Lucas 4
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH
1 Jesu rang Jordan ulpay kwereng petj-alpek. Kwerrern Alngaltar rang kwerel-ayeng anek, renh twer-ilek. Kwerrern rang renh rrkwal-warn tjey-angek.
1 Jesus, cheio do Espírito Santo, voltou do rio Jordão e foi levado pelo Espírito ao deserto.
2 Arrentjel renh arltang 40-eh-atwetj arrkernetjam. Arltang 40 kwerel Jesu rang itja mern arlkwek, ker apek, rang angayel kwet anek.
2 Ali ele foi tentado pelo Diabo durante quarenta dias. Nesse tempo todo ele não comeu nada e depois sentiu fome.
3 Arrentjel Jesu renh twernek, “Ntwang Altjerr-henh Ler anemeng wart, ntwang pwert nhenh inenh mern-irretjeh ilang, ntwang arlkwetjeh-anngernt, angayel apek.”
3 Então o Diabo lhe disse: — Se você é o Filho de Deus, mande que esta pedra vire pão.
4 Jesu-el renh ilek, “Angketj nhenh Altjerr-henh pipel-ayeng intem,
4 Jesus respondeu:
5 Kwereng arrentjel Jesu renh kern anthwerr-warn angek. Arrentj rang kwer mer map inenh mernek, ahelh apanpel.
5 Aí o Diabo levou Jesus para o alto, mostrou-lhe num instante todos os reinos do mundo
6 Arrentj rang renh ilek, “Mer nhenh map ingkerrek tjengenh anem. Thang anthem tjerrtj arrpenheh, inang merek-artwey anetjenheng. Thang ngkweng mer nhenh ingkerrek anthetjenh, ntwang twer anthwerr anetjenheng, rnwanentj amparrkey-arrkey-akert.
6 e disse: — Eu lhe darei todo este poder e toda esta riqueza, pois tudo isto me foi dado, e posso dar a quem eu quiser.
7 Kel ntwang tjengeng ularr kelkertel-ayeng arrernelhetjeh, yengant nakemel. Kwereng thang mer nhenh ingkerrek ngkwengemeh anthetjenh.”
7 Isto tudo será seu se você se ajoelhar diante de mim e me adorar.
8 Jesu-el renh ilek, “Angketj nhenh Altjerr-henh pipel-ayeng intem,
8 Jesus respondeu:
9 Kwereng arrentjel Jesu renh town Jerusalem-warnemeh tjey-angek, renh church angerretj kerneh anthwerr ngkernek. Arrentj rang renh ilek, “Ntwang Altjerr-henh Ler anemeng, ntwang warl kerneng anyetj-alpang.
9 Depois o Diabo o levou a Jerusalém e o colocou na parte mais alta do Templo e disse: — Se você é o Filho de Deus, jogue-se daqui,
10 Angketj arrpenh Altjerr-henh pipel-ayeng intem,
10 pois as Escrituras Sagradas afirmam: “Deus mandará que os seus anjos cuidem de você.
11 — ausente —
11 Eles vão segurá-lo com as suas mãos, para que nem mesmo os seus pés sejam feridos nas pedras.”
12 Jesu-el renh ilek, “Angketj arrpenh Altjerr-henh pipel-ayeng intem,
12 Então Jesus respondeu:
13 Arrentjel Jesu renh arrkernekarl-penh, rang renh imperl-alhekemeh, rang renh kelant arrkernetjeh-anngerntel.
13 Quando o Diabo acabou de tentar Jesus de todas as maneiras, foi embora por algum tempo.
14 Jesu rang mer Galilee-warn alpek. Kwerrern Alngaltar rang kwerel-ayeng anek, renh twer-ilek. Tjerrtj mapel mer mapel angketj Jesu-akertemeh awek.
14 Jesus voltou para a região da Galileia, e o poder do Espírito Santo estava com ele. As notícias a respeito dele se espalhavam por toda aquela região.
15 Jesu rang tjerrtj map church inehenhel kaltj-anthetjam, mer arrpenh mapel-ayeng. Inang renh angerr kangkemel nakek.
15 Ele ensinava nas sinagogas e era elogiado por todos.
16 Kwer-penh Jesu rang town Nazareth-warnemeh alpek, town nheng rang mangkekarl-warn. Arltang Saturday-el anemarleng, rang church inehenh-warn alhek. Lakenh rang arltang angerrel church-warn kweteth alhetjart town arrpenh-warn-arlk. Church kwenelemeh rang kemerremel irnek, Altjerr-henh angketj read-emeh-iletjeh pipel-ayel.
16 Jesus foi para a cidade de Nazaré, onde havia crescido. No sábado, conforme o seu costume, foi até a sinagoga . Ali ele se levantou para ler as Escrituras Sagradas ,
17 Artwang nyentel kwer pip anthek Altjerr-henh angketj-akert, nheng angketj angenh-angenh Isaiah-henh angketj-akert. Jesu-el pip renh alkakek, angketj rang read-em-ilemel ilek,
17 e lhe deram o livro do profeta Isaías. Ele abriu o livro e encontrou o lugar onde está escrito assim:
18 — ausente —
18 “O Senhor me deu o seu Espírito.
19 — ausente —
19 e anunciar que chegou o tempo
20 Jesu-el pip renh angkep artaper-ilek, artwang kwer angkep anthek. Kwer-penh rang arrernelhek. Tjerrtj ingkerrekel renh twant-arek.
20 Jesus fechou o livro, entregou-o para o ajudante da sinagoga e sentou-se. Todas as pessoas ali presentes olhavam para Jesus sem desviar os olhos.
21 Jesu rang inenh ilek, “Angketj tharl read-em-ilek, angketj nhenh tjeng-penh lyet arratj anthwerremeh irrek.”
21 Então ele começou a falar. Ele disse:
22 Angketj kwenh mwerr anthwerr inang awek, inang anwerlkekemeh. Lwerenh-penh inang angkerrekemeh, “Yay! Nthakenharlam rang angkek? Nwern renh alhengk-arem wart! Rang kwenh nheng Joseph-henh ler anem!”
22 Todos começaram a elogiar Jesus, admirados com a sua maneira agradável e simpática de falar, e diziam: — Ele não é o filho de José?
23 Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr lakenh kwenh yengenh twernetjenh, ‘Jesu-ay! Ntwang twerel mpwarang mer nhenhel, ntwarl mangkekarlel!’ Arrantherr awek, thang irlkert map mwerr-ilekarl town Capernaum-el. Arrantherr yeng pawenhetjeh apek, thang lakenh mpwaretjeh. Arrantherr apek yengenh arrkentj-iletjeh, ‘Ngangkaray! Ntwang mer arrpenh-areny map mwerr-ilekarl! Nhenh-areny map-arteh? Ntwang inenh apek mwerr-iletjeh?’ ”
23 Então Jesus disse:
24 Jesu-el ilek, “Arratj anthwerr, artwang apek Altjerr-henh angketj angenh-angenh anemeng, arlaltj kwerenh mapel renh itja nakem.
24 E continuou:
25 Arrantherr key awem? Arrantherr iterl-arem, angketj artwang angketj angenh-angenh Elijah-akert. Elijah rang ngkwey anetjam-rlwer, kwatjel itja anhek 3 years 6 months-ek-atwetj. Mern itja lyapek mer ntjaperel, ingkerrek angayel anek. Inpert map anthwerr mer Israel-el anek.
25 Eu digo a vocês que, de fato, havia muitas viúvas em Israel no tempo do profeta Elias, quando não choveu durante três anos e meio, e houve uma grande fome em toda aquela terra.
26 Altjerrel artwang Elijah inpert nyent-warn lanthek, renh arntarnt-aretjek. Inpert rang lwereny anek, town Zarephath-areny mer Sidon-el anek. Altjerrel itja Elijah lanthek inpert arlaltj Israel-areny nyent-warn.
26 Porém Deus não enviou Elias a nenhuma das viúvas que viviam em Israel, mas somente a uma viúva que morava em Sarepta, perto de Sidom.
27 Thang arrantherrenh ilem angketj arrpenhemeh angketj angenh-angenh-akert, arreny kwerenh Elisha-akert. Artwang Elisha anetjam-rlwer, tjerrtj arrpenh map mer Israel-el leprosy tjwen-akert anek. Elisha rang itja tjerrtj Israel-areny inenh mwerr-ilek. Rang artwang lwereny arreny Naaman mer Syria-areny nhengant mwerr-ilek, rang leprosy tjwen-akert anek.” Lakenh Jesu-el inenh ilek.
27 Havia também muitos leprosos em Israel no tempo do profeta Eliseu, mas nenhum deles foi curado. Só Naamã, o sírio, foi curado.
28 Tjerrtj inang church kwenel anemarl map, inang angketj kwerenh awemel, inang Jesu-ek angerr ahang-irrek.
28 Quando ouviram isso, todos os que estavam na sinagoga ficaram com muita raiva.
29 Inang kemerrek, renh antwerrkemel town-eng keth-warn tjarr-angerrerrek. Mer Nazareth rartek pwert kernel-ayel artelhek. Inang Jesu renh pwert arnkarr-warn angek, renh taly-wetjeh.
29 Então se levantaram, arrastaram Jesus para fora da cidade e o levaram até o alto do monte onde a cidade estava construída, para o jogar dali abaixo.
30 Jesu ineheng rlkwerr-angkwerr ntjwem kwet alpek.
30 Mas ele passou pelo meio da multidão e foi embora.
31 Jesu rang Capernaum town-warn alhek, mer Galilee-angkwerr. Saturday arltang angerrel Jesu rang church-warn irrpek. Rang tjerrtj map kaltj-anthetjam.
31 Então Jesus foi para Cafarnaum, uma cidade da região da Galileia. Ali ele ensinava o povo nos sábados.
32 Inang angketj kwerenh anwerlkemel awek. Inang angkerrek, “Rang kwenh angketj twer anthwerrel nwernenh kaltj-anthem!”
32 Eles estavam muito admirados com a sua maneira de ensinar, pois Jesus falava com autoridade.
33 Artwang kwerrern anetj-akert nyent anek. Artwang rang arlkemel ilek,
33 Havia um homem na sinagoga que estava dominado por um demônio. O homem gritou:
34 “Jesu, Nazareth-arenyay! Wenh kwer ntwang nhenh-warn petjekan? Nwernenh ywerrelh-ilemel atwetjeh key? Yeng ngkweng kaltj! Ntwang Altjerr-henh artwang arratj anthwerr rang anem!”
34 — Ei, Jesus de Nazaré! O que você quer de nós? Você veio para nos destruir? Sei muito bem quem é você: é o Santo que Deus enviou!
35 Jesu-el kwerrern anetj renh arrantj-akemel ilek, “Intert-irray! Artwang yanheng arratang!” Kwerrern anetj rang artwang renh ahelh-warn ilatwerl-alhek ineheng anngetherr. Kwereng kwerrern anetj rang artwangeng arraterl-alhek. Artwang rang mwerremeh anek.
35 Então Jesus ordenou ao demônio: Em frente de todos, o demônio atirou o homem no chão e saiu dele sem lhe causar nenhum ferimento.
36 Tjerrtj map anwerlkemel pawenherrek, “Wenham lakenhan? Rang nwernenh angketj twer anthwerrel kaltj-anthek! Rang kwerrern anetj map anpwem, inang kwer kangkwerremel arratem!”
36 Todos ficaram espantados e diziam uns para os outros: — Que tipo de palavras são essas? Este homem, com autoridade e poder, expulsa os espíritos maus, e eles vão embora.
37 Inang angketj Jesu-akert ilerl-apek mer Galilee ntjaperel.
37 E as notícias a respeito de Jesus se espalharam por toda aquela região.
38 Kwer-penh Jesu rang church-eng arratemel alhek Simon-henh mer-warn. Simon-henh marl rtwaltj rang irlkert angerr anek. Inang Jesu-ek ntangkelhek.
38 Jesus saiu da sinagoga e foi até a casa de Simão. A sogra de Simão estava doente, com febre alta; e contaram isso a Jesus.
39 Jesu rang marl kwer-warn angath-irretj-alhek. Rang angkek, “Kwereng arratemel alhay!” Marl rang parrp mwerr-irrek. Rang kemerremel irnek, kwer-penh rang mern ineh tjang-itek.
39 Aí ele foi, parou ao lado da cama dela e deu uma ordem à febre. A febre saiu da mulher, e, no mesmo instante, ela se levantou e começou a cuidar deles.
40 Kel aherrk irrpekarl. Tjerrtj mer-areny ingkerrek Jesu-warn arraw-irrek. Inang tjerrtj irlkert map tjerrtj arrentj-akert map thwen angetjewarrek. Jesu-el iltjang kwerenh arrernemel tjerrtj irlkert map inenh mwerr-ilek. Rang arrentj map anpwek kwerrern inehenheng. Arrentj mapel arlkemel ilek, “Ntwang Altjerr-henh Ler anem!” Arrentj inang Jesu-eh kaltj anek, rarl Christ anemeng. Jesu-el arrentj inenh arnpakek, inang itja kwer-penh angketjeh.
40 Depois de anoitecer , todos os que tinham amigos enfermos, com várias doenças, os levaram a Jesus. Ele pôs as suas mãos sobre cada um deles e os curou.
41 — ausente —
41 Os demônios saíram de muitas pessoas, gritando: — Você é o Filho de Deus! Eles sabiam que Jesus era o
42 Kweny-rtweh Jesu kemerrek. Rang keth-warn alhek, nyent-areny anetjek. Tjerrtj arrpenh map kwer palenthwek. Inang renh aremel arnpakek, “Ngkartay, ntwang itja nwernenh imperl-alhetjeh! Nwernehel-ayeng kwet anang!”
42 Quando amanheceu, Jesus saiu da cidade e foi para um lugar deserto. Mas a multidão começou a procurá-lo, e, quando o encontraram, eles não queriam deixá-lo ir embora.
43 Jesu-el inenh ilek, “Thang tjerrtj map town arrpenh mapel angketj mwerr renh kaltj-antherl-apetjeh. Thang inenh ilerl-apetjeh, Altjerr tjerrtj ingkerrekeh Ngkart angerr anemeng. Lakenheh kwenh Altjerrel yengenh lanthekarl.”
43 Mas Jesus disse:
44 Rang mer Judea-angkwerr church map-warn irrperl-apetjam, angketj mwerr renh kaltj-antherl-apemel.
44 E ele anunciava a mensagem nas sinagogas de todo o país.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.