João 12
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH
1 Arltang 6-penh inang kelant tjenkerr irlpangkemel arlkwetjeh-anngernt, mpank anek. Tjenkerr arreny kwerenh Anper Alhekarl anek. Tjerrtj Jew map irlpangketjart, Altjerrel arrwekeleny map angek mer Egypt-eng. Jesu-emeh Bethany town-warn alpek, kwertengerl kwerenh map-akert. Town nheng-warn Lazarus anetjamarl-warn. Jesu-el nheng renh irrernngeng kemelh-ilekarl-warn.
1 Seis dias antes da Páscoa , Jesus foi ao povoado de Betânia, onde morava Lázaro, a quem ele tinha ressuscitado.
2 Angkwerenheng-atherr Martha Mary atherrel ineh mern tjang-itek. Inang arrernelhek, mern arlkwetjeh. Lazarus rang anek. Kwereng Martha-el mern ineh irrarnpelh-ilemel anthek.
2 Prepararam ali um jantar para Jesus. Marta ajudava a servir, e Lázaro era um dos que estavam à mesa com ele.
3 Mary-elemeh tjampet anter npwang mwerr-akert inek. Arrwekel rang anter renh maney angerrel payem-ilek. Kwereng rang tjampet-akert Jesu-warn alhek. Anter renh rang Jesu-henh ingkang-warn thelek. Kwereng rang Jesu-henh ingkang arnngelhek kapert kwerl kwerenhel. Warl kwenelemeh inang npwang renh intjernek.
3 Então Maria pegou um frasco cheio de um perfume muito caro, feito de nardo puro. Ela derramou o perfume nos pés de Jesus e os enxugou com os seus cabelos; e toda a casa ficou perfumada.
4 Judas Iscariot rang Jesu-henh kwertengerl nyent anek. Rang Jesu renh kelant atwenh-atwenh mapeh anyenng-anyenngel anthetjenharl. Judas rang ahentj-kweny-irremel angkek,
4 Mas Judas Iscariotes, o discípulo que ia trair Jesus, disse:
5 “Marl yanhel anter intjarlkwek! Rang anter renh arrehantherr anthemer, arrantherr renh maney angerreh sell-em-iletjeh. Arrantherr maney inemel inenh tjerrtj mern-kweny rnwanentj-kweny mapeh anthemer, inang mern-arlk rnwanentj-arlk inetjenheng.”
5 — Este perfume vale mais de trezentas moedas de prata . Por que não foi vendido, e o dinheiro, dado aos pobres?
6 Judas rang tjerrtj mern-kweny rnwanentj-kweny mapeh itja lharrp-irrek. Rang ahentj-anek anter-penh maney kwerarrp inetjeh. Rang anyenngalth anek. Tjerrtj map inang Jesu-henh kwertengerl mapeh maney anthetjart. Maney inenhemeh inang Judas renh anthetjart, rang inenh arntarnt-aretjeh kwel. Rang maney nhenheng rwengkel inetjart.
6 Judas disse isso, não porque tivesse pena dos pobres, mas porque era ladrão. Ele tomava conta da bolsa de dinheiro e costumava tirar do que punham nela.
7 Jesu-el inenh ilek, “Marl renh impay! Rang yengenh anterel pernek, lakenh-arteh inang yengenh pernetjenh, awenng-warn arrernetjeh-anngernt.
7 Então Jesus respondeu:
8 Tjerrtj mern-kweny rnwanentj-kweny map kwenh arrehantherrel-ayeng kweteth anerl-anem. Yeng kenh itjarl arrehantherrel-ayeng kwet anetjenh.”
8 Os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não estarei sempre com vocês.
9 Tjerrtj mapel awek, Jesu rang Bethany-el anetj-alhek. Inang petjek, Lazarus-arlk aretjeh. Lazarus nheng Jesu-el renh iteth-ilek arrwetj-penh.
9 Muitas pessoas ficaram sabendo que Jesus estava em Betânia. Então foram até lá não só por causa dele, mas também para ver Lázaro, o homem que Jesus tinha ressuscitado.
10 Tjerrtj arrpenh mapel angketj awek Lazarus-akert. Inang priest mapeng ampakelhek. Inang Jesu-antem nakek. Priest twernk map ahentj-anek, Lazarus renh irrernng atwetjeh, Jesu thwen.
10 Então os chefes dos sacerdotes resolveram matar Lázaro também;
11 — ausente —
11 pois, por causa dele, muitos judeus estavam abandonando os seus líderes e crendo em Jesus.
12 Tjerrtj map Jerusalem-warn kel arraw-irrek, tjenkerr renh arlkwetjeh. Tjerrtj Jew map irlpangketjart, Altjerrel arrwekeleny map angek mer Egypt-eng. Tjerrtj inang awek, Jesu rang tjenkerr-warn tjeyel petjerleh.
12 No dia seguinte, a grande multidão que tinha ido à Festa da Páscoa ouviu dizer que Jesus estava chegando a Jerusalém.
13 Inang arnang waly akemel, waly-akert kwer-warn arnek-irrek. Inang arlkerl-apetjam,
13 Então eles pegaram ramos de palmeiras e saíram para se encontrar com ele, gritando: — Que Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor! Que Deus abençoe o Rei de Israel!
14 Jesu-el tangkey kwek arek, tangkey kwer rang antjek. Angketj nhenh Altjerr-henh pipel-ayel intem,
14 Jesus procurou um jumentinho e o montou, como dizem as Escrituras Sagradas :
15 — ausente —
15 “Povo de Jerusalém, não tenha medo! Veja! Aí vem o seu Rei, montado num jumentinho!”
16 Kwertengerl mapel Jesu renh aremel, tangkeyel anerl-aperleh, inang Altjerr-henh angketj nhenhek itja irlpangkek. Kelant Altjerrel Jesu renh iteth-ilekarl-penh, Jesu rang alker-warn alpekarl-penh, inang angketj renh alhengk-arekemeh, angketj rang arratjemeh irrek. Angketj nheng Altjerr-henh pipel-ayel intem, king rang tangkey-akert petjetjenharl Jerusalem-warn.
16 Naquela ocasião os discípulos não entenderam isso. Mas, depois de Jesus ter voltado para a presença gloriosa de Deus, eles lembraram que isso estava escrito a respeito dele e também que era isso o que tinha acontecido.
17 Tjerrtj nheng map inang Jesu renh arekarl, rang Lazarus renh arrwetjeng iteth-ilek, inang nhenh-penh kwet irlpangketjart.
17 A multidão que estava com Jesus quando ele havia chamado Lázaro para fora do túmulo e o tinha ressuscitado espalhou a notícia do que tinha acontecido.
18 Tjerrtj arrpenh map angketj nheng kwer-penh inang awek, inang Jesu-warn pwert arnek-arner alhek.
18 E o povo foi encontrar-se com Jesus, pois ficou sabendo que ele tinha feito esse milagre.
19 Kwereng artwang Pharisee map angkerrek, “Nwern kwenh renh ywarn arnpakek! Nthakenham nwern irretjenh? Lyet tjerrtj ingkerrekemeh kwereng anharrel alhem!”
19 Então os fariseus disseram uns aos outros: — Não estamos conseguindo nada! Vejam! Todos estão indo com ele!
20 Tjerrtj Greece-areny rrpwetj Jerusalem-el yatjarr petjek, inang petjekarl tjenkerr arlkwetjeh, Altjerr kwer kangkemel. Tjenkerr arreny kwerenh Anper Alhekarl.
20 Entre o povo que tinha ido a Jerusalém para tomar parte na festa, estavam alguns não judeus.
21 Philip rang anek. Philip rang artwang Bethsaida-areny anek. Bethsaida town rang mer Galilee-el anek. Tjerrtj alethang nheng inang Philip kwer-warn alhek, pawenhetjeh-amparr. Inang Philip renh pawenhek, “Twernkay! Nwern ahentj, Jesu renh aretjeh.”
21 Eles foram falar com Filipe, que era da cidade de Betsaida, na Galileia, e pediram: — Senhor, queremos ver Jesus.
22 Philip rang Andrew kwer-warn-amparr alhek. Kwereng ratherr Jesu-warn urrpey alhek, renh iletjeh.
22 Filipe foi dizer isso a André, e os dois foram falar com Jesus.
23 Jesu rang kwewaleny ilelhek, “Arltang tjengenh angathemeh irrerl-apem, Angey tjengenhel tjerrtj ingkerrekeh mernetjeh, Tjerrtj-henh Ler rang alker-areny anthwerr anemeng, twer angerr-akert.
23 Então ele respondeu:
24 Thang arrantherrenh angketj tjeperr ilem anngang-penh. Tjerrtjel ipert inyemel wheat anngang aherneh arrernemel arltwem. Kwereng wheat anngang rang ilwem-amparr. Arnamek-amparr lyapem kwek war anngang kwereng. Kwereng arnam rang annga-akert-irrem. Lakenh anngang nyent ilwemeng, kwereng anngang map-anem-irrem. Anngang nyent ilwetj-kwenyeng, rang nyent kwetarl anem, ywarn anngang map-akert irrem.
24 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: se um grão de trigo não for jogado na terra e não morrer, ele continuará a ser apenas um grão. Mas, se morrer, dará muito trigo.
25 Lakenh-arteh tjerrtj ngwenh apek athek-irrem kwewaleny war iterremel, ahelh nhenh-areny war iteth anetjeh, inang kwetant ilwetjenh. Kenh tjerrtj inang itja athek-irrem ahern nhenhel iteth anetjeh, inang iteth ngampekarl anetjenh.
25 Quem ama a sua vida não terá a vida verdadeira; mas quem não se apega à sua vida, neste mundo, ganhará para sempre a vida verdadeira.
26 Tjerrtj ngwenh apek ahentj-anem tjeng kangkwerretjeh, inang kel tjengeng anharrel petjetjeh. Kwereng inang tjengel-ayel kwet anetjenh. Tjerrtj inang tjeng kangkwerremeng, Angey tjengenhel inenh naketjenh.”
26 Quem quiser me servir siga-me; e, onde eu estiver, ali também estará esse meu
27 Jesu kwertengerl kwerenh mapek ilelhek, “Yengan lyet lharrp awelhem. Yeng iterrem, nthakenh yeng Altjerr-warn angketjenh. Yeng itja lakenh angkem, ‘Angeyay, yeng itja ahentj-anem, irlkert angerr inetjeh.’ Lakenheh kwel yeng ahelh nhenh-warn petjek.
27 Jesus continuou:
28 Angeyay, ntwemeh tjerrtj ingkerrekeh mernelhay, ntwang alker-areny anthwerr anemarl, parrtj angerr-akert.” Altjerrel alkereng tjernek, “Yeng kel mernelhek, yeng alker-areny anthwerr anemarl, twer angerr-akert. Yeng weth mernelhetjenh!”
28 Pai, revela a tua presença Então do céu veio uma voz, que dizia: — Eu já a revelei e a revelarei de novo.
29 Tjerrtj inang awek, arrpenh angkemarl-arteh. Arrpenh map angkek, “Angel alker-areny-artek kwer-warn angkek.” Kenh arrpenh map angkek, “Kwatj angkemeng awerrerrang!”
29 A multidão que estava ali ouviu a voz e dizia que era um trovão. Outros afirmavam que um anjo tinha falado com Jesus.
30 Jesu-el inenh ilek, “Altjerr rang itja tjeng-warn angkem, rang arrehantherr-warn angkek.
30 Mas ele disse:
31 Lyet Altjerrel tjerrtj ahelh-areny judge-em-iletjenh, mwerr map anetj mapeng ngakemel. Lyet Altjerrel ahelhek-artwey arrentj renh anpwetjenh.
31 Chegou a hora de este mundo ser julgado, e aquele que manda nele será expulso.
32 Kelant inang yengenh tjwenetjenh aherneng, tjerrtj ingkerrek tjeng-warn arraw-irrentjem.”
32 E, quando eu for levantado da terra, atrairei todas as pessoas para mim.
33 Rang lakenh angkek, inang kaltj anetjenheng, rang ntwerlkel ilwetjenharl.
33 Ele dizia isso para indicar de que maneira ia morrer.
34 Tjerrtj inang lakenh ilek, “Angketj nhenh Altjerr-henh pipel-ayel intem, ‘Christ rang iteth kwet anetjenharl.’ Nthakenham ntwang ilem, ‘Inang Tjerrtj-henh Ler renh tjwenetjenharl.’? Ngwenham Tjerrtj-henh Ler rang anem?”
34 A multidão perguntou: — A nossa
35 Jesu-el inenh ilek, “Kwek war parrtj rang arrehantherrel-ayeng anetjenh. Parrtj-antem anemarleng nthwerl-apang kweny-irrehetjeng-athath. Tjerrtj ngwenh apek kwenyel nthwem, rang pal-pal war nthwerl-apem.
35 Jesus respondeu:
36 Arrantherr renh naketjeh, nheng rang arrehantherr parrtj anemarl. Kwereng arrantherr parrtj kwer ler map anetjenh.” Kwer-penh Jesu alhek tjerrtj mapeng alengk-welhemel.
36 Enquanto vocês têm a luz, creiam na luz para que possam viver na luz. Depois que Jesus disse isso, foi embora e se escondeu do povo.
37 Jesu-el arrwekel kwet rrkwapentj kwerenh mpwaretjam twer kwerenhel tjerrtj mapel-ayel. Tjerrtj inang kenh renh itja kwet nakek.
37 Eles tinham visto Jesus fazer todos esses milagres, mas não criam nele,
38 Altjerr-henh angketj angenh-angenh nheng Isaiah rang arrwekel-antey angketj pip-warn arrernek. Angketj nhenh arratjemeh irremel arlpaw-irrek.
38 para que se cumprisse o que disse o profeta Isaías: “Senhor, quem creu na nossa mensagem? E quem viu que era o Senhor que estava agindo?”
39 Tjerrtj inang Jesu renh ywarn nakek. Isaiah-el angketj arrpenh nhenh pip-warn arrernek,
39 Não podiam crer porque, como disse Isaías:
40 — ausente —
40 “Deus cegou os olhos deles e fechou a mente deles, para que não vejam, e não entendam, e não se voltem para ele, e sejam curados por ele.”
41 Isaiah rang arrwekel kwet kwerrern-angkwerr arek, Jesu rang alker-areny anthwerr anerleh, parrtj angerr-akert. Rang ilek arrwekel kwet Jesu-akert.
41 Isaías disse isso porque viu a revelação da natureza divina de Jesus e falou a respeito dele.
42 Tjerrtj twernk arrpenh mapel Jesu renh nakek. Kenh inang itja ilelhek, inang renh nakemarl, artwang Pharisee mapel inenh church-eng alharlkwehetjeng.
42 No entanto, muitos líderes judeus creram em Jesus, mas não falavam publicamente a favor dele para que os fariseus não os expulsassem da sinagoga .
43 Twernk inartek angerr ahentj-anek, tjerrtj mapel inenhant naketjeh. Inang kwek war ahentj-anek, Altjerrel inenh naketjeh.
43 Eles gostavam mais de ser elogiados pelas pessoas do que de ser elogiados por Deus.
44 Jesu-el inenh wentarel ilek, “Tjerrtj ngwenhel apek yengenh nakemarl, inang Altjerr renh nakem. Altjerr rang yengenh lanthek-arleng wart.
44 Jesus disse bem alto:
45 Tjerrtj ngwenhel apek yengenh aremel alhengk-arem, inang Altjerr renh aremel alhengk-arem. Altjerr rang yengenh lanthek-arleng wart.
45 Quem me vê vê também aquele que me enviou.
46 Yeng ahelh nhenh-warn petjek, tjerrtj ingkerrekeh parrtj anetjeh. Lakenheng tjerrtj ngwenhel apek yengenh nakemarl, inang itja weth kwenyel-arteh anem.
46 Eu vim ao mundo como luz para que quem crê em mim não fique na escuridão.
47 “Tjerrtj ngwenhel apek angketj tjengenh awemarl, inang angketj kwer itja kangkwerrem, thang inenh itja judge-em-iletjenh. Yeng kwenh petjek, tjerrtj ahelh-areny map anetjeng twepelh-iletjeh. Yeng itja ahentj-anem, inenh judge-em-iletjenh.
47 Se alguém ouvir a minha mensagem e não a praticar, eu não o julgo. Pois eu vim para salvar o mundo e não para julgá-lo.
48 Tjerrtj ngwenh apek tjeng ahentj-kweny anemarl, inang angketj tjengenh itja nakem, inenh Altjerrel judge-em-ilemel anpwetjenh arltang ingkernel.
48 Quem me rejeita e não aceita a minha mensagem já tem quem vai julgá-lo. As palavras que eu tenho dito serão o juiz dessa pessoa no último dia.
49 Angketj tharl arrantherrenh ilem, itja angketj tjengenh anem. Angey rang yengenh arrehantherr-warn lanthekarl, rang yeng twernek, angketj nhenh arrantherrenh iletjeh.
49 — Eu não tenho falado em meu próprio nome, mas o Pai, que me enviou, é quem me ordena o que devo dizer e anunciar.
50 Yeng kaltj, angketj kwerenhel tjerrtj iteth-ilem, inang kwetant iteth anetjeh. Lakenheng thang angketj kwerenhant arrantherrenh ilem.”
50 E eu sei que o seu mandamento dá a vida eterna. O que eu digo é justamente aquilo que o Pai me mandou dizer.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.