Lucas 10

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Ngkart Jesu-el angketj irlpwengerr-ngerr ilekarl-penh rang nakenh-nakenh 72 urraremel ngwek. Rang inenh lanthek, town map-warn mer map-warn thwen alhetjeh. Rang inenh atherrek-atherr kwet lanthek, kwereng arrwekel alhetjeh.
1 Depois disso, o Senhor escolheu outros setenta e dois discípulos e os enviou adiante, dois a dois, às cidades e aos lugares que ele planejava visitar.
2 Rang inenh ilek, “Awerrerray, tjerrtj map anthwerr kwenh Altjerr-henh angketj awetjeh karelhem. Ngwenhel inenh iletj-alhetjenh? Inang mern katjerr ampeng map-arteh anem, kenh arrpenhel mern katjerr aketjeh-anngernt-arteh anem, mpank. Ngwenhelam tjerrtj inenh ngwetjeh apek Altjerr-warn? Altjerr rang ahentj-anem, inang angketj kwerenh awemel kaltj-irretjeh. Kaltj-anthenh-anthenh inang rrpwetj war anem. Lakenheng arrantherr Ngkart renh pawenhetjeh, rang kaltj-anthenh-anthenh arrpenh map-arlk lanthetjeh, inang tjerrtj map Altjerr-warn twepelh-iletjeh.
2 Estas foram suas instruções: “A colheita é grande, mas os trabalhadores são poucos. Orem ao Senhor da colheita; peçam que ele envie mais trabalhadores para seus campos.
3 Kelemeh arrantherr alherrerrang. Thang arrantherrenh yep-yep map-arteh lanthem, angwely arnwer mapeng rlkwerr-warn lanthem.
3 Agora vão e lembrem-se de que eu os envio como cordeiros no meio de lobos.
4 Arrantherr itja maney apek yakweth apek pwet apek angetjeh arrehantherrel-ayel. Arrantherr tjeyel alherl-apemeng, tjerrtj ngwenh apek arrantherr mpwepel aretj-alhemeng, angketj-kweny anper alherrerrang.
4 Não levem dinheiro algum, nem bolsa de viagem, nem um par de sandálias extras. E não se detenham para cumprimentar ninguém pelo caminho.
5 “Arrantherr apek warl-warn irrpetj-alhemeng, arrantherr warlek-artweyek lakenh angketjeh, ‘Altjerr rang ngkweng kangkentj mernelhem.’
5 “Quando entrarem numa casa, digam primeiro: ‘Que a paz de Deus esteja nesta casa’.
6 Tjerrtj inang apek kangkemeng, Altjerr rang ineh kangkentj mernelhetjenh. Itjeng apek, itja kwetarl.
6 Se os que vivem ali forem gente de paz, a bênção permanecerá; se não forem, a bênção voltará a vocês.
7 Warl nyentel-amparr anerrerrang. Mern ker apek inang arrantherrenh wantemel anthetjenharl, arrantherr kwenpel arlkwerrerrang. Inang lakenh arrantherrenh kwart-wetjenh, tjenkerr-artek anthemeng, arrantherr tjeng rrkwapemarleng wart. Arrantherr itja warl arrpenh map-warn alhetjeh, warl nyentel-ayeng kwet anerrerrang, town arrpenh-warnemeh alhetjeh-anngernt.
7 Permaneçam naquela casa e comam e bebam o que lhes derem, pois quem trabalha merece seu salário. Não fiquem mudando de casa em casa.
8 “Arrantherr apek town arrpenh-warn alhemeng, tjerrtj inang apek arrehantherr kangkemel arnek-irremeng, kel kwenpel arlkwerrerray, mern inarl arrehantherr wantemel anthetjenh.
8 “Quando entrarem numa cidade e ela os receber bem, comam o que lhes oferecerem.
9 Tjerrtj irlkert mer kwerel inenh mwerr-ilerrerrang. Inenh ingkerrek ilerrerrang, arltang angathemeh irremengarl, lwerenheng Altjerr rang ingkerrekeh mernelhetjenh, rang Ngkart angerr anemeng.
9 Curem os enfermos e digam-lhes: ‘Agora o reino de Deus chegou até vocês’.
10 Arrantherr apek town arrpenh-warn alhemeng, tjerrtj inang tjweker-irremeng apek arrehantherr, arrantherr tjerrtj inenh anngetherr iletjehant,
10 Mas, se uma cidade se recusar a recebê-los, saiam pelas ruas e digam:
11 ‘Ilern arrantherrenh ateng-ilem, ilern mer arrehantherr-henh ulmernt ingkangeng lernem. Nhenh iterl-arang: arltang angathemeh, Altjerr rang mernelhetjenh, rang tjerrtj ingkerrekeh Ngkart angerr anemeng wart.’ Lakenh arrantherr tjerrtj inenh iletjeh.
11 ‘Limpamos de nossos pés até o pó desta cidade em sinal de reprovação. E saibam disto: o reino de Deus chegou!’.
12 Arrantherr iterl-aremam angketj town Sodom-akert? Ngkwey Altjerrel rwang alkereng lanthek, Sodom renh atwetjeh, tjerrtj inang anetj anthwerr anekarleng wart. Arratj anthwerr, arltang ingkernel rwekenth-kenth angerr anetjenh Sodom-areny mapeh, Altjerrelarl tjerrtj ingkerrek ahelh apanpel judge-em-ilemel pawenhetjenharl. Rang tjerrtj inarl angketj arrehantherr-henh awekarl kangkwerretj-kweny-arlk map lanthetjenh rwang anganentj kwer-warn. Yanh-areny mapeh rwekenth-kenth angerr-lkwer anthwerr anetjenh!”
12 Eu lhes garanto que, no dia do juízo, até Sodoma será tratada com menos rigor que aquela cidade.
13 Jesu tjerrtj mapeng ularr angkek, “Rwekenth-kenth angerr anthwerrarl anetjenh tjerrtj Chorazin-areny mapek-arlk tjerrtj Bethsaida-areny mapek-arlk! Tjerrtj Chorazin-areny mapay, Bethsaida-areny map thwenay awerrerray! Arrehantherr rwekenth-kenth angerr anthwerr anetjenh! Thang arrehantherreng anngetherr twer angerrel mpwarerl-apek. Arrantherr itja tjeng-warn twep-irremel petj-alpek! Arrantherr yengenh ntjwemel arek. Thang apek arrwekel twer angerrel tjerrtj Tyre-areny mapeng anngetherr mpwarek, tjerrtj Sidon-areny mapeng anngetherr thwen, tjerrtj mer yanh atherr-areny maparl kel-antey Altjerr-warn twep-irremer.Inang kel ltarrp-henh mantarr-warn irrpemer nyerr-irremel, arlmenyel kapert-arlk pernelhemel thwen. Inang anetj inehenheng impemer. Arrantherr itja lakenh mernelhek.
13 “Que aflição as espera, Corazim e Betsaida! Porque, se nas cidades de Tiro e Sidom tivessem sido realizados os milagres que realizei em vocês, há muito tempo seus habitantes teriam se arrependido e demonstrado isso vestindo panos de saco e jogando cinzas sobre a cabeça.
14 Arrantherr nhenh awerrerrang! Arltang ingkernel, Altjerrelarl tjerrtj ingkerrek ahelh apanpel judge-em-ilemel pawenhetjenharl, rwekenth-kenth angerr anetjenh Tyre-areny mapeh Sidon-areny mapeh thwen. Altjerr rang inenh mer rwang anganentj-warn anpwemel lanthetjenh. Arrantherr-arteh? Arrantherr itja Altjerr-henh aheng alwerretjenh! Arrehantherr rwekenth-kenth angerr-lkwer anthwerr anetjenh!
14 Eu lhes digo que, no dia do juízo, Tiro e Sidom serão tratadas com menos rigor que vocês.
15 Tjerrtj Capernaum-areny mapay! Arrantherr iterl-arem, Altjerrel kwel arrantherrenh alker-warn tjwenetjenharl. Itjeng alherrerrang! Arrantherrenh Altjerrel mer rwang anganentj-warn lanthetjenh.”
15 E você, Cafarnaum, será elevada até o céu? Não, descerá até o lugar dos mortos”.
16 Jesu-el tjerrtj mapeng ularr ilek, “Tjerrtj inarl arrehantherr kangkwerrem, inang tjengemeh kangkwerretjeh. Tjerrtj inarl arrehantherreng ntjwem-irrem, inang tjengeng ntjwem-irrem. Tjerrtj inarl tjengeng ntjwem-irrem, inartek Altjerreng-atwetj ntjwem-irrem. Altjerrel kwenh yengenh lanthekarl.” Lakenh Jesu-el ilek artwang map, inang mer map-warn alherl-apetjeh-anngernt.
16 Então ele disse aos discípulos: “Quem aceita sua mensagem também me aceita, e quem os rejeita também me rejeita. E quem me rejeita também rejeita aquele que me enviou”.
17 Kel atay arrpenhel nakenh-nakenh nheng map arrken anthwerr petj-alpek Jesu-warn. Inang ilelhek, “Ngkartay, arratj kwenh! Nwern kwerrern anetj inenh arreny ngkwengenhel anpwerl-apetjam, kwerrern inang nwerneh kangkwerremel alhek!”
17 Quando os setenta e dois discípulos voltaram, relataram com alegria: “Senhor, até os demônios nos obedecem pela sua autoridade!”.
18 Jesu-el inenh ilek, “Thang arrentj angerr renh arek, alkerengarl anyek alharrkentj-arteh.
18 Então ele lhes disse: “Vi Satanás caindo do céu como um relâmpago!
19 Thang arrantherrenh twer-ilek, arrpenhel itja arrantherrenh atwetjeh. Arrantherr amwang mapel-ayel anem-akert mapel-ayel thwen lthwemel kwenp alhetjeh, inang arrantherrenh itja nhwetjenh. Arrentjel arrantherrenh itja atwetjenh. Rang-atwetj arrehantherretj ater-irremel alpetjenh.
19 Eu lhes dei autoridade para pisarem sobre cobras e escorpiões, e sobre todo o poder do inimigo. Nada lhes causará dano.
20 Arrantherr arrken anem, arrantherr kwerrern anetj map inenh arnpakemel ntjwem-ilekarl. Arrantherr nhenheh-atwetj arrken anetjeh! Altjerrel arrantherrenh iterl-arem, rang arreny arrehantherr-henh pip kwerenh-warn arrernekarl.”
20 Mas não se alegrem porque os espíritos impuros lhes obedecem; alegrem-se porque seus nomes estão registrados no céu”.
21 Jesu lakenh angkekarl-penh, Kwerrern Alngaltarel renh arrken anthwerr mpwarek. Jesu Angey kwerenheh angkek, “Angeyay, ntwang Ngkart angerr anem alkerel ahelhel thwen. Thang ngwenh nakem, ntwang angketj tjerrtj akwen mapeh keth-ilemel ilek. Itja tjerrtj kaltj mapeh. Ntwang angketj alengk-wek inehetj. Lakenh ntwang ahentj-anek.” Lakenh Jesu angkek Angey kwerenhek.
21 Naquele momento, Jesus foi tomado da alegria do Espírito Santo e disse: “Pai, Senhor dos céus e da terra, eu te agradeço porque escondeste estas coisas dos que se consideram sábios e inteligentes e as revelaste aos que são como crianças. Sim, Pai, foi do teu agrado fazê-lo assim.
22 Jesu-el artwang nheng map inenh ilek, “Angeyel yengenh arratj ngkernek, tjerrtj ingkerrekeh Ngkart angerr anetjeh. Rang tjeng ingkerrek ilek. Tjerrtj nyent itja Lerek kaltj, Angey rant war. Tjerrtj nyent itja Angeyek kaltj, Ler rant war. Ler rang Angey renh tjerrtj ineh mernem, ineharl Ler rang ahentj-anem renh mernetjeh.”
22 “Meu Pai me confiou todas as coisas. Ninguém conhece verdadeiramente o Filho, a não ser o Pai, e ninguém conhece verdadeiramente o Pai, a não ser o Filho e aqueles a quem o Filho escolhe revelá-lo”.
23 Kwer-penh Jesu ngakelhek kwertengerl 12 kwerenh map-akert, inarrpemeh anerl-anemel angketjam. Rang kwertengerl inenh ilek, “Lyet arrantherrarl anngel arek, wenh mwerr anthwerr anek. Lakenh Altjerr kel kangkentj arrehantherr mernelhek, rang arrantherrenh twer-ilekarl.
23 Então, em particular, ele se voltou para os discípulos e disse: “Felizes os olhos que veem o que vocês viram.
24 Altjerr-henh angketj angenh-angenh arrwekeleny map king ngkweyeny map thwen, inang ahentj-anek nhenh aretjeh, arrantherrarl lyet arem-arteh. Inang itja arek. Inang ahentj-anek, angketj tjengenh awetjeh, angketj nheng arrantherrarl lyet awem, inang itja awek.”
24 Eu lhes digo: muitos profetas e reis desejaram ver o que vocês têm visto e ouvir o que vocês têm ouvido, mas não puderam”.
25 Artwang kaltj-anthenh-anthenh nyent kemerremel irnek. Rang arrkernemel Jesu renh pawenhek, “Kaltj-anthenh-anthenhay, nthakenham yeng mernelhetjeh, thang iteth ngampekarl inetjenheng?”
25 Certo dia, um especialista da lei se levantou para pôr Jesus à prova com esta pergunta: “Mestre, o que preciso fazer para herdar a vida eterna?”.
26 Jesu-el renh angkep pawenhek, “Wenham angketj Altjerr-henh pipel-ayeng intem? Nthakenh ntwang iterrem, ntwang pip ingkerrek read-em-ilekarl-penh?”
26 Jesus respondeu: “O que diz a lei de Moisés? Como você a entende?”.
27 Artwang kaltj-anthenh-anthenh rang angkek, “Ntwang Altjerreh angerr anthwerr nyerrketjeh, iterleng-iterl ngkwengenhel awelhentj ngkwengenhel kwerrern ngkwengenhel thwen. Ntwang iterrentj nyent-akert anetjeh. Ntwang kwer kwet iterrerl-anetjeh. Ntwang renhant naketjeh. Ntwang kwerant kangkwerretjeh. Ntwarl ngkwewaleny arntarnt-arelhem-arteh, lakenh-arteh ntwang tjerrtj arrpenh map kangkemel arntarnt-aretjeh.”
27 O homem respondeu: “‘Ame o Senhor, seu Deus, de todo o seu coração, de toda a sua alma, de toda a sua força e de toda a sua mente’ e ‘Ame o seu próximo como a si mesmo’”.
28 Jesu-el renh ilek, “Ntwang kel yengenh arratj ilek. Angketj nhenh mapek kangkwerrang, kwer-penh ntwang iteth ngampekarl renh inetjenheng.”
28 “Está correto!”, disse Jesus. “Faça isso, e você viverá.”
29 Artwang kaltj-anthenh-anthenh rang iterl-arek, rang kwel angketj nhenheh kangkwerremeng. Lakenheng rang Jesu renh weth pawenhek, “Ngwenham thang arntarnt-aretjeh?”
29 O homem, porém, querendo justificar suas ações, perguntou a Jesus: “E quem é o meu próximo?”.
30 Jesu-el renh ilek, “Thang angketj ngkweng iletjeh. Artwang nyent Jerusalem-eng Jericho town-warn alherl-apetjam. Rang tjeyel alherl-apetjam, arwengkalth mapel renh antwerrkek, mantarr kwerenh-arlk kap-rlwemel, maney-arlk kwerenh rwengkel inek. Inang renh atwerrerrek, kel ilwetjehant imperl-alhek.
30 Jesus respondeu com uma história: “Certo homem descia de Jerusalém a Jericó, quando foi atacado por bandidos. Eles lhe tiraram as roupas, o espancaram e o deixaram quase morto à beira da estrada.
31 Kwer-penh ngkart priest nyent tjey kwerel petjek. Rang artwang renh arek, tjwen-akert irlkert interl-anerleh. Rang kwerehetj anper alhek.
31 “Por acaso, descia por ali um sacerdote. Quando viu o homem caído, atravessou para o outro lado da estrada.
32 Kwer-penh artwang arrpenh petjek. Rang artwang Levi anek, church angerr-areny rrkwapenh-apenh. Rang renh tjey kwerel anperel arenhek, irlkert interl-anerleh. Rang kwerehetj anper alhek.
32 Um levita fazia o mesmo caminho e viu o homem caído, mas também atravessou e passou longe.
33 Kwer-penh artwang Samaria-areny nyent petjek.Rang artwang renh arek, irlkert interl-anerleh. Rang kwer lharrp-irrek.
33 “Então veio um samaritano e, ao ver o homem, teve compaixão dele.
34 Rang artwang kwer-warn alhemel anter wine thelek, tjwen anterel pernek, tjwen inenh mantarrel ayernek. Kwer-penh Samaria-areny rang artwang renh tangkey kwerenh-warn tjwenemel renh anginek. Rang renh warl intenh-intenh-warn angek, rang renh arntarnt-aretjeh.
34 Foi até ele, tratou de seus ferimentos com óleo e vinho e os enfaixou. Depois, colocou o homem em seu jumento e o levou a uma hospedaria, onde cuidou dele.
35 Kel kweny-rtweh rang anper alhetjenharl, rang warleh-artweyek maney anthek. Rang renh ilek, ‘Artwang irlkert nhenh arntarnt-aray! Rang apek kwet irlkert irremarl, kelant yeng petj-alpetjenheng, thang ngkweng maney weth anthetj-alpetjenh!’ ”
35 No dia seguinte, deu duas moedas de prata ao dono da hospedaria e disse: ‘Cuide deste homem. Se você precisar gastar a mais com ele, eu lhe pagarei a diferença quando voltar’.
36 Jesu-el artwang kaltj-anthenh-anthenh renh pawenhek, “Nthakenham ntwang iterl-arem artwang nhenh rrpwetj-penh? Artwang ngwenhel apek tjerrtj renh mantj arntarnt-arek? Ngkart priest-el apek? Artwang Levi-el apek? Artwang Samaria-arenyel apek?”
36 “Qual desses três você diria que foi o próximo do homem atacado pelos bandidos?”, perguntou Jesus.
37 Artwang kaltj-anthenh-anthenh rang tjernek, “Artwang rang kwenh, rarl kwer mantj-mantj mernelhekarl! Artwang lwereny rang kwenh renh mantj-mantj-ilek!” Jesu-el renh ilek, “Lakenh ntwang alhemer, tjerrtj arrpenh map arntarnt-aremer, lwereny map-arlk, kangkentj mernelhemel. Peltj ngkwengenh mapekant iterretj-kweny anetjek.”
37 O especialista da lei respondeu: “Aquele que teve misericórdia dele”. Então Jesus disse: “Vá e faça o mesmo”.
38 Kwer-penh Jesu rang kwertengerl kwerenh map-akert town kwek nyent-warn irretj-alhek. Marl nyent kwerel anek, arreny kwerenh Martha. Rang Jesu inenh warl kwerenh-warn ngwek, kwerel-ayeng yatjarr angkerremel anerl-alpetjeh.
38 Jesus e seus discípulos seguiram viagem e chegaram a um povoado onde uma mulher chamada Marta os recebeu em sua casa.
39 Martha-henh tjey, arreny kwerenh Mary, ratherr warl kwerel pwert anetjam. Mary-emeh Jesu-eng angath arrernelhek, renh awerl-anetjeh, kaltj-irretjeh angketj kwerenhek.
39 Sua irmã, Maria, sentou-se aos pés de Jesus e ouvia o que ele ensinava.
40 Martha rang perrpert-ilelhek, merneh-arlk angerr rrkwaperl-anek. Martha rang Jesu-warn alhek, rang renh ilek, “Ngkartay! Mary-el yengenh imperl-alhek, nyent rrkwapetjeh. Ntwang Mary renh ilay, ilern pwert merneh rrkwapetjeh!”
40 Marta, porém, estava ocupada com seus muitos afazeres. Foi a Jesus e disse: “Senhor, não o incomoda que minha irmã fique aí sentada enquanto eu faço todo o trabalho? Diga-lhe que venha me ajudar!”.
41 Ngkartel renh ilek, “Marthay, Marthay, peltj tjengenhay! Wenheh ntwang ahang-irrem Mary-ek? Ntwartek merneh angerr iterrem, ngkwewaleny perrpert-ilelhem.
41 Mas o Senhor respondeu: “Marta, Marta, você se preocupa e se inquieta com todos esses detalhes.
42 Nhenhant kwenh tjeperr anem, yengant awerl-anetjeh! Mary rang kaltj-irremel yengenh awek. Thang renh itja arnpaketjenh.”
42 Apenas uma coisa é necessária. Quanto a Maria, ela fez a escolha certa, e ninguém tomará isso dela”.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.