João 7

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs BKJ

Sair da comparação
1 Tjerrtj Jew twernk map ahentj-anekarl, Jesu renh irrernng atwetjeh. Lakenheng Jesu rang itja ahentj-anek, mer Judea-warn alhetjeh. Rang mer Galilee-angkwerr alherl-apek.
1 Depois dessas coisas, Jesus andava pela Galileia; porque ele não queria andar pela Judeia, pois os judeus procuravam matá-lo.
2 Lyet-atheh lhwerrp-irrentj irlpangkentjeh arltang rang anek, arreny “Tak artetjeh” Inang lhwerrp-henh tak artetjart.
2 Ora, estava próxima a festa dos tabernáculos dos judeus.
3 Jesu-henh tjey mapel renh ilek, “Ntwarteh arrwekel mer Judea-warn alhemer! Nakenh-nakenh ngkwengenh mapel ngwenh keth aretjenheng, ntwang twer anthwerrel mpwaremarleng.
3 Portanto, os seus irmãos disseram-lhe: Parte daqui e vai para a Judeia, para que também os teus discípulos vejam as obras que tu fazes.
4 Tjerrtj ngwenh apek rang ahentj-anemeng, tjerrtj arrpenh mapel renh alhengk-aretjenheng, rang alengk-welhetj-kweny alhetjeh. Kel tjerrtj mapeng anngetherr twer renh mernelhang!”
4 Porque não há homem que faça coisa alguma em secreto, e que procure ser conhecido publicamente. Se tu fazes essas coisas, mostra-te ao mundo.
5 Lakenh inang palekalek war angkek.
5 Porque nem seus irmãos acreditavam nele.
6 Jesu-el inenh ilek, “Mpank-amparr. Tjerrtj ahelh-areny map itja arrehantherr arnkely-irrem. Tjeng inang arnkely-irrem, thang inenh ilemeng, inang anetj kwet mernelhemeng. Kel arrantherr irlpangkentjeh tjenkerr-warn alherrerrang. Yeng itja lyet irlpangkentjeh tjenkerr-warn alhem, mpank.” Lakenh rang tjey kwerenh map ilek.
6 Então, disse-lhes Jesus: Ainda não é chegado o meu tempo; mas o vosso tempo sempre está pronto.
7 — ausente —
7 O mundo não vos pode odiar, mas a mim odeia, porquanto dele dou testemunho, que são más as suas obras.
8 — ausente —
8 Subi vós à festa; eu ainda não subirei à esta festa, porque o meu tempo ainda não está cumprido.
9 Mpank-amparr Jesu mer Galilee-el kwet antarl-irrek.
9 E, tendo dito estas palavras, ele permaneceu na Galileia.
10 Jesu-henh tjey map lhwerrpeh irlpangkentjeh alhekemeh Jerusalem-warn, tjenkerr arlkwetjeh. Kwereng Jesu ingkern-angkwerr alhek, anyenng-anyenng.
10 Mas, quando seus irmãos já tinham subido, ele também subiu para a festa, não em público, mas como que secretamente.
11 Tjerrtj map lhwerrpeh irlpangkentj arltang arrwekel kwerel Jerusalem-el arraw-irrek. Tjerrtj Jew twernk mapel Jesu-eh palenthwek. Tjerrtj map inang pawenherl-apetjam, “Nthenham artwang nhengan?”
11 Então os Judeus o buscavam na festa e diziam: Onde está ele?
12 Tjerrtj inang twernk map ineheng ater-irrek-arleng wart, inang itja Jesu kwer-penh anngetherr angkerrek. Arrpenh map arretjemel war kwer-penh angketjam, “Rang artwang mwerram anem!” Kenh arrpenh map arretjemel war angketjam, “Rang tjerrtj mapeh rrtjwerremel ilelhem.”
12 E havia muita murmuração entre a multidão a respeito dele; porque alguns diziam: Ele é um bom homem; e outros diziam: Não, pois ele engana o povo.
13 — ausente —
13 Todavia, nenhum homem falava dele publicamente, por medo dos judeus.
14 Arltang irlpangkentjek arrpenhel, Jesu church angerr-warn alhek, rang tjerrtj map kaltj-anthek.
14 Ora, na metade da festa, Jesus subiu ao templo, e ensinava.
15 Tjerrtj Jew twernk mapel renh awek-arleng, inang anwerlkek. Inang lakenh patemel pawenherrek, “Nthakenharl artwang nhenh kaltj anthwerr anem? Ngwenhelam renh kaltj-anthek? Nwern itjam renh kaltj-anthek!”
15 E os judeus se maravilhavam, dizendo: Como conhece este homem letras, não as tendo aprendido?
16 Jesu-el inenh ilek, “Thang arrantherrenh itja angketj tjengenh ilem. Altjerrel-artek yengenh lanthek, thang arrantherrenh angketj kwerenh ilem.
16 Jesus respondeu e disse-lhes: A minha doutrina não é minha, mas daquele que me enviou.
17 Tjerrtj ngwenh apek Altjerr-henh angketjeh kangkwerrem, rang kel kaltj anetjenh, thang arrantherrenh arratj ilem, thang Altjerr-henh angketj kaltj-anthemeng, itja angketj tjengenh.
17 Se algum homem quiser fazer a vontade dele, há de saber da doutrina, se ela é de Deus, ou se falo de mim mesmo.
18 Tjerrtj ngwenh apek rang ahentj-irrem, tjerrtj mapel renh naketjeh, rang angketj kwerenh ilem, itja arrpenh-henh angketj. Rang rrtjwerremel war angkem. Kenh tjerrtj ngwenh apek ahentj-irrem, tjerrtj mapel arrpenh naketjeh, rang urrpeyel-arteh iletjeh arrpenh-henh angketj. Rang itjarl rrtjwerrem. Lakenh thang arratj arrantherrenh ilem, itja rrtjwerremel.
18 Quem fala de si mesmo busca a sua própria glória; mas o que busca a glória daquele que o enviou, esse é verdadeiro, e não há nele injustiça.
19 Moses-el arrantherrenh Altjerr-henh mpwareng-areng renh ilek, arrantherr kenh mpwareng-areng kwer itja kangkwerrem. Arrehantherreng rrpwetj ahentj-anem, yengenh irrernng atwetjenh. Lakenh arrantherr Altjerr-henh mpwareng-arengeh itja kangkwerrem. Wenhengam arrantherr ahentj-anem, yengenh irrernng atwetjeh?”
19 Não vos deu Moisés a lei? E, ainda assim, nenhum de vós cumpre a lei. Por que procurais matar-me?
20 Tjerrtj inang renh ilek, “Wenhengam ntwang lakenh angkem? Ntwang arert-arert war angkem! Ngwenhelam ngwenh irrernng atwetjeh? Ntwartek arrentj-akert!”
20 A multidão respondeu e disse: Tu tens um demônio, quem procura matar-te?
21 Jesu-el inenh ilek, “Thang arltang angerr Saturday-el twer anthwerrel nyent-ingar mpwarek, arrantherr ingkerrek tjeng anwerlkek.
21 Jesus respondeu e disse-lhes: Eu fiz uma obra, e todos vos maravilhais.
22 Moses-el nheng arrantherrenh twernek, kwer rrwey map arrantherr artwang-iletjeh, inang arltang 8 anemarleng. Itja Moses anthwerrel arrantherrenh twernekarl, angerrepat arrehantherr-henhel-atwetj. Arltang angerr Saturday-el arrantherr kwenpel artwang-ilem, mpwareng-arengel wart.
22 Portanto, Moisés vos deu a circuncisão (não porque é de Moisés, mas dos pais); e no dia do shabat circuncidais um homem.
23 Arrantherr inenh artwang-ilem, Moses-el arrantherrenh twernek-arleng, arltang angerr Saturday-el apek artwang-iletjeh. Thang artwang nyent Saturday arltel mwerr-ilek. Wenheham arrantherr yeng ilem, ‘Nhenh itja arratj anem?’
23 Se o homem recebe a circuncisão no dia do shabat, para que a lei de Moisés não seja violada, como vos irritais comigo, porque no dia do shabat eu fiz um homem inteiramente são?
24 Arrantherr itja tjerrtj arrpenh pelkel ahang-irremel pawenhetjeh! Kel tjerrtj-penh arratjant angkay!”
24 Não julgueis segundo a aparência, mas julgai segundo o reto juízo.
25 Tjerrtj Jerusalem-areny rrpwetj arrpenh mapelemeh anwerlkemel pawenherrek, “Artwang nhenham inang irrernng atwetjeh ahentj-anem?
25 Então, alguns dos de Jerusalém diziam: Não é este que eles procuram matar?
26 Kel rang tjerrtj map anngetherr kaltj-anthem. Inang renh itja arnpakem. Twernk nwern-henh map inang kaltj apek, nhenh rang Christ anemeng, Altjerrel ngkwey alhelekarl?
26 Mas eis que ele fala publicamente, e nada lhe dizem. Porventura, sabem os governantes que este é verdadeiramente o Cristo?
27 Nwern kaltj, rang mer Nazareth-areny anemeng. Christ-henh merek kwenh tjerrtj itja kaltj anem. Nthakenharl rang Christ anem?”
27 Entretanto, nós sabemos de onde este homem é; mas quando vier o Cristo, nenhum homem saberá de onde ele é.
28 Jesu-el inenh awek, lakenh angkemeng, rang kaltj-anthetjam-rlwer. Rang inenh angketj wentarel ilek, “Arrantherr tjeng arratj kaltj key? Mer tjengenheh arrantherr kaltj key, nthenheng yeng petjek? Itja kwet! Yeng ahelh nhenhel anem, Altjerrel yengenh lanthekarl. Yeng itja rrkwapem iterrentj tjengenh-akert. Yeng Altjerr-henh iterrentj-akert rrkwapem. Arrantherr kenh kwer akwenarl. Yeng kwer kaltjarl, yeng kwereng petjekarl wart.”
28 Então, clamava Jesus no templo enquanto ensinava, dizendo: Vós me conheceis e sabeis de onde sou; e eu não vim de mim mesmo, mas aquele que me enviou é verdadeiro, o qual vós não conheceis.
29 — ausente —
29 Mas eu conheço-o; porque dele eu sou, e ele me enviou.
30 Tjerrtj inang Jesu renh antwerrketjeh ahentj-anek. Itja antwerrketj-kweny, arltang kwer ilwetjeh mpank kwet.
30 Então, eles buscavam prendê-lo; mas nenhum homem lançou mão dele, porque ainda não era chegada a sua hora.
31 Tjerrtj arrpenh mapel renh nakekarl-penh wart, lakenh angkek, “Christ rang petjemarleng, rang twer angerr-akertel mpwaremeng, artwang nhenhelarl mpwaretjenh-arteh? Itja kwenh! Nhenh kwenh Christ rang!”
31 E muitos da multidão creram nele e diziam: Quando o Cristo vier, ele fará ainda mais milagres do que os que este homem tem feito?
32 Artwang Pharisee mapel tjerrtj map awek, Jesu-akert angkerrekarl. Pharisee inang priest twernk mapel thwen, inang church arntarnt-arenh-arenh rrkwentj inenh lanthek, Jesu renh antwerrketjeh.
32 Os fariseus ouviram a multidão murmurar essas coisas a respeito dele; e os fariseus e os principais sacerdotes enviaram oficiais para o prenderem.
33 Jesu-el inenh ilek, “Yeng kwek war weth arrehantherrel-ayeng anetjenh. Kwereng yeng kwer-warn alpetjenh, rang wart yeng lanthekarl kwer-warn.
33 Então, disse-lhes Jesus: Ainda por um pouco de tempo eu estou convosco, e então eu vou para aquele que me enviou.
34 Arrantherr tjeng palenthwetjenh, arrantherr kenh yengenh itja aretjenh. Mer kwer-warn yeng alhem, kwer-warn arrantherr ywarn alhem.”
34 Vós me buscareis, e não me achareis; e onde eu estou, vós não podeis vir.
35 Tjerrtj Jew mapel patemel pawenherrek, “Nthenh-warnam artwang nhenh alhetjeh angkem? Wenheng nwern kwer ywarn palenthwetjenh? Peltj nwern-henh map-warn apek rang alhetjenh, inang mer Greece-el anemeng, inenhemeh rang kaltj-anthetjenh?
35 Disseram, pois, os judeus uns para os outros: Para onde ele irá que não o acharemos? Ele irá para os dispersos entre os gentios, e ensinará os gentios?
36 Wenh lakenh rang nwernenh ilek, ‘Arrantherr tjeng palenthwetjenh, arrantherr kenh yengenh itja aretjenh. Mer kwer-warn yeng alhetjenh, kwer-warn arrantherr ywarn alhem?’ ” Lakenh inang pawenherrek.
36 Que tipo de palavra é esta que ele disse: Vós me buscareis, e não me achareis; e onde eu estou, vós não podeis vir?
37 Irlpangkentjeh arltang ingkern kwerel Jesu rang kemerrek, rang tjerrtj map ineh wentarel ilek, “Tjerrtj ngwenh apek inang angkethel anemeng, inang tjeng-warn petjetjeh antjwetjeh.
37 No último dia, o grande dia da festa, Jesus pôs-se em pé e clamou, dizendo: Se algum homem tem sede, deixai-o vir a mim, e beber.
38 Tjerrtj ngwenh apek inang yeng nakem, angketj Altjerr-henh pipel-ayel ineh-akert lakenh intem, ‘Tjerrtj inehel-ayel kweneng kwatj iteth rang rew-arteh alhetjenh.’ ”
38 Quem crê em mim, como diz a escritura, do seu ventre fluirão rios de água viva.
39 Jesu rang kwatj iteth-akert angketjam. Kenh angketj kwenamenyintek, rang Kwerrern Alngaltar-akert angketjam. Kwerrern renh Altjerrel tjerrtj nakenh-nakenh map-warn lanthetjeh-anngernt. Jesu rang Kwerrern Alngaltar renh mpank-amparr lanthetj-kwenh, rang itja mer alker-warn alpek.
39 (Mas isso ele falou do Espírito, que haviam de receber os que nele cressem; porque o Espírito Santo ainda não fora dado, pois Jesus ainda não tinha sido glorificado).
40 Tjerrtj arrpenh mapel nhenh awek, inang lakenh angkek, “Artwang nhenh-artek arratj Altjerr-henh angenh-angenh rang anem!”
40 Então, muitos da multidão, ouvindo este dizer, diziam: Verdadeiramente, este é o Profeta.
41 Arrpenh map angkek, “Nhenh kwenh arratj Christ rang anem, Altjerrel ngkwey alhelekarl.” Arrpenh mapel ilek, “Christ rang itjam mer Galilee-areny anem.
41 Outros diziam: Este é o Cristo. Mas diziam outros: Virá o Cristo da Galileia?
42 Angketj Altjerr-henh pipel-ayeng arrernekarl intem, ‘Christ rang David-henh peltj anetjenh, mer Bethlehem-areny. Bethlehem kwenh David-henh mer anek.’ ”
42 Não diz a escritura que o Cristo vem da semente de Davi, e da cidade de Belém, de onde era Davi?
43 Tjerrtj inang ularrek-ularr ilterrek Jesu-eng arrngel.
43 Assim, houve uma divisão entre o povo por causa dele.
44 Arrpenh mapel renh kel antwerrketjeh ahentj-irrek. Inang renh itja antwerrkek.
44 E alguns deles queriam prendê-lo, mas nenhum homem lhe pôs as mãos.
45 Rrkwentj nheng map iltjant alpek. Artwang Pharisee mapel priest twernk mapel thwen inenh pawenhek, “Wenhengarl arrantherr Jesu renh mentj impek, antwerrketj-kwenh? Nwerneh-warn arrantherr angetjemer?”
45 Então, os oficiais foram até os principais sacerdotes e fariseus, e eles lhes perguntaram: Por que não o trouxestes?
46 Rrkwentj inang inenh ilek, “Rang kwenh tjerrtj map mwerr anthwerr kaltj-anthek. Nwern itja angketj lakenh-arteh arrwekel awek apek.”
46 Responderam os oficiais: Nunca homem algum falou assim como este homem.
47 Artwang Pharisee mapel inenh ilek, “Arrantherrenh-arlkemeh rang perrpert-ilek!
47 Então responderam-lhes os fariseus: Vós também fostes enganados?
48 Tjerrtj nwern-henheng itja nyentel Jesu renh nakem. Priest twernk mapel itja renh nakem.
48 Alguém dos governantes ou dos fariseus acreditou nele?
49 Tjerrtj nhenh map palekalek-irrem inang Moses-henh mpwareng-arengeh akwen anemeng. Lakenheng inang Jesu renh nakem. Altjerrel kwenh inenh atwetjenh.”
49 Mas esta multidão, que não sabe a lei, é maldita.
50 Nicodemus artwang Pharisee nheng rang Jesu-warn kwenyel alhekarl, rang inenh awek, lakenh angkerleh. Rang inenh ilek,
50 Nicodemos (o que de noite fora até Jesus, sendo um deles) disse-lhes:
51 “Mpwareng-areng nwern-henhel kwenh nwernenh arnpakem. Itja tjerrtj arrpenh war atwetjehant, nwern renh awetjeh-amparr.”
51 Porventura, julga a nossa lei algum homem sem primeiro ouvi-lo e ter conhecimento do que ele fez?
52 Artwang Pharisee arrpenhel Nicodemus renh ilek, “Ntwam artwang Galilee-areny? Altjerr-henh angketjeh read-irray! Ntwang kaltj anetjenh, Altjerr-henh angketj angenh-angenh itja anthwerr mer Galilee-eng petjetjenh apek.”
52 Eles responderam, e disseram-lhe: És tu também da Galileia? Examina e vê; porque da Galileia não se levanta profeta.
53 Inang ingkerrek kel mer-warn alpek.
53 E cada homem foi para sua própria casa.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.