João 18
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NVT
1 Jesu rang Altjerrek angkekarl-penh, rang kwertengerl kwerenh map-akert alhekemeh. Mer rrpwang kwereng inang anarnpenhewarrek kwenelak, intjer-warn-atheh anarnpenhek. Intjer rang arreny Kidron Valley. Kwereng inang kern-atheh weth antjenhek, rrpwang arrpenh-warnemeh antjenhek. Inang lywang-warn alhek arnang olive map-warn.
1 Depois de dizer essas coisas, Jesus atravessou com seus discípulos o vale de Cedrom e entrou num bosque de oliveiras.
2 Kwertengerl nyent nheng Judas rang kelant Jesu renh atwenh-atwenh mapeh anthetjenh. Judas kaltj anek, Jesu rartek lywang kwer-warn alhetjart, kwertengerl kwerenh map-akert.
2 Judas, o traidor, conhecia aquele lugar, pois Jesus tinha ido muitas vezes ali com seus discípulos.
3 Kel Judas rang lywang nhenh kwer-warn alhek, atwenh-atwenh map-akert rrkwentj map-akert thwen. Rrkwentj inenh priest twernk mapel lanthekarl, artwang Pharisee mapel thwen. Inang Jesu kwer ankang petjek rwang alngenth-akert arrawey-akert thwen.
3 Os principais sacerdotes e fariseus tinham dado a Judas um destacamento de soldados e alguns guardas do templo para acompanhá-lo. Eles chegaram ao bosque de oliveiras com tochas, lanternas e armas.
4 Jesu rang kel kaltj anek, inang renh antwerrketjenharl, kelant inang renh atwetjenh-arlk. Rang ineh-warn arnek-arner alhek. Rang inenh pawenhek, “Ngwenheham arrantherr palenthwem?”
4 Jesus, sabendo tudo que ia lhe acontecer, foi ao encontro deles. “A quem vocês procuram?”, perguntou.
5 Inang renh ilek, “Jesu Nazareth-areny kwer.” Jesu rang ilelhek, “Yeng kwenh!” Judas rang inehel-ayeng rtwang irnek.
5 “A Jesus, o nazareno”, responderam. “Sou eu”, disse ele. (Judas, o traidor, estava com eles.)
6 Jesu ineh ilelhek-arleng, atwenh-atwenh arrpenh map tjenelhemel ahelh-warn anyerl-alhek, kwerrern-kweny.
6 Quando Jesus disse: “Sou eu”, todos recuaram e caíram para trás, no chão.
7 Jesu-el inenh weth pawenhek, “Ngwenheham arrantherr palenthwem?” Inang renh ilek, “Nwern palenthwem Jesu Nazareth-areny kwer.”
7 Mais uma vez, ele perguntou: “A quem vocês procuram?”. E, novamente, eles responderam: “A Jesus, o nazareno”.
8 Jesu-el inenh tjernek, “Thang nheng arrantherrenh kel ilek, ‘Yeng kwenh.’ Arrantherr tjeng wart palenthwem, arrpenh nhenh map kel imperrerrang.”
8 “Já lhes disse que sou eu”, respondeu ele. “E, uma vez que é a mim que vocês procuram, deixem estes outros irem embora.”
9 Lakenheng angketj nhenh arratj-irremel arlpaw-irrek rang arrwekel-antey angkek, “Tjerrtj map ntwarl tjeng anthekarl arntarnt-aretjeh, thang nyent itja parlp-ilek.”
9 Ele fez isso para cumprir sua própria declaração: “Não perdi um só de todos que me deste”.
10 Kwer-penh Simon Peter-el knife alkey kwerenh rlpwentjek. Rang artwang nyent irlpang kwerenh rlweth-akek. Artwang rang priest twernk angerr-kenh rrkwapenh-apenh anek, arreny kwerenh anek Malchus.
10 Então Simão Pedro puxou uma espada e cortou a orelha direita de Malco, o servo do sumo sacerdote.
11 Jesu-el Peter arnpakek, “Knife alkey angkep arrernang! Tjengan anem, irlkert angerr inetjenh, Angey tjengenhel yeng twernekarl wart.”
11 Jesus, porém, disse a Pedro: “Guarde sua espada de volta na bainha. Acaso não beberei o cálice que o Pai me deu?”.
12 Kwereng atwenh-atwenh mapel twernk inehenhel-arlk tjerrtj Jew rrkwentj mapel-arlk inang Jesu renh antwerrkemel rope-el ayernek.
12 Assim, os soldados, seu comandante e os guardas do templo prenderam Jesus e o amarraram.
13 Inang Jesu renh Annas-warnek-amparr angerrerrek. Annas rartek Caiaphas-kenh rtwaltj anek. Caiaphas rang year nhenh kwerel priest twernk angerr anek.
13 Primeiro, levaram Jesus a Anás, pois era sogro de Caifás, o sumo sacerdote naquele ano.
14 Caiaphas nheng rang tjerrtj Jew map inenh arrwekel ilekarl, “Nhenh mwerr kwenh tjerrtj nyent nwerneh tjang-ilwetjeh.”
14 Caifás foi quem tinha dito aos outros líderes judeus: “É melhor que um homem morra pelo povo”.
15 Rrkwentj mapel Jesu renh angek-arleng, Simon Peter kwertengerl nyent arrpenh thwen ratherr ingkerneng alherrek. Priest twernk angerr rang kwertengerl arrpenh nhenh kwer kaltj anek. Kwertengerl nhenh rang Jesu-eng ingkern-angkwerr priest twernk angerr-henh yard-warn irrpenhek.
15 Simão Pedro e outro discípulo seguiram Jesus. Esse outro discípulo era conhecido do sumo sacerdote, de modo que lhe permitiram entrar com Jesus no pátio do sumo sacerdote.
16 Peter rang arreweng rtwang anek, yard-eng kethel. Kwertengerl arrpenh nheng rang weth arratek, Peter renh ngwetjeh yard-warn kwen. Rang marl renh pawenhek, rang arrew renh arntarnt-aretjart. Kwereng kwertengerl ratherr yard-warn kwen irrpentjek.
16 Pedro teve de ficar do lado de fora do portão. Então o discípulo conhecido do sumo sacerdote falou com a moça que tomava conta do portão, e ela deixou Pedro entrar.
17 Marl rang Peter renh alhengk-aremel pawenhek, “Ntwang key artwang nheng-henh kwertengerl anem?” Peter-el renh ilek, “Yeng itja.”
17 A moça perguntou a Pedro: “Você não é um dos discípulos daquele homem?”. “Não”, respondeu ele. “Não sou.”
18 Yard kwenel rwang ampetjam nywateyeng wart. Rrkwapenh-apenh map rrkwentj map thwen inang rwang kwerel ntjwetj-irretjam. Peter rang petjemel rwang iter kwerel irnemel ntjwetj-irretjam.
18 Como fazia frio, os servos da casa e os guardas tinham feito uma fogueira com carvão e se esquentavam ao redor dela. Pedro estava ali com eles, esquentando-se também.
19 Priest twernk angerr Annas rang Jesu renh pawenhek, “Ngwenh kwertengerl ngkwengenh map? Nthakenham ntwang inenh kaltj-anthem?”
19 Lá dentro, o sumo sacerdote começou a interrogar Jesus a respeito de seus discípulos e de seus ensinamentos.
20 Jesu-el renh tjernemel ilek, “Thang kwenh tjerrtj map alngetherr kaltj-anthem. Thang kweteth church kwek mapel kaltj-anthetjam, church angerretj nyentel thwen, keth nheng tjerrtj Jew map arraw-irretjartarl kwerel thwen. Thang itja kwet tjerrtj map anyenng-anyenngel kaltj-anthek. Alngetherr kwet.
20 Jesus respondeu: “Falei abertamente a todos. Ensinei regularmente nas sinagogas e no templo, onde o povo se reúne.
21 Wenheng ntwang yengenh pawenhem lakenh, ‘Nthakenham ntwang tjerrtj map kaltj-anthem?’ Tjerrtj inenh pawenhang, inang yengenh awetjartarl, tharl inenh kaltj-anthetjam-penh. Inang kwenh angketj tjengenheh kaltj anem.” Lakenh Jesu-el renh ilek.
21 Por que você me interroga? Pergunte aos que me ouviram. Eles sabem o que eu disse”.
22 Rrkwentj nyent Jesu-eng iterel irnetjam. Jesu rang ilelhek-arleng, rang renh rlkey atwek. Rang Jesu renh ilek, “Ntwang itja priest twernk angerr-warn lakenh angketjeh!”
22 Um dos guardas do templo que estava perto bateu no rosto de Jesus, dizendo: “Isso é maneira de responder ao sumo sacerdote?”.
23 Jesu-el rrkwentj renh ilek, “Yeng apek pal angkek-arleng, yengenh ilay! Yeng apek arratj angkek-arleng, wenheharlam ntwang yeng atwekan?”
23 Jesus respondeu: “Se eu disse algo errado, prove. Mas, se digo a verdade, por que você me bate?”.
24 Annas-el Jesu renh priest twernk angerr Caiaphas-warn lanthek. Inang itja rope kwereng rlwek.
24 Então Anás amarrou Jesus e o enviou a Caifás, o sumo sacerdote.
25 Simon Peter rwang iterel irnemel ntjwetj-irretjam. Arrpenhel renh pawenhek, “Ntwang key artwang nheng-henh kwertengerl anem?” Peter rang weth ywep-arrernelhek, “Yeng itja kaltj kwer!”
25 Nesse meio-tempo, enquanto Simão Pedro estava perto da fogueira, esquentando-se, perguntaram-lhe novamente: “Você não é um dos discípulos dele?”. Ele negou, dizendo: “Não sou”.
26 Priest twernk-henh rrkwapenh-apenh arrpenh anek. Artwang peltj kwerenh artwang nheng anek, Peter-el nheng irlpang kwerenh rlweth-akekarl. Artwang rang Peter-ek ilemel irlpangkek, “Thang ngwenh arek, kwerel-ayeng irnerleh lywang nhengel!”
26 Mas um dos servos da casa do sumo sacerdote, parente do homem de quem Pedro havia cortado a orelha, perguntou: “Eu não vi você no bosque de oliveiras com Jesus?”.
27 Peter weth ywep-arrernelhek. Kel tjwek-tjwek rrweyemeh arlkek.
27 Mais uma vez, Pedro negou. E, no mesmo instante, o galo cantou.
28 Kel kweny-rtweh anek. Inang Jesu renh Caiaphas-henh warleng weth angek twernk Rome-areny angerr-henh warl-warn. Tjerrtj Jew twernk map inang itja warl angerr-warn kwen irrpek, inang kethel irnek. Inang lakenh angkek, “Nwern akethel irnetjeh, tjenkerr ingkernant arlkwetjeh-anngernt.” Tjenkerr arreny kwerenh “Anper Alhekarl”. Inang iterrek inang ulpert-ilelhehetjeng.
28 O julgamento de Jesus diante de Caifás terminou nas primeiras horas da manhã. Em seguida, foi levado ao palácio do governador romano. Seus acusadores não entraram, pois se contaminariam e não poderiam celebrar a Páscoa.
29 Lakenheng twernk angerr rang ineh-warn arratemel alhek. Arreny kwerenh Pilate. Rang inenh pawenhek, “Wenhengam arrantherr artwang nhenh angetjewarrek? Wenh anetj rang mpwarek?”
29 Então o governador Pilatos foi até eles e perguntou: “Qual é a acusação contra este homem?”.
30 Inang renh tjernek, “Rang kwenh artwang anetj. Rang apek artwang mwerr anek-arleng, nwern renh itja ngkweng-warn angetjemer. Itja kwetarl.”
30 Eles responderam: “Não o teríamos entregue ao senhor se ele não fosse um criminoso”.
31 Pilate-el inenh ilek, “Kel arrantherrarrp court arrehantherrel-ayeng renh pawenherrerrang, mpwareng-areng arrehantherr-henh-angkwerr.” Tjerrtj inang renh ilek, “Nwern ahentj, renh atwetjeh. Kenh nwernehan itja anem, tjerrtj renh irrernng atwetjeh, ntwerlkeh arrernetjeh apek. Lakenh.”
31 “Então levem-no embora e julguem-no de acordo com a lei de vocês”, disse Pilatos. “Só os romanos têm direito de executar alguém”,
32 Jesu-el arrwekel-antey kwertengerl kwerenh mapek angketj ilek, nthakenh rang ilwetjenharl. Angketj nhenh arratjemeh arlpaw-irrek.
32 Assim cumpriu-se a previsão de Jesus sobre como ele morreria.
33 Pilate rang warl angerr-warn kwen weth angkep irrpenhek. Kwereng rang Jesu renh weth ngwerl-alhek. Rang renh pawenhek, “Arratj key ntwang tjerrtj Jew map-henh king anem?”
33 Então Pilatos entrou novamente no palácio e ordenou que trouxessem Jesus. “Você é o rei dos judeus?”, perguntou ele.
34 Jesu-el renh tjernek, “Ntwarrp key lakenh iterremel yengenh pawenhem? Itjeng apek, ngwenhelam ngwenh ilek?”
34 Jesus respondeu: “Essa pergunta é sua ou outros lhe falaram a meu respeito?”.
35 Pilate rang renh ilek, “Yeng itjam tjerrtj Jew anem! Tjerrtj ngkwengenh mapel priest twernk mapel-arlk inang ngwenh tjeng anthekarl. Wenh-penharlam inang ngwenh nhenh-warn angetjewarrek?”
35 “Acaso sou judeu?”, disse Pilatos. “Seu próprio povo e os principais sacerdotes o trouxeram a mim para ser julgado. Por quê? O que você fez?”
36 Jesu kwer ilelhek, “Yeng apek ahelh nhenhel king anek-arleng, tjerrtj tjengenh map tjeng-arrngel atwerremer, twernk map inenh arnpaketjeh, twernk mapel yengenh antwerrkehetj. Itja kwet, yeng mer arrpenhel king anem.”
36 Jesus respondeu: “Meu reino não é deste mundo. Se fosse, meus seguidores lutariam para impedir que eu fosse entregue aos líderes judeus. Mas meu reino não procede deste mundo”.
37 Pilate-el renh pawenhek, “Arratjam ntwang king anem?” Jesu-el renh ilek, “Ntwang arratj angkek, yeng king rang anem. Yeng-artek ahelh nhenhel kwer ngwerrm-irrekarl, thang tjerrtj ingkerrekeh angketj arratj renh iletjeh. Tjerrtj ngwenh apek ahentj-anem, angketj arratj renh awetjeh, tjerrtj inang tjeng kangkwerrem.”
37 Pilatos disse: “Então você é rei?”. “Você diz que sou rei”, respondeu Jesus. “De fato, nasci e vim ao mundo para testemunhar a verdade. Todos que amam a verdade ouvem minha voz.”
38 Pilate-el Jesu renh pawenhek, “Nthenham angketj arratj?” Pilate rang weth warl angerr kwerenheng arratemel alhek. Rang tjerrtj map ilek, “Thang artwang nhenh renh pawenhek, rang itja merrentj anem.
38 Pilatos perguntou: “Que é a verdade?”. Depois que disse isso, Pilatos saiu outra vez para onde estava o povo e declarou: “Ele não é culpado de crime algum.
39 Tjenkerr arltangel thang kweteth artwang tjayel-areny nyent war arrehantherr arratelh-ilem. Wenhek arrantherr ahentj-anem? King arrehantherr-henh key thang arratelh-ilemel lanthetjeh?”
39 Mas vocês têm o costume de pedir que eu solte um prisioneiro cada ano, na Páscoa. Vocês querem que eu solte o ‘rei dos judeus’?”.
40 Inang arnterrel arlkemel ilek, “Itja renh! Barabbas renh-atwetj anthang!” Barabbas rartek artwang merrentj anek, atwenh-atwenh. Rang Government mapel-ayeng atwerretjart, itja ineh kangkwerretjart. Lakenheng Rome-areny inang renh arrwekel tjayel-warn kwernek.
40 Eles, porém, gritaram: “Não! Esse homem, não! Queremos Barrabás!”. Esse Barrabás era um criminoso.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.