Lucas 2

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Allempopaʼ añ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Augusto. Ñañapaʼ nenan poʼñoñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Allohuen acheñeneshaʼ errap̃aren añe patsropaʼ quellcatyesetepaʼ paʼsoʼcheñ.
1 Nati ana veya, sabuw iyab Roman gawan babanamaim hima’am wabih bukamaim kirum isan Caesar Augustus iuwih.
2 Ñehua, allempo ñanom quellcatyeset paʼsoʼcheñpaʼ, arrña anets Siriapaʼ añ am̃chaʼtaret̃tetsa ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Cirenio ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ.
2 Sabuw baiyab isan marasika i men hiyab, baise Quirinius tafaram Syria isan bigawan ana veya imaibo hibusuruf sabuw hiyab wabih bukamaim hikirum.
3 Ñehua, allohuenet ahuanerret paʼtañneshaʼ paʼnetsro allochñapaʼ allchaʼ quellcatyerretaʼ paʼsoʼcheñ.
3 Nati baiyab ana veya’amaim sabuw etei hin hai bar merar gagamihimaim hitit wabih bukamaim hikirum.
4 Ñeñt̃oʼmarña Josépaʼ on Nazaretot̃ allara anets Galileo, oʼch ahuoʼ all paʼnetser peʼt̃ paʼtañneshañ, ñeñt̃ña anetserpaʼ añ paʼsoʼcheñ Beléñ, allara Judeo, t̃arroʼmar Beléño eñalleta ahuat̃ paʼtañ David. T̃arroʼmar Josépaʼ Davidnaʼtarcaʼye.
4 Joseph auman tafaram Galilee wanawanan bar merar ta wabin Nazareth imaim ma’am yen na Judea wanawanan bar merar ta wabin Bethlehem imaim tit, aiwob orot David ana tutufuw efan. Joseph na nati’imaim tit, anayabin i David uwan ta.
5 Allempoña Josépaʼ ahuoʼ epuet María oʼch quellcatenetaʼ paʼsoʼcheñ. Maríapaʼ José oʼpatenaya ñoʼch yoreʼ. Allempoña Maríapaʼ ac̈homenepaʼtoʼ.
5 Naatu Joseph nati’imaim in titit ana’an ta i Mary hairi tabin isan hi’omatanih hima’am, imih hairi wabih bukamaim kirumin isan hiyen hin. Nati ana veya Mary i yan auman,
6 Allempoña alloʼtsaʼyenet Beléño, Maríañapaʼ ahuepaʼt c̈hen allempoch emareʼten.
6 hiyen hina Bethlehem hima’am, Mary ana toub ana veya na tit.
7 Alla emareʼt, ñeñt̃ña pueʼmaret̃ollpaʼ asheñorrot̃oll ñeñt̃ eʼñe poʼmot̃er p̃aʼ. Epeʼ poʼñoʼmopaʼ alla p̃anat̃olleʼch huacshepahuo allot̃ecma apueñet huaquësh puerrar. Ñehua, t̃arroʼmar alla emareʼtos huacshepahuoñaʼ muetsopahuopaʼ ama eseshaʼ epatso eʼñe poctacma eshepena acheñ ñeñt̃ manrraʼtosets all.
7 Naatu toub ana kek orot ain yai, faifuw ta bai e’armetan for hai bay te’aau ana efanamaim i’inuw in, anayabin nanawan bar etei sabuw hirun hibai karam.
8 Allempo emareʼten María all Beléño ñeñt̃e tsaprocma allampañoʼtsen ñam̃a ñeñt̃ cohuam̃peneʼ poʼcarrneror pastemo.
8 Nati gugumin bobaituw kaifenayah afa Bethlehem sisibinamaim hima hai bobaituw hikakaifen,
9 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Yompor poʼm̃llañot̃eñer, c̈ha poptanaʼtosanet. Ñeñt̃paʼ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ c̈ha aʼpuetarsam̃p̃sosahuet. Ñetñapaʼ atarr nanac mechaʼtrraʼtapet.
9 basit Regah ana tounamatar isah irerereb, naatu Regah ana marakaw tafahimaim kusisiar re biyah etei marakaw hi’itin hai bir ra’at.
10 Mellañot̃eññapaʼ otosanet:
10 Baise tounamatar iuwih eo, “Men kwanabir! Ayu tur gewasin abai a tur owenamih ana, iti tur gewasin sabuw hinanonowar boro etei hiniyasisir.
11 T̃eʼpaʼ socop oʼ eñalleta ñeñt̃chaʼ Saʼqueshp̃atañer seperr ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ Cristotats ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñeñt̃ña cheshat̃ollpaʼ arr eñalleta David paʼnetsro allara Beléño.
11 Anayabin iti boun gugumin David ana bar meraramaim, kwa a baiyawasenayan Regah Keriso i tufuw.
12 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr att̃och señoch ñeñt̃ cheshat̃oller. Ñeñt̃chaʼ sentos cheshat̃oll ep̃aret̃ poʼñoʼmo all p̃anat̃olleʼteñet huacshepahuo, ñeñt̃caʼyeña Yompor Puechemer.
12 Naatu ana i’inan, i boro iti na’atube kwana’itin, kwananan kek boro faifuw boubunamaim hisum bobaituw hai bay te’aa ana efanamaim hi’inuw inu’in kwana’itin.”
13 Allempoñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrterrerr poʼpotantañ shonteʼ mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ oʼ sohuac̈herrerr entot̃. Ñeñt̃ña mellañot̃eñneshaʼpaʼ atarr ayeʼchoc̈htatosñañet Yompor.
13 Iti na’at eo marta’imon, maramaim tounamatar hai kou’ay gagamin na’in hitit, ana merar hiyi hibora’ara’ah hio,
14 Atet̃ otoset:
14 “Marakaw bonamanamarin etei God auyomtoro’ot
15 Allempoña mellañot̃eñneshaʼpaʼ sohuaneret ñeñt̃ cohuam̃peneʼ poʼcarrneror, ñetñapaʼ oʼ ahuanerret pueʼntaño. Allempoña ñeñt̃ cohueneʼ poʼcarrnerorpaʼ allent̃a otannaʼtyeset:
15 Tounamatar himatabir maiye hin mar wanawanan hirur ufunamaim, bobaituw kaifenayah himisir hio, “It boro tanan Bethlehem tanatit, sawar abisa himatar Regah eo tanonowar i tana’itah.”
16 Allempoñapaʼ pomaʼyorñecma ahuanmuet, oʼña c̈hapuet Beléñopaʼ all entoset María ñam̃a José ñam̃a cheshat̃oll all p̃anat̃olleʼtena huacshepahuo.
16 Basit matah kabiy himisir hin Mary Joseph hairi hinuwihih hinan hitita’urih, naatu kek bobaituw hai bay te’aa hai efanamaim hi’inuw inu’in hi’itin.
17 — ausente —
17 Bobaituw kaifenayah kek hi’i’itin ufunamaim, kek isan tounamatar mi’itube hio hinonowar hai tur hi’owen.
18 — ausente —
18 Sabuw iyabowat nati’imaim hima’am bobaituw kaifenayah iti kek isan hio hinonowar hifofofor men kafaita.
19 Maríañapaʼ eʼñe ñeñt̃a nen pueyoc̈hro eʼñe ñeñt̃a cot̃apeʼchen ñeñt̃ allpon oʼ entua ahuañot̃eñ.
19 Baise Mary iti tur nonowar i dogoronamaim ya hima inotanot.
20 Allempoña ñeñt̃ cohueneʼ poʼcarrnerorpaʼ oʼ ahuanerret. Atet̃ otenanetaʼ mellañot̃eñneshaʼpaʼ ñetñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h entoset. Allpon ñeñt̃ atet̃ eʼmuet, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atet̃ entet, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe paʼyeʼchoc̈htateñeshet ahuanerret, att̃oña ñetpaʼ atarr cohuentatnerrñañet Yompor.
20 Bobaituw kaifenayah himatabir hinan efamaim, abisa tounamatar hio hinonowar na’atube hi’i’itin isan, God ana merar hiyi hibora’ara’ah auman hin.
21 Ñehua, allempoña oʼ posocmataʼmuen, ñeñt̃ asheñorrot̃ollpaʼ oʼ tsorratat̃olleʼchet, ñeñt̃paʼ atet̃ yec̈henaña allohuen judioneshaʼ. Allempo ñeñt̃ña cheshat̃ollpaʼ oʼ sochet JESÚS. Ñehua, ñeñt̃ soʼchñets ñeñt̃paʼ atet̃ otenanaʼ mellañot̃eñ María amaʼt ahuañmoʼchot̃eñ allempo ama ac̈homentenaʼ.
21 Fur ta’imon sasawar ufunamaim, Kek hibai hina ana ar kanabin hi’afuw, wabin Jesu hiwab. Wabin marasika Mary yan matara’e ma’am ana veya, tounamatar na eo na’atube.
22 — ausente —
22 Kousouwih isan Moses ana ofafaramaim bi’obaiyih na’atube, ana veya na tit hibisawar ufunamaim, Mary Joseph hairi Jesu hibai hina Jerusalem hitit, Tafaror Bar hirun Regah ana siwaramih hitin.
23 — ausente —
23 Anayabin Regah ana ofafaramaim eo na’atube, “Kek orot ain i kwanaya’asair Regah kwanitin.”
24 — ausente —
24 Naatu Regah ana ofafaramaim eo na’atube sibor ya’inamih auman hin, mamu imak rou’ab naatu ma’ufor rou’ab hibow auman hina hitit.
25 — ausente —
25 nati ana veya’amaim, regah ta wabin Simeon i Jerusalem ma’am, iti regah ana yawas i mutufurin naatu yoyoban wairafin. God Anunin tar gabuw ana ofafar eo na’atube ma bow God ana sabuw Israel baiyawasih isan eomatanih i ma kakaif.
26 — ausente —
26 Anun Kakafiyin God ana buriburih isan irerereb eo, “O boro yawas inama’am Regah God ana Roubininenayan natufuw ina’itin imaibo inamorob.”
27 — ausente —
27 Nati ana veya’amaim Jesu hinah tamah hibai hina hirun, hai binanakwaramaim ofafar eo na’atube sinaf isan. Naatu God Anun Kakafiyin auman Simeon bonawiy na Tafaror Bar run.
28 Huaptsapaʼ allent̃a enatat̃olleʼtosan cheshat̃oll, atarr ayeʼchoc̈htatosan Yompor. Ñeñt̃paʼ atet̃ otos:
28 Simeon kek bai irurubun hiyaf God ana merar yi eo,
29 — ausente —
29 “Regah i’o na’atube a’omatanen ikaif,
30 — ausente —
30 Taiyuwu matau’umaim a baiyawasenayan tafaramamaim ibiyafar aitin.
31 Ñeñt̃ña oʼ p̃orrtaterrnay allohuenacpay ñeñt̃ey paʼnameney acheñeneshacpay añe patsro.
31 Iti baiyawasenayan i ibogaigiwas sabuw etei matahimaim kubitih boro hina’itin.
32 Ñapaʼ ñach sherberrets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puetareʼ ñeñt̃chaʼ aʼpuetarsam̃perreʼ allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama israelenaʼtareyaye att̃och ñetpaʼc̈hoʼña oʼch eñoteret ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atañterrtsa eʼñe poʼñoc̈h. Allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ eʼñe cohuen ayeʼchoc̈htaterrnap̃ ñam̃a peyochreshac̈hno ñeñt̃ara israelenaʼtarneshaʼ.
32 Naatu yawas ana marakaw boro nab natit Ufun Sabuw isah nirerereb hina’itin, naatu Israel sabuw nahimaim o ayawas ana marakaw boro nama.”
33 Ñeñt̃ña pamoʼmteʼ pen cheshat̃ollpaʼ ñetñapaʼ att̃a cohuanaʼteñet Simeón atet̃ eñoranaʼtenanet pueʼmaret̃ollet.
33 Kek hinah tamah Simeon kek isan abisa eo hinonowar i hifofofor men kafaita.
34 Oʼ eñoranaʼtuanet pueʼmaret̃olletpaʼ allempoñapaʼ enamatanet ñamet ñocpuet Yompor paʼnateña. Allempoñapaʼ otoñ pachor María, ñeñt̃paʼ atet̃ och:
34 Simeon baigegewasin itih sawar, basit kek hinah Mary isan eo “Iti kek i God rubin sabuw moumurih na’in Israel wanawanan boro nagurusih naatu moumurih na’in boro niyawasih. Hai kirikirifot etei boro niwa’an hinirerereb, ina’i’inan nati isan sabuw boro ana tur hinakwahir.
35 P̃apaʼ ñeñt̃chaʼña atarr pellcaterreʼña p̃a. Atarrchaʼ atserr peʼmuerr pellquëña eʼñech atet̃ peʼmuerr puellquëña atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ cochllo patenpet peyoc̈hro. Elloña puesheñaʼtetspaʼ eñotaterranetchaʼ errot̃ent̃eʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyenet pueyoc̈hreto.
35 Naatu yababan o dogor wanawanan boro ahay na’atube nay.”
36 Allñapaʼ alloʼtsen ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Ana ñeñt̃ecma aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Ñapaʼ añoʼ poʼseñ ñeñt̃ sochetsa Fanuel, ñeñt̃paʼ Asernaʼtar. Ñeñt̃ña Anapaʼ oʼ atarr nanac poʼnmeʼten. Ñehua, allempo shopshenaʼpaʼ someʼta, eʼñe canc̈herr charohua yec̈hañ epuet puerrollarpaʼ oʼ rromapes.
36 Nati’imaim dinab babine ta Asher ana bigane ma’am, wabin Anna Fanuel natun, Anna tabin kwamur etei seven ma naatu aawan morob.
37 Ñeñt̃ña rret̃orrnaneshaʼpaʼ att̃a correna ñapuet̃. Oʼ poscoch c̈harraʼ puechena paʼtats char allponmat correna att̃a. Ñapaʼ eʼñe ellapeneʼt̃ sherbeʼ Yompor amaʼt ñam̃a tsapomeʼtets. All Yompor paʼpacllot̃paʼ amach c̈haʼneno. All atarr maʼyochenana Yompor. Errot̃eno eʼñe puemaʼyocheñot̃ Yomporpaʼ amach rreno amaʼt coñeʼt̃a.
37 Kwamur etei 84 i kwafur ma naatu Tafaror Bar men kafa’imo ihamiy. Fai mar i yohar, ma yoyoban God bobora’ara’ah.
38 Ñapaʼc̈hoʼña allempocma huapa all oʼ c̈hapachet cheshat̃oll Jesús. Ñañapaʼ maʼyochosa, atarr parasyosoʼtenan Yompor cheshat̃ollecop. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atarr serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ ñeñt̃ cheshat̃ollecop t̃arroʼmar oʼ huapa ñeñt̃ atarr cohuen allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atoseʼ israelneshaʼ ñeñt̃ paʼnetser peneʼ Jerusaléñ.
38 Nati ana veya’amaim babine na run God ana merar yi. Jerusalem wanawanan sabuw iyab baiyawasenayan isan hima hikakaif hai tur eowen eo, “Roubininenayan natit.”
39 Allempoña oʼ aʼpoctatuet ora allpon ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño ñeñt̃chaʼ eʼñe yec̈haʼ judioneshaʼ ñetñapaʼ ahuanerret paʼnyeto Nazareto allara Galileo.
39 Joseph, Mary hairi Regah ana ofafaramaim abisa eo na’atube hisisinaf ufunamaim, himatabir maiye hin hai bar merar wabin Nazareth imaim hitit, tafaram Galilee wanawananamaim.
40 Cheshat̃ollñapaʼ alloʼna sen rrorranmats, alloʼna sen huomencatnomuets, nanac eñotnenan ñeñt̃ atarr cohuen enten Pompor Parets, ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ atarr muereña.
40 Naatu God ana bosiyasiyar wanawananamaim Kek ra’at yen ana fair bai fudirin rerekab naatu ana not ra’at taseseb.
41 Ñehua, ñeñt̃ cheshachor pamoʼmteʼ ñetpaʼ atet̃ yec̈henet pat̃eʼtets char pascuapopaʼ c̈hocmach senet Jerusaléño oʼch coshapretenetaʼ pascua ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ.
41 Kwamur ta ta wanawanahimaim Jesu hinah tamah mar etei Tar Nowaten Hiyuw isan au Jerusalem tenan.
42 Allempo c̈hap Jesús poʼcharña c̈harraʼ puechena epa ahuanerreterr Jerusaléño, ñetpaʼ atet̃caʼye yec̈henet.
42 Ana veya ta Jesu ana kwamur 12 na’atube basit hiyen hin hiyuw ta isan hai binanakwar eo na’atube.
43 Oʼña huañ pascuapaʼ ñetñapaʼ oʼ ahuanerret. Ñeñt̃ña cheshachor Jesúspaʼ allaʼt aʼpa Jerusaléño. Pomporña ñam̃a pachorpaʼ ama eñoteñeto oʼt̃eʼ alla aʼpa.
43 Hiyuw ufunamaim hai ubar himatabir maiye, baise kek Jesu i Jerusalem ma. Hinah tamah men kafa’imo hiso’ob.
44 C̈ha otapuetañ añt̃eʼ cot̃aʼnen poʼpotantañ ñeñt̃ parro onac̈henet. Oʼña chopeʼcherret pamt̃arrpaʼ allempoñapaʼ oʼ yerpueret, eʼnameʼtyeretaʼ pamoʼtsesheshoʼmar. Eʼnameʼtyeretaʼ alloʼtsen ñeñt̃ eʼñe chemeʼtyen pompor ñam̃a pachor.
44 Hinotanot kek i nati sabuw wanawanamaim bairi hinan hirouw, imih nati veya ta’imon i nuhih fot hiremor hin, baise veya re birabirab, hibusuruf kek hinuwih, hai ofonah naatu taituwah hibabatiyih hinunuwet,
45 Oʼña eʼnameʼtuet ama es enterrayepaʼ oʼ alla ahuerret Jerusaléño. Allpaʼc̈hoʼ eʼnameʼtuereterr.
45 men hitita’ur, basit himatabir maiye hin Jerusalem hitit hinuwih.
46 Pomaʼpamtañoñapaʼ alla enteretaʼ Parets paʼpacllo. All anen eʼñe parro maestroneshaʼ ñeñt̃ atarr eñotyeneʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Jesúsñapaʼ all eʼm̃ñotyenanet ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtyenetpaʼ oʼchc̈hoʼ aʼp̃t̃oʼtyerranet.
46 Veya baitounin Tafaror Bar wanawanan Ofafar Bai’obaiyenayah wanawanah mare tur hi’o nowar ma bibabatiyih hitita’ur.
47 Ñeñt̃oʼmarña allohuen ñeñt̃ eʼmueneʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrorteñet, otyenet:
47 Sabuw etei Jesu tur buriburih eo, naatu iyafutih hinonowar isan, hifofofor men kafaita.
48 Allempo enter pompor ñam̃a pachorpaʼ att̃a cohuanaʼtoset. Pachorñapaʼ atet̃ otos:
48 Hinah tamah kek hitita’ur ana veya hiororsa’irih Mary Natun iu, “Aro aisim iti na’atube isinaf? Tamat airi ai yababan ra’at, o anuwihi men kikimin ta.”
49 Ñañapaʼ otapanet:
49 Iyafutih eo, “Aisim ayu kwanunuwuhu? Kwa men kwaso’ob ayu i Tamai ana baremaim ama’am?”
50 Ñetñapaʼ ama es eñotaye ñeñt̃ atet̃ otanet.
50 Baise Kek abisa eo hinah tamah ana tur naniyan men hibai.
51 Allempoñapaʼ oʼ cot̃erran pamoʼmteʼ oʼ c̈hac̈herret Nazareto, ñapaʼ eʼñe cohuen ameʼñenana pompor ñam̃a pachor. Pachorñapaʼ allohuen ñoñetspaʼ eʼñe eñotueñ pueyoc̈hro.
51 Basit Jesu misir bairi himatabir maiye hire hin Nazareth hitit, imaim hinah tamah fanah bosiyasiyar bairi hima naatu hinah iti sawar etei ana notamaim ya ma inotanot.
52 Jesúsñapaʼ alloʼna sen rrorranmats atarretnomtsa. Alloʼna nanac eñotañetnena. Pomporña Paretspaʼ atarr cohuen enteñ, ñam̃a acheñeneshaʼpaʼ atarr cohuen enteñet.
52 Jesu ra’at yen orot matar ana not auman ra’at yen God itin yan sisir na’atube sabuw auman.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.