Lucas 19
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH
1 Jesu mer Jerusalem-warn-athek kwet alhetjam. Rang alhemel mer arreny Jericho kwerel anper-irrenhek.
1 Jesus entrou em Jericó e estava atravessando a cidade.
2 Mer kwerel artwang nyent anek, arreny kwerenh Zacchaeus. Rang artwang tax maney kwetjenh-tjenh mapeh twernk angerr anek. Zacchaeus rang artwang maney angerr-akert anek.
2 Morava ali um homem rico, chamado Zaqueu, que era chefe dos cobradores de impostos.
3 Rang ahentj-anek, Jesu renh aretjeh, anper alherleh. Rang artwang karteng wart anek. Tjerrtj aningkel tjey kwer arrngertewarretjam, rang Jesu renh ywarn arek.
3 Ele estava tentando ver quem era Jesus, mas não podia, por causa da multidão, pois Zaqueu era muito baixo.
4 Lakenheng rang arrwekel arrtjanek arneh-warn antjetjeh, arnang rartek tjey kwer iterel anekarl. Rang kel arnang kwer-warn antjek. Rang arnang kwerel mpwelhetjam, Ngkart Jesu mpank kwet petjetjamarl-rlwer.
4 Então correu adiante da multidão e subiu numa figueira brava para ver Jesus, que devia passar por ali.
5 Jesu rang arnang kwer-warn-atheh petjetjam, angathemeh. Rang Zacchaeus renh arek, Zacchaeus rang kern anetjamarl. Rang renh ilek, “Zacchaeus-ay! Parrp anarnpay! Lyet yeng ngkwengel-ayel yatjarr anerl-alhetjenh.”
5 Quando Jesus chegou àquele lugar, olhou para cima e disse a Zaqueu:
6 Zacchaeus rang parrp anarnpek, Jesu kwer angerr kangkemel. Rang renh warl kwerenh-warn angek.
6 Zaqueu desceu depressa e o recebeu na sua casa, com muita alegria.
7 Tjerrtj mapel renh-atherrenh arnterr arek, inang ingkerrek kwer ahentj-kweny awelhek, Jesu rang tjerrtj anetjel-ayeng angkerleh. Inang Jesu kwer tjel-angkerrek, “Rartek alhetjeh artwang anetjel-ayeng, yatjarr anerl-alhetjeh.”
7 Todos os que viram isso começaram a resmungar: — Este homem foi se hospedar na casa de um pecador!
8 Kwereng inang mern arlkwetjamarleng, Zacchaeus rang kemerremel angkek, “Ngkartay! Yeng ahentj-anem, rnwanentj tjengenh arrpenh map ngakemel anthetjeh tjerrtj rnwanentj-kweny maney-kweny mapeh. Arrpenh map thang apek ineheng rwengkel inekarl, thang renh kel maney angerr-lkwer angkep anthetj-alpetjenharl.”
8 Zaqueu se levantou e disse ao Senhor: — Escute, Senhor, eu vou dar a metade dos meus bens aos pobres. E, se roubei alguém, vou devolver quatro vezes mais.
9 Jesu-el Zacchaeus renh ilek, “Lyet Altjerrel ngwenh ngwekarl, ntwang peltj kwerenhemeh anetjenheng, peltj arlaltj ngkwengenh map-arlk thwen. Ntwang kwenh arrwekeleny Abraham-kenh peltj anem, ntwang yengenh nakekarleng, Abraham-el Altjerr renh nakekarl-arteh.
9 Então Jesus disse:
10 Tjerrtj-henh Ler rang kwenh petjek, tjerrtj anetj mapeh palenthwetjeh, inenh twepelh-ilemel angkep angetj-alpetjeh Altjerr-warn.”
10 Porque o
11 Jesu rang Jerusalem-eng rtwang war anek. Tjerrtj mapel renh awek. Inang iterrek, Altjerr rang Jesu renh twernk angerr ngkernetjenh kwel tjerrtj mapeng ularr. Lakenh-hetj Jesu-el inenh angketj nhenhemeh ilek,
11 Jesus contou uma parábola para os que ouviram o que ele tinha dito. Agora ele estava perto de Jerusalém, e por isso eles estavam pensando que o Reino de Deus ia aparecer logo.
12 “Angketj nhenh awerrerrang. Artwang angerr nyent angkek, rang mer arrpenh-warn ntwarr alhetjenharl, inang renh ngkernetjeh-anngernt, king anetjeh mer kwerenhel kwel. Mpank alhetjeh-anngerntel rang rrkwapenh-apenh 10 kwerenh ngwek, ineh ngkweltj gold 10 pel anthek nyentam-nyenteh. Rang inenh ilek, ‘Maney tjengenh angerr-ilerrerrang, yeng petj-alpetjeh-atwetj, thang inenh inetj-alpetjeh-anngernt.’ Kel rang alhek mer ntwarr kwer-warn.
12 Então Jesus disse:
13 — ausente —
13 Antes de viajar, chamou dez dos seus empregados, deu a cada um uma moeda de ouro e disse: “Vejam o que vocês conseguem ganhar com este dinheiro, até a minha volta.”
14 Mer-areny map artwang kwer ahentj-kweny anek. Inang twernk angerr arrpenh kwer-warn urrpey lanthek, renh lakenh iletjeh, ‘Nwern itja ahentj-anem, artwang nhenh king nwerneh anetjeh. Ntwang itja renh ngkernetjeh!’
14 — Acontece que o povo do seu país o odiava e por isso mandou atrás dele uma comissão para dizer que não queriam que aquele homem fosse feito rei deles.
15 “Tjerrtj ntwarr-areny map itja ineh kangkwerrek. Inang artwang renh king ngkernek. Kwereng artwang rang mer kwerenh-warn petj-alpek. Rrkwapenh-apenh nheng map rang arrawelh-iletj-alpek. Rang inenh pawenhek, ‘Arrantherr maney tjengenh angerr-ilek key?’
15 — O homem foi feito rei e voltou para casa. Aí mandou chamar os empregados a quem tinha dado o dinheiro, para saber quanto haviam conseguido ganhar.
16 “Rrkwapenh-apenh nyentel renh ilek, ‘Twernkay, thang maney ngkwengenh angerr-ilek. Ntwang tjeng ngkweltj 10 antherl-alhek, thang 10 arrpenhemeh ngkweng angerr-ilek. Ma, nhenh kel ngkweng 20 intem.’
16 O primeiro chegou e disse: “Patrão, com aquela moeda de ouro que o senhor me deu, eu ganhei dez.”
17 “Artwang rang renh ilek, ‘Ntwang kwenh rrkwapenh-apenh mwerr! Ntwang maney kwek arratj arntarnt-arekarleng, thang ngwenh ngkernetjenh 10 town-eh twernk anetjeh.’
17 — “Muito bem!” — respondeu ele. — “Você é um bom empregado! E, porque foi fiel em coisas pequenas, você vai ser o governador de dez cidades.”
18 Rrkwapenh-apenh arrpenhelemeh renh ilek, ‘Twernkay, thang maney ngkwengenh angerr-ilek. Ntwang tjeng ngkweltj 10 antherl-alhek, thang 5 arrpenhemeh ngkweng weth angerr-ilek. Ma, nhenh kel ngkweng ngkweltj 15 intem.’
18 — O segundo empregado veio e disse: “Patrão, com aquela moeda de ouro que o senhor me deu, eu ganhei cinco.”
19 “Artwang rang renh ilek, ‘Thang ngwenh ngkernetjenh, 5 town-eh twernk anetjeh.’
19 — “Você vai ser o governador de cinco cidades!” — disse o patrão.
20 “Rrkwapenh-apenh arrpenhel renh iletj-alhek, ‘Twernkay, ngkweltj 10 rang nhenhel anem. Thang maney mantarrel arltwemel alengk-wek.
20 — O outro empregado chegou e disse: “Patrão, aqui está a sua moeda. Eu a embrulhei num lenço e a escondi.
21 Ntwang twernk angerretj anemeng wart, yeng-artek ngkwengeng ater-irrek. Ntwang arrpenh map twernem, “Tjeng rrkwapetjeh! Yengenh anthetjeh!” Ntwang mern anngang itja ngkernek, ntwang mern arrpenh kwetjem, ntwang mern ineh itja rrkwapekarleng wart. Lakenheng thang maney nhenh mantarrel arltwemel alengk-wek.’
21 Tive medo do senhor, porque sei que é um homem duro, que tira dos outros o que não é seu e colhe o que não plantou.”
22 “Artwang rang kwer ahang-irremel angkek, ‘Ntwang arratj angkek, yeng twernk angerretj anemeng wart. Thang arrpenh map twernem, tjeng anthetjeh. Thang mern arrpenh kwetjem, yeng mern ineh itja rrkwapekarleng. Ntwang rrkwapenh-apenh anetj! Lyet thang ngwenh atwetjeh angketj ngkwengenheng arrngel.
22 — Ele respondeu: “Você é um mau empregado! Vou usar as suas próprias palavras para julgá-lo. Você sabia que sou um homem duro, que tiro dos outros o que não é meu e colho o que não plantei.
23 Ntwartek maney tjengenh bank-warn arrernemer. Ntwang apek lakenh arrernekarleng, thang maney angerr-lkwer petj-alpemel inemer!’
23 Então por que você não pôs o meu dinheiro no banco? Assim, quando eu voltasse da viagem, receberia o dinheiro com juros.”
24 “Rrkwapenh-apenh arrpenh inang irnetjam. Artwang rang inenh ilek, ‘Artwang kwereng ngkweltj 10 nheng inerrerray! Arrantherr inenh artwang renh anthang, rarl ngkweltj 10 arrpenh angerr-ilekarl.’
24 — E disse para os que estavam ali: “Tirem dele a moeda e deem ao que tem dez.”
25 Rrkwapenh-apenh inang twernk renh ilek, ‘Twernkay, kel rang anyenem ngkweltj 10! Ntwang maney arrpenhek anthemer!’
25 Eles responderam:
26 “Artwang rang inenh ilek, ‘Tjerrtj arrpenh thang rnwanentj map anthem arntarnt-aretjeh. Rang apek rnwanentj arratj arntarnt-aremeng, thang rnwanentj map renh weth anthetjenh. Tjerrtj arrpenh thang rnwanentj kwek-lkwer anthem arntarnt-aretjeh, rang apek kwek nhenh itja arratj arntarnt-aremeng, thang rnwanentj kwek nhenh kwereng weth angkep raketjenh.
26 — E o patrão disse:
27 Kelemeh arrantherr tjerrtj nheng map tjeng-warn ngwerl-atherr alpay, inarl itja ahentj-anekarl, yeng king ineh anetjeh. Kwereng arrantherr inenh tjengeng anngetherr irrernng atwerrerrang.’ ” Lakenh Jesu-el angketj ineh ilek.
27 E agora tragam aqui os meus inimigos, que não queriam que eu fosse o rei deles, e os matem na minha frente.”
28 Kwereng Jesu rang Jerusalem-warn-athek alhek. Tjerrtj aningk ingkernemeh alherrerrek.
28 Depois de dizer isso, Jesus foi adiante deles para Jerusalém.
29 Jerusalem-eng mer kwek atherr mpwepel anek, mer Bethphage mer Bethany thwen, Olive pwert iterel. Kel Jesu rang mer kwer-atherr-warn itwek-irrekemeh, rang kwertengerl atherr lanthek arrwekel,
29 Quando iam chegando aos povoados de Betfagé e Betânia, que ficam perto do monte das Oliveiras, enviou dois discípulos na frente,
30 renh-atherrenh ilemel, “Mer nhak-warn alherray! Mpwel tangkey kwek irnerleh aretj-alhetjenh, halter-akert arnangel-ayeng ayernekarl. Tangkey kwer tjerrtj itja arrwekel antjekarl apek. Mpwel rope renh rlwang, tangkey renh inemel angetj-alperrang.
30 com a seguinte ordem:
31 Tjerrtj arrpenhel mpwelenh apek pawenhemeng, ‘Wenheharl mpwel tangkey renh angem?’. Mpwel renh iletjeh, ‘Ngkart kwenh kwer ahentj-anem.’ ”
31 Se alguém perguntar por que vocês estão fazendo isso, digam que o Mestre precisa dele.
32 Kwertengerl ratherr alherrek, ratherr tangkey renh aretj-alhek, Ngkartel renh-atherrenh ilekarl-arteh.
32 Eles foram e acharam tudo como Jesus tinha dito.
33 Ratherr rope renh rlwemarleng, tangkeyeh-artweyelemeh renh-atherrenh pawenhek, “Wenheham mpwel tangkey renh rlwemel angem?”
33 Quando estavam desamarrando o jumentinho, os donos perguntaram: — Por que é que vocês estão desamarrando o animal?
34 Ratherr renh ilek, “Ngkart kwenh kwer ahentj.”
34 Eles responderam: — O Mestre precisa dele.
35 Kwertengerl ratherr tangkey kwek renh Jesu-warn angerl-anerrek. Kwereng ratherr mantarr tangkey kwer artep-warn arrernerl-anerrek. Ratherr Jesu renh tangkey kwer antjelh-ilek.
35 Então eles levaram o jumentinho para Jesus, puseram as suas capas sobre o animal e ajudaram Jesus a montar.
36 Jesu rang tangkeyel-ayeng mpank petjetjam, tjerrtj mapel mantarr inehenh tjeyeh antjam-wek kwereng arrwekel.
36 Conforme ele ia passando, o povo estendia as suas capas no caminho.
37 Jesu kel Olive pwerteng anarnpetj-alhemeng, nakenh-nakenh kwerenh mapel arrkenel Altjerr nakewarrek. Inang arrwekel arekarl-penh, Jesu rang twer anthwerrel mpwarekarl-penh.
37 Quando Jesus chegou perto de Jerusalém, na descida do monte das Oliveiras, uma grande multidão de seguidores ia com ele. E eles, cheios de alegria, começaram a louvar a Deus em voz alta por tudo o que tinham visto.
38 Tjerrtj inang arnterr arlkerrerretjam,
38 Eles diziam: — Que Deus abençoe o Rei que vem em nome do Senhor! Paz no céu e
39 Artwang Pharisee rrpwetj inehel-ayeng irnek. Inang Jesu renh ilek, “Kaltj-anthenh-anthenhay, nakenh-nakenh ngkwengenh map intertelh-ilang!”
39 Aí alguns fariseus que estavam no meio da multidão disseram a Jesus: — Mestre, mande que os seus seguidores calem a boca!
40 Jesu-el inenh ilek, “Inang apek intert anemeng, irntang kwek nhenh map inang nakemel arlketjenh!”
40 Jesus respondeu:
41 Jesu kel town Jerusalem-warnemeh itwek-irrekarleng, rang town renh kert-arek, rang town-areny mapeh arnek.
41 Quando Jesus chegou perto de Jerusalém e viu a cidade, chorou com pena dela
42 Rang angkek, “Tjerrtj Jerusalem-areny mapay! Arrantherr pal anem, angketj Altjerr-henh iterl-aretj-kwenyemeh anem. Yeng ahentj-anek, arrantherrenh angkep twepelh-iletjeh Altjerr-warn. Arrantherr itja kangkwerrek tjeng. Lakenh arrantherr kaltj-kwenh anem, nthakenh arrantherr tjerrtj arrpenh mapeng ularr ngwerleny anetjenh.
42 e disse:
43 Keweny mapay! Kelant tjerrtj atwenh-atwenh map petjetjenh. Inang mer Jerusalem renh arrngert-wetjenh, tjerrtj ywarn irrpetjetjenh, ywarn arratetjenh apek.
43 Pois chegarão os dias em que os inimigos vão cercá-la com rampas de ataque, e vão rodeá-la, e apertá-la de todos os lados.
44 Inang arrantherrenh, kwer arrehantherr-henh thwen irrernng atwetjenh. Inang warl arrehantherr-henh ltwaketjenh. Nhenh lakenh irretjenh, arrantherr itja Altjerr alhengk-arekarleng, rang arrehantherr-warn yatjarr petjekarl.” Lakenh Jesu-el ltarrp-irremel ilek angketj Jerusalem-areny map-akert.
44 Eles destruirão completamente você e todos os seus moradores. Não ficará uma pedra em cima da outra, porque você não reconheceu o tempo em que Deus veio para salvá-la.
45 Kwer-penh Jesu rang Altjerr-henh church angerretj-warn irrpenhek. Church kwerel artwang mapel mer kel mpwarekarl, inarl thep ntwerrert arnang arrpenh map-arlk sell-em-iletjam. Jesu rang artwang inenh anpwek.
45 Jesus entrou no pátio do Templo e começou a expulsar dali os vendedores.
46 Rang inenh ilek, “Angketj Altjerr-henh pipel-ayeng intem, ‘Mer tjengenh tjerrtj ingkerrekeh mek-mek anetjenh. Inang mer nhenh kwer-warn petjem, tjeng-warn nakemel angketjeh.’ Arrantherr mer nhenh anyenng-henh mer-arteh ulpert-ilemel mpwarekarl.”
46 Ele lhes disse:
47 Jesu-el tjerrtj map arltang rrpwetj arrpenhel kaltj-anthek church angerretjel. Priest twernk mapel artwang kaltj-anthenh-anthenh mapel thwen Jesu renh awek, rang lakenh angkerleh. Inang ahentj-anek, renh irrernng atwetjeh. Lakenh inang mwekeny-irrek kwer, “Wenheharl tjerrtj nhenh mapel angketj kwerenh nakem? Nthakenhameh nwern Jesu renh irrernng atwetjenh? Tjerrtj map angketj kwerenheh kangkemeng wart!”
47 Jesus ensinava no pátio do Templo todos os dias. Os chefes dos sacerdotes, os mestres da Lei e os líderes do povo queriam matá-lo.
48 Inang renh ywarn irrernng atwek, tjerrtj inang angketj kwerenheh kangkemeng anthwerr.
48 Mas não achavam jeito de fazer isso, pois todos o escutavam com muita atenção.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.