João 11

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 Artwang Lazarus irlkert-irrek, rang Bethany town-areny anek. Kwerenh angkwer atherr Mary Martha thwen town alenh kwer-areny anek. Mary nhenhel kwenh Jesu-henh ingkang anter npwang mwerrel theletjenharl-anngernt. Rang renh kapert kwerl kwerenhelemeh ingkang renh arnngelhetjenharl.
1 Havia um homem chamado Lázaro. Ele era de Betânia, do povoado de Maria e de sua irmã Marta. E aconteceu que Lázaro ficou doente.
2 — ausente —
2 Maria, sua irmã, era a mesma que derramara perfume sobre o Senhor e lhe enxugara os pés com os cabelos.
3 Mary-el Martha-el thwen angketj urrpey lanthek Jesu-warn ateng-iletjeh, “Ngkartay, peltj ngkwengenh irlkert-irrek.”
3 Então as irmãs de Lázaro mandaram dizer a Jesus: "Senhor, aquele a quem amas está doente".
4 Jesu-el angketj nhenh awek. Rang angkek, “Lazarus kwel irlkert-irrekaw. Rang itja kwet ilwetjenh. Rang irlkert-irrek, tjerrtj mapel Altjerr Ler kwerenh thwen naketjenheng.”
4 Ao ouvir isso, Jesus disse: "Essa doença não acabará em morte; é para a glória de Deus, para que o Filho de Deus seja glorificado por meio dela".
5 Jesu angkwerenheng-atherrek Martha-ek Mary-ek tjey kwer-atherrenh Lazarus-ek thwen nyerrkek.
5 Jesus amava Marta, a irmã dela e Lázaro.
6 Kwer-penh Jesu rang atherr-ingar antarl-irrek.
6 No entanto, quando ouviu falar que Lázaro estava doente, ficou mais dois dias onde estava.
7 Kwer-penh rang kwertengerl kwerenh map ngwek, “Mpa, nwern mer Judea-warnemeh angkep alpey.”
7 Depois disse aos seus discípulos: "Vamos voltar para a Judéia".
8 Kwertengerl inang renh ilek, “Kaltj-anthenh-anthenhay! Angwerreh war tjerrtj Jew map ngkweng palenthwek, ngwenh irntel iltewetjeh. Ntwang kenh alpetjeharl angkem!”
8 Estes disseram: "Mestre, há pouco os judeus tentaram apedrejar-te e assim mesmo vais voltar para lá? "
9 Jesu-emeh angkek, “Parrtj angerr anem kweny-rtweheng-ntjel angwerr-angwerreh-atwetj. Tjerrtj ngwenh apek parrtjel nthwerl-apetjeh, rang mwerr aretjenh. Rang itja ahern-warn anyetjenh.
9 Jesus respondeu: "O dia não tem doze horas? Quem anda de dia não tropeça, pois vê a luz deste mundo.
10 Tjerrtj ngwenh apek kwenyel nthwerl-apem, rang ywarn arem. Renh kel arnel-arlk arlkwatetjenh.” Jesu rang iter-angkwerr angkek, rang kwenh parrtj anem.
10 Quando anda de noite, tropeça, pois nele não há luz".
11 Kwereng Jesu-el inenh ilek, “Peltj Lazarus ankwang war intem. Yeng kel nhenh kwer-warn alhem, renh kemelh-iletjeh.”
11 Depois de dizer isso, prosseguiu dizendo-lhes: "Nosso amigo Lázaro adormeceu, mas vou até lá para acordá-lo".
12 Kwertengerl inang iterl-arek, Jesu-el inenh ilek, Lazarus rang kwel ankwang intemarl. Kenh Jesu-el inenh iter-angkwerr iletjam, Lazarus rang arrwetj intemarl. Kwertengerl mapel renh ilek, “Ngkartay, rang apek ankwang intemarl, rang kel mwerr-irretjenh.”
12 Seus discípulos responderam: "Senhor, se ele dorme, vai melhorar".
13 — ausente —
13 Jesus tinha falado de sua morte, mas os seus discípulos pensaram que ele estava falando simplesmente do sono.
14 Lakenh Jesu-el inenh keth ilek, “Lazarus kwenh ilwek.
14 Então lhes disse claramente: "Lázaro morreu,
15 Yeng itja kwerel-ayel anek, nheng rang ilwekarl. Nhenh mwerr arrehantherr anem, arrantherr alhengk-aretjeh. Ngwenth war yengenh arrantherr naketjenh. Mpa, nwern kwer-warn alheyemeh.”
15 e para o bem de vocês estou contente por não ter estado lá, para que vocês creiam. Mas, vamos até ele".
16 Thomas kwertengerl arrpenh rang anek. Rang kwertengerl arrpenh map ilek, “Nwern kel ilwetjeh-anngernt wart alhey kwerel-ayel!” Thomas arreny arrpenh kwerenh anek Tjew-atherr.
16 Então Tomé, chamado Dídimo, disse aos outros discípulos: "Vamos também para morrermos com ele".
17 Jesu rang kel mer kwek Bethany-ek itwekemeh irretj-alhek, kwertengerl kwerenh map-akert. Rang awek, Lazarus rang kel arltang 4 irrernng intek. Inang arrwekel renh intey-warn kwernewarrek.
17 Ao chegar, Jesus verificou que Lázaro já estava no sepulcro havia quatro dias.
18 Mer Bethany rang Jerusalem-eng angath anek, 3 kilometres.
18 Betânia distava cerca de três quilômetros de Jerusalém,
19 Tjerrtj map anthwerr Martha Mary thwen angkwerenheng-atherr-warn lharrp petjek Jerusalem-eng, renh-atherrenh alngwelng-ilemel tjep-tjep-iletjeh.
19 e muitos judeus tinham ido visitar Marta e Maria para confortá-las pela perda do irmão.
20 Arrpenh mapel-anem ilek Martha renh, Jesu rang angath petjerleh. Martha-emeh kwer-warn arnekarner alhek. Mary rang merel antarl-irrek.
20 Quando Marta ouviu que Jesus estava chegando, foi encontrá-lo, mas Maria ficou em casa.
21 Martha-el Jesu renh ilek, “Ngkartay! Ntwang parrp petjemer, tjey tjengenh itja ilwemer.
21 Disse Marta a Jesus: "Senhor, se estivesses aqui meu irmão não teria morrido.
22 Ntwang lyet Altjerr pawenhetjeh. Yeng kwenh kel kaltj, rang ngwenh kel awetjenheng. Ntwang renh pawenhetjeh, rang kel mpwaretjenheng.”
22 Mas sei que, mesmo agora, Deus te dará tudo o que pedires".
23 Jesu-el renh ilek, “Tjey ngkwengenh iteth-irremel kemerretjenh.”
23 Disse-lhe Jesus: "O seu irmão vai ressuscitar".
24 Martha-el renh ilek, “Yeng kel kaltj, rang kemerretjenh arltang ingkernel, Altjerrelarl tjerrtj map ingkerrek kemelh-iletjenh.”
24 Marta respondeu: "Eu sei que ele vai ressuscitar na ressurreição, no último dia".
25 Jesu-el renh ilek, “Tharrp tjerrtj irrernng map iteth-ilem. Tjerrtj kwenh ilwetjenh. Kenh tjerrtj ngwenhel apek yengenh nakem, inang iteth kwet anetjenh.
25 Disse-lhe Jesus: "Eu sou a ressurreição e a vida. Aquele que crê em mim, ainda que morra, viverá;
26 Inang itja irrernng kwet intetjenh. Ntwang key angketj nhenh nakem?”
26 e quem vive e crê em mim, não morrerá eternamente. Você crê nisso? "
27 Martha-el renh ilek, “Arratj, Ngkartay. Thang ngwenh nakem. Ntwang Christ rang anem, Altjerr-henh Ler. Altjerrel angerrepat map nwern-henh ngkwey alhelekarl, rang Ler kwerenh tjerrtj ahelh-areny ingkerrek-warn lanthetjenharl.”
27 Ela lhe respondeu: "Sim, Senhor, eu tenho crido que tu és o Cristo, o Filho de Deus que devia vir ao mundo".
28 Martha lakenh angkekarl-penh, rang warl kwerenh-warn angkep alpek. Rang tjey kwerenh Mary renh intert-intertel war ilek, “Kaltj-anthenh-anthenh rang kel petjek. Rang ngkweng ntangkelhek.”
28 E depois de dizer isso, foi para casa e, chamando à parte Maria, disse-lhe: "O Mestre está aqui e está chamando você".
29 Mary-el renh awemel parrp kemerrek, Jesu-warn arnekarner alhek.
29 Ao ouvir isso, Maria levantou-se depressa e foi ao encontro dele.
30 Jesu rang itja-antey town kwek kwer-warn petjek. Rang keth kwerel-antey anetjam, kwerelarl rang Martha-el-ayeng angkekarl.
30 Jesus ainda não tinha entrado no povoado, mas estava no lugar onde Marta o encontrara.
31 Tjerrtj map inang Mary-henh merel anek, inang renh alngwelng-ilemel tjep-tjep-iletjeh. Inang arek, rang parrp kemerrentjek, keth-warn arratenhek, inang iterrek rang kwel intey-warn alhemarlengeh-athen, arnetjeh. Lakenh inang anharrel ingkern alhek.
31 Quando notaram que ela se levantou depressa e saiu, os judeus, que a estavam confortando em casa, seguiram-na, supondo que ela ia ao sepulcro, para ali chorar.
32 Mary rang Jesu-warn petjek. Rang kwereng ularr amperel-ayeng arrernelhek. Rang renh ilek, “Ngkartay! Ntwang apek nhenhel anemer, tjey tjengenh kwenh itja ilwemer. Itja.”
32 Chegando ao lugar onde Jesus estava e vendo-o, Maria prostrou-se aos seus pés e disse: "Senhor, se estivesses aqui meu irmão não teria morrido".
33 Jesu-el Mary arek arnerleh. Tjerrtj arrpenh map thwen akay arnek. Rang rrwampey awelhek.
33 Ao ver chorando Maria e os judeus que a acompanhavam, Jesus agitou-se no espírito e perturbou-se.
34 Rang inenh pawenhek, “Nthenheham arrantherr irrernng renh arrernek?” Inang renh ilek, “Ngkartay, petjang aretjeh.”
34 "Onde o colocaram? ", perguntou ele. "Vem e vê, Senhor", responderam eles.
35 Jesu-emeh arnek.
35 Jesus chorou.
36 Tjerrtj mapel renh aremel ilerrek, “Arerrerrang, rang kwenh Lazarus-ek nyerrkek angerr anthwerr.”
36 Então os judeus disseram: "Vejam como ele o amava! "
37 Rrpwetj arrpenhel lakenharl ilerrek, “Rang kwenh artwang pweng nheng-henh anngang mwerr-ilekarl. Rang apek irrernng nhenh renh arrwekel kwet mwerr-ilemer!” Lakenh inang pwer anemel angkek.
37 Mas alguns deles disseram: "Ele, que abriu os olhos do cego, não poderia ter impedido que este homem morresse? "
38 Jesu lharrp kwet awelhemel alhek. Rang intey-warn alhek. Intey rang anek irntang angerrelarl martekarl.
38 Jesus, outra vez profundamente comovido, foi até o sepulcro. Era uma gruta com uma pedra colocada à entrada.
39 Jesu-el inenh ilek, “Irntang renh arnangelh-ilang!” Martha rang renh ilek, “Ngkartay! Rang kel intertemeh intjem. Rang kwenh arltang 4 arrwetj intekarl!”
39 "Tirem a pedra", disse ele. Disse Marta, irmã do morto: "Senhor, ele já cheira mal, pois já faz quatro dias".
40 Jesu-el renh ilek, “Thang ngwenh nheng ilek, ntwang yengenh nakemer. Ntwang aretjenh, Altjerr rang alker-areny anthwerr anemarl, twer anthwerrel mpwarerleh.”
40 Disse-lhe Jesus: "Não lhe falei que, se você cresse, veria a glória de Deus? "
41 Inang irntang angerretj renh arnangelh-ilek. Jesu rang alker-warn-athek arek. Rang angkek, “Angeyay, ntwang yengenh awek, lakenh yeng ngkweng nyerrkem.
41 Então tiraram a pedra. Jesus olhou para cima e disse: "Pai, eu te agradeço porque me ouviste.
42 Thang ngwenh kweteth pawenherl-anem. Yeng kaltj, ntwang yengenh kweteth awerl-anem. Thang ngwenh anngetherr pawenhem, tjerrtj nhenh map kaltj anetjenheng, ntwang yengenh lanthekarl.”
42 Eu sabia que sempre me ouves, mas disse isso por causa do povo que está aqui, para que creia que tu me enviaste".
43 Kwereng Jesu rang arnterrel arlkemel angkek, “Lazarus-ay, arratang!”
43 Depois de dizer isso, Jesus bradou em alta voz: "Lázaro, venha para fora! "
44 Lazarus kel arratekemeh intey kweneng mantarr artaper-ilekarl-akert. Inang arrwekel nheng renh rnwanentjel ayernekarl, iltjang kwerenh ingkang kwerenh ayernekarl. Inang inngerr kwerenh rnwanentj arrpenhel arltwekarl. Jesu-el inenh ilek, “Rnwanentj inenh kwereng kap-rlwerrerrang, rang kethel nthwetjenheng.”
44 O morto saiu, com as mãos e os pés envolvidos em faixas de linho, e o rosto envolto num pano. Disse-lhes Jesus: "Tirem as faixas dele e deixem-no ir".
45 Tjerrtj map Mary-el-ayel anekarl inang arek, Jesu-el Lazarus renh iteth-ilek. Tjerrtj map angerrel Jesu renh kwet nakek.
45 Muitos dos judeus que tinham vindo visitar Maria, vendo o que Jesus fizera, creram nele.
46 Kenh rrpwetj arrpenh artwang Pharisee map-warn angketj-akert alhek.
46 Mas alguns deles foram contar aos fariseus o que Jesus tinha feito.
47 Kwereng priest twernk mapel artwang Pharisee mapel thwen Sanhedrin Council inenh arrawelh-ilek. Council inang angkerrek, “Artwang nhenhel twer anthwerrel mpwarek tjerrtj mapeng anngetherr. Nwern-artek renh arnpaketjeh.
47 Então os chefes dos sacerdotes e os fariseus convocaram uma reunião do Sinédrio. "O que estamos fazendo? ", perguntaram eles. "Aí está esse homem realizando muitos sinais miraculosos.
48 Nwern-artek apek renh itja impetjeh, tjerrtj mapel renh nakehetjeng! Rome-areny atwenh-atwenh map petjehetjeng, inang mer nwern-henh church angerr-arlk ingkerrek ulpert-ilehetjeng. Nwern nthakenh irretjenh? Inang nwernenh ingkerrek ywerrelh-ilehetjeng!”
48 Se o deixarmos, todos crerão nele, e então os romanos virão e tirarão tanto o nosso lugar como a nossa nação".
49 Priest twernk angerr anek, arreny kwerenh Caiaphas. Rang priest twernk angerr anek year nyent war. Rang inenh ilek, “Arrantherr iterl-aretj-kweny!
49 Então um deles, chamado Caifás, que naquele ano era o sumo sacerdote, tomou a palavra e disse: "Nada sabeis!
50 Nhenh angerr anem: artwang nyent tjerrtj mapeh tjang-ilwetjeh. Itjeng apek, Rome-areny atwenh-atwenh mapel tjerrtj ingkerrek ywerrelh-ilehetjeng.”
50 Não percebeis que vos é melhor que morra um homem pelo povo, e que não pereça toda a nação".
51 Rang itja nyentarrp angkek, rang angkek tjerrtj kwerenh mapel-ayeng. Altjerr-henh Kwerrernel-artek renh ilekarl, Jesu rang tjerrtj Jew ingkerrekeh tjang-ilwetjenharl.
51 Ele não disse isso de si mesmo, mas, sendo o sumo sacerdote naquele ano, profetizou que Jesus morreria pela nação judaica,
52 Jesu rang tjerrtj Jew mapeh war itja ilwetjenh kwel, rang Altjerr-henh peltj ilwetjenh, ahelh apanpelarl anem ingkerrekeh. Lakenh rang inenh ingkerrek arraw-iletjenh.
52 e não somente por aquela nação, mas também pelos filhos de Deus que estão espalhados, para reuni-los num povo.
53 Arltang lyeteng Sanhedrin Council inang ahentj-anek, Jesu renh irrernng atwetjeh. Inang angkerrek, “Nthakenh nwern Jesu renh irrernng atwetjeh?”
53 E daquele dia em diante, resolveram tirar-lhe a vida.
54 Jesu tjerrtj Jew mapeng alengk-welhek. Rang Ephraim town kwek-warn alhek. Town nhenh rartek rrkwaleng angath war anek. Town kwerel Jesu rang antarl irretj-alhek kwertengerl kwerenh map-akert.
54 Por essa razão, Jesus não andava mais publicamente entre os judeus. Ao invés disso, retirou-se para uma região próxima do deserto, para um povoado chamado Efraim, onde ficou com os seus discípulos.
55 Kel tjerrtj map mer mapeng arrwekel kwet Jerusalem-warn arraw-irrek. Moses-henh mpwareng-arengel-ayeng angketj anek: inang kwatj-warn-amparr irrpetjeh, inang lhewelhetjeh, tjenkerr arlkwetjenh-anngernt. Tjenkerr arreny kwerenh “Anper Alhekarl” anek. Tjerrtj Jew map irlpangketjart, Altjerrel arrwekeleny map angek mer Egypt-eng.
55 Ao se aproximar a Páscoa judaica, muitos foram daquela região para Jerusalém a fim de participarem das purificações cerimoniais antes da Páscoa.
56 Inang Jesu-eh ywarn palenthwek. Inang church angerretj iterel nthwerl-apetjam. Inang pawenherl-apek, lakenh iterl-aremel, “Rang apek tjenkerreh petjehetj.”
56 Continuavam procurando Jesus e, no templo, perguntavam uns aos outros: "O que vocês acham? Será que ele virá à festa? "
57 Priest twernk mapel artwang Pharisee mapel thwen tjerrtj map ilekarl, “Arrantherr Jesu renh apek aremarl, nwernenh ilerrerrang. Nwern renh antwerrketjenheng.”
57 Mas os chefes dos sacerdotes e os fariseus tinham ordenado que, se alguém soubesse onde Jesus estava, o denunciasse, para que o pudessem prender.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.