Lucas 3

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Kel artwang Rome-areny Tiberias rang twernk angerr anetjart 15 years-ek-atwetj ahelh apanpel. Artwang Rome-areny arrpenh arreny Pontius Pilate rang mer Judea-ek twernk anek. King Herod rang mer Galilee-ek twernk anek. Tjey kwerenh Philip rang mer Iturea-ek Trachonitis-ek thwen twernk anek. Artwang Lysanias mer Abilene-ek twernk anek.
1 Era o décimo quinto ano do reinado do imperador Tibério César. Pôncio Pilatos era governador da Judeia; Herodes Antipas governava a Galileia; seu irmão Filipe governava a Itureia e Traconites; e Lisânias governava Abilene.
2 Artwang Jew atherr Annas Caiaphas ratherr ngkart priest angerr anekarl-rlwer town Jerusalem-el, John nheng Zechariah-kenh ler rang mer rrkwalel anek. John rang nyent-areny mer rrkwalel anetjam-rlwer, Altjerremeh kwer-warn angkek.
2 Anás e Caifás eram os sumos sacerdotes. Nesse ano, veio uma mensagem de Deus a João, filho de Zacarias, que vivia no deserto.
3 Kwereng John-el tjerrtj map kaltj-antherl-apetjart Jordan ulpay-angkwerr. Rang tjerrtj inenh ilek, “Altjerr-warn twep-irrerrerray! Tjeng-warn petjewarrang, thang arrantherrenh kwatjeh irrpelh-ilemel baptise-em-iletjeh, Altjerrel anetj arrehantherr-henh wetjenheng.”
3 João percorreu os arredores do rio Jordão, pregando o batismo como sinal de arrependimento para o perdão dos pecados.
4 Ngkwey Altjerr-henh angketj angenh-angenh arreny Isaiah rang angketj John-akert arrwekel kwet pip-warn arrernekarl,
4 O profeta Isaías se referia a João quando escreveu em seu livro: “Ele é uma voz que clama no deserto: ‘Preparem o caminho para a vinda do Senhor! Abram uma estrada para ele!
5 — ausente —
5 Os vales serão aterrados, e os montes e as colinas, nivelados. As curvas serão endireitadas, e os lugares acidentados, aplanados.
6 — ausente —
6 Então todos verão a salvação enviada por Deus’”.
7 Tjerrtj aningkemeh John-warn petjewarrek, rang inenh kwatj-warn irrpelh-ilemel baptise-em-iletjeh. John rang tjerrtj inenh lakenh ilek, “Amwang-arteh mapay! Altjerr ahang-irrem arrehantherr, rang arrantherrenh atwetjenh! Arrantherr itja kwereng ater alwerretjeh!
7 João dizia às multidões que vinham até ele para ser batizadas: “Raça de víboras! Quem os convenceu a fugir da ira que está por vir?
8 Arrantherr anetjeng twep-irretjeh-amparr, kwereng arrantherr arratjemeh mernelhetjeh, Altjerrel aretjenheng. Arrantherr lakenh angkem, ‘Nwern Abraham-kenh peltj map anem ngkweyeng-ntjel. Altjerrel Abraham arntarnt-arek, lakenh rang itja nwernenh anpwetjenh.’ Arrantherr lakenh anetj angkem! Altjerr rang apek ahentj-anemarleng, rang pwert nhenh mapeng Abraham-henh peltj arrpenh map mpwarehetj.
8 Provem por suas ações que vocês se arrependeram. Não digam uns aos outros: ‘Estamos a salvo, pois somos filhos de Abraão’. Isso não significa nada, pois eu lhes digo que até destas pedras Deus pode fazer surgir filhos de Abraão.
9 Lyet Altjerr karelhem, anetj map rwang-warn wetjeh. Tjerrtj inang arnang mern antjerrk-akert-arteh anem. Nwern arnang nhenh kem, rwang-warn taly-wemel. Arrantherr arratj mernelhetjeh arnang mwerr-arteh, mern mwerr-akert. Arrantherr mernelhetjeh, arrantherr Altjerr-warn twep-irrekarl anetj arrehantherr-henheng.” Lakenh John-el inenh ilek.
9 Agora mesmo o machado do julgamento está pronto para cortar as raízes das árvores. Toda árvore que não produz bons frutos será cortada e lançada ao fogo”.
10 Tjerrtj inang John renh pawenhek, “Nthakenham nwern ularrek-ularr mernelhetjeh?”
10 As multidões perguntavam: “O que devemos fazer?”.
11 John rang inenh ilek, “Tjerrtj ngwenh apek ineharl mantarr atherram intemeng, inang yatjarr anthetjeh tjerrtj mantarr-kwenh mapeh. Tjerrtj ngwenh apek inang mern anyenemeng, inang mern inehenh kert anthetjeh tjerrtj mern-kweny mapeh.”
11 João respondeu: “Se tiverem duas vestimentas, deem uma a quem não tem. Se tiverem comida, dividam com quem passa fome”.
12 Artwang tax maney kwetjenh-tjenh map inang John kwer-warn petjewarrek, rang inenh kwatjel-ayeng baptise-em-iletjeh. Inang renh pawenhek, “Kaltj-anthenh-anthenhay! Nthakenham nwern mernelhetjenh?”
12 Cobradores de impostos também vinham para ser batizados e perguntavam: “Mestre, o que devemos fazer?”.
13 John rang inenh ilek, “Tax maney arratjant inetjeh, itja wetham inetjeh! Arrantherr itja rwengkel inetjeh!”
13 Ele respondeu: “Não cobrem impostos além daquilo que é exigido”.
14 Artwang atwenh-atwenh mapelemeh renh pawenhek, “Nwern-arteh? Nthakenham nwern arratj mernelhetjenh?” John rang inenh ilek, “Arrantherr itja arrawey mernemel tjerrtjeng maney-arlk raketjeh, itja tjerrtj ineh rrtjwerremel ilerrerretjeh, maney ineheng war inerrerretjenheng. Maney nheng twernk arrehantherr-henhel arrantherrenh anthekarl lwerenh-akert kwenp anetjeh. Arrantherr itja rwengkel maney inetjeh tjerrtj arrpenh mapeng.”
14 “E nós?”, perguntaram alguns soldados. “O que devemos fazer?” João respondeu: “Não pratiquem extorsão nem façam acusações falsas. Contentem-se com seu salário”.
15 Tjerrtj map inang athek-irrek. Inang lakenh angkerretjam, “Artwang nhenham Christ rang, kwer nwern karelhetjam, nwernenh Altjerrel ngkwey alhelekarl?”
15 Todos esperavam que o Cristo viesse em breve, e estavam ansiosos para saber se João era ele.
16 John rang ilelhek ineh, “Thang arrantherrenh kwatjel war baptise-em-ilem. Artwang arrpenh rang tjengeng ingkern petjetjenh, rarl tjengeng twer anthwerr anem. Yeng itja twer anem, yeng tjerrtj ahelh-areny war anem. Artwang rang arrantherrenh Kwerrern Alngaltarel-ayeng rwangel thwen baptise-em-iletjenh, anetj arrehantherr-henh rrpwaremel.
16 João respondeu às perguntas deles, dizendo: “Eu os batizo com água, mas em breve virá alguém mais poderoso que eu, alguém tão superior que não sou digno de desatar as correias de suas sandálias. Ele os batizará com o Espírito Santo e com fogo.
17 Rang tjerrtj ingkerrek ngaketjenh, tjerrtjelarl mern anngang mwerr map mern anngang anetjeng ngakem-arteh. Rang tjerrtj mwerr map mer kwerenh-warn angetjenh. Tjerrtj anetj map rang rwang ngampekarl-warn taly-wetjenh.”
17 Ele já tem na mão a pá, e com ela separará a palha do trigo, a fim de limpar a área onde os cereais são debulhados. Juntará o trigo no celeiro, mas queimará a palha num fogo que nunca se apaga”.
18 Lakenh John-el tjerrtj map kaltj-anthetjart, angketj Altjerr-henh mwerr renh ilerl-apemel.
18 João usou muitas advertências semelhantes ao anunciar as boas-novas ao povo.
19 Arrpenh-ingar John rang King Herod renh iltek, “Ntwang itja arratj mernelhek! Ntwang tjey ngkwengenh-henh anew Herodias rwengkel inek! Ntwang kweteth anetj mernelhentjek!”
19 João também criticou publicamente Herodes Antipas, o governador da Galileia, por ter se casado com Herodias, esposa de seu irmão, e por muitas outras maldades que havia cometido.
20 King Herod John kwer ahang-irrek, renh tjayel-warn kwernek. Herod rang kwewaleny anetj-ilelhek.
20 A essas maldades Herodes acrescentou outra, mandando prender João.
21 John-el tjerrtj kwatjeh irrpelh-ilemel baptise-em-iletjamarleng, Jesu rang kwer-warn petjek. Kwereng Jesu renhemeh John rang kwatjeh irrpelh-ilemel baptise-em-ilek. Jesu rang Altjerr-warn angkek, alker rang altjwer-irrek.
21 Certo dia, quando as multidões estavam sendo batizadas, Jesus também foi batizado. Enquanto ele orava, o céu se abriu,
22 Kwerrern Alngaltar rang thep kwerlekwek-arteh anarnpetj-alhek Jesu-warn-athek, kwerel-ayeng arrernelhetj-alhek. Tjerrtj mapel Altjerr renh awek, alkereng angkerleh. Altjerr rang Jesu renh ilek, “Ntwang Ler tjengenh kwenh anem! Yeng ngkweng angerr anthwerr nyerrkem.”
22 e o Espírito Santo desceu sobre ele em forma corpórea como uma pomba. E uma voz do céu disse: “Você é meu filho amado, que me dá grande alegria”.
23 Jesu rang 30 years old anemeng, rang tjerrtj map Altjerr-penh kaltj-antherl-apetjam. Inang kwer-penh ilek, Jesu kwel Joseph-kenh ler anek. Joseph rang Heli-kenh ler anek.
23 Jesus estava com cerca de trinta anos quando começou seu ministério. Jesus era conhecido como filho de José. José era filho de Eli.
24 Heli rang Matthat-kenh ler anek. Matthat rang Levi-henh ler anek. Levi rang Melki-henh ler anek. Melki rang Jannai-kenh ler anek. Jannai rang Joseph-kenh ler anek.
24 Eli era filho de Matate. Matate era filho de Levi. Levi era filho de Melqui. Melqui era filho de Janai. Janai era filho de José.
25 Joseph rang Mattathias-kenh ler anek. Mattathias rang Amos-kenh ler anek. Amos rang Nahum-kenh ler anek. Nahum rang Esli-kenh ler anek. Esli rang Naggai-kenh ler anek.
25 José era filho de Matatias. Matatias era filho de Amós. Amós era filho de Naum. Naum era filho de Esli. Esli era filho de Nagai.
26 Naggai rang Maath-kenh ler anek. Maath rang Mattathias-kenh ler anek. Mattathias rang Semein-kenh ler anek. Semein rang Josech-kenh ler anek. Josech rang Joda-kenh ler anek.
26 Nagai era filho de Maate. Maate era filho de Matatias. Matatias era filho de Semei. Semei era filho de Joseque. Joseque era filho de Jodá.
27 Joda rang Joanan-kenh ler anek. Joanan rang Rhesa-kenh ler anek. Rhesa rang Zerubbabel-kenh ler anek. Zerubbabel rang Shealtiel-kenh ler anek. Shealtiel rang Neri-kenh ler anek. Neri rang Melchi-kenh ler anek.
27 Jodá era filho de Joanã. Joanã era filho de Ressa. Ressa era filho de Zorobabel. Zorobabel era filho de Salatiel. Salatiel era filho de Neri.
28 Melchi rang Addi-kenh ler anek. Addi rang Cosam-kenh ler anek. Cosam rang Elmadam-kenh ler anek. Elmadam rang Er-kenh ler anek.
28 Neri era filho de Melqui. Melqui era filho de Adi. Adi era filho de Cosã. Cosã era filho de Elmadã. Elmadã era filho de Er.
29 Er rang Joshua-kenh ler anek. Joshua rang Eliezer-kenh ler anek. Eliezer rang Jorim-kenh ler anek. Jorim rang Matthat-kenh ler anek. Matthat rang Levi-kenh ler anek.
29 Er era filho de Josué. Josué era filho de Eliézer. Eliézer era filho de Jorim. Jorim era filho de Matate. Matate era filho de Levi.
30 Levi rang Simeon-kenh ler anek. Simeon rang Judah-kenh ler anek. Judah rang Joseph-kenh ler anek. Joseph rang Jonam-kenh ler anek. Jonam rang Eliakim-kenh ler anek.
30 Levi era filho de Simeão. Simeão era filho de Judá. Judá era filho de José. José era filho de Jonã. Jonã era filho de Eliaquim.
31 Eliakim rang Melea-kenh ler anek. Melea rang Menna-kenh ler anek. Menna rang Mattatha-kenh ler anek. Mattatha rang Nathan-kenh ler anek. Nathan rang David-kenh ler anek.
31 Eliaquim era filho de Meleá. Meleá era filho de Mená. Mená era filho de Matatá. Matatá era filho de Natã. Natã era filho de Davi.
32 David rang Jesse-kenh ler anek. Jesse rang Obed-kenh ler anek. Obed rang Boaz-kenh ler anek. Boaz rang Salmon-kenh ler anek. Salmon rang Nahshon-kenh ler anek.
32 Davi era filho de Jessé. Jessé era filho de Obede. Obede era filho de Boaz. Boaz era filho de Salmom. Salmom era filho de Naassom.
33 Nahshon rang Amminadab-kenh ler anek. Amminadab rang Ram-kenh ler anek. Ram rang Hezron-kenh ler anek. Hezron rang Perez-kenh ler anek. Perez rang Judah-kenh ler anek.
33 Naassom era filho de Aminadabe. Aminadabe era filho de Admim. Admim era filho de Arni. Arni era filho de Esrom. Esrom era filho de Perez. Perez era filho de Judá.
34 Judah rang Jacob-kenh ler anek. Jacob rang Isaac-kenh ler anek. Isaac rang Abraham-kenh ler anek. Abraham rang Terah-kenh ler anek. Terah rang Nahor-kenh ler anek.
34 Judá era filho de Jacó. Jacó era filho de Isaque. Isaque era filho de Abraão. Abraão era filho de Terá. Terá era filho de Naor.
35 Nahor rang Serug-kenh ler anek. Serug rang Reu-kenh ler anek. Reu rang Peleg-kenh ler anek. Peleg rang Eber-kenh ler anek. Eber rang Shelah-kenh ler anek.
35 Naor era filho de Serugue. Serugue era filho de Ragaú. Ragaú era filho de Faleque. Faleque era filho de Éber. Éber era filho de Salá.
36 Shelah rang Cainan-kenh ler anek. Cainan rang Arphaxad-kenh ler anek. Arphaxad rang Shem-kenh ler anek. Shem rang Noah-kenh ler anek. Noah rang Lamech-kenh ler anek.
36 Salá era filho de Cainã. Cainã era filho de Arfaxade. Arfaxade era filho de Sem. Sem era filho de Noé. Noé era filho de Lameque.
37 Lamech rang Methuselah-kenh ler anek. Methuselah rang Enoch-kenh ler anek. Enoch rang Jared-kenh ler anek. Jared rang Mahalaleel-kenh ler anek. Mahalaleel rang Kenan-kenh ler anek.
37 Lameque era filho de Matusalém. Matusalém era filho de Enoque. Enoque era filho de Jarede. Jarede era filho de Maalaleel. Maalaleel era filho de Cainã.
38 Kenan rang Enosh-kenh ler anek. Enosh rang Seth-kenh ler anek. Seth rang Adam-kenh ler anek. Adam rang Altjerr-kenh ler anek.
38 Cainã era filho de Enos. Enos era filho de Sete. Sete era filho de Adão. Adão era filho de Deus.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.