nwʋn ɔ kɔ hɔ kɔ sie yɩ́ sɛka kʋn anun. Sɛka sɔ'n, b'a koto yɩ́ ɛbʋta nun, ɛsɛ anɩn bɛ sielɩ man sʋanlan nun lé.
53 Então tirou o corpo da cruz e o enrolou num lençol de linho. Depois o colocou num túmulo cavado na rocha, que nunca havia sido usado.
54 Cɩan sɔ'n tɩ yâ. Yɩ́ nɔsʋba, anɩn ɛnwʋnmɩan ele cɩan'n lɛ bɔ yɩ́ bʋ.
54 Isso foi na sexta-feira, e já estava para começar o sábado.
55 Mmalasua'n-mɔ mɔ anɩn bɛ si Zozi sʋ sunmin Galile mân nɩn anun'n, bɛ nʋn Zozɛfʋ y'ɔ hɔlɩ sɛka nɩn asʋ ɔ. Bɛ nɩanlɩn sɛka'n ɔ nʋn kɛ bɛ kpɩnlɩn bɛ sielɩ Zozi'n.
55 As mulheres que haviam seguido Jesus desde a Galileia foram com José e viram o túmulo e como Jesus tinha sido colocado ali.
56 M'ɔ yɔlɩ sɔ yuelɩ'n, bɛ kɔ sa bɛ kɔ hɔ awulo. Bɛ kɔ kpʋnndɛ kpʋnndɛ alufanlan nʋn anatɩlɩ-mɔ mɔ bɛ 'fa bɛ sesie Zozi fuin'n. Bɛ kɔ le bɛ́ ɛnwʋnmɩan *ɛnwʋnmɩan ele cɩan'n kɛ mala'n kele'n.
56 Depois voltaram para casa e prepararam perfumes e óleos para passar no corpo dele. E no sábado elas descansaram, conforme a
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.