Lucas 7
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NVT
1 Jesu-el tjerrtj map kaltj-anthekarl-penh, rang town Capernaum-warn alhek.
1 Quando Jesus terminou de dizer tudo isso à multidão, entrou em Cafarnaum.
2 Town nhenh kwerel twernk nyent Rome-areny anek, rang atwenh-atwenh mapeh twernk anek. Kel twernk kwerenh rrkwapenh-apenh irlkert angerr anek, rang ilwetjeh-anngernt anek. Twernk rartek artwang nhenh kwer angerr kangkek.
2 Naquela ocasião, um escravo muito estimado de um oficial romano estava enfermo, à beira da morte.
3 Twernk rang awek, Jesu-arl town-warn petjekarl. Rang Jew angerrepat rrpwetj Jesu-warn urrpey lanthek, Jesu renh ngwerl-alpetjeh, rrkwapenh-apenh kwerenh mwerr-iletjeh-anngernt.
3 Quando o oficial ouviu falar de Jesus, mandou alguns líderes judeus lhe pedirem que fosse curar seu escravo.
4 Angerrepat inang Jesu-warn alherrerrek. Inang renh aretj-alhemel pawenhek, “Nwern petjek, ngwenh pawenhetjeh. Peltj nwern-kenh Rome-areny twernk anem, rartek artwang kangkentj anem. Kwerenh rrkwapenh-apenh irlkert angerr intem. Rang tjerrtj Jew nwerneh kangkem. Rang church nwerneh artek. Kwer ntwang ltarrp-irray! Petjay, ntwang rrkwapenh-apenh kwerenh renh mwerr-iletjek.”
4 Os líderes suplicaram insistentemente que Jesus socorresse o homem, dizendo: “Ele merece sua ajuda,
5 — ausente —
5 pois ama o povo judeu e até nos construiu uma sinagoga”.
6 Kel Jesu inehel-arleng antelherl-alhek. Inang warl twernk-henh-warn angath-irrentj-alhek. Twernk rang urrpey arrpenh mapemeh Jesu-warn lanthek. Twernk rang urrpey inenh ilek, angketj Jesu iletjeh. Inang Jesu renh aretj-alhemel angketj kwerenh ilek, “Twernk rang ahentj-kwenh anem, ntwang kwer-warn petjetjeh. Ntwang artwang angerr anem, rang artwang anetj-anetj war anem. Rang kwenh twernk atwenh-atwenh map-akert anem. Rang apek atwenh-atwenh nyent apek ilem, ‘Alhang’, rang kel alhem. Rang apek arrpenh ngwem, ‘Petjang’, rang kel petjem. Rang apek rrkwapenh-apenh kwerenh ilem, ‘Lakenh mpwaretjeh’, rang kel lakenh mpwarem. War angkang, rrkwapenh-apenh kwerenh rang parrp mwerr-irretjeh. Lakenh twernk rang nwernenh ilek, ngwenh iletjeh.” Lakenh twernkel angketj lanthek urrpey inehel-arleng.
6 Jesus foi com eles, mas, antes de chegarem à casa, o oficial mandou alguns amigos para dizer: “Senhor, não se incomode em vir à minha casa, pois não sou digno de tamanha honra.
7 — ausente —
7 Não sou digno sequer de ir ao seu encontro. Basta uma ordem sua, e meu servo será curado.
8 — ausente —
8 Sei disso porque estou sob a autoridade de meus superiores e tenho autoridade sobre meus soldados. Só preciso dizer ‘Vão’, e eles vão, ou ‘Venham’, e eles vêm. E, se digo a meus escravos: ‘Façam isto’, eles fazem”.
9 Jesu-el angketj nhenh awemel rang anwerlkek. Rang alngarelhemel tjerrtj inenh ilek, “Angketj lakenh kwenh thang lyetant awek! Twernk yanh rang yengenh angerr nakem! Arratj, thang itja kwenh tjerrtj lakenh-artek awek arrwekel, mer Israel ntjaperel!”
9 Quando Jesus ouviu isso, ficou admirado. Voltou-se para a multidão que o seguia e disse: “Eu lhes digo a verdade: jamais vi fé como esta em Israel!”.
10 Kwer-penh urrpey inang warl-warn angkep petj-alpek, inang rrkwapenh-apenh renh arek mwerr-irrekarlemeh.
10 E, quando os amigos do oficial voltaram para a casa dele, encontraram o escravo em perfeita saúde.
11 Arltang arrpenhel Jesu rang town Nain-warn tjeyel alherl-apetjam, kwertengerl kwerenh map-akert. Tjerrtj aningk inehel-arleng alherrerrek.
11 Logo depois, Jesus foi com seus discípulos à cidade de Naim, e uma grande multidão o seguiu.
12 Inang town-henh arrew itwek-irremel, inang mer-areny map arek, town-eng arratentj-alherleh. Mer-areny mapel kwer rrwey irrernng renh awenng-warn angetjam. Irrernng-henh mwek rang marl inpert anek. Kwer rrwey arrpenh itja kwer anek. Tjerrtj ltarrp map anthwerr marl inpert kwerel-ayeng alherrerrek.
12 Quando ele se aproximou da porta da cidade, estava saindo o enterro do único filho de uma viúva, e uma grande multidão da cidade a acompanhava.
13 Ngkart Jesu-el marl inpert renh arek, rang kwer lharrp-irrek. Rang renh ilek, “Ntwang itja arnetjeh!”
13 Quando o Senhor a viu, sentiu profunda compaixão por ela. “Não chore!”, disse ele.
14 Inang irrernng-henh intenh-intenh angerl-apek. Jesu rang alhek intenh-intenh kwer-warn, renh iltjang kwerenhel arnpek. Inang ngkernelhetj-alhek. Jesu irrernng kwer-warn angkek, “Artwangay, yengenh awang! Ntwang kemerretjeh!”
14 Então foi até o caixão, tocou nele e os carregadores pararam. E disse: “Jovem, eu lhe digo: levante-se!”.
15 Artwang rang kemerremel anek, angkek-anem. Jesu-el renh ilek, mwek kwerenh-warn alhetjeh.
15 O jovem que estava morto se levantou e começou a conversar, e Jesus o devolveu à sua mãe.
16 Tjerrtj inang nhenh aremel inang angerr anthwerr ater-irrek. Inang Altjerr renh kangkemel nakek. Inang lakenh angkerrek, “Altjerrel angketj angenh-angenh tjeperr nwerneh-warn lanthek! Altjerr kwenh nwerneh-warn yatjarr petjek, arntarnt-arerl-anetjeh!”
16 Grande temor tomou conta da multidão, que louvava a Deus, dizendo: “Um profeta poderoso se levantou entre nós!” e “Hoje Deus visitou seu povo!”.
17 Tjerrtj mapel angketj nhenh Jesu-akert ilerl-apek mer Judea ntjaperel, kwer-penh mer arrpenh map-warnemeh, inarl Judea kwereng angath anekarl-warn thwen.
17 Essa notícia sobre Jesus se espalhou por toda a Judeia e seus arredores.
18 John-henh kwertengerl mapel angketj Jesu-akert inang awek. Inang John renh ateng-ilemel ilek. John rang ywarn iterrek Jesu kwer. John rang ahentj-anek, arratjekart awetjeh kwer-penh. Rang kwertengerl kwerenh atherrek ntangkelhek, petjetjeh. Rang renh-atherrenh Jesu-warn lanthek, Jesu renh pawenhetjeh.
18 Os discípulos de João Batista lhe contaram tudo que Jesus estava fazendo. Então João chamou dois de seus discípulos
19 — ausente —
19 e os enviou ao Senhor, para lhe perguntar: “O senhor é aquele que haveria de vir, ou devemos esperar algum outro?”.
20 Ratherr alherrek Jesu kwer-warn. Ratherr renh pawenhek, “John Kwatjeh Irrpelh-ilenh-ilenhel kwenh ilernenh lanthek ngkweng-warn, ngwenh pawenhetjeh. Ntwang key Christ rang? Altjerrel arrwekel nwerneh-warn lanthetjeh alhelekarl? Nwern apek arrpenhek karelhetjeh?”
20 Os dois discípulos de João encontraram Jesus e lhe disseram: “João Batista nos enviou para lhe perguntar: ‘O senhor é aquele que haveria de vir, ou devemos esperar algum outro?’”.
21 Kel yanh kwerel Jesu-el tjerrtj irlkert map-arlk mwerr-iletjam, tjerrtj arlamarr map tjerrtj kwerrern anetj-akert map tjerrtj pweng map thwen.
21 Naquela mesma hora, Jesus curou muitas pessoas de suas doenças, enfermidades e espíritos impuros, e restaurou a visão a muitos cegos.
22 Jesu-el urrpey renh-atherrenh ilek, “John-warn angkep alperrang angketj nhenh-akert. Renh ateng-ilerl-anerrang, nheng mpwel anngel arerl-anerrekarl-penh. Tjerrtj pweng mapel weth arem. Tjerrtj arlamarr map kemerremel nthwem. Tjerrtj tjwen leprosy map-akert mwerr-irrekarl. Tjerrtj irlpang ahert map weth awem. Tjerrtj irrernng map iteth-irrekarl. Thang angketj mwerr kaltj-antherl-apem tjerrtj rnwanentj-kweny maney-kweny mapeh-arlk.
22 Em seguida, disse aos discípulos de João: “Voltem a João e contem a ele o que vocês viram e ouviram: os cegos veem, os aleijados andam, os leprosos são purificados, os surdos ouvem, os mortos são ressuscitados e as boas-novas são anunciadas aos pobres”.
23 Altjerrel tjerrtj inenh kwart-wetjenh, inarl yengenh kwet nakemarleh!” Lakenh Jesu-el renh-atherrenh ilek.
23 E disse ainda: “Felizes são aqueles que não se sentem ofendidos por minha causa”.
24 John-henh kwertengerl ratherr kel angkep alperrek. Kwer-penh Jesu rang tjerrtj map ilek angketj John-akert. Rang inenh pawenhek, “Wenh-arteh artwang renham arrantherr aretjeh alhek? Artwang angketj kwerenh rang kaltj-anthem kern-penh war yaleng key, irlkel angketj wernem apek? Itja kwenh!
24 Depois que os discípulos de João saíram, Jesus começou a falar a respeito dele para as multidões: “Que tipo de homem vocês foram ver no deserto? Um caniço que qualquer brisa agita?
25 Artwang ngwenh-arteh rang, arrantherr renh aretjeh alhek? Artwang mantarr amparrkey-amparrkey-akert key? Itja kwenh! John rang mantarr anetj-anetj-akert anek. Tjerrtj ngwenh apek inarl mantarr mwerr-akert anem, inang kwenh mer amparrkey-amparrkeyel anem. Mern ker arwenth anthwerr inang anyenem. John kwenh itja lakenh-arteh anem.
25 Afinal, o que esperavam ver? Um homem vestido com roupas caras? Não, quem veste roupas caras e vive no luxo mora em palácios.
26 Altjerr-henh angketj angenh-angenh key arrantherr aretjeh alhek? John rang kwenh Altjerr-henh angketj-akert anem! Rang Altjerr-henh angketj angenh-angenh tjeperr anthwerr anem.
26 Acaso procuravam um profeta? Sim, ele é mais que profeta.
27 Angketj John kwer-penh Altjerr-henh pipel-ayeng intem:
27 João é o homem ao qual as Escrituras se referem quando dizem: ‘Envio meu mensageiro adiante de ti, e ele preparará teu caminho à tua frente’.
28 “Arrantherr nhenh iterl-aretjeh! Tjerrtj angketj angenh-angenh arrwekeleny inang tjeperr anek. John Kwatjeh Irrpelh-ilenh-ilenh rang kwenh ineheng tjeperr angerr anem. Angketj lyeteny nhenh intem. Lyetarr Altjerr anem Ngkart tjerrtj kwerenh mapek. Lakenheng kwer map inartek John-eng tjeperr angerr-lkwer anem, inang angatheng yengenh iterl-aremarleng wart.”
28 Eu lhes digo: de todos que nasceram de mulher, nenhum é maior que João Batista. E, no entanto, até o menor no reino de Deus é maior que ele”.
29 Tjerrtj mapel, tax maney kwetjenh-tjenh mapel-arlk thwen ingkerrenyel Jesu renh awek. Inang alhengk-arek, Jesu-henh angketj arratj anemeng. “Ay! Altjerr-henh tjey arratj nwerneh!” Arrwekel inang angketj arratjeh kangkwerremel John-warn alhekarl, rang inenh kwatj-warn irrpelh-ilemel baptise-em-iletjeh.
29 Todos que ouviram as palavras de Jesus, até mesmo os cobradores de impostos, concordaram que o caminho de Deus era justo, pois tinham sido batizados por João.
30 Artwang Pharisee map, artwang Moses-henh mpwareng-areng kaltj-anthenh-anthenh map thwen inang itja Altjerreh kangkwerrek. Inang Jesu renh naketj-kwenh. Inang itja John-warn alhek, rang inenh kwatj-warn irrpelh-ilemel baptise-em-iletjeh.
30 Os fariseus e mestres da lei, no entanto, rejeitaram o propósito de Deus para eles, pois recusaram o batismo de João.
31 Jesu-el tjerrtj map inenh pawenhek, “Wenh-arteham arrantherr anem, arrantherr Altjerrek kangkwerretj-kweny?
31 “Assim, a que posso comparar o povo desta geração?”, perguntou Jesus.
32 Thang angketj kwek arrantherrenh ilem, arrantherr awetjeh-arlk. Arrantherr kwer alenh map-arteh anem, inarl kethel arrken-irrem. Kwer nyent apek kwer arrpenh mapeh ntangkelhem, lakenh arlkemel,
32 “Como posso descrevê-los? São como crianças que brincam na praça. Queixam-se a seus amigos: ‘Tocamos flauta, e vocês não dançaram, entoamos lamentos, e vocês não choraram’.
33 “Thang angketj nhenh keth-iletjeh arrehantherr. John Kwatjeh Irrpelh-ilenh-ilenh rang itja tjerrtj arrpenh map-arteh anek. Rang itja mern arlkwetjart, inteltjant war rang arlkwetjart, itja wine apek antjwetjart. Lakenheng arrantherr angkem, John rang kwel ahert anemeng, arrentj-akert.
33 Quando João Batista apareceu, não costumava comer e beber em público, e vocês disseram: ‘Está possuído por demônio’.
34 Arrpenh-ingar yeng petjek. Thang mern-arlk arlkwem, wine antjwem. Arrantherr ilem, yeng kwel mern arnterr arlkwenh-arlkwenh anem angwerretj. Yeng wine-arlk arnterr antjwenh-antjwenh kwel anem. Arrantherr yengenh arrampewemel ilem, yeng tax maney kwetjenh-tjenh mapeh-angkwerr tjerrtj anetj arrpenh mapeh-arlk-angkwerr peltj anemeng kwel.
34 O Filho do Homem, por sua vez, come e bebe, e vocês dizem: ‘É comilão e beberrão, amigo de cobradores de impostos e pecadores’.
35 Tjerrtj inang apek Altjerr-henh angketjeh alhengk-aremel kangkwerrem, inang arratj mernelhetjenharl.”
35 Mas a sabedoria é comprovada pela vida daqueles que a seguem.”
36 Arrpenh-ingar artwang Pharisee nyentel Jesu renh ngwek, kwerel-ayeng mern arlkwetjeh. Jesu rang irrpenhek warl-warn kwen, arrernelhetj-alhek mern arlkwetjeh-anngernt.
36 Um dos fariseus convidou Jesus para jantar. Jesus foi à casa dele e tomou lugar à mesa.
37 Town nhenhel-ayeng marl nyent arlkwer anek. Marl nhenhel rang awek, Jesu petjekarl artwang Pharisee nheng-henh mer-warn. Marl nhenh anter tjampetel-akert alhek warl kwer-warn. Anter nhenh anek npwang mwerr intjemarl-akert.
37 Quando uma mulher daquela cidade, uma pecadora, soube que ele estava jantando ali, trouxe um frasco de alabastro contendo um perfume caro.
38 Marl rang artwang Pharisee-henh warl-warn irrpenhek. Rang Jesu-el-ayel ingkern irnetj-alhek arrangkemel. Anngwentj kwerenh Jesu-henh ingkang-warn anyek. Rang ingkang Jesu-henh anngwentj kwerenh-akertel lhewek, anngwentj rrpwarek altang kwerenhel. Rang Jesu-henh ingkang arrantjwek, kwer-penh rang anter thelek ingkang kwerenh-warn, pernekemeh.
38 Em seguida, ajoelhou-se aos pés de Jesus, chorando. As lágrimas caíram sobre os pés dele, e ela os secou com seu cabelo; e continuou a beijá-los e a derramar perfume sobre eles.
39 Artwang Pharisee rang aremel iterrek, “Artwang nhenh itjam Altjerr-kenh angketj angenh-angenh anem. Rang iterl-aremer, marl nhenh anetj anthwerr anem. Rang renh anpwemer.”
39 Quando o fariseu que havia convidado Jesus viu isso, disse consigo: “Se este homem fosse profeta, saberia que tipo de mulher está tocando nele. Ela é uma pecadora!”.
40 Jesu artwang Pharisee kwer-warn angkek, “Simon-ay, yeng ahentj, angketj kwek war ngkweng iletjeh.” Simon angkek, “Kaltj-anthenh-anthenhay, kel yengenh ilang!”
40 Jesus disse ao fariseu: “Simão, tenho algo a lhe dizer”. “Diga, mestre”, respondeu Simão.
41 Jesu-el angketj kwer ilek, “Artwang nyent anek, rang maney arwenth-akert anek. Rang maney artwang atherrek anthek, nyentek maney angerr anthek, arrpenhek maney kwek, kelant ratherr maney angkep anthetj-alpetjenheng.
41 Então Jesus lhe contou a seguinte história: “Um homem emprestou dinheiro a duas pessoas: quinhentas moedas de prata a uma delas e cinquenta à outra.
42 Kwer-penh maney kwer-atherr-henh ywerrekarleng, ratherr iltjelay-irrerl-anerrek. Ratherr ywarn maney angkep anthetj-alpek. Artwang rang kel pwekap kwer-atherr-henh rrpwarek. Simon-ay, ntwang yengenh ilang, artwang alenh kwer-atherreng artwang ngwenh apek artwang maney-akert kwer angerr-lkwer kangkentj mernelhek?”
42 Como nenhum dos devedores conseguiu lhe pagar, ele generosamente perdoou ambos e cancelou suas dívidas. Qual deles o amou mais depois disso?”.
43 Simon-el renh ilek, “Artwang rang kwenh, rang maney angerr inekarl.” Jesu angkek, “Ntwang kel arratj angkek.”
43 Simão respondeu: “Suponho que aquele de quem ele perdoou a dívida maior”. “Você está certo”, disse Jesus.
44 Jesu-el alngarelhemel marl renh arek. Rang Simon renh ilek, “Ntwang marl nhenh arem? Yeng warl ngkwengenh-warn irrpentj-alhek, ntwang yengenh itja kwatj anthek, ingkang lhewelhetjeh. Marl rant ingkang tjengenh anngwentj kwerenhel lhewek, kapert kwerl kwerenhel rrpwarek-arlk.
44 Então voltou-se para a mulher e disse a Simão: “Veja esta mulher ajoelhada aqui. Quando entrei em sua casa, você não ofereceu água para eu lavar os pés, mas ela os lavou com suas lágrimas e os secou com seus cabelos.
45 Ntwang yengenh itja kangkemel arrantjwek. Rant ingkang tjengenh kwet arrantjwerl-anek.
45 Você não me cumprimentou com um beijo, mas, desde a hora em que entrei, ela não parou de beijar meus pés.
46 Ntwang itja kapert tjengenh anterel pernek. Rang ingkang tjengenh anter npwang mwerr anthwerrel pernentj-alhek.
46 Você não me ofereceu óleo para ungir minha cabeça, mas ela ungiu meus pés com um perfume raro.
47 Marl nhenh anetj-akert anekarl. Rang tjeng kangkentj mernelhek, lakenheng Altjerrel anetj kwerenh wek, Altjerr lyet kwer kangkemel anem. Tjerrtj kwerarl Altjerrel anetj kwek wekarl, rang kwek wararl Altjerr kwer kangkem.”
47 “Eu lhe digo: os pecados dela, que são muitos, foram perdoados e, por isso, ela demonstrou muito amor por mim. Mas a pessoa a quem pouco foi perdoado demonstra pouco amor”.
48 Jesu-el marl renh ilek, “Kewenyay, ntwang anetj-akert anek. Altjerrel anetj ngkwengenh ingkerreny wekarl, rang ngkweng kangkentj mernelhem kwet.”
48 Então Jesus disse à mulher: “Seus pecados estão perdoados”.
49 Tjerrtj arrpenh map inarl mernek ankey petjekarl, inang lakenh pawenherrek, “Artwang nhenh nthakenh rang tjerrtj map-henh anetj wem? Artwang ngwenham yanh rang? Rang kwel Altjerr-arteh anem!”
49 Os homens que estavam à mesa diziam entre si: “Quem é esse que anda por aí perdoando pecados?”.
50 Jesu-el marl renh ilek, “Ntwang yengenh nakekarl, Altjerrel ngwenh anetjeng arntarnt-aremel mwerr-ilek, ntwang ngampekarl iteth anetjenh. Arrkenemeh alpang!”
50 E Jesus disse à mulher: “Sua fé a salvou. Vá em paz”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.