Marcos 8
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH
1 Arltang arrpenhel tjerrtj map Jesu-warn arraw-irretj-alpek. Mern ingkerrek kel ywerrekarleng, Jesu kwertengerl kwerenh mapeh ntangkelhek, inenh rang ilek,
1 Pouco tempo depois, ajuntou-se outra vez uma grande multidão. Como eles não tinham nada para comer, Jesus chamou os discípulos e disse:
2 “Nhenh map kel arltang rrpwetj nwernehel-ayeng anek mern-kweny angayel. Yeng-artek ineh ltarrp-irrem.
2 — Estou com pena dessa gente porque já faz três dias que eles estão comigo e não têm nada para comer.
3 Tjerrtj arrpenh map kwenh mer ntwarreng petjekarl. Thang apek inenh lyet angayel mer-warn lanthemeng, inang apek tjeyel ampwerrehetjeng.”
3 Se eu os mandar para casa com fome, eles vão cair de fraqueza pelo caminho, pois alguns vieram de longe.
4 Kwertengerl mapel renh ilek, “Mer nhenh-artek rrkwal anthwerr. Nthenheham nwern mern inetjenh, tjerrtj nhenh map anhwerlk-iletjeh?”
4 Os discípulos perguntaram: — Como vamos encontrar, neste lugar deserto, comida que dê para toda essa gente?
5 Jesu-el inenh pawenhek, “Mern nthakentjam arrehantherr-henh intem?” Inang renh ilek, “Mern 7 war.”
5 — Quantos pães vocês têm? — perguntou Jesus. — Sete! — responderam eles.
6 Jesu-el tjerrtj arwenth inenh ilek, inang aherneh arrernelhetjeh. Kwereng rang mern 7 inenh inemel, rang Altjerr-warn angkek, mern arlkwetjeh-anngernt. Kwereng mern inenh ltwakemel rang mern ngkweltj inenh kwertengerl mapeh anthek, tjerrtj ineh irrarnp-iletjeh.
6 Aí Jesus mandou o povo sentar-se no chão. Depois pegou os sete pães e deu graças a Deus. Então os partiu e os entregou aos discípulos, e eles os distribuíram ao povo.
7 Ineh ker irrpenng rrpwetj intek. Rang Altjerr renh ker irrpenng ineh pawenhek. Rang kwertengerl mapeh anthek, tjerrtj mapeh irrarnp-iletjeh.
7 Eles tinham também alguns peixinhos. Jesus deu graças a Deus por eles e mandou que os discípulos os distribuíssem.
8 Tjerrtj map inang mern ker irrpenng arwenth arlkwemel anhwerlk-irrek. Ingkern inang arlkwekarl-penh ampeny kwetjemel, kwertengerl inang 7 pantheh arlwelemel arrernek. Tjerrtj map inarl mern ker irrpenng arlkwekarl, inartek anek 4,000. Jesu-el tjerrtj inenh mer-warn alpetjeh lanthek.
8 Todos comeram e ficaram satisfeitos; e os discípulos ainda encheram sete cestos com os pedaços que sobraram.
9 — ausente —
9 As pessoas que comeram eram mais ou menos quatro mil. Jesus mandou o povo embora,
10 Kwer-penh rang boat antjerl-alhek kwertengerl kwerenh map-akert. Inang boat-el alhek kwatj alay itep arrpenh-warn, mer Dalmanuth-warn.
10 e, logo depois, subiu no barco com os seus discípulos, e foi para a região de Dalmanuta.
11 Artwang Pharisee rrpwetj petjek, Jesu-el-ayeng angkerretjeh. Inang renh arrkernemel pawenhek, “Twer alker-areny ngkwengenh nwerneh mernay!”
11 Alguns fariseus chegaram e começaram a falar com Jesus. Eles queriam conseguir alguma prova contra ele e por isso pediram que ele fizesse um milagre para mostrar que o seu poder vinha mesmo de Deus.
12 Jesu rang angerr ahey-angkek. Rang inenh pawenhek, “Arrantherr yengenh kweteth arlkarem, arrantherrenh twer tjengenh mernetjeh. Itja, thang arrantherrenh itja kwet mernetjenh.”
12 Jesus deu um grande suspiro e disse:
13 Rang inenh imperl-alhek. Rang weth boat-eh antjemel rang kwatj alay-angkwerr boat-el alhek arrwengak iter-warn, kwertengerl kwerenh map-akert.
13 Então Jesus foi embora. Ele subiu no barco e voltou para o lado leste do lago.
14 Arrwekel kwertengerl map-artek mern arrpenheh angwerrerl-alhek. Inang mern nyentant-akert boat-warn antjerl-alhek.
14 Os discípulos haviam esquecido de levar pão e só tinham um pão no barco.
15 Inang alhep-alhekarleng, Jesu-el inenh alhel-aremel ilek, “Arrantherr-artek artwang Pharisee mapeng King Herod-eng arelhetjeh. Angketj inehenh-artek anem mern arlwar-ilenh-ilenh-artek.”
15 Jesus chamou a atenção deles, dizendo:
16 Kwertengerl map angketj nhenh-penh angkerrek. Lakenh inang ilerrek, “Nwern mern itja angek. Rartek nwernenh lakenh ilek.”
16 Aí os discípulos começaram a dizer uns aos outros: — Ele está dizendo isso porque não temos pão.
17 Jesu rang kel kaltj anek, angketj inarl angkerretjam-arleh. Rang inenh pawenhek, “Wenhengarl arrantherr mern-penh angkerrem? Arrantherr kwenh itja angketj tjengenh alhengk-arem! Arrantherr irlpang marnt kwetam?
17 Jesus ouviu o que eles estavam dizendo e perguntou:
18 Arrantherr anem annga-akert. Wenheng arrantherr ywarn arem? Arrantherr anem irlpang-akert. Wenhengam arrantherr ywarn awem? Arrantherr mern nheng-penh angwerrekam?
18 Vocês têm olhos e não enxergam? Têm ouvidos e não escutam? Não lembram
19 Panth nthakentjam arrantherr arlwelek mern ngkweltj-akert, nheng tharl tjerrtj 5,000 wantekarl mern 5-el?” Inang renh ilek, “12 panth kwenh.”
19 dos cinco pães que eu parti para cinco mil pessoas? Quantos cestos cheios de pedaços vocês recolheram? Eles responderam: — Doze.
20 Jesu-el inenh weth pawenhek, “Panth nthakentjam arrantherr mern ngkweltj arlwelek, tjerrtj 4,000 thang wantekarleng mern 7-el?” Inang renh ilek, “7 panth kwenh.”
20 Jesus perguntou outra vez: Eles responderam: — Sete.
21 Rang inenh pawenhemel ilek, “Wenh-penh yeng angkem? Arrantherr angketj tjengenh itja kwet alhengk-arem!”
21 Então Jesus perguntou:
22 Jesu kwertengerl kwerenh map-akert Bethsaida town-warn alhek. Mer-areny mapel artwang pweng nyent Jesu-warn angetjek. Tjerrtj inang Jesu pawenhek, rang artwang pweng renh arnpetjeh.
22 Depois Jesus e os discípulos chegaram ao povoado de Betsaida. Algumas pessoas trouxeram um cego e pediram a Jesus que tocasse nele.
23 Jesu-el artwang renh iltjang rrkwemel town-eng keth-warn angek. Jesu-el apelh arrernek artwang pweng-henh anngarleh. Jesu-el iltjang artwang kwer-warn arrernemel, renh pawenhek, “Ntwang apek arem?”
23 Ele pegou o cego pela mão e o levou para fora do povoado. Então cuspiu, passou a saliva nos olhos do homem, pôs a mão sobre ele e perguntou:
24 Artwang rang angkek, “Yew, thang tjerrtj map arem arrkay-arrkay war.”
24 O homem olhou e disse: — Vejo pessoas; elas parecem árvores, mas estão andando.
25 Jesu-el iltjang kwerenh weth arrernek artwang pweng-henh anngarleh. Artwang rang anngang mwerremeh-irrek. Rang kel keth arek.
25 Jesus pôs outra vez as mãos sobre os olhos dele. Dessa vez o cego olhou firme e ficou curado; aí começou a ver tudo muito bem.
26 Jesu-el artwang renh ilek, “Kel mer-warn alpay, anyenng-anyenng war. Tjerrtjel ngwenh pawenhehetjeng.”
26 Em seguida, Jesus mandou o homem para casa e ordenou:
27 Jesu kwertengerl kwerenh map-akert town kwek map-warn anper-alhek, town nheng inarl town Caesarea Philippi-eng rtwang anemeng. Inang alhep-alhemarleng, Jesu-el kwertengerl map pawenhek, “Ngwenham tjerrtj mapel yengenh ilem?”
27 Depois Jesus e os seus discípulos foram para os povoados que ficam perto de Cesareia de Filipe. No caminho, ele lhes perguntou:
28 Kwertengerl inang renh ilek, “Tjerrtj arrpenh mapel ngwenh ilem, ntwang kwel John Kwatjeh Irrpelh-ilenh-ilenh rang irrernngeng petj-alpekarl. Tjerrtj arrpenh mapel ngwenh ilem, angketj angenh-angenh Elijah kwel ntwang angkep petj-alpek. Tjerrtj arrpenh mapel ngwenh ilem, ntwang Altjerr-henh angketj angenh-angenh arrpenh kwel anemeng.”
28 Os discípulos responderam: — Alguns dizem que o senhor é João Batista; outros, que é Elias; e outros, que é um dos
29 Jesu-el inenh weth pawenhek, “Arrantherr-arteh? Arrantherr tjeng-penh nthakenharl iterl-arem? Ngwenham yeng?” Peter-el renh ilek, “Ntwang kwenh anem Christ anthwerr rang, king ngampekarl nheng Altjerrel ngkwey alhelekarl, nwerneh-warn lanthetjenh, rang nwernenh anetj mapeng arntarnt-aretjenheng.”
29 — E vocês? Quem vocês dizem que eu sou? — perguntou Jesus. — O senhor é o
30 Jesu-el inenh arnpakek, “Arrantherr tjerrtj arrpenh map itja iletjeh, yeng Christ rang anem.”
30 Então Jesus proibiu os discípulos de contarem isso a qualquer pessoa.
31 Kwereng Jesu rang kwertengerl kwerenh mapeh keth anthwerr ilelhek, “Tjerrtj-henh Ler kwer anem, irlkert angerr inetjeh. Aywang ngkweyeny map, ngkart Pharisee map, kaltj-anthenh-anthenh map thwen inang kwer ahentj-kwenh-irretjenh, renh inang artwang akeng-artek alharlkwetjenh, inang renh irrernng atwetjenh. Rang kweny atherr-penh irrernng intentj-penh rang weth iteth kemerretjenh.” Peter-el Jesu itep-warn angemel arrantjakek.
31 Jesus começou a ensinar os discípulos, dizendo: — O
32 — ausente —
32 Jesus dizia isso com toda a clareza. Então Pedro o levou para um lado e começou a repreendê-lo.
33 Jesu rang alngarelhemel kwertengerl inenh-amparr arek, rang Peter renh-atetj arrantjakemel ilek, “Tjengeng alhay arrentjay! Ntwang kwenh itja Altjerr-arteh iterrem! Tjerrtj-arteh kwenh ntwang iterrem!”
33 Jesus virou-se, olhou para os discípulos e repreendeu Pedro, dizendo:
34 Jesu-el tjerrtj inenh kwertengerl kwerenh map thwen arraw-ilek, kwer-warn itwek-irretjeh. Rang inenh ilek, “Tjerrtj apek ahentj-anem tjengel-ayel ingkern petjetjeh, nthakenham rang mernelhetjeh? Rang iterrentj kwerenheh itja weth kangkwerretjeh. Yengenh inang atwetjenh, yeng arrampewetjenh, lakenh-arteh tjerrtj rang anetjeh yeng-arteh. Rang mpatj tjeyenh ingkentetjeh.
34 Aí Jesus chamou a multidão e os discípulos e disse:
35 Tjerrtj rarl athek-irrem kwer-areny iteth anetjeh, rang kel ilwetjenh. Tjerrtj rarl yengenh awem, angketj tjengenheh kangkwerrem, iterrentj kwerenheh angwerremel, rant kwenh iteth anetjenh.
35 Pois quem põe os seus próprios interesses em primeiro lugar nunca terá a vida verdadeira; mas quem esquece a si mesmo por minha causa e por causa do
36 Tjerrtjel ahelh nhenhel maney angerr-akertel mantarr-arlk arwenth arlwelem, Altjerr renh iterl-aretj-kwenhel, rang kelant ilwetjenh. Nthakenham rang Altjerreng ularr anetjenh? Rang kwerrern kwerenh parlp-ilem-arteh, rang itja kwetant iteth anetjenh.
36 O que adianta alguém ganhar o mundo inteiro, mas perder a vida verdadeira?
37 Tjerrtjel kwenh ywarn maneyel payem-ilem, mer Altjerr-kenh-warn irrpetjeh-anngernt. Ntwang ywarn maney anthem kwerrern ngkwengenheh, itja.
37 Pois não há nada que poderá pagar para ter de volta essa vida.
38 Tjerrtj arrpenh map lyet Altjerreh itja nyerrkem, inang tjerrtj anetj-akert anem. Tjerrtj rarl nyerr-irrem, tjerrtj anetj inenh angketj tjengenh iletjeh apek. Tjerrtj rarl tjengeng nyerr-irrem, rang kelant nthakenham irretjenh? Kelant Tjerrtj-henh Ler rang petj-alperleng-rlwer, rang tjerrtj nhenh kwereng nyerr-irretjenh. Nthakenh rang petj-alperleng-arteh? Rang angel alker-areny kwerenh map-akert twer arrpenh anthwerr petj-alpetjenh.”
38 Portanto, se nesta época de incredulidade e maldade alguém tiver vergonha de mim e dos meus ensinamentos, então o Filho do Homem, quando vier na
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.