Lucas 11

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Arrpenh-ingar Jesu Angey kwerenh-warn angketjam. Rang kel angkekarl-penh, kwertengerl nyentel renh pawenhek, “Ngkartay! Nwernenh kaltj-anthay, Altjerr-warn angketjeh! John Kwatjeh Irrpelh-ilenh-ilenhel kwertengerl kwerenh map kaltj-anthekarl-arteh.”
1 Um dia Jesus estava orando num certo lugar. Quando acabou de orar, um dos seus discípulos pediu: — Senhor, nos ensine a orar, como João ensinou os discípulos dele.
2 Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr Altjerr-warn angkemarleng apek, arrantherr lakenh angketjeh:
2 Jesus respondeu:
3 — ausente —
3 Dá-nos cada dia o alimento
4 — ausente —
4 Perdoa os nossos pecados,
5 Jesu-el inenh ilek, “Thang angketj kwek war ilem. Ntwang kweny mpwepel apek alhem peltj ngkwengenh-warn, merneh apek ankeyel pawenhetjeh. Ntwang lakenh angkem, ‘Peltj tjengenhay! Yeng petjek merneh ankey ngkweng-warn. Mern kwek apek ngkweng intem? Mern rrpwetj tjeng anthang, thang peltj tjengenh wantetjeh!
5 Então Jesus disse aos seus discípulos:
6 Peltj tjengenh ntwarreng petjek tjeng-warn. Yeng itja mern-kwenh wart, kwer anthetjeh.’
6 É que um amigo meu acaba de chegar de viagem, e eu não tenho nada para lhe oferecer.”
7 “Peltj ngkwengenh ngkweng-warn lakenh angketjenh, ‘Peltj tjengenhay, yengenh impay! Yengenh parrk-parrk-iletjal! Arrew tjengenh kel martelhentj wart, kwer tjengenh map tjengel-ayel antjamel ankwangemeh intemeng. Yeng ywarn kemerrem, ngwenh mern anthetjeh.’ ”
7 — E imaginem que o amigo responda lá de dentro: “Não me amole! A porta já está trancada, e eu e os meus filhos estamos deitados. Não posso me levantar para lhe dar os pães.”
8 Jesu-el inenh ilek, “Wenhekay? Thang arrantherrenh ilem, nthakenh rang mpwaretjenh. Peltj ngkwengenh lakenh angketjenh, ‘Thang ngkweng mern anthetjenheng.’ Lakenheng rang ngkweng mern anthem, rang nyerr-irrehetjeng arrpenh mapel nhenh-penh awehetjeng, rang itja mern anthekarleng wart. Lakenh-arteh arrantherr Altjerr renh pawenhemeng, rang kel arrehantherr anthem kangkentjel.
8 Jesus disse:
9 “Mantjel awerrerray! Arrantherr Altjerr renh pawenherrerrang. Kwereng rang arrantherrenh anthetjenh. Altjerr kwer palenthwerrerray. Kwereng rang arrehantherr mernelhetjenh. Altjerr-henh arrew rltar-atwerrerray! Kwereng rang arrehantherr altjwer-iletjenh, arrantherr irrpetjenheng.
9 Por isso eu digo: peçam e vocês receberão; procurem e vocês acharão; batam, e a porta será aberta para vocês.
10 Tjerrtj ngwenh apek rarl Altjerr renh pawenhem, renh Altjerrel awemel anthetjenh. Tjerrtj ngwenh apek rarl Altjerrek palenthwem, rang renh aretj-alhetjenh. Tjerrtj ngwenh apek rarl Altjerr-henh arrew rltar-atwem, Altjerrel kwer altjwer-iletjenh, rang irrpetjenheng.
10 Porque todos aqueles que pedem recebem; aqueles que procuram acham; e a porta será aberta para quem bate.
11 “Ler ngkwengenhel apek ngwenh ker irrpenngeh pawenhem, ntwang renh itja amwang anthem. Ntwang kwenh renh ker irrpenng anthem!
11 Por acaso algum de vocês será capaz de dar uma cobra ao seu filho, quando ele pede um peixe?
12 Rang apek kwartek ngwenh pawenhemeng, ntwang itja renh anem-akert anthem. Itja kwenh! Ntwang kwenh kwart kwer anthem.
12 Ou, se o filho pedir um ovo, vai lhe dar um escorpião?
13 Arrantherr kwenh tjerrtj anetj-akert! Arrantherr kel kaltj, ler arrehantherr-henh rnwanentj mwerr anthetjeh, mern mwerr-arlk apek ker mwerr-arlk apek anthetjeh. Angey alker-areny rang angerr-lkwer anthetjenh, arrantherr renh pawenhemarleng! Arrantherr apek renh pawenhem Kwerrern Alngaltarek, rang kwenh Kwerrern Alngaltar renh arrehantherr-warn lanthem.”
13 Vocês, mesmo sendo maus, sabem dar coisas boas aos seus filhos. Quanto mais o Pai, que está no céu, dará o Espírito Santo aos que lhe pedirem!
14 Arltang arrpenhel Jesu-el artwang kwerrern anetj-akert aretj-alhek. Kwerrern nhenh rartek artwang renh angketj-kwenh-ilekarl. Jesu rang kwerrern anetj artwang kwereng anpwek. Artwang rang angkek-anem. Tjerrtj mapel nhenh aremel anwerlkek.
14 Jesus estava expulsando de certo homem um demônio que não o deixava falar. Quando o demônio saiu, o homem começou a falar. A multidão ficou admirada,
15 Arrpenh mapel rrtjwerremel ilek, “Artwang nhenh kwerrern anetj angerr arreny Beelzebub kwer kangkwerrenh-rrenh kwel. Beelzebub rang Jesu renh twer-ilekarleng kwel, lakenh Jesu-el kwerrern anetj map tjerrtjeng anpwerl-apem.”
15 mas alguns disseram: — É
16 Arrpenh map ahentj-anek, Jesu renh arrkernetjeh. Inang renh pawenhek, Jesu-el ineh twer angerrel mpwaretjeh, inang kaltj anetjenheng, Altjerrel renh arratj lanthekarl apek.
16 Outros, querendo conseguir alguma prova contra Jesus, pediam que ele fizesse um milagre para mostrar que o seu poder vinha de Deus.
17 Jesu kel kaltj anek iterrentj inehenheh. Rang angketj ineh ilek, “Iterl-aray! Peltj map kweteth atwerrem apek, inang itja mer nyentel kwet anetjenh, inang ingkerreny irrarnp-irretjenh. Mer inehenhel-ayeng rrpwetjant anetjenh.
17 Mas Jesus, conhecendo os pensamentos deles, disse:
18 Arrantherr ilem, Beelzebub-el yengenh twer-ilekarl kwel, lakenh thang kwerrern anetj map anpwem. Nhenh itja arratj anem! Rang itja tjeng-artwey anem! Rang twernk kwerrern anetj map-kenhantarl anem. Rang itja kwerrern anetj kwerenh map anpwem.
18 Se o reino de Satanás tem grupos que lutam entre si, como continuará a existir? Vocês dizem que é Belzebu que me dá poder para expulsar demônios.
19 Arrantherr angkem, thang kwel kwerrern anetj map anpwem, Beelzebub-el yengenh twer-ilekarleng. Arrehantherr-henh map-arteh? Ngwenhelam inenh twer-ilem, kwerrern anetj map inenh anpwetjeh-anngernt?
19 Mas, se é assim, quem dá aos seguidores de vocês o poder para expulsar demônios? Assim, os seus próprios seguidores provam que vocês estão completamente enganados.
20 Thang kwerrern anetj inenh anpwem, Altjerrel yengenh twer-ilekarleng. Arrantherr yeng arekarl-penh arrentj alharlkwerleh, lakenh arrantherr iterl-aretjenheng Altjerrarl petjek, arrantherrenh ateng-iletjeh.”
20 Na verdade é pelo poder de Deus que eu expulso demônios, e isso prova que o
21 Jesu angkek, “Thang angketj kwek arrehantherr iletjeh. Artwang twerel apek warl kwerenh arntarnt-arem, arrawey kwerenh-akertel. Rnwanentj kwerenh mwerr kwet warl kwerenhel intetjenh. Arrpenhel itja rwengkel inetjenh.
21 — Quando um homem forte e bem-armado guarda a sua própria casa, tudo o que ele tem está seguro.
22 Artwang arrpenh apek petjem twer angerr-akert. Rang warlek-artwey renh athenemel atwem. Kwer-penh rang arrawey nheng irrarnpelh-ilemel anthem, rnwanentj kwerenh map thwen.”
22 Mas, quando um homem mais forte o ataca e vence, leva todas as armas em que o outro confiava e reparte tudo o que tomou dele.
23 Jesu angkek, “Arrpenh ngwenh apek tjeng ahentj-kweny anem, rang tjengenh peltj-kweny anem, itja tjeng rrkwapem. Rang arrpenh map itja tjeng-warn angetjem. Rang inenh tjengehetj ntjwem-ilem.”
23 — Quem não é a meu favor é contra mim; e quem não me ajuda a ajuntar está espalhando.
24 “Thang angketj nhenh ilem kwerrern anetj-akert. Kwerrern anetj rang tjerrtj nyentel-ayeng-amparr anem, kwereng renh arrpenhel anpwem twer angerr-akertel. Kwerrern anetj rang artwang impem-anem, rang werrk-angkwerr nthwerl-apem, mer arrpenhek palenthwerl-apemel. Rang merek ywarn palenthwemeng, kwerrern anetj rang lakenh angkem, ‘Yeng angkep alpetjenh, mer yengarl arratekarl kwer-warn.’
24 Jesus continuou:
25 Kwerrern anetj rang angkep alpem, artwang kwereng rang arratekarl-warn. Rang artwang renh aretj-alhem, kwerrern anetj-kwenyarl, mwerremeh.
25 Aí volta e encontra a casa varrida e arrumada.
26 Kwerrern anetj rang kwerrern anetj-lkwer 7 pel ngwerl-alpem. Inang artwang kwer-warn angkep irrperrerrem, kwerel-ayeng kwetant anetjeh. Artwang rang kwerrern anetj nyent-amparr anyenek. Lyet rang anem kwerrern anetj aningk-akertemeh, anetj anthwerr. Lakenh kwer rwekenth-kenth angerr anetjenh.”
26 Depois sai e vai buscar outros sete espíritos piores ainda, e todos ficam morando ali. Assim a situação daquela pessoa fica pior do que antes.
27 Jesu angketjamarleng, marl nyent arlkemel angkek, “Mwek ngkwengenh rarl ngwenh mangkelh-ilekarl rang kwenh arrken awelhem, Altjerr kwer kangkentj angerr mernelhekarl!”
27 Quando Jesus acabou de dizer isso, uma mulher que estava no meio da multidão gritou para ele: — Como é feliz a mulher que pôs o senhor no mundo e o amamentou!
28 Jesu tjernemel angkek, “Nhenhant tjeperr, tjerrtj inang Altjerr-henh angketjeh kangkwerremeng, inang arrken angerr awelhem, Altjerr ineh kangkentj angerr mernelhekarleng.”
28 Mas Jesus respondeu:
29 Tjerrtj inang arraw-irrek Jesu kwer-warn. Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr tjerrtj lyet anemarl map-artek anetj anthwerr. Arrantherr aretjeh ahentj-anem, thang arrehantherr mernetjeh twer angerr alker-arenyek. Thang arrehantherr itja kwet lakenh mernetjenh. Thang arrantherrenh irlpangkelh-ilemel ilem war, artwang Altjerr-henh angketj angenh-angenh nheng Jonah-akert war. Altjerrel ngkwey twer kwerenh mernekarl Jonah-el-arleng.
29 Quando a multidão se ajuntou em volta de Jesus, ele começou a falar e disse o seguinte:
30 Arrantherr angketj Jonah-akert iterl-aremam?” Keth-ilentj: Irrpenng angerrel Jonah renh kwernek, kweny atherr rang intek irrpenng kwenel. Kwereng Altjerrel irrpenng renh twernek, rang Jonah renh antew arrernetjeh keth-warn, kwatj alay iter-warn. Kwer-penh Jonah rang town angerr Nineveh-warn alhek, mer-areny map iletj-alhek, inang anetjeng twep-irretjeh Altjerr-warn-anem. “Jonah-el Nineveh-areny map mernek, Altjerrel inenh ateng-ilek, twep-irretjeh kwer-warn. Inang alhengk-aremel twep-irrek Altjerr-warn. Jonah-arteh, Tjerrtj-henh Ler rang arrantherrenh mernek, arrantherr lyet anemarl mapel alhengk-aretjeh, Altjerr ahentj-anem, arrantherr twep-irretjeh kwer-warn.
30 Assim como o
31 Tjerrtj Nineveh-areny map arrehantherr arnkely-irremel iltetjenh. Inang kwenh twep-irrekarl, Jonah-el inenh ateng-ilemel ilekarleng wart. Lyet artwang nyent nhenhel anem, rarl arrantherrenh angketj twer-lkwerel ateng-ilemel iletjenh. Altjerr rang petjemarleng tjerrtj ingkerrek judge-em-ilemel pawenhetjeh-anngernt, tjerrtj Sheba-areny map-henh queen-el iteth-irremel arrantherrenh arnkely-irremel iltetjenh. Queen Sheba-areny rang ngkwey mer ntwarreng petjekarl, King Solomon renh awetjeh, rang inangkal anthwerr angkerleh. Lyet artwang nyentel arrantherrenh kaltj-anthem, rarl Solomon-eng inangkal-lkwer anem.”
31 No Dia do Juízo a rainha de Sabá vai se levantar e acusar vocês, pois ela veio de muito longe para ouvir os sábios ensinamentos de Salomão. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Salomão.
32 — ausente —
32 No Dia do Juízo o povo de Nínive vai se levantar e acusar vocês porque, quando ouviram a mensagem de Jonas, eles se arrependeram dos seus pecados. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Jonas.
33 Jesu-el ilek angketj arrpenh rwang alngenth-akert. “Tjerrtjel rwang alngenth anthelemel rang renh itja arltwem. Rang alngenth table-ek-atwetj arrernem, tjerrtj ngwenh apek warl irrpentjemarleng, rang alernentjel aretjenheng.
33 Jesus continuou:
34 Lakenh-arteh anngangel tjey nwerneh mernem, nwern keth aretjeh. Anngel mwerr aretjeh, mwerr nwerneh parrtjelh-ilem. Anngang anetj apek, nwern ywarn arem, ngwemerntel-ayeng-arteh. Anngang ngkwengenh mwerr anyenang, alernentj ngkwengenh lwernelhehetj, ntwang pweng-irrehetjeng! Ntwang kwet apek anem alernentj Altjerr-henhel, kwer kangkwerremel, ngwemerntel itja ngwenh arltwem. Ntwang itja palekalek anetjenh.”
34 Os olhos são como uma luz para o corpo: quando os olhos de você são bons, todo o seu corpo fica cheio de luz. Porém, se os seus olhos forem maus, o seu corpo ficará cheio de escuridão.
35 — ausente —
35 Portanto, tenha cuidado para que a luz que está em você não seja escuridão.
36 — ausente —
36 Pois, se o seu corpo estiver completamente luminoso, e nenhuma parte estiver escura, então ele ficará todo cheio de luz como acontece quando você é iluminado pelo brilho de uma lamparina.
37 Artwang Pharisee nyentel Jesu renh warl kwerenh-warn merneh ngwek. Jesu rang warl-warn irrpenhek, kel merneh arrernelhek-anem.
37 Quando Jesus acabou de falar, um fariseu o convidou para jantar na casa dele. Jesus foi e sentou-se à mesa.
38 Artwang Pharisee-el renh aremel anwerlkek, Jesu rang itja iltjang lhewelhekarl, mern arlkwetjeh-anngerntel.
38 O fariseu ficou admirado quando viu que Jesus não tinha se lavado antes de comer.
39 Ngkart Jesu-el artwang renh ilek, “Arrantherr-artek tjampet plate-arlk lhewem. Kenh kwerrern-arlk arrehantherr-henh anetj!
39 Então o Senhor disse a ele:
40 Ahert mapay! Altjerrel kwenh tjerrtj arrmernek, mpwerrk iterrentj thwen ntjaper.
40 Seus tolos! Quem fez o lado de fora não é o mesmo que fez o lado de dentro?
41 Arrantherr tjerrtj mern-kwenh mapeh kangkentjel mern anthetjeh-amparr, kwereng Altjerrel arrantherrenh tjampet plate-arlk arrehantherr-henh alngetjenh. Lakenh arrantherr kwenh Altjerreng ularr arratj mernelhek.
41 Portanto, deem aos pobres o que está dentro dos seus copos e pratos, e assim tudo ficará limpo para vocês.
42 “Artwang Pharisee mapay, arrehantherr rwekenth-kenth angerr anetjenh! Arrantherr lyapelh-ilem mern atherrk, kwek map akemel, kert arrpenh tjenkerr anthem Altjerrek, Moses-henh mpwareng-areng-angkwerr. Mwerr lakenh. Tjerrtj arrpenh map-arteh? Arrantherr itja ineh arratj mernelhek. Arrantherr itja Altjerreh angerr kangkem. Arrantherr kangkentj mernelhemer Altjerrek arrpenh mapek thwen. Tjenkerr arratj kwet antherl-anetjeh!
42 — Ai de vocês, fariseus! Pois dão para Deus a décima parte até mesmo da hortelã, da arruda e de todas as verduras, mas não são justos com os outros e não amam a Deus. E são exatamente essas coisas que vocês devem fazer sem deixar de lado as outras.
43 Artwang Pharisee mapay, arrehantherr rwekenth-kenth angerr anetjenh! Arrantherr church-warn alhemeng, arrantherr ahentj-anem arrwekel anthwerr anetjeh, arrpenh mapel arrantherrenh nakemel aretjenheng. Arrantherr shop-warn apek alhemarleng, arrantherr ahentj-anem, tjerrtj mapel arrantherrenh inangkal map nakemel iletjenheng.
43 — Ai de vocês, fariseus! Pois gostam demais dos lugares de honra nas
44 “Arrehantherr rwekenth-kenth angerr anetjenh! Arrpenh mapel arrantherrenh arem, inang iterrem, arrantherr mwerr kwel anem. Arrantherr anetj anthwerr anem. Arrpenh map apek arrehantherreng ingkern-angkwerr alhem, inang anetj-irrem.” Lakenh Jesu-el iltek artwang Pharisee map.
44 — Ai de vocês! Pois são como sepulturas que não se veem, sepulturas que as pessoas pisam sem perceber.
45 Artwang kaltj-anthenh-anthenh nyentel Jesu renh ilek, “Kaltj-anthenh-anthenhay, ntwang Pharisee map iltek, ntwang nwernenhenp iltek!”
45 Então um mestre da Lei disse a Jesus: — Mestre, falando assim, o senhor está nos ofendendo também.
46 Jesu-el renh tjernemel ilek, “Artwang kaltj-anthenh-anthenh mapay, arrehantherr rwekenth-kenth angerr anetjenh! Arrantherr mpwareng-areng arrpenh map-arlk anthem tjerrtj mapeh, inang kangkwerretjenheng. Itja Moses-kenh mpwareng-arengant. Inang ywarn mpwareng-areng ingkerrekeh kangkwerrem, map anthwerreng. Arrantherr inenh perrpert-ilem, arrantherr ineh itja tangetjel anem.
46 Jesus respondeu:
47 “Arrehantherr rwekenth-kenth angerr anetjenh! Arrwekeleny arrehantherr-henh mapel Altjerr-henh angketj angenh-angenh map irrernng atwetjart. Arrantherr-antem angketj angenh-angenh ineh pwert ngkernem, ineh irlpangketjenheng awenng inehenheh.
47 Ai de vocês! Pois fazem túmulos bonitos para os
48 Irlpangkentj-henh pwert inenh ngkernemel, lakenh arrantherr mernem, arrantherr kangkem, arrwekeleny arrehantherr-henhel angketj angenh-angenh irrernng atwetjartarl.
48 Com isso vocês mostram que concordam com o que os seus antepassados fizeram, pois eles mataram os profetas, e vocês fazem túmulos para eles.
49 Altjerr rang arrwekel kwet kaltj anek arrehantherr. Rang angkek, ‘Thang angketj angenh-angenh map, kaltj-anthenh-anthenh map thwen tjerrtj Israel-areny map ineh-warn lanthetjeh. Angketj angenh-angenh ineheng inang arrpenh irrernng atwetjenh, arrpenh map inang alwernemel nakepakel-iletjenh.’
49 Por isso a Sabedoria de Deus disse: “Mandarei para eles profetas e mensageiros, e eles matarão alguns e perseguirão outros.”
50 Ngkwey anthwerr Cain-el tjeyekw kwerenh Abel irrernng atwek. Arrpenh mapel atwek Altjerr-henh angketj angenh-angenh map. Altjerr-henh angenh-angenh nheng Zechariah inang irrernng atwek church angerr kwenel. Arratj anthwerr, arrengey arrehantherr-henhel angketj angenh-angenh map atwek ngkweyeng-ntjel. Lakenheng arrantherr lyet anemarl map rrwernek, arrantherr kwenh merrentj. Ineheng arrngel Altjerrel arrantherrenh ingkerreny atwetjenh.
50 Por causa disso esta gente de hoje será castigada pela morte de todos os profetas assassinados desde a criação do mundo,
51 — ausente —
51 começando pela morte de Abel até a morte de Zacarias, que foi assassinado entre o altar e o
52 “Artwang kaltj-anthenh-anthenh mapay, arrehantherr rwekenth-kenth angerr anetjenh! Arrantherr angketj Altjerr-henh arratj kaltj-anthetjeh, arrpenh map kaltj-irretjeh, Altjerr kwer kangkwerretjenheng. Itja kwet! Inang kaltj-irretj-kwenh-antey, arrehantherr-arteh!” Lakenh Jesu-el inenh iltek.
52 — Ai de vocês, mestres da Lei! Pois guardam a chave que abre a porta da casa da Sabedoria. E assim nem vocês mesmos entram, nem deixam os outros entrarem.
53 Artwang kaltj-anthenh-anthenh map artwang Pharisee map thwen inang Jesu kwer arnkely-irrek. Inang Jesu renh angerr anthwerr irrpelth-irremel pawenhek.
53 Quando Jesus saiu dali, os mestres da Lei e os fariseus começaram a criticá-lo com raiva e a lhe fazer perguntas sobre muitos assuntos.
54 Inang ahentj-anek, renh mantjel awetjeh, rang apek pal angkehetjeng.
54 Eles queriam levá-lo a dizer alguma coisa que pudesse lhes servir de motivo para acusá-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.