João 7

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Tjerrtj Jew twernk map ahentj-anekarl, Jesu renh irrernng atwetjeh. Lakenheng Jesu rang itja ahentj-anek, mer Judea-warn alhetjeh. Rang mer Galilee-angkwerr alherl-apek.
1 Depois disso, Jesus começou a andar pela Galileia; ele não queria andar pela Judeia, pois os líderes judeus dali estavam querendo matá-lo.
2 Lyet-atheh lhwerrp-irrentj irlpangkentjeh arltang rang anek, arreny “Tak artetjeh” Inang lhwerrp-henh tak artetjart.
2 Aconteceu que a festa dos judeus chamada Festa das Barracas estava perto.
3 Jesu-henh tjey mapel renh ilek, “Ntwarteh arrwekel mer Judea-warn alhemer! Nakenh-nakenh ngkwengenh mapel ngwenh keth aretjenheng, ntwang twer anthwerrel mpwaremarleng.
3 Então os irmãos de Jesus disseram a ele: — Saia daqui e vá para a Judeia a fim de que os seus seguidores vejam o que você está fazendo.
4 Tjerrtj ngwenh apek rang ahentj-anemeng, tjerrtj arrpenh mapel renh alhengk-aretjenheng, rang alengk-welhetj-kweny alhetjeh. Kel tjerrtj mapeng anngetherr twer renh mernelhang!”
4 Pois quem quer ser bem-conhecido não deve esconder o que está fazendo. Já que você faz essas coisas, deixe que todos o conheçam.
5 Lakenh inang palekalek war angkek.
5 Até os irmãos de Jesus não criam nele.
6 Jesu-el inenh ilek, “Mpank-amparr. Tjerrtj ahelh-areny map itja arrehantherr arnkely-irrem. Tjeng inang arnkely-irrem, thang inenh ilemeng, inang anetj kwet mernelhemeng. Kel arrantherr irlpangkentjeh tjenkerr-warn alherrerrang. Yeng itja lyet irlpangkentjeh tjenkerr-warn alhem, mpank.” Lakenh rang tjey kwerenh map ilek.
6 Ele respondeu:
7 — ausente —
7 O mundo não pode ter ódio de vocês, mas tem ódio de mim porque eu afirmo que o que o mundo faz é mau.
8 — ausente —
8 Vão vocês à festa, mas eu não vou porque a minha hora ainda não chegou.
9 Mpank-amparr Jesu mer Galilee-el kwet antarl-irrek.
9 Jesus disse isso e ficou na Galileia.
10 Jesu-henh tjey map lhwerrpeh irlpangkentjeh alhekemeh Jerusalem-warn, tjenkerr arlkwetjeh. Kwereng Jesu ingkern-angkwerr alhek, anyenng-anyenng.
10 Depois que os seus irmãos foram à festa, Jesus também foi, mas fez isso em segredo e não publicamente.
11 Tjerrtj map lhwerrpeh irlpangkentj arltang arrwekel kwerel Jerusalem-el arraw-irrek. Tjerrtj Jew twernk mapel Jesu-eh palenthwek. Tjerrtj map inang pawenherl-apetjam, “Nthenham artwang nhengan?”
11 Os líderes judeus o procuravam na festa e perguntavam: — Onde é que está aquele homem?
12 Tjerrtj inang twernk map ineheng ater-irrek-arleng wart, inang itja Jesu kwer-penh anngetherr angkerrek. Arrpenh map arretjemel war kwer-penh angketjam, “Rang artwang mwerram anem!” Kenh arrpenh map arretjemel war angketjam, “Rang tjerrtj mapeh rrtjwerremel ilelhem.”
12 Na multidão havia muita gente comentando sobre ele. Alguns diziam: — Ele é bom. — Não é não; ele engana o povo! — afirmavam outros.
13 — ausente —
13 Mas ninguém falava abertamente sobre ele porque todos tinham medo dos líderes judeus.
14 Arltang irlpangkentjek arrpenhel, Jesu church angerr-warn alhek, rang tjerrtj map kaltj-anthek.
14 Quando a festa já estava no meio, Jesus foi ao Templo e começou a ensinar.
15 Tjerrtj Jew twernk mapel renh awek-arleng, inang anwerlkek. Inang lakenh patemel pawenherrek, “Nthakenharl artwang nhenh kaltj anthwerr anem? Ngwenhelam renh kaltj-anthek? Nwern itjam renh kaltj-anthek!”
15 Os líderes judeus ficaram muito admirados e diziam: — Como é que ele sabe tanto sem ter estudado?
16 Jesu-el inenh ilek, “Thang arrantherrenh itja angketj tjengenh ilem. Altjerrel-artek yengenh lanthek, thang arrantherrenh angketj kwerenh ilem.
16 Jesus disse:
17 Tjerrtj ngwenh apek Altjerr-henh angketjeh kangkwerrem, rang kel kaltj anetjenh, thang arrantherrenh arratj ilem, thang Altjerr-henh angketj kaltj-anthemeng, itja angketj tjengenh.
17 Quem quiser fazer a vontade de Deus saberá se o meu ensino vem de Deus ou se falo em meu próprio nome.
18 Tjerrtj ngwenh apek rang ahentj-irrem, tjerrtj mapel renh naketjeh, rang angketj kwerenh ilem, itja arrpenh-henh angketj. Rang rrtjwerremel war angkem. Kenh tjerrtj ngwenh apek ahentj-irrem, tjerrtj mapel arrpenh naketjeh, rang urrpeyel-arteh iletjeh arrpenh-henh angketj. Rang itjarl rrtjwerrem. Lakenh thang arratj arrantherrenh ilem, itja rrtjwerremel.
18 Quem fala em seu próprio nome está procurando ser elogiado. Mas quem quer conseguir louvores para aquele que o enviou, esse é honesto, e não há falsidade nele.
19 Moses-el arrantherrenh Altjerr-henh mpwareng-areng renh ilek, arrantherr kenh mpwareng-areng kwer itja kangkwerrem. Arrehantherreng rrpwetj ahentj-anem, yengenh irrernng atwetjenh. Lakenh arrantherr Altjerr-henh mpwareng-arengeh itja kangkwerrem. Wenhengam arrantherr ahentj-anem, yengenh irrernng atwetjeh?”
19 Foi Moisés quem deu a
20 Tjerrtj inang renh ilek, “Wenhengam ntwang lakenh angkem? Ntwang arert-arert war angkem! Ngwenhelam ngwenh irrernng atwetjeh? Ntwartek arrentj-akert!”
20 A multidão respondeu: — Você está dominado por um demônio! Quem é que está querendo matá-lo?
21 Jesu-el inenh ilek, “Thang arltang angerr Saturday-el twer anthwerrel nyent-ingar mpwarek, arrantherr ingkerrek tjeng anwerlkek.
21 Então Jesus disse:
22 Moses-el nheng arrantherrenh twernek, kwer rrwey map arrantherr artwang-iletjeh, inang arltang 8 anemarleng. Itja Moses anthwerrel arrantherrenh twernekarl, angerrepat arrehantherr-henhel-atwetj. Arltang angerr Saturday-el arrantherr kwenpel artwang-ilem, mpwareng-arengel wart.
22 Vocês
23 Arrantherr inenh artwang-ilem, Moses-el arrantherrenh twernek-arleng, arltang angerr Saturday-el apek artwang-iletjeh. Thang artwang nyent Saturday arltel mwerr-ilek. Wenheham arrantherr yeng ilem, ‘Nhenh itja arratj anem?’
23 Para não deixarem de cumprir a Lei de Moisés, vocês circuncidam um menino, mesmo no sábado. Então por que ficam com raiva de mim quando eu curo completamente uma pessoa no sábado?
24 Arrantherr itja tjerrtj arrpenh pelkel ahang-irremel pawenhetjeh! Kel tjerrtj-penh arratjant angkay!”
24 Parem de julgar pelas aparências e julguem com justiça.
25 Tjerrtj Jerusalem-areny rrpwetj arrpenh mapelemeh anwerlkemel pawenherrek, “Artwang nhenham inang irrernng atwetjeh ahentj-anem?
25 Algumas pessoas que moravam em Jerusalém perguntavam: — Não é este o homem que estão querendo matar?
26 Kel rang tjerrtj map anngetherr kaltj-anthem. Inang renh itja arnpakem. Twernk nwern-henh map inang kaltj apek, nhenh rang Christ anemeng, Altjerrel ngkwey alhelekarl?
26 Vejam! Ele está falando em público, e ninguém diz nada contra ele! Será que as autoridades sabem mesmo que ele é o Messias ?
27 Nwern kaltj, rang mer Nazareth-areny anemeng. Christ-henh merek kwenh tjerrtj itja kaltj anem. Nthakenharl rang Christ anem?”
27 No entanto, quando o Messias vier, ninguém saberá de onde ele é; e nós sabemos de onde este homem vem.
28 Jesu-el inenh awek, lakenh angkemeng, rang kaltj-anthetjam-rlwer. Rang inenh angketj wentarel ilek, “Arrantherr tjeng arratj kaltj key? Mer tjengenheh arrantherr kaltj key, nthenheng yeng petjek? Itja kwet! Yeng ahelh nhenhel anem, Altjerrel yengenh lanthekarl. Yeng itja rrkwapem iterrentj tjengenh-akert. Yeng Altjerr-henh iterrentj-akert rrkwapem. Arrantherr kenh kwer akwenarl. Yeng kwer kaltjarl, yeng kwereng petjekarl wart.”
28 Quando estava ensinando no pátio do Templo, Jesus disse bem alto:
29 — ausente —
29 Mas eu o conheço porque venho dele e fui mandado por ele.
30 Tjerrtj inang Jesu renh antwerrketjeh ahentj-anek. Itja antwerrketj-kweny, arltang kwer ilwetjeh mpank kwet.
30 Então quiseram prender Jesus, mas ninguém fez isso porque a sua hora ainda não tinha chegado.
31 Tjerrtj arrpenh mapel renh nakekarl-penh wart, lakenh angkek, “Christ rang petjemarleng, rang twer angerr-akertel mpwaremeng, artwang nhenhelarl mpwaretjenh-arteh? Itja kwenh! Nhenh kwenh Christ rang!”
31 Porém muitas pessoas que estavam na multidão creram nele e perguntavam: — Quando o Messias vier, será que vai fazer milagres maiores do que este homem tem feito?
32 Artwang Pharisee mapel tjerrtj map awek, Jesu-akert angkerrekarl. Pharisee inang priest twernk mapel thwen, inang church arntarnt-arenh-arenh rrkwentj inenh lanthek, Jesu renh antwerrketjeh.
32 Os fariseus ouviram a multidão comentando essas coisas sobre Jesus, e por isso eles e os chefes dos sacerdotes mandaram guardas para o prenderem.
33 Jesu-el inenh ilek, “Yeng kwek war weth arrehantherrel-ayeng anetjenh. Kwereng yeng kwer-warn alpetjenh, rang wart yeng lanthekarl kwer-warn.
33 Jesus disse:
34 Arrantherr tjeng palenthwetjenh, arrantherr kenh yengenh itja aretjenh. Mer kwer-warn yeng alhem, kwer-warn arrantherr ywarn alhem.”
34 Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou.
35 Tjerrtj Jew mapel patemel pawenherrek, “Nthenh-warnam artwang nhenh alhetjeh angkem? Wenheng nwern kwer ywarn palenthwetjenh? Peltj nwern-henh map-warn apek rang alhetjenh, inang mer Greece-el anemeng, inenhemeh rang kaltj-anthetjenh?
35 Então os líderes judeus começaram a comentar: — Para onde será que ele vai que não o poderemos achar? Será que ele vai morar com os judeus que moram no estrangeiro? Será que vai ensinar os não judeus?
36 Wenh lakenh rang nwernenh ilek, ‘Arrantherr tjeng palenthwetjenh, arrantherr kenh yengenh itja aretjenh. Mer kwer-warn yeng alhetjenh, kwer-warn arrantherr ywarn alhem?’ ” Lakenh inang pawenherrek.
36 O que será que ele quis dizer quando afirmou: “Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou”?
37 Irlpangkentjeh arltang ingkern kwerel Jesu rang kemerrek, rang tjerrtj map ineh wentarel ilek, “Tjerrtj ngwenh apek inang angkethel anemeng, inang tjeng-warn petjetjeh antjwetjeh.
37 O último dia da festa era o mais importante. Naquele dia Jesus se pôs de pé e disse bem alto:
38 Tjerrtj ngwenh apek inang yeng nakem, angketj Altjerr-henh pipel-ayel ineh-akert lakenh intem, ‘Tjerrtj inehel-ayel kweneng kwatj iteth rang rew-arteh alhetjenh.’ ”
38 Como dizem as
39 Jesu rang kwatj iteth-akert angketjam. Kenh angketj kwenamenyintek, rang Kwerrern Alngaltar-akert angketjam. Kwerrern renh Altjerrel tjerrtj nakenh-nakenh map-warn lanthetjeh-anngernt. Jesu rang Kwerrern Alngaltar renh mpank-amparr lanthetj-kwenh, rang itja mer alker-warn alpek.
39 Jesus estava falando a respeito do Espírito Santo, que aqueles que criam nele iriam receber. Essas pessoas não tinham recebido o Espírito porque Jesus ainda não havia voltado para a presença gloriosa de Deus.
40 Tjerrtj arrpenh mapel nhenh awek, inang lakenh angkek, “Artwang nhenh-artek arratj Altjerr-henh angenh-angenh rang anem!”
40 Muitas pessoas que ouviram essas palavras afirmavam: — De fato, este homem é o
41 Arrpenh map angkek, “Nhenh kwenh arratj Christ rang anem, Altjerrel ngkwey alhelekarl.” Arrpenh mapel ilek, “Christ rang itjam mer Galilee-areny anem.
41 Outros diziam: — Ele é o E ainda outras pessoas perguntavam: — Mas será que o Messias virá da Galileia?
42 Angketj Altjerr-henh pipel-ayeng arrernekarl intem, ‘Christ rang David-henh peltj anetjenh, mer Bethlehem-areny. Bethlehem kwenh David-henh mer anek.’ ”
42 As Escrituras Sagradas dizem que o Messias será descendente de Davi e vai nascer em Belém, onde Davi morou.
43 Tjerrtj inang ularrek-ularr ilterrek Jesu-eng arrngel.
43 Então o povo se dividiu por causa dele.
44 Arrpenh mapel renh kel antwerrketjeh ahentj-irrek. Inang renh itja antwerrkek.
44 Alguns queriam prender Jesus, mas ninguém fez isso.
45 Rrkwentj nheng map iltjant alpek. Artwang Pharisee mapel priest twernk mapel thwen inenh pawenhek, “Wenhengarl arrantherr Jesu renh mentj impek, antwerrketj-kwenh? Nwerneh-warn arrantherr angetjemer?”
45 Os guardas voltaram para o lugar onde estavam os chefes dos sacerdotes e os fariseus , e eles perguntaram: — Por que vocês não trouxeram aquele homem?
46 Rrkwentj inang inenh ilek, “Rang kwenh tjerrtj map mwerr anthwerr kaltj-anthek. Nwern itja angketj lakenh-arteh arrwekel awek apek.”
46 Eles responderam: — Nunca ninguém falou como ele!
47 Artwang Pharisee mapel inenh ilek, “Arrantherrenh-arlkemeh rang perrpert-ilek!
47 Então os fariseus disseram aos guardas: — Será que vocês também foram enganados?
48 Tjerrtj nwern-henheng itja nyentel Jesu renh nakem. Priest twernk mapel itja renh nakem.
48 Por acaso alguma autoridade ou algum fariseu creu nele?
49 Tjerrtj nhenh map palekalek-irrem inang Moses-henh mpwareng-arengeh akwen anemeng. Lakenheng inang Jesu renh nakem. Altjerrel kwenh inenh atwetjenh.”
49 Essa gente que não conhece a Lei está amaldiçoada por Deus.
50 Nicodemus artwang Pharisee nheng rang Jesu-warn kwenyel alhekarl, rang inenh awek, lakenh angkerleh. Rang inenh ilek,
50 Mas Nicodemos, que era um deles e que certa ocasião havia falado com Jesus, disse:
51 “Mpwareng-areng nwern-henhel kwenh nwernenh arnpakem. Itja tjerrtj arrpenh war atwetjehant, nwern renh awetjeh-amparr.”
51 — De acordo com a nossa Lei não podemos condenar um homem sem ouvi-lo primeiro e descobrir o que ele fez.
52 Artwang Pharisee arrpenhel Nicodemus renh ilek, “Ntwam artwang Galilee-areny? Altjerr-henh angketjeh read-irray! Ntwang kaltj anetjenh, Altjerr-henh angketj angenh-angenh itja anthwerr mer Galilee-eng petjetjenh apek.”
52 — Por acaso você também é da Galileia? — perguntaram eles. — Estude as Escrituras Sagradas e verá que da Galileia nunca surgiu nenhum profeta .
53 Inang ingkerrek kel mer-warn alpek.
53 — ausente —

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.