Lucas 8

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Allempoñapaʼ chopeñeʼcherrerr Jesús errap̃aren serrpareʼtyesnomueʼ cohuen ñoñets att̃och c̈hap allempo ayochreshat̃tena Yompor. Erracmañen chopeñeʼchyen, ora allemeñ anetsoʼmar all shontaʼyena acheñeneshaʼ ñam̃a all ama tama shonteyaye acheñ. Allñapaʼ cot̃aʼhuanererr pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña.
1 Veya bai’ab na’atube sasawar ufunamaim, Jesu ana bai’ufununayah nah 12 bairi hin bar awan, awan hirun hitit God ana aiwob isan Tur Gewasin binan hiremor.
2 Allñapaʼ cot̃aʼhuanem̃ ñam̃a patantarr coyaneshac̈hno ñeñt̃ aʼcrratyesua Jesús ahuañmoʼcha, puesheñaʼtetspaʼ ñeñt̃ cac̈hpatatyerr oneñet̃ ñeñt̃ chorrahueteʼt̃, poʼpsheññec̈hnopaʼ ñeñt̃ aʼcrratyes ñeñt̃ paʼnamen atsnañtsor mueroc̈htatyesahueteʼt̃. Puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ María Magdalena. Ñeñt̃ Maríarpaʼ Jesúsñapaʼ puecac̈hpatataroñ canc̈herr oneñet̃.
2 Hinan wanawanahimaim, i baibin afa sawow yumatah ta ta hibow hima’am, naatu demon kakafih hitar gubih hima’am Jesu biyawasih auman bairi hin. Mary wabin ta Magdalin biyanamaim demon seven Jesu nunih hititit auman bairi hin.
3 Ñehua, poʼpsheñeñ coyaneshaʼ añ paʼsoʼcheñ Juana. Puerrollarñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Chuza añ poʼtaruas pen att̃o sherbenan am̃chaʼtaret̃ Herodes. Allot̃ña poʼpsheñeñ coyaneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼ Jesús ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Susana. Ellopaʼ shonteʼ poʼpotantañ coyaneshac̈hno ñeñt̃ es apaʼyesayeʼt̃ Jesús ñeñt̃ allpon echyenet ñet.
3 Naatu Herod ana bowayan orot ukwarin wabin Chuza i aawan Joanna, Susanna, naatu baibin afa auman bairi hin. Naatu iti baibin hai kabayamaim Jesu ana bai’ufununayah bairi hibaisih hai bowabow wanawananamaim.
4 Allem̃at̃eñ anetsot̃ huac̈haʼtyena acheñeneshaʼ ñeñt̃ c̈hac̈hets Jesúsesho. Allempoñapaʼ oʼ c̈ha shontoset nanac, Jesúsñapaʼ serrpareʼtatapanet, atet̃ tomaʼntatapanet:
4 Sabuw rou’ay gagamin maiyow bar awan ta ta’ane hinan tafaram awan karatan, naatu Jesu oroubonamaim sabuw iuwih eo,
5 —Ñeñt̃ña aʼparreneʼ puerets ñañapaʼ ahuoʼ allchaʼ aʼparreʼtyenanaʼ puepuer. All aʼparreʼtyeñ patantaʼtetsñapaʼ alla c̈hapyes t̃oñoʼmar, ñeñt̃ñapaʼ att̃a at̃mamaʼtyes acheñeneshaʼ. Allñapaʼ huac̈haʼtyesa ñam̃a ot̃ eʼñe añyallmeʼchuenanaʼ puerets.
5 “Ana veya ta orot ana ub tanumamih bow in ana me bifufubiy yanamaim tit, naatu ana ub ta ta asi’asiy ana veya ub afa i ef yanamaim hire, sabuw hina tafan hibat hiwas tatanen hin, naatu mamu hire hibow hi’aa.
6 Poʼpoñec̈hnoñapaʼ alla c̈hapyes mapuetroʼmesoʼmar. Ñeñt̃ñapaʼ mameshapaʼ cheparesuañ, t̃arraña mameshapaʼ alla hueyaʼhuerra t̃arroʼmar all mapuetroʼmesopaʼ ama eñalle amaʼt coñeʼt̃a oñ ñeñt̃chaʼ aʼyamosam̃p̃seʼ narmets ñeñt̃ oʼ cheparesua all.
6 Ub afa i to yanamaim hire, baise hikuboubunih hiyey ana maramaim veya re rarih etei himorob, anayabin me owasasin.
7 Poʼpotantañña pueretspaʼ alla c̈hapyes allchaʼ chepares aj. Allpaʼc̈hoʼ mameshapaʼ cheparesuañpaʼ ajñapaʼ mameshapaʼ ateshaʼtua alla caʼmatuerranña narmets alla aʼcllatuer.
7 Ub afa i kokor ro’oh wanawanahimaim hire, naatu hikuboubunih bairi hiyen, baise kokor hiyen sasa hai fafa’amaim ub gewasih hirouw.
8 Poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ñapaʼ arr c̈hapyes all eʼñe cohuen patso. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe cohuen chepares. Allempoña ateshaʼtuapaʼ atarr aton ellom̃reʼtyes. Puechaʼtetspaʼ c̈harroch c̈harraʼ pueʼllomer.
8 Naatu ub afa i me gewasin yanamaim hire, hikuboubunih hiyen gewas hiw ai ta’ita’imon afe’eh ro’oro’oh etei 100 na’atube hiya.” Naatu Jesu ana tur yomaninamaim eo, “O yait tain nama’am na’at iti tur inanowar.”
9 Allempoña pueyochreshaʼpaʼ ochet Jesús:
9 Jesu ana bai’ufununayah hikok oroubon anayabin so’ob isan hina hibatiy.
10 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
10 Baise Jesu iyafutih eo, “So’ob wa’iwa’irin God ana aiwob isan i God kwa it, baise sabuw afa isah i oroubonamaim ao, saise abisa bukamaim hikikirum niturobe, ‘Matah hinakubar hinanuw, baise boro men hina’itin, tainih nawayay tur hinanowar, baise boro men naniyan hinab.’”
11 ’Ñehua, ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatasa ñorraʼpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ notenes: Ñeñt̃ aʼparreʼtyeneʼ puerets, ñeñt̃ pueretspaʼ añ notenes Yompor poʼñoñ allempo serrpareʼteñet.
11 “Oroubon anayabin i iti. Ub i God ana tur gewasin.
12 Añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets t̃oñoʼmar ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ. Allempo eʼm̃ñotuetpaʼ allorocmach huapa oneñet̃ oʼch alla puerratam̃perranet Yompor poʼñoñ pueyoc̈hretot̃. Att̃oña amach mueneñeto oʼch ameʼñenet, att̃ochña ñetpaʼ amach aʼqueshp̃ataret̃terreto.
12 Ub ef yanamaim hire’ere i sabuw God ana tur hinowar hibai, baise Demon Mowan na tur gewasin sabuw dogorohimaim bosair, anayabin Demon Mowan men ekokok sabuw tur gewasin hinanowar hinitumatum naatu yawas hinab.
13 Ñam̃a ñeñt̃ c̈hapyesets mapuetroʼmesoʼmarpaʼ ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñerraʼm esempo eʼm̃ñoteññañet Yompor poʼñoñ eʼñech pocsheñeshaʼ aguërrñañetañ Yompor poʼñoñ. Eʼñech cohuen ameʼñeretañ t̃arraña ñetpaʼ mamecpach atet̃ pet. T̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ narmets ñeñt̃ chepuets mapyo amach eñalle puerec̈h. Tsapat̃onet̃ña ñerraʼm oʼch huapanet topateñets, ñetñapaʼ oʼch alla cac̈hpuerrñañet Yompor poʼñoñ.
13 Ub afa to yan hire’ere, i sabuw God ana tur tenonowar ana maramaim i tibiyasisir, baise aurin an wairoron en, anayabin tur tenonowar ana veya boro hinitumitum naatu routobon nan nabubuwih ana veya boro mar ta’imon hinara’iy.
14 Ñam̃a puerets ñeñt̃ c̈hapyesets ajmoʼmar, ñeñt̃paʼ añ netmaʼntatena poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ. Amaʼtchaʼ c̈hapanetañ mameʼ pueyoc̈hreto, t̃arraña ñetpaʼ alloʼnach senet aña atarr cot̃apeʼchenet ñeñt̃ llecaʼyenet arr patsro ñeñt̃ eʼñe ñocpueta. Añach muenenet oʼch esocmañen es echyenet att̃och allo eʼñe coshaʼyenet. Att̃oña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ orrtatoñeto ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop. Ñetpaʼ eʼñe att̃eta ñerraʼm narmets ñeñt̃ c̈ha caʼmatuerr ajmaʼ amach errot̃enot̃ ellom̃reʼtyeseto.
14 Ub afa kokor ro’on wanawanah hire’ere, i sabuw God ana tur tenonowar, baise iti tafaram ana yasisir, tafaram ana yababan, naatu tafaram ana sawar isah tenotanot kwanekwan; imih ro’oh etei tekokokor naatu men ta ebiyamur.
15 Ñam̃a añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets eʼñe cohuen patso ñeñt̃ eʼñe cohuen cheparsatspaʼ ñeñt̃ña tomaʼntenaya poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ Yompor poʼñoñ. Ñetñapaʼ att̃o ameʼñeññañet Yompor poʼñoñ amach puesereto c̈hoch eñochet pueyoc̈hreto att̃och eʼñe cohuen maʼyoc̈hroñet Yompor poʼñoñ. C̈hocmach orrtatyenet ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop amachña c̈ha cac̈hpueñeto. Att̃oña ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼm narmets ñeñt̃ atarr aton ellom̃reʼtyets.
15 Baise ub me gewasin yan hire’ere, i sabuw iyab God ana Tur Gewasin hinowar dogoroh tutufin etei hibai, naatu nati tur isan hiten nowanowar tebowabow boro niw.
16 Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñonet̃; ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
16 “Orot men yait ta ramef ito’ab noukwat wanawanan tarafut in, o gem babanamaim yai in to’abamih. Baise ana efanamaim sikof, saise sabuw boro ana marakawin hina’itin naatu kawin hinan bar hinarun.”
17 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ, t̃eʼñapaʼ oʼch eʼñe orrtataret̃terra att̃och eʼñech eñotataret̃etuerret eʼñe poctacma.
17 “Anayabin abisa baibunuwenamaim inu’in, God boro nabotait nirerereb, naatu abisa hisakirafut inu’in, sum boro natakweb nan bebeyan marakawamaim natit.”
18 ’Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ señotenat̃eʼ eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h cohuen seʼm̃ñoteññañ Yompor poʼñoñ ñatoʼpaʼ amat̃eʼ. Eseshaʼt̃eʼ c̈hena pueyoc̈hro amaʼt eʼñe allpona Yompor poʼñoñ, elloña Yomporpaʼ alloʼnach eñotatnenanet nanac shonteʼ. T̃arraña eseshaʼña ñerraʼm ama c̈henaneto pueyoc̈hro t̃arroʼmar ñetpaʼ ama poʼñoc̈hayeʼ aguëññañeto Yompor poʼñoñ amaʼt allpon eñotenetañ pueyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ c̈hach puerratam̃perranet Yompor.
18 Imih tur iti kwanonowar i kwananowar gewas, anayabin orot yait isnubanub tur enonowar gewagewas, God boro dogoron nabotawiy tur moumurih na’in naniyah boro naso’ob. Baise orot yait tur isan men isnubanub enonowar, dogoron boro nahirafut naatu abisa kikimin ana notamaim ma enotanot auman God boro nabosair.”
19 Allempoñapaʼ huapa Jesús pachor epuet ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ. C̈hapuet allpaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ emchorrenaya Jesús. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ ama eshcayeʼ entosetoña Jesús allameʼtets.
19 Jesu hinah naatu taitin itinamih hina, baise men karam boro hita run biyan hitatit, anayabin sabuw rou’ay gagamin na’in ef hifut.
20 Allempoña acheñeneshaʼ ochet Jesús:
20 Orot ta na Jesu biyan tit eo, “O hinat naatu taitit hina ufun tebatabat tekokok o hina’iti.”
21 Ñañapaʼ atet̃ otanet:
21 Jesu sabuw etei nati hibatabat iuwih eo, “Sabuw iyab God ana tur hinowar tebobosiyasiyar, nati sabuw i ayu hinai naatu taitu.”
22 Allempo c̈herrerr pamt̃arr Jesúsñapaʼ aʼtapos noñt̃o epuet ñam̃a pueyochreshaʼ. Ñañapaʼ atet̃ otanet:
22 Ana veya ta Jesu ana bai’ufununayah bairi wa afe’en hiyen naatu iuwih, “Kwana boy tana rabon tanan harew kukuf rewan raunane tanayen.” Basit wa hinatait hitit,
23 Allempo ahuam̃p̃set Jesúsñapaʼ alla maʼ noñt̃o. All muenpaʼ machayot̃a huomenquëshatam̃pesnomuet. Emoʼyareʼñapaʼ c̈ha eshaʼtena noñt̃o, att̃eñapaʼ chorramoch oñ noñt̃o c̈ha mueneʼ eshaʼtatan noñt̃.
23 rar hikutatar hirabon hin. Nati ana veya’amaim Jesu matan fot wa wanawanan inure inu’in naniyan meyemeye wowog batabat tafair tit kukuf yan re rabih, wa harew iwan hisiwisiw men karam.
24 Att̃eña pueyochreshaʼñapaʼ ponem̃yet Jesús all muenpaʼ opueret, atet̃ ochet:
24 Basit bai’ufununayah hina Jesu hibunibun hio, “Regah, Regah! Wa iu’unun tana morob!” Jesu misir wowog, yabat hairi kwararih iuwih, mar ta’imonamo nuwarob e’afuw.
25 Allempoña Jesúspaʼ otanet:
25 Imaibo ana bai’ufununayah ibatiyih, “Kwa a baitumatum i menamaim kwayai?”
26 Allempoñapaʼ oʼ etsotoset yom̃taʼn all senet. Allpaʼ añ paʼney peneʼ gadaroʼmarneshaʼ alla yot̃ Galileot̃.
26 Jesu ana bai’ufununayah bairi hiboy hirabon hin tafaram Gerasa imaim hitit, Galilee harew kukuf rewan raunane.
27 — ausente —
27 Jesu wa afe’enane dones yan bisure auman, orot ta nati bar merarane demon koun hiyen hiforatoun kwamur manin maiyow ana bar itumar, segar rah yahimaim, watu’umaim in ma reremor tit nan hairi hitar.
28 — ausente —
28 Naatu nuw Jesu i’itin ana veya nanamaim ra’iy rerey fanan aumetawat na’in iwow eo, “Jesu God auyomtoro’ot Natun, ayu isau boro abisa inasinafumih kunan? Abifefeyani men baimakiy initu!”
29 — ausente —
29 Iti na’atube eo, anayabin demon mowan orot baihamiyin titamih Jesu kwarartatab iu. Mar maumurih maiyow demon kakafih iti orot ana yawas etei hibi’a’afiy, an uman seinimaim ti’utan dibur baremaim tekaif tema’am, baise itukwar chain tituru’uru’um, tebonawiy ten arar yan imaim ema ereremor.
30 Jesúsñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ chorrena oneñet̃:
30 Jesu ibatiy eo, “O wab i mi’itube?” Orot iya’afut eo, “Ayu wabu i ‘Burut.’” Anayabin demon maumurih na’in iti orot wanawanan hirun hiforatoun hima’am.
31 Ñehua, oneñet̃ec̈hnoñapaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús:
31 Demon Jesu hifefeyan men hikok boro tiyafarih hitan Sou Awan Wanu’umin hitama.
32 Ñehua, allpaʼ aʼyent̃eʼtsaʼyen shonteʼ chañchoc̈hno ñeñt̃ rratseʼtyets aspent̃onet̃. Ñeñt̃oʼmarña oneñet̃ec̈hnopaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús:
32 Naatu nati oyaw sisibinamaim i for burut hima hi’u’ufar, imih demon na for wanawanah run isan Jesu hifefeyan, naatu Jesu ana baibasit itih, iuwih hibihir hitit.
33 Allempoña oneñet̃ec̈hnopaʼ cac̈hpaʼhuaneret yacmapaʼ, alla chorrereterr ñam̃a chañchoc̈hno. Chañchoñapaʼ allempo chorrosya oneñet̃ec̈hnopaʼ c̈hepaʼtchaʼ matrraʼtua allohuen ñegonet̃ shorc̈haʼtuos allot̃paʼ eʼñe ñoʼshrraʼtuosa oño.
33 Demon orot biyanane hitit i hinunuw hin for wanawanah hirun, naatu for burut hibatabat fan naiwan hinunuw hire hin harew kukuf yan hire etei hi’atomatom himorob.
34 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ chañcho allempo eñchet atet̃ p̃a chañcho oʼ shorc̈haʼtua oño, ñetñapaʼ allent̃a matrraʼtet ñamet pueyorñot̃ ahuanmuet anetso. Allñapaʼ serrpareʼtyesoset ñam̃a ora allohuen allampañoʼmar.
34 Naatu orot nati for hima’uten hima’am, abisa matar hi’itin, himisir hinunuw hin bar merar hitit, sabuw etei hai tur hi’owen. Naatu tur tasasar in sabuw afa bar merar gidigidihimaim hima’am auman hinowar.
35 Acheñeneshaʼñapaʼ allent̃a ahuanmuet ahuoʼch enteñetaʼ. Oʼ c̈hac̈haʼtet Jesúseshopaʼ allñapaʼ entoset yacma ñeñt̃ chorreʼt̃ oneñet̃. Alla anen allameʼtets Jesús paʼtcot̃ ashtamat̃. Oʼ eñoterra oʼ cohuenterra. Ñetñapaʼ c̈ha atarr mechaʼnaʼtoset.
35 Sabuw abisa mamatar itinamih hitit hina Jesu biyan hititit, orot demon hiforatoun hima’am Jesu biyawas, i Jesu sisibinamaim mare, ukwarin ruboun ar bai us ma’am hi’itin hai bir ra’at.
36 Añña ñeñt̃ enteneʼ Jesús att̃o cac̈hpatatenan oneñet̃ acheñ, ñetñapaʼ allent̃a serrpareʼtatapet ñeñt̃ huac̈haʼttsa anetsot̃.
36 Naatu sabuw afa orot demon hiforatoun hima’am Jesu mi’itube iyawas hi’i’itin sabuw afa hai tur hi’owen.
37 Allempoña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa all ñeñt̃ gadaroʼmarneshaʼ ñetñapaʼ pueyorñot̃et atet̃ otoset Jesús:
37 Naatu sabuw nati tafaram Gerasa wanawanan hima’ama, Jesu hiu tafaram itumar, anayabin hai bir ra’at, naatu Jesu re wa bai matabir maiye rabon.
38 Yacmaña ñeñt̃ chorreʼt̃ oneñet̃ ñañapaʼ allent̃a otan Jesús:
38 Naatu Orot nati demon biyanamaim hititit Jesu ifefeyan hairi namih, baise Jesu eo, “O i abiyafari
39 —Allap̃ach, t̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ pepacllo p̃amoʼtseshoʼmar oʼch peserrpareʼtatuerranet ora allohuen att̃o Yompor atarr yenposep̃.
39 ina’intabir maiye a bar, abisa God isa sisinaf, i sabuw hai tur ina’owen.” Basit orot in bar merar run remor Jesu isan mi’itube sisinaf sabuw etei hai tur eowen.
40 Allempoña alla c̈herr Jesús añem̃taʼn allot̃ ta ahuaña. Acheñeneshaʼña allpaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ agapapueñet t̃arroʼmar oʼ atarr cohueret oʼch huerra.
40 Jesu matabir rabon na harew kukuf rewan raunane yey ana maramaim, sabuw rou’ay gagamin na’in hitit ana merar hiyi, anayabin isan hima hikakaif natit.
41 Allempoña allpaʼ huapoña puesheñarr am̃chaʼtaret̃ añ paʼsoʼcheñ Jairo. Ñapaʼ ñeñt̃ puesheñarr ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshaʼ poʼprahuo. Ñañapaʼ alla rromosa Jesús paʼtcot̃paʼ atet̃ otosan Jesús:
41 Naatu Jew hai Kou’ay Bar kaifenayan orot wabin Jairus na Jesu nanamaim sun yowen ifefeyan, ana kok i mi’itube Jesu hairi hitan ana bar.
42 t̃arroʼmar neseñ ñeñt̃ nepat̃rrorpaʼ c̈ha atsnaʼten oʼ aʼpoʼntsaʼmocha.
42 Anayabin i natun babitai ta’imonamo ana kwamur 12 na’atube i ana sawow ra’at momorob.
43 Allempo cot̃aʼner Jesús cot̃aʼhuaner ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ c̈ha emchorratseʼtnomet, c̈ha toʼmamaʼtneñet. Allñapaʼ cot̃aʼnmanet ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtets. C̈harraʼ puechena epa char ñeñt̃ att̃o c̈hocma yellaʼyena. Amaʼt epayeʼ partata oʼ aʼgastaʼhuahuan poʼc̃llayor att̃o parteñet amaña eseshayeʼ aʼcrraterraye.
43 Nati sabuw wanawanahimaim i babin ta ana faifuwamaim rara kakafin bota’ar ma’am kwamur etei 12 na’atube sawar, yawas isan kabay gagamin maiyow doket tubunih baiyawasin isan sinaf, baise men yait ta iyawasimih.
44 Ñañapaʼ all cot̃aʼnenan Jesús paʼcheʼñot̃, allñapaʼ aʼp̃llerrñañaʼ paʼshtam paʼrrpeʼmot̃. Eʼñe aʼp̃llaʼhueʼ paʼshtampaʼ allorocma maserrña poʼrras, oʼ metuer ñeñt̃ att̃o mueroc̈htena.
44 Nati ana veya’amaim sabuw rau’ay hinan wanawanan babin na Jesu ufunane tit eof ana faifuw tainin butubun, naatu mar ta’imonamo rara kakafin nununuw nutanub.
45 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
45 Jesu naniyan tatam eo, “Yait ayu butubunu?”
46 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr:
46 Baise Jesu eo, “Sabuw afa ayu hibutubunu. Anayabin hibubutubunu ana veya’amaim au fair titit naniyan atatam.”
47 Coyaneshaʼña allempo ñapaʼ eñotena amach errot̃enot̃ aʼnasoto. Ñapaʼ c̈ha paʼshmuena pueyorñot̃ concorposa Jesús paʼrrp̃ot̃. Allñapaʼ eʼñe aʼmet̃aʼhuosan ñapaʼ añecopña aʼp̃llenan Jesús paʼshtam att̃och correrra eʼñe cohuen. Allñapaʼ atet̃ otan allohuen acheñeneshaʼ:
47 Babin naniyan baib i yawas naatu men karam boro tibun, imih Jesu nanamaim an uman hi’oror auman tit sun yowen, sabuw etei matahimaim ana tur eowen aisim butubun, naatu bubutubun ana veya’amaim marta’imon yayawas auman ana tur eowen.
48 Jesúsñapaʼ atet̃ otan coyaneshaʼ:
48 Imaibo, Jesu babin isan eo, “Natu a baitumatumamaim iyawas. Tufuwamaim ina remor inan.”
49 Allempo eñorena atet̃paʼ allñapaʼ huac̈haʼta ñeñt̃ huetsa am̃chaʼtaret̃ Jairo paʼpacllot̃. Ñetña huapuetpaʼ atet̃ otoset Jairo:
49 Jesu iti na’at bat eo auman, Kou’ay Bar ana bonawiyen orot ana barene kob hina hitit hio, “Jairus o natu babitai i morob, imih men bai’obaiyenayan nawiyin airi na isan inanotamih.”
50 Jesúsña amaʼt eʼman atet̃ otoset Jairopaʼ ñañapaʼ atet̃ otan Jairo:
50 Iti na’at hibat hio Jesu nowar, naatu Jairus isan eo, “Men inabir, baise initumatum natu babitai boro nayawas.”
51 — ausente —
51 Naatu hina bar hititit ana veya’amaim, sabuw etei eotanih ufun hibat, i Peter, John, James, naatu kek hinah tamah akisihimo iuwih bairi bar wanawanan hirun.
52 — ausente —
52 Sabuw etei kek momorob isan hiyababan hima hirererey, Jesu iuwih eo, “Men kwanarerey, kek i matan fot inu’in, men morobomih.”
53 — ausente —
53 Sabuw etei Jesu eo i bai’iyab na’atube imih himarib. Anayabin i matah yan kek morob hi’itin hiso’ob.
54 Allempoña Jesúspaʼ rremotaʼtosan shopsheshañ potot̃paʼ poʼhuamencocma otos:
54 Baise Jesu na kek uman bai, eaf eo, “Babitai, kumisir!”
55 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ allent̃epaʼtchaʼ oʼrrerrerra c̈ha tanterrtsa. Jesúsñapaʼ otanet:
55 Babitai ayubin matabir na wanawanan run, mar ta’imon yawas misir mare ma. Imaibo Jesu kek bay baitin aa isan hinah tamah iuwih.
56 Puepaparña ñam̃a pachorpaʼ ñetñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
56 Kek hinah tamah hifofofor men kafaita, baise Jesu eofafarih eo, “Abis matar kwa’i’itin men orot babin ta ana tur kwana’owenamih.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.