Lucas 8
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NAA
1 Kwer-penh Jesu rang nthwerl-apetjam mer map-warn, town kwek map-warn town angerr map-warn thwen. Rang tjerrtj map angketj mwerr kaltj-antherl-apetjam, angketj Altjerr rang kel tjerrtj ingkerrekeh Ngkart angerr anemeng. Kwertengerl 12 inang kwerel-ayeng nthwerl-apetjam.
1 Aconteceu, depois disso, que Jesus andava de cidade em cidade e de aldeia em aldeia, pregando e anunciando o evangelho do Reino de Deus. Iam com ele os doze discípulos,
2 Marl rrpwetj war inehel-ayeng alhek, inang irlkert-penh mwerr-irrekarl. Marl rrpwetj arrpenh inang kwerrern anetj-akert anekarl-penh, marl nhenh inang kel mwerr-irrekarl. Marl nyent anek Mary Magdalene, kwerengarl arrpenhel arrentj 7 anpwekarl.
2 e também algumas mulheres que haviam sido curadas de espíritos malignos e de enfermidades: Maria, chamada Madalena, da qual saíram sete demônios;
3 Marl arrpenh anek Joanna, anew kwerenh Chuza. Chuza rartek King Herod-kenh rrkwapenh-apenh mapeh arntarnt-arenh-arenh anek. Marl arrpenh anek Susanna. Marl nhenh inang maney inehenhel mern-arlk payem-iletjart, Jesu kwertengerl kwerenh map thwen arntarnt-arerl-anetjeh.
3 Joana, mulher de Cuza, procurador de Herodes; Suzana e muitas outras, as quais, com os seus bens, ajudavam Jesus e os seus discípulos.
4 Tjerrtj map anthwerr inang Jesu kwer-warn arraw-irrentj-alhek, town mapeng. Jesu-el inenh angketj nhenh kaltj-anthek,
4 Quando uma grande multidão se reuniu e pessoas de todas as cidades vieram até Jesus, ele disse por parábola:
5 “Artwang nyent alhek mern anngang map-akert yakwethel-ayel, mern anngang werl-apetjeh, mern atherrk map mangketjenheng. Rang mern anngang werl-apetjam, anngang arrpenh map tjey-warn wek. Tjerrtjel inenh ingkel lthwek. Thep mapemeh petjek, mern anngang inenh arlkwek.
5 — Um semeador saiu a semear. E, ao semear, uma parte caiu à beira do caminho, foi pisada, e as aves do céu a comeram.
6 Mern anngang arrpenh map ahelh irntangerr-arleh wek. Anngang nhenh inang kwek war mangkek. Aherrk rang arratemeng, aherrkel mern akwerrk inenh antjerrk-ilemel ampek, kwatj-kwenh-antey.
6 Outra parte caiu sobre a pedra e, tendo crescido, secou por falta de umidade.
7 Mern anngang arrpenh map lyek mpwep-warn wek. Mern lyek thwen ratherr pwert kwet lyapek. Lyekel mern renh anetj-ilek.
7 Outra caiu no meio dos espinhos; e os espinhos, ao crescerem com ela, a sufocaram.
8 Kel mern anngang arrpenh map ahelh mwerr-warn wek. Mern inang lyapek, ngwerrm-akert-irrek. Mern arrpenh anngang nyent-penh mern ngwerrm 100-arl arratek.” Jesu-el inenh arnterrel ilek, “Arrantherr kwenh irlpang-atherr-akert anem, arrantherr angketj nhenh awerrerrang!”
8 Outra, enfim, caiu em boa terra; cresceu e produziu a cem por um. Dizendo isto, Jesus clamou:
9 Kwertengerl kwerenh mapel renh pawenhek, “Nwern itja angketj nhenh iterl-arem! Nwernenh kaltj-anthang, nwern kaltj anetjenheng!”
9 Então os discípulos de Jesus lhe perguntaram o que significava essa parábola.
10 Jesu-el inenh ilek, “Thang arrantherrenhant nhenh-penh kaltj-anthem, arrantherr angketj nhenh alhengk-aretjeh, Altjerr kel petjekarl, tjerrtj ingkerrekeh mernelhetjeh, rang Ngkart angerr anemeng. Tjerrtj arrpenh map inarl itja peltj tjengenh anemeng, thang inenh itja kaltj-anthetjenh, thang angketj war ilem. Yeng ineh-penh angkem,
10 Jesus respondeu:
11 “Thang angketj renh arrehantherr keth-ilemel ilem. Anngang inang Altjerr-henh angketj anem.
11 — Este é o significado da parábola: a semente é a palavra de Deus.
12 Mern anngang nhenh map inang tjey-arleh wek, nhenh kel tjerrtj map-arteh anem, inarl Altjerr-henh angketj awem-amparr. Inang angketj awem-arteh, arrentjel angketj renh rakemel inehetj angem. Inang Altjerr renh nakehetjeng, Altjerrel inenh anetjeng inehetjeng. Lakenh-arteh thep mapel mern anngang inenh arlkwek.
12 Os que estão à beira do caminho são os que a ouviram; depois vem o diabo e tira-lhes a palavra do coração, para não acontecer que, crendo, sejam salvos.
13 Mern anngang nhenh map ahelh irntangerrarl wek, nhenh kel tjerrtj map-arteh anem, inarl angerr kangkem, Altjerr-henh angketj awetjeh. Lakenh-arteh anem tjerrtj nheng anetj mapeh: Altjerr-henh angketj ywarn irrpem iterrentj inehenh-warn. Artekerr inang ahelh-warn ywarn irrpem, lakenh-arteh Altjerr-henh angketj itja irrpem iterrentj inehenh-warn. Inang angketj kwer parrp war angwerrem. Lakenh inang Altjerr renh itja twerel nakem. Tjerrtj arrpenh mapel apek inenh arrkentj-ilem, inang kel Altjerreng ntjwem-irretjenh.
13 Os que estão sobre a pedra são os que, ouvindo a palavra, a recebem com alegria. Estes não têm raiz, creem apenas por algum tempo e, na hora da provação, se desviam.
14 Mern anngang inang lyek mpwep-warnarl wek, inang tjerrtj map-arteh anem, inarl Altjerr-henh angketjeh kangkwerrem-amparr, kwereng inang mantarreh arrkeneh maneyeh-arlkant war angerr kwet iterretjenh, inang Altjerreh angwerretjenh. Inang itja kwet rrkwapentj mwerr mpwarem Altjerrek.
14 A parte que caiu entre espinhos, estes são os que ouviram e, no decorrer dos dias, foram sufocados com as preocupações, as riquezas e os prazeres desta vida; os seus frutos não chegam a amadurecer.
15 Mern anngang map ahelh mwerr-warn-arleh wek, nhenh kel tjerrtj map-arteh anem: tjerrtj inarl Altjerr-henh angketj awem, angketj kwer kwet kangkwerrem. Inang arratj mernelhem tjerrtj mapeng ularr. Mern inang lyapek, ngwerrm-akert-irrek.
15 A parte que caiu na terra boa, estes são os que, tendo ouvido de bom e reto coração, retêm a palavra; estes frutificam com perseverança.
16 “Kwenyel tjerrtjel alngenth item, keth aretjeh. Tjerrtjel ngwenhel apek rwang alngenth itemel, rang rwang alngenth warl-warn kwen angemeng, rang itja alngenth tjampetel artem, rang itja antjam-warn-arlk kweneng arrernem alengk-wemel. Rwang alngenth ilwernelhehetj, rang aretj-kweny anehetj. Rang rwang alngenth renh kerneh arrernetjenh ampetjeh, tjerrtjel keth aretjenheng.
16 — Ninguém, depois de acender uma lamparina, a cobre com um vaso ou a põe debaixo de uma cama; pelo contrário, coloca-a num lugar em que ilumina bem, a fim de que os que entram vejam a luz.
17 Tjerrtjel ngwenhel apek angketj alengk-wem, kelant Altjerrel angketj inehenh keth-ilemel iletjenh, tjerrtj arrpenh mapel angketj renh awetjenheng.
17 Não há nada oculto que não venha a ser manifesto, nem escondido que não venha a ser conhecido e revelado.
18 Awerrerrang mantjel! Arrantherr itja Altjerr-henh angketj war awerl-anetjeh arrkenel, arrantherr arratj awemel kaltj-irretjeh. Tjerrtj inarl Altjerr-henh angketjeh irlparethel awem, Altjerr-henh angketjeh angerr anthwerr kaltj-irretjeh ahentj-anem, renh Altjerrel wetham kaltj-anthetjenh. Tjerrtj arrpenh inarl ahentj-kweny-irrem Altjerr-henh angketjeh, inarl Altjerr-henh angketj kwek apek anyenem iterrentj inehenhel-ayeng, inenh Altjerrel iterrentj inehenh perrpert-iletjenh.”
18 Portanto, vejam como vocês ouvem. Porque ao que tiver, mais será dado; e ao que não tiver, até aquilo que julga ter lhe será tirado.
19 Jesu-kenh mwek tjeyekw kwerenh map thwen inang kwer-warn petjek, renh aretjeh. Inang ntwarr irnetj-alhek, tjerrtj map anthwerreng.
19 A mãe e os irmãos de Jesus chegaram até onde ele estava, mas não podiam aproximar-se por causa da multidão.
20 Tjerrtj inarl Jesu-el-ayeng anemeng, inang renh ateng-ilek, “Mwek ngkwengenh tjey ngkwengenh map inang ngkweng karelhem, ngwenh aretjeh.”
20 E lhe comunicaram: — A sua mãe e os seus irmãos estão lá fora e querem vê-lo.
21 Jesu-el inenh pawenhek, “Tjerrtj ngwenh apek inarl Altjerr-henh angketjeh kangkwerremel awem, inang kwenh tjerrtj arlaltj tjengenh map anem, mwek tjengenh tjey tjengenh apek.”
21 Jesus, porém, lhes respondeu:
22 Arltang arrpenhel Jesu-el kwertengerl kwerenh map ilek, “Mpa, boat-warn antjerrerrang! Nwern itep arrengakw-warn alhetjeh!” Kel inang boat-eh antjemel alhek.
22 Aconteceu que, num daqueles dias, Jesus entrou num barco em companhia dos seus discípulos e lhes disse: E partiram.
23 Inarl boat-el alhetjam-rlwer, Jesu rang ankwa irrenhek, parrk anthwerr. Inang kwenp alhek, irlkang angerr petjek, inenh irlkang angerrel atwentjek. Kwatjemeh boat kwer-warn-athek thelelhentj-alhek. Inang kel ilwetjeh irrek.
23 Enquanto navegavam, ele adormeceu. E sobreveio uma tempestade de vento no lago, e eles corriam perigo.
24 Kwertengerl map inang Jesu kwer-warn alhek, inang renh kemelh-ilek. “Ngkartay! Kwatj angerrel nwernenh atwem, nwern ingkerrek ilwehetjeng!” Jesu kemerrek, rang irlkang renh kwatj alay thwen ilemel atjernpelh-ilek. Irlkang parrp war ywerrenhek, kwatj kwek-irremel atjernp-irrenhek.
24 Chegando-se a Jesus, os discípulos o despertaram, dizendo: — Mestre, Mestre, estamos perecendo! Levantando-se, Jesus repreendeu o vento e a fúria da água. Tudo cessou e ficou bem calmo.
25 Jesu-el kwertengerl inenh ilek, “Thang kwenh arrantherrenh arntarnt-arem! Arrantherr kwenh yengenh nakemer!” Inang angerr anthwerr ater-irrek. Inang pawenherrek, “Ngwenham artwang nhenh? Irlkang kwatj alay thwen kwer kangkwerrem!”
25 Então Jesus lhes perguntou: Eles, possuídos de temor e admiração, diziam uns aos outros: — Quem é este que até manda nos ventos e nas ondas, e lhe obedecem?
26 Inang boat-el alhek kwatj alay iter ingerr-warn, mer Gerasa kwer-warn, arrengakw mer Galilee-eng.
26 Então rumaram para a terra dos gerasenos, que fica de frente para a Galileia.
27 Jesu boat-eng arnkarr iterel anarnpek, artwang arrentj map-akert kwer-warn arnek-irretj-alhek. Artwang rang mer-areny anek. Rang kel ngkweyeng-ntjel anthwerr mantarr-kwenh nthwerl-apetjart. Rartek itja warlel anek, rang mer kwerenh tjerrtj irrernng map-henh awenng mpwepel mpwarekarl.
27 Logo que Jesus desembarcou, veio da cidade ao seu encontro um homem possuído de demônios que, havia muito, não se vestia, nem habitava em casa alguma, porém vivia nos túmulos.
28 Mer-areny mapel renh chain-el ayernetjart, iltjang atherr kwerenh ingkang thwen. Arrentj-artek artwang nhenh kwer-warn angkep irrpetjart, renh twer-ilemel. Rang chain inenh ltwaketjart, kwereng arrentjel renh werrk-warn angetjart. Jesu-el renh arek, rang arrentj renh iltek, “Kwereng arratay!” Artwang rang Jesu kwereng ularr kelkertel-ayeng arrernelhek. Rang arnterr arlkemel ilelhek, “Jesu-ay! Altjerr angerr-henh Leray! Wenheh ntwang nhenh-warn petjek? Ntwang yengenh itja atwetjeh!”
28 Quando ele viu Jesus, prostrou-se diante dele, dizendo com voz forte: — O que você quer comigo, Jesus, Filho do Deus Altíssimo? Peço-lhe que não me atormente.
29 — ausente —
29 Porque Jesus havia ordenado ao espírito imundo que saísse do homem, pois muitas vezes se havia apoderado dele. E, embora procurassem conservá-lo preso com cadeias e correntes, despedaçava tudo e era impelido pelo demônio para o deserto.
30 Jesu-el renh pawenhek, “Wenham arreny ngkwengenh?” Artwang rang kwer ilelhek, “Yeng arreny map-akert anem!” Arrentj map kwer-warn irrpekarleng wart.
30 Jesus perguntou a ele: Ele respondeu: — Legião. Isto porque muitos demônios tinham entrado nele.
31 Arrentj inang Jesu pawenhek, rang inenh itja mer rwang anganentj-warn lanthetjeh.
31 Estes pediram a Jesus que não os mandasse para o abismo.
32 Irntang angath-antey anek pek-pek mapel irntang iterel atherrk arlkwetjam. Arrentj inang Jesu renh pawenhek, inenh impetjeh, inang pek-pek map-warn irrpetjeh. Kel Jesu-el inenh mentj impek.
32 Ora, uma grande manada de porcos estava pastando ali no monte. E os demônios pediram a Jesus que os deixasse entrar naqueles porcos. E Jesus o permitiu.
33 Arrentj map artwang kwereng arratemel pek-pek ineh-warn irrpek. Pek-pek inang ahert-irremel arrtjanemel kwatj-warn anyerl-alhek, inang kwatj kwenel ilwek.
33 Tendo os demônios saído do homem, entraram nos porcos, e a manada precipitou-se despenhadeiro abaixo, para dentro do lago, e se afogou.
34 Artwang pek-pek arntarnt-arenh-arenh mapel inenh arek, inang mer kwek map-warn arrtjanek, angketj ilerl-apetjeh.
34 Vendo o que tinha acontecido, os que tratavam dos porcos fugiram e foram anunciá-lo na cidade e pelos campos.
35 Mer-areny map petjewarrek aretjeh. Inang Jesu-warn itwek-irremel artwang nhengemeh arek. Artwang rang iterrentj mwerr-akertemeh anek, mantarreh-arlk irrpekarl. Tjerrtj inang aremel ater-irrek. Inang iterrek, “Nthakenham artwang nhenh mwerr-irrek?”
35 Então o povo saiu para ver o que tinha acontecido. Aproximando-se de Jesus, encontraram o homem de quem tinham saído os demônios, vestido, em perfeito juízo, sentado aos pés de Jesus; e temeram.
36 Kwer-penh tjerrtj inarl arentjekarl-penh, inang angketj artwang kwer-akert inenh ilek.
36 E algumas pessoas que tinham presenciado os fatos contaram-lhes também como o endemoniado tinha sido salvo.
37 Tjerrtj mer-areny ingkerrek Jesu-warn petjewarrek. Inang renh pawenhek, rang ineheng alhetjeh. Inartek kwereng angerr anthwerr ater-irrek. Jesu rang ineh kangkwerremel boat-warn antjek.
37 Todo o povo da terra dos gerasenos pediu a Jesus que se retirasse, pois ficaram com muito medo. E Jesus, entrando de novo no barco, voltou.
38 Artwang mwerr-irrekarl rang Jesu renh twer-irremel pawenhek, kwerel-ayeng alhetjeh. Jesu-el artwang renh lthwelth-ilek,
38 O homem de quem tinham saído os demônios lhe pediu que o deixasse estar com ele. Jesus, porém, o despediu, dizendo:
39 “Peltj ngkwengenh map-warn alpay! Ineh ilelhang, Altjerrel ngwenh mwerr-ilekarl.” Kwer-penh artwang rang town-warn alhek, tjerrtj ingkerrekeh kwewaleny ilelherl-apetjam, Jesu-el renh mwerr-ilekarl-penh.
39 — Volte para a sua casa e conte tudo o que Deus fez por você. Então ele foi, proclamando por toda a cidade o que Jesus lhe tinha feito.
40 Jesu kwatj-angkwerr boat-el angkep alpek. Tjerrtj aningk kwer kangkemel arnek-irrek, inang kwer arrwekel karelhetjam.
40 Quando Jesus voltou, a multidão o recebeu com alegria, porque todos o estavam esperando.
41 Artwang nyent petjek, kelkertel-ayel Jesu-eng ularr arrernelhek. Arreny kwerenh Jairus, rang church-areny twernk anek. Jairus rang renh pawenhek, “Jesu-ay, petjay warl tjengenh-warn! Ler marl tjeyenh irlkert angerr intem, ilwetjeh irrem.” Ler marl nyentant kwerenh 12 years old anek. Jesu rang alhek Jairus kwerel-ayel. Tjerrtj aningk kwer-atherrel-ayeng alhek, inang renh ngkwal angkert-wek.
41 Eis que veio um homem chamado Jairo, que era chefe da sinagoga, e, prostrando-se aos pés de Jesus, suplicou-lhe que fosse até a sua casa.
42 — ausente —
42 Pois tinha uma filha única de uns doze anos, que estava morrendo. Enquanto Jesus caminhava, as multidões o apertavam.
43 Tjerrtj mapel-ayeng marl nyent anek, rang 12 years irlkert angerr anek. Rang alhetjart ngangkar-warn, inang renh ywarn mwerr-ilek. Rang maney-kweny anek, maney kwerenh ingkerrek rang ngangkar-akert mapeh anthetjart, renh mwerr-iletjeh kwel.
43 Certa mulher que, havia doze anos, vinha sofrendo de uma hemorragia e que havia gastado todos os seus bens com os médicos, sem que ninguém a pudesse curar,
44 Marl rang Jesu-warn ingkerneng petjek. Rang Jesu-henh mantarr arnpek. Rang mwerr-irrerl-alhek.
44 veio por trás de Jesus e tocou na borda da capa dele. E logo a hemorragia dela estancou.
45 Jesu-el tjerrtj map pawenhek, “Ngwenhelam yengenh arnpek?” Tjerrtj ingkerrek inang ilelhek, “Itja”. Peter angkek, “Ngkartay, tjerrtj aningkel kwenh ngwenh pewerl-apem, ntwang mpwepel!”
45 Mas Jesus perguntou: Como todos negassem, Pedro disse: — Mestre, é a multidão que o rodeia e aperta!
46 Jesu-el inenh ilek, “Nyentel kwenh yengenh arnpek. Yeng-artek awelherl-alhek, twer tjengenh arraterl-alhek.”
46 Mas Jesus insistiu:
47 Marl rang alhengk-arek, rang ywarn Jesu-eng alengk-welhek. Rang Jesu kwer-warn arrewemel petjek, rang kelkertel-ayeng arrernelhetj-alhek. Rang anngetherr ilelhek, “Yeng kwenh! Thang kwenh mantarr ngkwengenh arnpek, yeng irlkert angerr anekarleng wart ngkweyeng-ntjel. Yeng kel mwerremeh awelhem.”
47 A mulher, vendo que não podia passar despercebida, aproximou-se trêmula e, prostrando-se diante de Jesus, declarou, à vista de todo o povo, o motivo por que havia tocado nele e como imediatamente tinha sido curada.
48 Jesu-el renh ilek, “Marlay, ntwang yengenh nakek, yeng twer angerr anem. Lakenheng Altjerrel ngwenh mwerr-ilekarl. Kel arrkenel alpay!”
48 Então Jesus lhe disse:
49 Kwereng artwang urrpey petjek angketj anetj-akert twernk Jairus-kenh mereng. Rang Jairus renh ilek, “Ler ngkwengenh kel ilwek. Kaltj-anthenh-anthenh renh mentj impay, rarrp alhetjeh.”
49 Enquanto Jesus ainda falava, veio uma pessoa da casa do chefe da sinagoga, dizendo: — A sua filha já morreu; não incomode mais o Mestre.
50 Jesu rang angketj nhenhek itja kangkwerrek. Rang Jairus renh ilek, “Ntwang itja ater-irretjeh. Kel yengenh nakang, kwereng marl ler ngkwengenh mwerr-irretjenheng.”
50 Mas Jesus, ouvindo isto, lhe disse:
51 Kwer-penh Jesu rang Jairus-kenh warlek irretj-alhek. Rang tjerrtj arrpenh map arnpakemel ilek, “Arrantherr arrwekel karelhang. Thang ngwerl-alhemarleng Peter, John, James, marl kwerenh angey mwek inenhant.” Kel Jesu ineh-akert Jairus-henh warl-warn irrpek.
51 Tendo chegado à casa, Jesus não permitiu que ninguém entrasse com ele, a não ser Pedro, João e Tiago, além do pai e da mãe da menina.
52 Tjerrtj ingkerrek marl kwer akay arnetjam. Rang inenh ilek, “Arrantherr itja arnetjeh. Kwer nhenh itja ilwek. Rang ankwang angerr war intem.”
52 E todos choravam e a pranteavam. Mas Jesus disse:
53 Inang renh awemel atherrek. Inang kaltj anek, marl rang ilwekarl.
53 E riam-se dele, porque sabiam que ela estava morta.
54 Jesu-el kwer marl irrernng iltjang antwerrkemel renh ilek, “Kwer marlay, kemerray!”
54 Mas Jesus, tomando-a pela mão, disse em voz alta:
55 Kwerrern kwerenh petj-alpek, rang kel kemerrekemeh. Jesu-el inenh ilek, marl kwer mern anthetjeh, rang arlkwetjeh.
55 Voltou-lhe o espírito, ela imediatamente se levantou, e Jesus mandou que lhe dessem de comer.
56 Angey mwek kwerenh thwen kel anwerlkemel kangkek. Jesu-el renh-atherrenh arnpakemel ilek, ratherr itja tjerrtj arrpenh mapeh nhenh-penh iletjeh.
56 Seus pais ficaram maravilhados, mas ele lhes advertiu que a ninguém contassem o que havia acontecido.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.