João 8

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Jesu rang irntang-warn alhek. Irntang arreny kwerenh Olive.
1 Jesus voltou ao monte das Oliveiras,
2 Kweny-rtweh rang weth church angerretj-warn petj-alpek. Tjerrtj map kwer-warn arnek-irremel petjek. Rang arrernelhek, inenh kaltj-anthetjeh.
2 mas na manhã seguinte, bem cedo, estava outra vez no templo. Logo se reuniu uma multidão, e ele se sentou e a ensinou.
3 Moses-henh mpwareng-areng kaltj-anthenh-anthenh map artwang Pharisee map thwen inang ahentj-anek, Jesu renh arrkernetjeh. Lakenheng inang marl nyent Jesu-warn angetjek. Marl nhenh renh-artek arrpenh mapel arekarl, artwang arrpenhel-arleng intek-arleng, itja anew kwerenhel-arleng. Inang marl renh tjerrtj mapeng mpwepel ngkernek. Inang Jesu renh arrkernemel pawenhek, “Kaltj-anthenh-anthenhay, awang-athew! Marl nhenh tjerrtjel arek, rang anetj mpwarek. Mpwareng-areng nwern-henhel-ayeng Moses-el nwernenh twernek, nwern tjerrtj nhenh irntel iltewetjeh kwel, irrernngeh-atwetj. Nthakenham ntwang iterrem? Nhenh key arratj, lakenh mpwaretjeh? Nwern renh irrernng atwemer key?” Jesu-emeh intert anek. Rang artep arrernelhemel iltjang kantj kwerenhel aherneh mpatj arrernek.
3 Então os mestres da lei e os fariseus lhe trouxeram uma mulher pega em adultério e a colocaram diante da multidão.
4 — ausente —
4 “Mestre, esta mulher foi pega no ato de adultério”, disseram eles a Jesus.
5 — ausente —
5 “A lei de Moisés ordena que ela seja apedrejada. O que o senhor diz?”
6 — ausente —
6 Procuravam apanhá-lo numa armadilha, ao fazê-lo dizer algo que pudessem usar contra ele. Jesus, porém, apenas se inclinou e começou a escrever com o dedo na terra.
7 Inang kwet anthwerr pawenhek marl nhenh-penh. Rang irnemel inenh ilek, “Tjerrtj ngwenh apek mwerr anemeng anetj-kweny, rek-amparr renh irntel iltewetjeh.”
7 Eles continuaram a exigir uma resposta, de modo que ele se levantou e disse: “Aquele de vocês que nunca pecou atire a primeira pedra”.
8 Kwereng rang wetham artep arrernelhemel aherneh angketj mpatj arrernek.
8 Então inclinou-se novamente e voltou a escrever na terra.
9 Tjerrtj mapel angketj kwerenh awemarleng, inang lakenh iterrek, “Ay! Nwern kwenh anetj-akert!” Inang ingkerrek nyerr-irremel alhek, nyentam-nyent alhek. Aywang mapek-amparr, kwereng anthetj map alhek. Ingkern Jesu-emeh marl thwen anek.
9 Quando ouviram isso, foram saindo, um de cada vez, começando pelos mais velhos, até que só restaram Jesus e a mulher no meio da multidão.
10 Jesu-el irnemel marl renh pawenhek, “Nthenhameh tjerrtj inarl ngwenh marl arlkwer-arlkwer ilekarl? Nyentel apek ngwenh irntel iltewetjenh?”
10 Então Jesus se levantou de novo e disse à mulher: “Onde estão seus acusadores? Nenhum deles a condenou?”.
11 Marl rang angkek, “Itjaw, twernkay!” Jesu-el renh ilek, “Thang ngwenh itja urrarn ilem. Kel alpay. Ntwang mwerr anetjeh, anetj mpwaretjal anay!”
11 “Não, Senhor”, respondeu ela. E Jesus disse: “Eu também não a condeno. Vá e não peque mais”.
12 Jesu-elemeh inenh weth ilek, “Yeng parrtj rang anem tjerrtj ahelh-areny ingkerrekeh. Tjerrtj ngwenh apek tjengel-ayel anharrel petjem, inang itja ngwemerntel nthwerl-apetjenh. Inang parrtjel kwet nthwerl-apem, inang kwetant iteth anetjenh.”
12 Jesus voltou a falar ao povo e disse: “Eu sou a luz do mundo. Se vocês me seguirem, não andarão no escuro, pois terão a luz da vida”.
13 Artwang Pharisee mapel renh ilek, “Ntwang kwenh ngkwewaleny ilelhem! Nthenham tjerrtj angerrepat nwerneh ilelhem, angketj ngkwengenhel-arleng twer mpwaretjeh, nthakenh-nthakenh apek ntwang ilelhem? Lakenhehant nwern ngwenh naketjeh apek! Lakenheng angketj ngkwengenh itja arratj anem!”
13 Os fariseus disseram: “Você faz essas declarações a respeito de si mesmo! Seu testemunho não é válido”.
14 Jesu-el inenh ilek, “Yeng kaltj anem, mer kwereng wart yeng petjekarl. Yeng kaltj mer kwer-warn yeng angkep alpetjenh. Lakenheng yeng nyent apek arrehantherr ilelhem, arrantherr kel angketj tjengenh naketjeh kwet. Arrantherr itja kaltj anem, mer kwereng yeng petjekarl. Arrantherr itja kaltj, mer kwer-warn yeng angkep alpem.
14 Jesus respondeu: “Meu testemunho é válido, embora eu mesmo o dê, pois eu sei de onde vim e para onde vou, mas vocês não sabem de onde vim nem para onde vou.
15 Arrantherr tjeng kaltj-kwenh anem, arrantherr tjeng tjel-angkerrem, arrantherr ahelh-areny wart. Kenh thang nyentel itja tjerrtj judge-em-iletjehan.
15 Vocês julgam por padrões humanos, mas eu não julgo ninguém.
16 Angeyel tjerrtj ingkerrek judge-em-iletjenh. Angeyel yengenh lanthek ahelh nhenh-warn. Lakenh ilernakan ingkerrek arratj judge-em-iletjehan anem.
16 E, mesmo que o fizesse, meu julgamento seria correto, pois não estou sozinho. O Pai, que me enviou, está comigo.
17 Angketj mpwareng-areng arrehantherr-henhel-ayeng intem, ‘Tjerrtj atherr apek angketj nyent angkemeng, tjerrtj arrpenh mapel angketj kwer-atherr-henh kel naketjehant, lakenh angkemeng, “Angketj nhenh arratj.”’
17 A lei de vocês diz que, se duas pessoas concordarem sobre alguma coisa, seu testemunho é aceito como fato.
18 Yeng ilelhem, yeng Altjerr-henh Ler anemeng. Angeyel yengenh lanthekarl, rang tjeng-akert angkek, ‘Nhenh Ler tjengenh anem.’ Angketj nhenh atherr anem.” Lakenh Jesu-el inenh ilek.
18 Eu sou uma testemunha, e meu Pai, que me enviou, é a outra”.
19 Inang Jesu renh pawenhek, “Nthenham angey ngkwengenhan?” Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr tjeng itja kaltj, angey tjengenheh thwen. Arrantherr tjeng kaltj anemer, kwereng arrantherr Angey tjengenheh kaltj anemer. Itja.”
19 “Onde está seu Pai?”, perguntaram eles. Jesus respondeu: “Uma vez que vocês não sabem quem sou eu, não sabem quem é meu Pai. Se vocês me conhecessem, também conheceriam meu Pai”.
20 Jesu rang lakenh ilelhek, rang tjerrtj map church angerretj kwenel kaltj-anthemeng, rang room ngkweltj tjenkerr map-akertel iterel anekarl. Tjerrtj nyentel renh itja antwerrkek, Altjerrel inenh arnpakekarl. Arltang rang ilwetjeh irretjenharl, mpank kwet wart.
20 Jesus fez essas declarações enquanto ensinava na parte do templo onde eram colocadas as ofertas. No entanto, não foi preso, pois ainda não havia chegado sua hora.
21 Jesu-el tjerrtj Jew map weth ilek, “Yeng mer arrpenh-warn alhetjenh, arrantherr kwer-warn ywarn alhem. Arrantherr ywarn tjeng palenthwetjenh. Arrantherr anetj-akert ilwetjenh, anetj arrehantherrel-ayel anemarleng-antey.”
21 Mais tarde, Jesus lhes disse outra vez: “Eu vou embora. Vocês procurarão por mim, mas morrerão em seus pecados. Não podem ir para onde eu vou”.
22 Inang angketj nhenh pal awek. Inang pawenherrek, “Wenheng rang nheng angkek-arleng wart, ‘Mer kwer-warn yeng alpetjeh, arrantherr ywarn alhetjenh.’? Rang key irrernng atwelhetjenh?”
22 Os judeus perguntaram: “Será que ele está planejando cometer suicídio? A que ele se refere quando diz: ‘Não podem ir para onde eu vou’?”.
23 Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr kwenh ahelh kwen-areny, yeng kenh kern-arenyarl. Yeng itja kwetarl ahelh-areny anem.
23 Jesus prosseguiu: “Vocês são daqui de baixo; eu sou lá de cima. Vocês pertencem a este mundo; eu não.
24 Thang nheng arrantherrenh ilek, arrantherr anetj-akert ilwetjenh, anetj arrehantherrel-ayel anemarl-antey. Arrantherr itja yengenh nakemeng, yeng Angey-kenh Ler anemeng, Altjerrel anetj arrehantherr-henh itja rrpwaremel wetjenh. Arrantherr anetj-akert kwet ilwetjenh.”
24 Foi por isso que eu disse que vocês morrerão em seus pecados, pois a menos que creiam que eu sou lá de cima, morrerão em seus pecados”.
25 Inang Jesu renh pawenhek, “Ngwenham ntwang?” Jesu-el inenh ilek, “Thang arrantherrenh arrwekel nheng kaltj-anthekarl.
25 “Quem é você?”, perguntaram eles. Jesus respondeu: “Sou aquele que sempre afirmei ser.
26 Ayeng angketj angerr arrpenh-arrpenh-akert anem, arrantherrenh iltetjeh. Mentj thang impem. Altjerr rang yeng lanthekarl, angketj kwerenh arratj anem. Thang angketj kwerenh awek, thang angketj kwerenhant ilem tjerrtj ahelh-areny ingkerrekeh.”
26 Tenho muito que dizer e julgar a respeito de vocês, mas não o farei. Digo ao mundo apenas o que ouvi daquele que me enviou, e ele é inteiramente verdadeiro”.
27 Rang inenh angketj Angey-akert iter-angkwerr ilek. Inang angketj kwerenh itja iterl-arek.
27 Ainda assim, não entenderam que ele lhes falava a respeito do Pai.
28 Jesu ineh weth ilelhek, “Kelant arrantherr Tjerrtj-henh Ler renh kern-iletjenh, kwereng arrantherr kaltj anetjenh, yeng Angey-henh Ler anemeng. Arrantherr kaltj anetjenh, Angeyel yengenh kaltj-anthekarl-arteh, lakenh yeng angkem.
28 Então Jesus disse: “Quando vocês me levantarem, entenderão que eu sou o Filho do Homem. Não faço coisa alguma por minha própria conta; digo apenas o que o Pai me ensinou.
29 Angey rang yengenh lanthekarl, rang tjengel-ayel anem. Rang yengenh itja mentj impem. Yeng kwer kwet kangkwerrem.”
29 E aquele que me enviou está comigo; ele não me abandonou, pois sempre faço o que lhe agrada”.
30 Tjerrtj mapel angketj nhenh awek, inang Jesu renh nakek.
30 Muitos que o ouviram dizer essas coisas creram nele.
31 Jesu-el tjerrtj nakenh-nakenh irrekarl map inenh ilek, “Arrantherr apek angketj tjengenheh kwet kangkwerremeng, kel arrantherr arratj kwertengerl tjengenh anetjenh.
31 Jesus disse aos judeus que creram nele: “Vocês são verdadeiramente meus discípulos se permanecerem fiéis a meus ensinamentos.
32 Arrantherr angketj arratj tjengenheh kaltjemeh anetjenheng. Angketj arratjel arrantherrenh arratelhelem tjey anetjeng, arrantherr kethelemeh tjey arratjel alhetjenheng.”
32 Então conhecerão a verdade, e a verdade os libertará”.
33 Tjerrtj mapel renh ilek, “Nwern kwenh arrwekeleny Abraham-kenh peltj anem! Nwern kel tjey arratjel alhem! Tjerrtj arrpenh map nwerneh itjemeh twernk apek anem! Wenheng ntwang nwernenh twernem, nwern tjey arratjel kwel alhetjeh?”
33 “Mas somos descendentes de Abraão”, disseram eles. “Nunca fomos escravos de ninguém. O que quer dizer com ‘Vocês serão libertos’?”
34 Jesu-el inenh ilek, “Arratj anthwerr, tjerrtj ngwenh apek rang alherrentj anetj kwerenhek kangkwerrem, alherrentj anetj rang tjerrtj renh kwet antwerrketjenh. Tjerrtj rang rrkwapenh-apenh-arteh anem twernk kwerenheh.
34 Jesus respondeu: “Eu lhes digo a verdade: todo o que peca é escravo do pecado.
35 Thang arrantherrenh ilem angketj mer-akert. Rrkwapenh-apenh rang itja merek-artwey anetjenh. Ler ngwenh-kenh apek anem, rant merek-artwey anetjenh. Kwerant anem, merel kwet antarl-irretjeh.
35 O escravo não é membro permanente da família, mas o filho faz parte da família, para sempre.
36 Kwereng Ler nhengel arrantherrenh tjey arratjeh arrernemeng, arrantherr itja weth alherrentj anetj arrehantherr-henh kangkwerretjeh. Kwereng alherrentj anetj rang itja weth twernk arrehantherr anem, arrantherr kel kethelemeh anetjenh.
36 Portanto, se o Filho os libertar, vocês serão livres de fato.
37 Yeng kaltj, arrantherr Abraham-henh peltj anemeng. Arrantherr angketj tjengenheh ahentj-kwenh anemeng, lakenheng arrantherr ahentj-anem, yeng irrernng atwetjeh.
37 Sim, eu sei que vocês são descendentes de Abraão. E, no entanto, procuram me matar, pois não há lugar em seu coração para a minha mensagem.
38 Yeng Angeyel-ayeng anek, thang arrantherrenh angketj kwerenh ilem. Arrantherr angketj nhengeh kangkwerrekarl, angey arrehantherr-henhel angketj ilekarleh.”
38 Eu lhes digo o que vi quando estava com meu Pai, mas vocês seguem o conselho do pai de vocês”.
39 Inang Jesu renh ilek, “Nwern arratj kwenh angey Abraham-henh peltj anem!” Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr apek Abraham-henh peltj arratj anemeng, arrantherr Abraham-arteh mernelhemer.
39 “Nosso pai é Abraão!”, declararam eles. Jesus respondeu: “Se vocês fossem, de fato, filhos de Abraão, seguiriam o exemplo dele.
40 Arrantherr kenh ahentj-anem, yeng irrernng atwetjehant. Wenheng? Thang arrantherrenh arratj anthwerr ilek-arleng, angketj renh thang Altjerreng awekarl. Abraham itja arrantherr-arteh mernelhek.
40 Em vez disso, procuram me matar porque eu lhes disse a verdade que ouvi de Deus. Abraão nunca fez isso.
41 Arrantherr-artek arrehantherr-henh angey-arteh mernelhem.” Inang Jesu renh ilek, “Nwern itjam kwetjentj anem, Altjerr rarrp Angey nwern-henh anem.”
41 Vocês estão imitando seu verdadeiro pai”. “Não somos filhos ilegítimos!”, retrucaram. “O próprio Deus é nosso verdadeiro Pai!”
42 Jesu-el inenh weth ilek, “Yeng kwenh Angeyeng petjek, rarrp yengenh arrehantherr-warn lanthek. Yeng itja nyent iterrek, petjetjeh. Arrantherr tjeng itja nyerrkem, lakenheng Altjerr itja angey arrehantherr-henh anem.
42 Jesus lhes disse: “Se Deus fosse seu Pai, vocês me amariam, porque eu venho até vocês da parte de Deus. Não estou aqui por minha própria conta, mas ele me enviou.
43 Wenhengam arrantherr angketj tjengenh itja nakem? Thang arrantherrenh ileyay, arrantherr-artek alhengk-aretj-kweny war anem.
43 Por que vocês não entendem o que eu digo? É porque nem sequer conseguem me ouvir!
44 Arrentj rang kwenh angey arrehantherr-henh anem. Arrantherr ahentj-anem kwer kangkwerretjeh. Rang kweteth irrernng atwenh-atwenh anganentj anentjek. Rang kweteth angketj rrtjwerrentj ilem, rang kwenh urrtjalth anem. Rang tjerrtj rrtjwerrenh-rrenh mapek angey anem.
44 Pois são filhos de seu pai, o diabo, e gostam de fazer as coisas perversas que ele deseja. Ele foi assassino desde o princípio. Sempre odiou a verdade, pois não há verdade alguma nele. Quando ele mente, age de acordo com seu caráter, pois é mentiroso e pai da mentira.
45 Thang arrantherrenh angketj arratj ilek-arleng-artany, arrantherr yengenh itja nakem.
45 Portanto, quando eu digo a verdade, é natural que não creiam em mim!
46 Ngwenhel yengenh ilemer, thang anetj mpwarekarl? Itja kwenh! Yeng arratj angkem. Wenhengam arrantherr yengenh itja nakem?
46 Qual de vocês pode me acusar de pecado? E, uma vez que lhes digo a verdade, por que não creem em mim?
47 Tjerrtj ngwenh apek Altjerr-henh peltj anem, inang arratj awem, Altjerrel inenh ilemeng. Arrantherremeh itja Altjerr-henh peltj anem, lakenheng arrantherr Altjerr-henh angketj itja arratj awem.”
47 Quem pertence a Deus ouve as palavras de Deus. Mas vocês não ouvem, pois não pertencem a Deus”.
48 Tjerrtj mapel Jesu renh ilek, “Nwern ngwenh arratj anthwerr ilem, ntwang Samaria-areny anemeng, artwang arrentj-akert.”
48 “Samaritano endemoninhado!”, responderam os líderes judeus. “Não temos dito desde o início que está possuído por demônio?”
49 Jesu-el inenh ilek, “Yeng itjam arrentj-akert. Thang angey tjengenhant nakem. Arrantherr yengenh rrtjwekel-wemarl.
49 “Não tenho em mim demônio algum”, disse Jesus. “Pelo contrário, honro meu Pai, e vocês me desonram.
50 Yeng itja tjwenelherl-apem, Angey rarrp yengenh tjwenerl-apem. Rang ahentj, tjerrtj mapel yengenh naketjeh. Rang kwenh judge-em-iletjenharlam.
50 Eu não procuro minha própria glória; há quem a procure para mim, e ele é o Juiz.
51 Angketj nhenh arratj anthwerr, tjerrtj ngwenh apek angketj tjengenheh kwet kangkwerrem, rang itja kwetarl ilwetjenh.”
51 Eu lhes digo a verdade: quem obedecer a meu ensino jamais morrerá!”
52 Tjerrtj inang renh ilek, “Nwern kaltjam, ntwang arrentj-akert anemeng. Abraham rang ilwek, Altjerr-henh angketj angenh-angenh ngkweyeny map ilwek. Kenh ntwang ilem, tjerrtj rang angketj ngkwengenheh kangkwerremeng, rang kwel itja kwetarl ilwetjenh.
52 Os líderes judeus disseram: “Agora sabemos que você está possuído por demônio. Até Abraão e os profetas morreram, mas você diz: ‘Quem obedecer a meu ensino jamais morrerá!’.
53 Abraham Altjerr-henh angketj angenh-angenh ngkweyeny map thwen inang ingkerrek ilwek. Ntwang key Abraham-eng angerr-lkwer anem? Rang peltj nwern-henh. Ngwenhemeh ntwang ilelhem? Ntwartek itja Abraham-arteh anem!”
53 Por acaso você é maior que nosso pai Abraão? Ele morreu, assim como os profetas. Quem você pensa que é?”.
54 Jesu-el inenh ilek, “Yeng itja tjwenelhem. Angketj tjengenh itja pelkel war anem. Angey rang tjeng nyerrkem. Arrantherremeh ilelhem, rang Altjerr arrehantherr-henh kwel anemeng.
54 Jesus respondeu: “Se eu quisesse glória para mim mesmo, essa glória não contaria. Mas é meu Pai quem me glorifica. Vocês dizem: ‘Ele é nosso Deus’,
55 Arrantherr kwer akwenarl. Yeng kenh kwer kaltjarl. Yeng apek tjerrtj arrpenhek ilelhemeng, yeng kwel Altjerr kwer akwen anemeng, lakenh yeng rrtjwerrem war, arrantherrarl rrtjwerrem-arteh. Yeng itja lakenh ilelhem. Yeng kwer kaltjarl, yeng angketj kwerenheh kangkwerrem.
55 mas nem o conhecem. Eu o conheço. Se eu dissesse que não o conheço, seria tão mentiroso quanto vocês! Mas eu o conheço e lhe obedeço.
56 Peltj arrehantherr-henh Abraham tjeng kaltj anek, yeng ahern nhenh-warn petjetjenharl. Rang arrken anthwerr anek.”
56 Seu pai Abraão exultou com a expectativa da minha vinda. Ele a viu e se alegrou”.
57 Inang Jesu renh ilek, “Mentjemeh impay! Ntwang itjam angerrepat anem! Ntwang Abraham renh itja arek!”
57 Os líderes judeus disseram: “Você não tem nem cinquenta anos. Como pode dizer que viu Abraão?”.
58 Jesu-el inenh ilek, “Mantjel awerrerrang! Abraham itja anek ahern nhenhel, yeng kweteth anentjek alker kernel.”
58 Jesus respondeu: “Eu lhes digo a verdade: antes mesmo de Abraão nascer, Eu Sou!”.
59 Tjerrtj mapel pwert inek, Jesu renh irntel iltewetjeh. Jesu ineheng alengk-welhemel, church-henh yard-eng arratenhek.
59 Então apanharam pedras para atirar em Jesus, mas ele se ocultou deles e saiu do templo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.