Lucas 8

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs ARIB

Sair da comparação
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 Kwer-penh Jesu rang nthwerl-apetjam mer map-warn, town kwek map-warn town angerr map-warn thwen. Rang tjerrtj map angketj mwerr kaltj-antherl-apetjam, angketj Altjerr rang kel tjerrtj ingkerrekeh Ngkart angerr anemeng. Kwertengerl 12 inang kwerel-ayeng nthwerl-apetjam.
1 Logo depois disso, andava Jesus de cidade em cidade, e de aldeia em aldeia, pregando e anunciando o evangelho do reino de Deus; e iam com ele os doze,
2 Marl rrpwetj war inehel-ayeng alhek, inang irlkert-penh mwerr-irrekarl. Marl rrpwetj arrpenh inang kwerrern anetj-akert anekarl-penh, marl nhenh inang kel mwerr-irrekarl. Marl nyent anek Mary Magdalene, kwerengarl arrpenhel arrentj 7 anpwekarl.
2 bem como algumas mulheres que haviam sido curadas de espíritos malignos e de enfermidades: Maria, chamada Madalena, da qual tinham saído sete demônios.
3 Marl arrpenh anek Joanna, anew kwerenh Chuza. Chuza rartek King Herod-kenh rrkwapenh-apenh mapeh arntarnt-arenh-arenh anek. Marl arrpenh anek Susanna. Marl nhenh inang maney inehenhel mern-arlk payem-iletjart, Jesu kwertengerl kwerenh map thwen arntarnt-arerl-anetjeh.
3 Joana, mulher de Cuza, procurador de Herodes, Susana, e muitas outras que os serviam com os seus bens.
4 Tjerrtj map anthwerr inang Jesu kwer-warn arraw-irrentj-alhek, town mapeng. Jesu-el inenh angketj nhenh kaltj-anthek,
4 Ora, ajuntando-se uma grande multidão, e vindo ter com ele gente de todas as cidades, disse Jesus por parábola:
5 “Artwang nyent alhek mern anngang map-akert yakwethel-ayel, mern anngang werl-apetjeh, mern atherrk map mangketjenheng. Rang mern anngang werl-apetjam, anngang arrpenh map tjey-warn wek. Tjerrtjel inenh ingkel lthwek. Thep mapemeh petjek, mern anngang inenh arlkwek.
5 Saiu o semeador a semear a sua semente. E quando semeava, uma parte da semente caiu à beira do caminho; e foi pisada, e as aves do céu a comeram.
6 Mern anngang arrpenh map ahelh irntangerr-arleh wek. Anngang nhenh inang kwek war mangkek. Aherrk rang arratemeng, aherrkel mern akwerrk inenh antjerrk-ilemel ampek, kwatj-kwenh-antey.
6 Outra caiu sobre pedra; e, nascida, secou-se porque não havia umidade.
7 Mern anngang arrpenh map lyek mpwep-warn wek. Mern lyek thwen ratherr pwert kwet lyapek. Lyekel mern renh anetj-ilek.
7 E outra caiu no meio dos espinhos; e crescendo com ela os espinhos, sufocaram-na.
8 Kel mern anngang arrpenh map ahelh mwerr-warn wek. Mern inang lyapek, ngwerrm-akert-irrek. Mern arrpenh anngang nyent-penh mern ngwerrm 100-arl arratek.” Jesu-el inenh arnterrel ilek, “Arrantherr kwenh irlpang-atherr-akert anem, arrantherr angketj nhenh awerrerrang!”
8 Mas outra caiu em boa terra; e, nascida, produziu fruto, cem por um. Dizendo ele estas coisas, clamava: Quem tem ouvidos para ouvir, ouça.
9 Kwertengerl kwerenh mapel renh pawenhek, “Nwern itja angketj nhenh iterl-arem! Nwernenh kaltj-anthang, nwern kaltj anetjenheng!”
9 Perguntaram-lhe então seus discípulos o que significava essa parábola.
10 Jesu-el inenh ilek, “Thang arrantherrenhant nhenh-penh kaltj-anthem, arrantherr angketj nhenh alhengk-aretjeh, Altjerr kel petjekarl, tjerrtj ingkerrekeh mernelhetjeh, rang Ngkart angerr anemeng. Tjerrtj arrpenh map inarl itja peltj tjengenh anemeng, thang inenh itja kaltj-anthetjenh, thang angketj war ilem. Yeng ineh-penh angkem,
10 Respondeu ele: A vós é dado conhecer os mistérios do reino de Deus; mas aos outros se fala por parábolas; para que vendo, não vejam, e ouvindo, não entendam.
11 “Thang angketj renh arrehantherr keth-ilemel ilem. Anngang inang Altjerr-henh angketj anem.
11 É, pois, esta a parábola: A semente é a palavra de Deus.
12 Mern anngang nhenh map inang tjey-arleh wek, nhenh kel tjerrtj map-arteh anem, inarl Altjerr-henh angketj awem-amparr. Inang angketj awem-arteh, arrentjel angketj renh rakemel inehetj angem. Inang Altjerr renh nakehetjeng, Altjerrel inenh anetjeng inehetjeng. Lakenh-arteh thep mapel mern anngang inenh arlkwek.
12 Os que estão à beira do caminho são os que ouvem; mas logo vem o Diabo e tira-lhe do coração a palavra, para que não suceda que, crendo, sejam salvos.
13 Mern anngang nhenh map ahelh irntangerrarl wek, nhenh kel tjerrtj map-arteh anem, inarl angerr kangkem, Altjerr-henh angketj awetjeh. Lakenh-arteh anem tjerrtj nheng anetj mapeh: Altjerr-henh angketj ywarn irrpem iterrentj inehenh-warn. Artekerr inang ahelh-warn ywarn irrpem, lakenh-arteh Altjerr-henh angketj itja irrpem iterrentj inehenh-warn. Inang angketj kwer parrp war angwerrem. Lakenh inang Altjerr renh itja twerel nakem. Tjerrtj arrpenh mapel apek inenh arrkentj-ilem, inang kel Altjerreng ntjwem-irretjenh.
13 Os que estão sobre a pedra são os que, ouvindo a palavra, a recebem com alegria; mas estes não têm raiz, apenas crêem por algum tempo, mas na hora da provação se desviam.
14 Mern anngang inang lyek mpwep-warnarl wek, inang tjerrtj map-arteh anem, inarl Altjerr-henh angketjeh kangkwerrem-amparr, kwereng inang mantarreh arrkeneh maneyeh-arlkant war angerr kwet iterretjenh, inang Altjerreh angwerretjenh. Inang itja kwet rrkwapentj mwerr mpwarem Altjerrek.
14 A parte que caiu entre os espinhos são os que ouviram e, indo seu caminho, são sufocados pelos cuidados, riquezas, e deleites desta vida e não dão fruto com perfeição.
15 Mern anngang map ahelh mwerr-warn-arleh wek, nhenh kel tjerrtj map-arteh anem: tjerrtj inarl Altjerr-henh angketj awem, angketj kwer kwet kangkwerrem. Inang arratj mernelhem tjerrtj mapeng ularr. Mern inang lyapek, ngwerrm-akert-irrek.
15 Mas a que caiu em boa terra são os que, ouvindo a palavra com coração reto e bom, a retêm e dão fruto com perseverança.
16 “Kwenyel tjerrtjel alngenth item, keth aretjeh. Tjerrtjel ngwenhel apek rwang alngenth itemel, rang rwang alngenth warl-warn kwen angemeng, rang itja alngenth tjampetel artem, rang itja antjam-warn-arlk kweneng arrernem alengk-wemel. Rwang alngenth ilwernelhehetj, rang aretj-kweny anehetj. Rang rwang alngenth renh kerneh arrernetjenh ampetjeh, tjerrtjel keth aretjenheng.
16 Ninguém, pois, acende uma candeia e a cobre com algum vaso, ou a põe debaixo da cama; mas põe-na no velador, para que os que entram vejam a luz.
17 Tjerrtjel ngwenhel apek angketj alengk-wem, kelant Altjerrel angketj inehenh keth-ilemel iletjenh, tjerrtj arrpenh mapel angketj renh awetjenheng.
17 Porque não há coisa encoberta que não haja de manifestar-se, nem coisa secreta que não haja de saber-se e vir à luz.
18 Awerrerrang mantjel! Arrantherr itja Altjerr-henh angketj war awerl-anetjeh arrkenel, arrantherr arratj awemel kaltj-irretjeh. Tjerrtj inarl Altjerr-henh angketjeh irlparethel awem, Altjerr-henh angketjeh angerr anthwerr kaltj-irretjeh ahentj-anem, renh Altjerrel wetham kaltj-anthetjenh. Tjerrtj arrpenh inarl ahentj-kweny-irrem Altjerr-henh angketjeh, inarl Altjerr-henh angketj kwek apek anyenem iterrentj inehenhel-ayeng, inenh Altjerrel iterrentj inehenh perrpert-iletjenh.”
18 Vede, pois, como ouvis; porque a qualquer que tiver lhe será dado, e a qualquer que não tiver, até o que parece ter lhe será tirado.
19 Jesu-kenh mwek tjeyekw kwerenh map thwen inang kwer-warn petjek, renh aretjeh. Inang ntwarr irnetj-alhek, tjerrtj map anthwerreng.
19 Vieram, então, ter com ele sua mãe e seus irmãos, e não podiam aproximar-se dele por causa da multidão.
20 Tjerrtj inarl Jesu-el-ayeng anemeng, inang renh ateng-ilek, “Mwek ngkwengenh tjey ngkwengenh map inang ngkweng karelhem, ngwenh aretjeh.”
20 Foi-lhe dito: Tua mãe e teus irmãos estão lá fora, e querem ver-te.
21 Jesu-el inenh pawenhek, “Tjerrtj ngwenh apek inarl Altjerr-henh angketjeh kangkwerremel awem, inang kwenh tjerrtj arlaltj tjengenh map anem, mwek tjengenh tjey tjengenh apek.”
21 Ele, porém, lhes respondeu: Minha mãe e meus irmãos são estes que ouvem a palavra de Deus e a observam.
22 Arltang arrpenhel Jesu-el kwertengerl kwerenh map ilek, “Mpa, boat-warn antjerrerrang! Nwern itep arrengakw-warn alhetjeh!” Kel inang boat-eh antjemel alhek.
22 Ora, aconteceu certo dia que entrou num barco com seus discípulos, e disse-lhes: Passemos à outra margem do lago. E partiram.
23 Inarl boat-el alhetjam-rlwer, Jesu rang ankwa irrenhek, parrk anthwerr. Inang kwenp alhek, irlkang angerr petjek, inenh irlkang angerrel atwentjek. Kwatjemeh boat kwer-warn-athek thelelhentj-alhek. Inang kel ilwetjeh irrek.
23 Enquanto navegavam, ele adormeceu; e desceu uma tempestade de vento sobre o lago; e o barco se enchia de água, de sorte que perigavam.
24 Kwertengerl map inang Jesu kwer-warn alhek, inang renh kemelh-ilek. “Ngkartay! Kwatj angerrel nwernenh atwem, nwern ingkerrek ilwehetjeng!” Jesu kemerrek, rang irlkang renh kwatj alay thwen ilemel atjernpelh-ilek. Irlkang parrp war ywerrenhek, kwatj kwek-irremel atjernp-irrenhek.
24 Chegando-se a ele, o despertaram, dizendo: Mestre, Mestre, estamos perecendo. E ele, levantando-se, repreendeu o vento e a fúria da água; e cessaram, e fez-se bonança.
25 Jesu-el kwertengerl inenh ilek, “Thang kwenh arrantherrenh arntarnt-arem! Arrantherr kwenh yengenh nakemer!” Inang angerr anthwerr ater-irrek. Inang pawenherrek, “Ngwenham artwang nhenh? Irlkang kwatj alay thwen kwer kangkwerrem!”
25 Então lhes perguntou: Onde está a vossa fé? Eles, atemorizados, admiraram-se, dizendo uns aos outros: Quem, pois, é este, que até aos ventos e à água manda, e lhe obedecem?
26 Inang boat-el alhek kwatj alay iter ingerr-warn, mer Gerasa kwer-warn, arrengakw mer Galilee-eng.
26 Apontaram à terra dos gerasenos, que está defronte da Galiléia.
27 Jesu boat-eng arnkarr iterel anarnpek, artwang arrentj map-akert kwer-warn arnek-irretj-alhek. Artwang rang mer-areny anek. Rang kel ngkweyeng-ntjel anthwerr mantarr-kwenh nthwerl-apetjart. Rartek itja warlel anek, rang mer kwerenh tjerrtj irrernng map-henh awenng mpwepel mpwarekarl.
27 Logo que saltou em terra, saiu-lhe ao encontro um homem da cidade, possesso de demônios, que havia muito tempo não vestia roupa, nem morava em casa, mas nos sepulcros.
28 Mer-areny mapel renh chain-el ayernetjart, iltjang atherr kwerenh ingkang thwen. Arrentj-artek artwang nhenh kwer-warn angkep irrpetjart, renh twer-ilemel. Rang chain inenh ltwaketjart, kwereng arrentjel renh werrk-warn angetjart. Jesu-el renh arek, rang arrentj renh iltek, “Kwereng arratay!” Artwang rang Jesu kwereng ularr kelkertel-ayeng arrernelhek. Rang arnterr arlkemel ilelhek, “Jesu-ay! Altjerr angerr-henh Leray! Wenheh ntwang nhenh-warn petjek? Ntwang yengenh itja atwetjeh!”
28 Quando ele viu a Jesus, gritou, prostrou-se diante dele, e com grande voz exclamou: Que tenho eu contigo, Jesus, Filho do Deus Altíssimo? Rogo-te que não me atormentes.
29 — ausente —
29 Porque Jesus ordenara ao espírito imundo que saísse do homem. Pois já havia muito tempo que se apoderara dele; e guardavam-no preso com grilhões e cadeias; mas ele, quebrando as prisões, era impelido pelo demônio para os desertos.
30 Jesu-el renh pawenhek, “Wenham arreny ngkwengenh?” Artwang rang kwer ilelhek, “Yeng arreny map-akert anem!” Arrentj map kwer-warn irrpekarleng wart.
30 Perguntou-lhe Jesus: Qual é o teu nome? Respondeu ele: Legião; porque tinham entrado nele muitos demônios.
31 Arrentj inang Jesu pawenhek, rang inenh itja mer rwang anganentj-warn lanthetjeh.
31 E rogavam-lhe que não os mandasse para o abismo.
32 Irntang angath-antey anek pek-pek mapel irntang iterel atherrk arlkwetjam. Arrentj inang Jesu renh pawenhek, inenh impetjeh, inang pek-pek map-warn irrpetjeh. Kel Jesu-el inenh mentj impek.
32 Ora, andava ali pastando no monte uma grande manada de porcos; rogaram-lhe, pois que lhes permitisse entrar neles, e lho permitiu.
33 Arrentj map artwang kwereng arratemel pek-pek ineh-warn irrpek. Pek-pek inang ahert-irremel arrtjanemel kwatj-warn anyerl-alhek, inang kwatj kwenel ilwek.
33 E tendo os demônios saído do homem, entraram nos porcos; e a manada precipitou-se pelo despenhadeiro no lago, e afogou-se.
34 Artwang pek-pek arntarnt-arenh-arenh mapel inenh arek, inang mer kwek map-warn arrtjanek, angketj ilerl-apetjeh.
34 Quando os pastores viram o que acontecera, fugiram, e foram anunciá-lo na cidade e nos campos.
35 Mer-areny map petjewarrek aretjeh. Inang Jesu-warn itwek-irremel artwang nhengemeh arek. Artwang rang iterrentj mwerr-akertemeh anek, mantarreh-arlk irrpekarl. Tjerrtj inang aremel ater-irrek. Inang iterrek, “Nthakenham artwang nhenh mwerr-irrek?”
35 Saíram, pois, a ver o que tinha acontecido, e foram ter com Jesus, a cujos pés acharam sentado, vestido e em perfeito juízo, o homem de quem havia saído os demônios; e se atemorizaram.
36 Kwer-penh tjerrtj inarl arentjekarl-penh, inang angketj artwang kwer-akert inenh ilek.
36 Os que tinham visto aquilo contaram-lhes como fora curado o endemoninhado.
37 Tjerrtj mer-areny ingkerrek Jesu-warn petjewarrek. Inang renh pawenhek, rang ineheng alhetjeh. Inartek kwereng angerr anthwerr ater-irrek. Jesu rang ineh kangkwerremel boat-warn antjek.
37 Então todo o povo da região dos gerasenos rogou-lhe que se retirasse deles; porque estavam possuídos de grande medo. Pelo que ele entrou no barco, e voltou.
38 Artwang mwerr-irrekarl rang Jesu renh twer-irremel pawenhek, kwerel-ayeng alhetjeh. Jesu-el artwang renh lthwelth-ilek,
38 Pedia-lhe, porém, o homem de quem haviam saído os demônios que o deixasse estar com ele; mas Jesus o despediu, dizendo:
39 “Peltj ngkwengenh map-warn alpay! Ineh ilelhang, Altjerrel ngwenh mwerr-ilekarl.” Kwer-penh artwang rang town-warn alhek, tjerrtj ingkerrekeh kwewaleny ilelherl-apetjam, Jesu-el renh mwerr-ilekarl-penh.
39 Volta para tua casa, e conta tudo quanto Deus te fez. E ele se retirou, publicando por toda a cidade tudo quanto Jesus lhe fizera.
40 Jesu kwatj-angkwerr boat-el angkep alpek. Tjerrtj aningk kwer kangkemel arnek-irrek, inang kwer arrwekel karelhetjam.
40 Quando Jesus voltou, a multidão o recebeu; porque todos o estavam esperando.
41 Artwang nyent petjek, kelkertel-ayel Jesu-eng ularr arrernelhek. Arreny kwerenh Jairus, rang church-areny twernk anek. Jairus rang renh pawenhek, “Jesu-ay, petjay warl tjengenh-warn! Ler marl tjeyenh irlkert angerr intem, ilwetjeh irrem.” Ler marl nyentant kwerenh 12 years old anek. Jesu rang alhek Jairus kwerel-ayel. Tjerrtj aningk kwer-atherrel-ayeng alhek, inang renh ngkwal angkert-wek.
41 E eis que veio um homem chamado Jairo, que era chefe da sinagoga; e prostrando-se aos pés de Jesus, rogava-lhe que fosse a sua casa;
42 — ausente —
42 porque tinha uma filha única, de cerca de doze anos, que estava à morte. Enquanto, pois, ele ia, apertavam-no as multidões.
43 Tjerrtj mapel-ayeng marl nyent anek, rang 12 years irlkert angerr anek. Rang alhetjart ngangkar-warn, inang renh ywarn mwerr-ilek. Rang maney-kweny anek, maney kwerenh ingkerrek rang ngangkar-akert mapeh anthetjart, renh mwerr-iletjeh kwel.
43 E certa mulher, que tinha uma hemorragia havia doze anos {e gastara com os médicos todos os seus haveres} e por ninguém pudera ser curada,
44 Marl rang Jesu-warn ingkerneng petjek. Rang Jesu-henh mantarr arnpek. Rang mwerr-irrerl-alhek.
44 chegando-se por detrás, tocou-lhe a orla do manto, e imediatamente cessou a sua hemorragia.
45 Jesu-el tjerrtj map pawenhek, “Ngwenhelam yengenh arnpek?” Tjerrtj ingkerrek inang ilelhek, “Itja”. Peter angkek, “Ngkartay, tjerrtj aningkel kwenh ngwenh pewerl-apem, ntwang mpwepel!”
45 Perguntou Jesus: Quem é que me tocou? Como todos negassem, disse-lhe Pedro: Mestre, as multidões te apertam e te oprimem.
46 Jesu-el inenh ilek, “Nyentel kwenh yengenh arnpek. Yeng-artek awelherl-alhek, twer tjengenh arraterl-alhek.”
46 Mas disse Jesus: Alguém me tocou; pois percebi que de mim saiu poder.
47 Marl rang alhengk-arek, rang ywarn Jesu-eng alengk-welhek. Rang Jesu kwer-warn arrewemel petjek, rang kelkertel-ayeng arrernelhetj-alhek. Rang anngetherr ilelhek, “Yeng kwenh! Thang kwenh mantarr ngkwengenh arnpek, yeng irlkert angerr anekarleng wart ngkweyeng-ntjel. Yeng kel mwerremeh awelhem.”
47 Então, vendo a mulher que não passara despercebida, aproximou-se tremendo e, prostrando-se diante dele, declarou-lhe perante todo o povo a causa por que lhe havia tocado, e como fora imediatamente curada.
48 Jesu-el renh ilek, “Marlay, ntwang yengenh nakek, yeng twer angerr anem. Lakenheng Altjerrel ngwenh mwerr-ilekarl. Kel arrkenel alpay!”
48 Disse-lhe ele: Filha, a tua fé te salvou; vai-te em paz.
49 Kwereng artwang urrpey petjek angketj anetj-akert twernk Jairus-kenh mereng. Rang Jairus renh ilek, “Ler ngkwengenh kel ilwek. Kaltj-anthenh-anthenh renh mentj impay, rarrp alhetjeh.”
49 Enquanto ainda falava, veio alguém da casa do chefe da sinagoga dizendo: A tua filha já está morta; não incomodes mais o Mestre.
50 Jesu rang angketj nhenhek itja kangkwerrek. Rang Jairus renh ilek, “Ntwang itja ater-irretjeh. Kel yengenh nakang, kwereng marl ler ngkwengenh mwerr-irretjenheng.”
50 Jesus, porém, ouvindo-o, respondeu-lhe: Não temas: crê somente, e será salva.
51 Kwer-penh Jesu rang Jairus-kenh warlek irretj-alhek. Rang tjerrtj arrpenh map arnpakemel ilek, “Arrantherr arrwekel karelhang. Thang ngwerl-alhemarleng Peter, John, James, marl kwerenh angey mwek inenhant.” Kel Jesu ineh-akert Jairus-henh warl-warn irrpek.
51 Tendo chegado à casa, a ninguém deixou entrar com ele, senão a Pedro, João, Tiago, e o pai e a mãe da menina.
52 Tjerrtj ingkerrek marl kwer akay arnetjam. Rang inenh ilek, “Arrantherr itja arnetjeh. Kwer nhenh itja ilwek. Rang ankwang angerr war intem.”
52 E todos choravam e pranteavam; ele, porém, disse: Não choreis; ela não está morta, mas dorme.
53 Inang renh awemel atherrek. Inang kaltj anek, marl rang ilwekarl.
53 E riam-se dele, sabendo que ela estava morta.
54 Jesu-el kwer marl irrernng iltjang antwerrkemel renh ilek, “Kwer marlay, kemerray!”
54 Então ele, tomando-lhe a mão, exclamou: Menina, levanta-te.
55 Kwerrern kwerenh petj-alpek, rang kel kemerrekemeh. Jesu-el inenh ilek, marl kwer mern anthetjeh, rang arlkwetjeh.
55 E o seu espírito voltou, e ela se levantou imediatamente; e Jesus mandou que lhe desse de comer.
56 Angey mwek kwerenh thwen kel anwerlkemel kangkek. Jesu-el renh-atherrenh arnpakemel ilek, ratherr itja tjerrtj arrpenh mapeh nhenh-penh iletjeh.
56 E seus pais ficaram maravilhados; e ele mandou-lhes que a ninguém contassem o que havia sucedido.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.