Lucas 1

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 — ausente —
1 Are Theophilus,
2 — ausente —
2 Abisa hikikirum i sabuw iyab iti sawar matar matah yan hi’itin hio hinonowar i hikirum, naatu sabuw iyab iti tur isan hibow hibibinan i hio hinowar hikirum.
3 — ausente —
3 Isan imih Theophilus o i gewas maiyow, ayu iti sawar himamatar isan kiruminamih anot, imih sawar no aneika anutitiy, sabuw ai babatiyih hai an abow gewas, naatu akubaitutur o isa iti a kikirum,
4 — ausente —
4 saise o boro inaso’ob sawar iti etei o hibi’obaiyi i turobe.
5 Ahuat̃ allempo añ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Herodes all anetso Judeo, eñall ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ judioneshaʼ poʼcorneshar. Ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Zacarías ñeñt̃ c̈hocma yemtenana poʼpotantañ cornaneshac̈hno ñeñt̃ otenet Abíasonaʼtar ñeñt̃ t̃orratseʼt̃ Yompor paʼpacllo. Zacarías puet̃apor añ paʼsoʼcheñ Elisabet; ñapaʼc̈hoʼña corneshap̃nor ñeñt̃ poʼm̃reneñ pen Aarón ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ ahuat̃.
5 Judea wanawanan Herod bi’aiwob ana maramaim, firis wabin Zechariah i Abaijah ana kou’ay wanawanan ma firis ana bowabow bowabow, naatu aawan Elizabeth ana tufuw an i Aaron ana rara’ane na tufuw.
6 Ñetña epsheñoʼmaretpaʼ Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ entenanet ñeñt̃ atet̃ penet ñet, eʼñe cohuen etsotueññañet ora poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ acheñeneshacop ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃ohuenet. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt puesheñarrapaʼ amach errot̃enot̃ otaret̃teto, “ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ sepena.”
6 Iti orot aawan hairi God matanamaim hai yawas i gewasin, God ana ofafar naatu ana tur etei hibosiyasiyar hibi’ufunun.
7 Ñetpaʼ ama eñalleto amaʼt puesheñarra pacñeʼt̃er t̃arroʼmar Elisabetpaʼ ama achoyoreʼtañeyaye. Amaʼt ñam̃a puerrollar epsheñoʼmaret oʼ att̃a poʼnmeʼtuenet.
7 Baise hairi natunatuh en hima hin hiregah hibabine, anayabin Elizabeth i a’arin.
8 — ausente —
8 Veya ta Jerusalem Tafaror Bar gagamin wanawanan firis ana bowabow isan matan fufur tebowabow na’atube, Zechariah ibo ana veya na tit Tafaror Bar wanawanan ana bowabow isan run.
9 — ausente —
9 Firis hai binanakwaramaim eo na’atube, gem kakafiyin tafanamaim fi’ufiu afunin isan hibi’arow Zechariah wabin tit, basit na Regah ana Tafaror Bar wanawanan run.
10 Ñehua, allempo c̈hap allempoch beʼt̃osos puesheñarr Yompor paʼpacllo shonteʼ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ allach t̃omc̈haʼtet aʼyot̃ allchaʼ maʼyochrraʼtoset. Amaʼt allempo beʼt̃osos Zacaríaspaʼ att̃erach maʼyochrraʼtet aʼyot̃.
10 Naatu Tafaror Bar wanawanan fi’ufiu Zechariah ea’afun ana veya’amaim, sabuw etei i bar ufunane hibat hiyoyoyoban.
11 Ñehua, Zacarías allempo sherbenan Yompor oʼpono, allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Arr t̃omos altar poʼcohuenrot̃, ñeñt̃ altarpaʼ allecma aʼcrratenet ñeñt̃ eñmosat̃tetsa Yomporecop, ñeñt̃paʼ att̃o sherbeteʼt̃ Yompor.
11 Regah ana tounamatar, gem kakafiyin tainin asukwafune fi’ufiu ea’afunimaim tit irerereb bat.
12 Allempo orrtoña mellañot̃eñ, Zacaríasñapaʼ atarr yoren, atarr nanac mechaʼch.
12 Zechariah tounamatar tit batabat itin yan hamu iwa’an ana bir ra’at,
13 Mellañot̃eññapaʼ atet̃ otosan Zacarías:
13 baise tounamatar eo, “Zechariah men inabir! God a yoyoban nowar. O aaw Elizabeth boro yan namatar naatu nataub kek orot nayai o wabin John iniwab.
14 P̃apaʼ atarrchaʼ p̃ocshena nanac. Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ nanac p̃ocshapretaya att̃o oʼ eñalleta pechemer.
14 Nati kek orot natutufuw ana veya o ya wanawanan boro yasisir kawasa awan nakaratan, na’atube sabuw moumurih maiyow auman boro hiniyasisir,
15 Ñapaʼ atarrchaʼ asherben enteñ Yompor. Ñapaʼ amach orrarñat̃eyaye, amaʼt vinosapaʼ amach orreñe. Amaʼt ñam̃a paʼnamen ñeñt̃ aposaʼtpotetsapaʼ amach orreñe amaʼt mamesha. Ñapaʼ eʼñech aña chorraya Parets Puecamquëñ. Amaʼt allempot̃eñ pachor paʼt̃oʼtsen ñapaʼ eʼñech chorreña Parets Puecamquëñ.
15 anayabin Regah matanamaim i boro orot gagamin ta. Iti kek wine o harew fokarih men natom, naatu God Anunin Kakafiyin boro niwanasum auman nama’ama natufuw.
16 Allempoña mellañot̃eñpaʼ alla otererr:
16 I boro Israel sabuw maumurih na’in nabow hinamatabir maiye Regah hai God isan.
17 Ñeñt̃ña Juanpaʼ ñeñt̃chaʼña ñanom orrtatsa Yomporecop. Ñapaʼ añchaʼ ahuamencat̃ peneʼ Yompor Puecamquëñ atet̃ peʼt̃ ahuat̃ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen amoʼtstaterrana achemeret̃ec̈hno puechemereshaʼ. Allochñapaʼ amaʼt ñeñt̃ at̃pareʼtetsapaʼ oʼch ameʼñaterranet ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets. Att̃ochña cot̃apeʼchaterranet cohuen, allochñapaʼ att̃och agapueret Partseshaʼ ñerraʼm esempoch orrta.
17 Naatu God ana dinab orot Elijah ana fair baib na’atube boro nab Regah aunan ni’iyon nan, kek tamahinah bairi dogoroh nikitabir hinan hinita’imon maiye; sabuw baifanasairayah dogoroh nikitabir hinan mutufor ma ana not gewasin hinab, naatu Regah ana sabuw nabobunabuna’ih.”
18 Zacaríasñapaʼ ahuoʼ aʼp̃t̃oʼtan mellañot̃eñ, ahuoʼ och:
18 Zechariah tounamatar iu, “Iti i boro mi’itube anitumatum? Anayabin ayu i ai regah, naatu aawau auman ibabine sawar.”
19 Mellañot̃eññapaʼ alla otererr:
19 Tounamatar iya’afut eo, “Ayu i Gabriel God nanamaim abatabat, imih ayu iyafaru o airit oisan tur gewasin abai ana o a tur ao’owen,
20 T̃arraña p̃apaʼ ama p̃ameʼñenno ñeñt̃ atet̃ notenep̃, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ p̃apaʼ oʼch p̃oʼpanat, amach eshec peʼñorerro t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach allempoch eñalleta pechemer, allempochña peʼñorerra. T̃arroʼmar poʼñoc̈h etsoterrach ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃ oʼch c̈hap allempo onañcharet̃. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot mellañot̃eñ.
20 baise ayu au tur men itumitum, imih o boro mena nabit, inama nanan sawar mataramih ao ana veya’amaim namatar, abisa ao’omatan nan niturobe.”
21 Att̃oʼ ellapes Zacarías oʼponopaʼ acheñeneshaʼñapaʼ cohueñet aʼyot̃ ama c̈haʼnerro. Att̃oʼ cohueñetpaʼ otannaʼtet:
21 Nati ana maramaim sabuw ufunane hima’am hai kasiy ra’at, Zechariah manin maiyow Tafaror Bar wanawanan ma’am isan.
22 Allempoña c̈haʼnerrpaʼ ama eshcayeʼ eñoranaʼtuerraneto. Ñetñapaʼ otyenet pueyoc̈hreto, ñatoʼ c̈hot̃eʼ es orrtoya Yomporecop ñeñt̃oʼmart̃eʼña atarr ellapes oʼpono Yompor paʼpacllo. Ñañapaʼ ama eshcayeʼ eñoranaʼtuerraneto, potot̃a eñotatuerranet ñeñt̃ atet̃ ent Yompor paʼpacllo.
22 Naatu Zechariah Tafaror Barene titit ana mar, tur oisan menan bit, sabuw nati’imaim hi’itin hiso’ob ina’inan ta isan matar, naatu tur o isan menan bit umanamaim imanuman bairi hio.
23 Allempoña oʼ c̈hap allponmat ñeñt̃ att̃o sherbenet Yompor paʼpacllo, Zacaríasñapaʼ oʼ ahuerr paʼpacllo.
23 Zechariah ana bowabow Tafaror Bar wanawanan sasawar ufunamaim matabir maiye na ana bar tit.
24 Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ ac̈homenta puet̃apor. Allempot̃eñña Elisabetpaʼ ama mueno oʼch orrterra acheñeneshesho. Amaʼt oʼ amnarm̃a arrorrpaʼ ñañapaʼ ama orrteno. Ñañapaʼ atet̃ oten:
24 Nati ufunamaim a wan Elizabeth yan matar, sumar etei umatroun na’atube baremaim nutanub ma.
25 —T̃eʼñapaʼ atarr cohuen mueraʼna Yepapar, allochñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna pencnaʼntatnennet t̃arroʼmar napaʼ otyennet muec̈hopenoʼ.
25 Elizabeth eo, “Regah bounabo ibaisu au biya’ohow, orot babin matahimaim etei’imak bosair.”
26 Allempoña oʼ pechapm̃a arrorr ac̈homenta Elisabet, Yomporñapaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ara Gabriel. Arr mueñe anetso Nazareto ñeñt̃ara Galilea.
26 Elizabeth ana sumar umatroun ta’imon ana maramaim God ana tounamatar Gabriel iyafar in Galilee wanawananamaim bar merar ta wabin Nazareth imaim tit.
27 Allempoña c̈hap Nazareto, allñapaʼ orrtosana puesheñarr shopsheshaʼ ñeñt̃ ama aʼp̃llaret̃eyaye. Ñehua, ñeñt̃ shopsheshaʼpaʼ añ oʼpatenaya yacma ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ José, ñoʼch yoreʼ. Ñeñt̃ña shopsheshaʼ arrot̃ eñalletña David poʼm̃renñot̃; ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ María.
27 Nati’imaim babitai ta biyan numin Joseph, aiwob orot David ana agir ta i ana rum hiomatan ma’ama biyan tit, babitai wabin Mary.
28 Mellañot̃eñña allempo c̈hap eʼñe ñeshopaʼ atet̃ otos:
28 Tounamatar na babitai biyan tit eo, “Tufuw isa nama! Regah o isa i yan ebaib kwanekwan, naatu baigegewasin o ebit.”
29 Allempo eʼman atet̃ och mellañot̃eñ, ñañapaʼ c̈ha moññeʼtacha, c̈ha cot̃apeʼch pueyoc̈hro:
29 Mary iti tur nonowar ana veya biyababan na’atube bai naatu ana kasiy ra’at iti merarayow ana’an isan.
30 Mellañot̃eññapaʼ alla otererr:
30 Baise tounamatar eo “Mary, men inabirumih, anayabin God o isa ebiyasisir gagamin maiyow.
31 T̃eʼpaʼ p̃ac̈homentach, pechyoreʼtchaʼ ñeñt̃paʼ asheñorrchaʼ. Ñeñt̃ñapaʼ pesochchaʼ JESÚS.
31 O boro ya namatar inatoub kek orot inayai, naatu wabin Jesu iniwab.
32 Ñeñt̃chaʼ nanac am̃chaʼtaret̃tatsa. Otyesetchaʼ ñapaʼ ña Ñeñt̃ Nanac Parets Puechemer. Pomporña ñeñt̃ara Paretspaʼ ñachña neʼ am̃chaʼtaret̃ atet̃ am̃chaʼtaret̃teʼt̃ paʼtañ David.
32 I boro orot gagamin naatu God auyomtoro’ot Natun narouw nao, naatu Regah God boro aiwob nitin, marasika ana’agir David bitin na’atube.
33 Att̃eña ñapaʼ am̃chaʼtaret̃tach Jacob poʼm̃renñecop ñeñt̃ara israelneshaʼ. Amaʼt errponañapaʼ amach huañerro ñeñt̃ att̃o am̃chaʼtaret̃tena ña.
33 Naatu Jacob ana rara’ane i boro ni’aiwob wanatowan, naatu ana aiwob i boro nama wanatowan, wanatowan ana yomanin en.”
34 Maríañapaʼ atet̃ otapan mellañot̃eñ:
34 Mary tounamatar isan eo, “Ayu i biyau numin. Iti i boro mi’itube namatar?”
35 Mellañoteññapaʼ alla otererr:
35 Tounamatar iya’afut eo, “Anun kakafiyin boro niwani, naatu God ana fair boro natarsumi, imih iti kek Kakafiyin natutufuw i boro God Natun hinarouw hinao.
36 Ñam̃a Elisabetña ñeñt̃ p̃amoʼts pepen, ñapaʼc̈hoʼña oʼ t̃otana asheñorrot̃oll, amaʼt oʼ poʼnmeʼten. Ñam̃a amaʼt oteñet muec̈hop̃paʼ t̃eʼñapaʼ oʼ pechapm̃a arrorr oʼ ac̈homenta.
36 Naatu o tura Elizabeth sabuw a’arin hirouw hio baise boun babine tafan yan matar ana sumar umatroun ta’imon sawar.
37 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama eñalle ñocop ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ enten.
37 Anayabin God isan sawar etei’imak i men ta fokarinamih.”
38 Allempoña Maríapaʼ alla oterranerr mellañot̃eñ:
38 Mary eo, “Ayu i Regah ana akir wairafin, abis isou kuo na’atube namatar.” Naatu tounamatar Mary itumar tit.
39 — ausente —
39 Nati ana veya’amaim, Mary matan kabiy bobuna ra’iy yen in Judah wanawananamaim oyaw na’atune bar merar gagamin ta imaim tit,
40 — ausente —
40 Zechariah ana bar wanawanan run Elizabeth ana merar yi. Mary Elizabeth ana merar eyiy|alt="Mary greeting Elizabeth" src="CN01609b.tif" size="col" loc="Luk 1.40" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="1.40"
41 Ñañapaʼ allempo eʼmapan María ñeñt̃ atet̃ huom̃chaʼtospaʼ pueʼmaret̃ollña ñeñt̃ paʼt̃oʼtsenpaʼ allent̃epaʼtchaʼ pella. Pachorñapaʼ eʼñe chorreña Parets Puecamquëñ.
41 Elizabeth Mary ana merarayow nonowar ana maramaim, yan wanawanan kek inu’in ia’ayob, nati’imaim Anun Kakafiyin Elizabeth iwan
42 Ñeñt̃ña eñorateneʼ, pocsheñeshocmañen eñorena huomencpaʼ atet̃ otapan María:
42 fanan aumetawat eo, “God ana baigegewasin o ebit baibin etei tafahimaim, naatu ya wanawanan a ub auman God ebigegewasin!
43 Amaʼt na Yepaparpaʼ atarr coshatenen att̃o pemoʼtenen amaʼt ñeñt̃ep̃ pachor pen ñeñt̃chaʼ Yepartseshar yeperr.
43 Aisim sawar gagamin na’in iti na’atube isou matar, au Regah hinah na ebinanawanu?
44 T̃arroʼmar eʼñe allempocma neʼmaponap̃ peñoñ atet̃ pehuom̃chaʼtosen, neʼmaret̃ollpaʼ eʼñe pocsheñeshot̃paʼ allent̃epaʼtchaʼ pella nat̃o.
44 O a merarayow anonowar ana mar, kek yau wanawanan inu’in yasisir auman ia’ayob.
45 P̃aña t̃eʼpaʼ atarr cosheñtsoʼtsenep̃ t̃arroʼmar p̃apaʼ eʼñe p̃ameʼñaʼhuoña ñeñt̃ atet̃ otuenp̃aʼ Yepapar. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ eʼñech atet̃ etsoterra p̃ocop.
45 O a baitumatumamaim baigegewasin ibai, God eo’omatani boro nan turobe namatar!”
46 Maríañapaʼ alla otererr:
46 Mary eo,
47 Necamquëñohuen atarr nocsheña Yepapar ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen.
47 Naatu yau wanawanan yasisir awan karatan,
48 Yepapar eʼñe puemuereñot̃en ñapaʼ entenen ama esoyayno, añana ñeñt̃en t̃orretsa ñocop. T̃arraña t̃eʼpaʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ mererrtsa arr patsro ñetñapaʼ atarrchaʼ coshapreterrnet att̃o Yepaparpaʼ oʼ atarr coshaterren na.
48 Anayabin i ana akir wairafin wabin men gagamin baise nuh, imih boun ebubusuruf sabuw etei boro ayu baigegewasinayan hinarouw hinao.
49 T̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃oña oʼ orrtaton ñeñt̃ nanac sherbets, ñeñt̃ara Yepapar ñeñt̃ otenet Ñeñt̃ atarr nanac Parets.
49 Anayabin sawar gagamih God Fairin ayu isou sinaf.
50 Allohuen ñeñt̃ am̃chaʼnaʼtpoʼ enteneʼ Yepapar, ñañapaʼ c̈hocmach atarr muererranet amaʼt t̃ayot̃eñ errponañohuen amaʼt allpon allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ mererrtsa arr patsro.
50 I ana kabeber i aunan etuwatuw, sabuw hitufuw tema’am,
51 Ñam̃a ñapaʼ eʼñe etsotuenan amaʼt ñeñt̃ atarr nanac echarr entyenet, ñam̃a allpon allohuen acheñ ñeñt̃ atarr asherben entyetsa, ñañapaʼ eʼñech pomnaren p̃ohuerranet.
51 God umanamaim sawar fairih sinaf,
52 Ñam̃a ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ entyetsa ñañapaʼ eʼñech aʼsuatanrrortatuerranet allot̃ am̃chaʼtaret̃tenet. T̃arraña ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyetsopaʼ ñetñapaʼ Yepaparchaʼ nohuerrahuet att̃ot̃chaʼ am̃chaʼnaʼtpoʼ enter allohuen acheñeneshaʼ.
52 Aiwob fairih hai ura ma’ama’amaim bow yara’iyih,
53 Ñam̃a ñeñt̃ nanac es palltaʼyetsa, ñetñapaʼ Yepaparchaʼ esocmañen aphuerrahuet. T̃arraña ñeñt̃ atarr esocmaneñ es echyets, ñetñapaʼ Yepaparchaʼ puerratam̃pesuerrahuet, amach es anerreto amaʼt coñeʼt̃a.
53 Sabuw aa himomorob, sawar gewasihimaim ituwih,
54 — ausente —
54 Ana omatanen ata a’agir eo’omatanih i kaif,
55 — ausente —
55 Abraham nuh kakabibir na’atube,
56 Allempoñapaʼ ñatoʼ maʼpm̃at̃eʼ arrorr alla aʼpa Elisabetesho. Allot̃ña Maríapaʼ ahuerr paʼpacllo.
56 Mary sumar etei tounu na’atube Elizabeth hairi hima, imaibo matabir maiye na ana bar tit.
57 Allempoña c̈hap allempoch emareʼten Elisabet. Ñeñt̃ña pueʼmarpaʼ asheñorrot̃oll.
57 Elizabeth ana toub isan veya na tit, naatu toub ana kek orot yai.
58 Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa all ñesho ñam̃a allohuen pamoʼtseshaʼ ñetñapaʼ eʼñe coshaprechet. T̃arroʼmar eñoteñet Yomporpaʼ oʼ orrtatoñ att̃o ñapaʼ atarr muereña.
58 Tain tuwan naatu ana ofonah, God ana baigegewasin gagamin na’in Elizabeth bitin ana tur hinowar hina ana merar hiyi bairi hiyasisir.
59 Allempoña oʼ posocmataʼmuen ñeñt̃ña asheñorrot̃ollpaʼ oʼ tsorrat̃olleʼtaʼmueñet t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃caʼye yec̈henet ñeñt̃et judioneshet. Allempopaʼ añ sochetañ Zacarías oʼch anmatoñetañ pompor paʼsoʼcheñ.
59 Naatu fur ta’imon ufunamaim, kek ana’ar mo’on afuwin wabin baiwabin isan tain tuwan etei hina. Tain tuwan hikokok kek wabin i boro Zechariah, tamah wabinamaim hitiwabimih hio,
60 T̃arraña pachorpaʼ otanet:
60 baise hinah eo, “En! Kek wabin i boro John taniwab.”
61 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ atet̃ ochet:
61 Sabuw hio, “O taituwa wabih men ta nati na’atube ema’ama boro kek wabin nati taniwab.”
62 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ eʼñe potot̃eta aʼp̃t̃oʼtoñet emat̃oll pompor eschaʼ sochanña puechemeret̃oll.
62 Basit umahimaim kek tamah isan himan wabin menatan kokok baiwabin isan hibatiy.
63 Ñapaʼc̈hoʼña potot̃a eñotatan acheñeneshaʼ oʼch apet quellcatets allchaʼ quellcan ñeñt̃chaʼ sochan puechemeret̃oll. Allempoñapaʼ apet quellcatets, allñapaʼ atet̃ quellcaʼ: “Añchaʼ yesoch Juan.” Acheñeneshaʼñapaʼ att̃a cohuanrrorchet.
63 Zechariah eo fef hibai hina hitin imaim kirum eo, “Kek wabin i John.” Sabuw etei hifofofor men kafaita.
64 Eʼñe allempocma Zacaríasñapaʼ allent̃a eñorerra. Allorocma ayeʼchoc̈htaterran Yompor.
64 Nati ana veya’amaim Zechariah menan bit ma’am menan kerer busuruf tur eo, God bora’ara’ah.
65 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ allohuenet atarr mechaʼnaʼteñet Yompor. Ñetñapaʼ serrpareʼtatannaʼtyeset all aspent̃arero Judeo.
65 Taintuwan etei awah hae’e hai baifofofor ra’at, baise abisa himamatar ana tur tasasar tit tafaram Judea wanawanan sabuw etei hinowar.
66 Ñam̃a amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼmareʼtyeseʼ ñetñapaʼ cot̃apeʼchyeset pueyoc̈hreto, atet̃ otyenet:
66 Sabuw etei iti sawar matar ana tur hinonowar isan hai kasiy ra’at taiyuwih hibabatiyih hio, “Iti kek narara’at ana itinin i boro mi’itube?” Anayabin Regah uman i iti kek biyanamaim ma’am.
67 Cheshat̃ollña pompor ñeñt̃ Zacaríaspaʼ añ chorrenaya Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña eñoraterreʼ Yomporecop ñeñt̃chaʼ atet̃ perra amaʼt esempo. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot Zacarías:
67 John tamah Zechariah Anun Kakafiyin targabuw, God ana ewamaim tabor eo.
68 —Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Yompor, ñeñt̃ara ñeñt̃ Poʼpartseshar pen allohuen israelneshaʼ, t̃arroʼmar t̃eʼñapaʼ oʼ orrtaterrnay puemuereña ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ ñeñt̃ey puechemer pen.
68 “Regah tanabora’ara’ah, Israel sabuw hai God, anayabin i ana sabuw baiyawasih isan natit,
69 Ñapaʼ oʼ orrtatonay ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atañterrtsa ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ eñalletatsa David poʼm̃renñot̃, ñeñt̃ara David ñeñt̃ atarr sherb̃ayeʼt̃ ahuat̃ Yompor.
69 Baiyawasenayan fairin anababatun David ana rara’ane enan,
70 Ñeñt̃paʼ ahuat̃ot̃eñ atet̃ eñoratyesaneʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ, amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼñe maʼyoc̈hraʼyestseʼt̃ Partsocop.
70 marasika ana dinab wanawanahimaim eo’omatanih na’atube.
71 Amaʼt ñam̃a allohuen allpon ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa yocop, ñachña yaʼrroyataterreʼ.
71 boun it boro ata kamabiy sabuw umahine, naatu sabuw fairih tibifa’ifa’it umahine niyawasit.
72 Att̃ochña etsotaterrnay ñeñt̃ atet̃ otaneʼt̃ ahuat̃ yatañneshañ ñeñt̃chaʼ att̃o c̈hocma muererrya. Att̃eña ñapaʼ amach pueserrano ñeñt̃ atet̃ aʼpoctat ahuat̃ot̃eñ yocop t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñe Partseshot̃ aʼpoctataret̃ta.
72 Ana obaibasit kakafiyin bimatar imaim nuh ata a’agir kabeber itih,
73 Ñehua, añpaʼ atet̃ p̃a allempo Yomporpaʼ ahuat̃ otan yatañ Abraham ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay eʼñe poʼñoc̈h.
73 naatu iti obaibasit i marasika God ata agir Abraham eomatan,
74 Ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor yocop amaʼt ñeñt̃ allpon ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hen yentyen ya, ñañapaʼ ñach yaʼrroyataterreʼ. Allochña yapaʼ oʼhuañchaʼ yem̃chaʼnañot̃ yesherber Yompor.
74 imih boun it ata kamabiy sabuw umahine baiyawasit isan natit ebiyawasit, naatu fair ebitit God isan men erebir auman tanabow,
75 Att̃och yetsotoñ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Parets allochñapaʼ att̃ochña pocteʼ enteney ñam̃a acheñeneshaʼ att̃o eʼñe cohuen es yep̃aʼyen eʼñech t̃arrempohua esempohuach yocrrena arr patsro.
75 God matanamaim tanakakaf naatu tanayasairit ata ef mutufurinamaim tanakwafir wanatowan, wanatowan.
76 T̃eʼpaʼ oʼch nechemeret̃olle notap̃: P̃apaʼ oterrpetchaʼ ñeñt̃ep̃oʼ ñeñt̃chaʼ eñoranaʼtena ñeñt̃ nanac Parets. T̃arroʼmar p̃apaʼ p̃anomchaʼ orrtatsa att̃och p̃aʼcohuentatyesoñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ.
76 Naatu o ayu natu, o boro God auyomtoro’ot ana dinabumih inamatar, Regah aunan ini’iyon inan ana ef inayabuna,
77 Ñeñt̃paʼ att̃och p̃oct̃apeʼchater acheñeneshaʼ eʼñe cohuen allochña ñetpaʼ eshecchaʼ ap̃retnaret̃terret poʼchñaret att̃och aʼqueshp̃ataret̃terret.
77 ana sabuw yawas isan inakubuna hai tur ina’owen bowabow kakafih hinihamiyen God hai kakafih nanotawiyen yawas hinab.
78 T̃eʼpaʼ c̈hapchaʼ allempoch Yompor eʼñe puemuereñot̃ey c̈hapaterrnaychaʼ ñeñt̃ huetsa entot̃ ñeñt̃chaʼ yoct̃apeʼchaterreʼ eʼñe cohuen, ñeñt̃ña cot̃ap̃ñatserpaʼ ñeñt̃chaʼ yaʼpuetarsam̃perreʼ.
78 Anayabin ata God, i ana manaw kabeber wairafin, i wanawananamaim marakaw marane boro nakusisiar nare,
79 Att̃ochña aʼpuetarsam̃p̃saret̃terra allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ checmetoʼtsaʼyeneta, ñeñt̃ ama eñotenaye Yompor, ñetñapaʼ aña oʼpatenahuet rromueñets ñeñt̃ara coñcheñets. Ñeñt̃ att̃o aʼpuetarsam̃p̃saret̃ey ñeñt̃chaʼña yeñotateneʼ att̃och eʼñe cohuen yocsheñeshocmañen yeyc̈hena arr patsro. Arrpaʼ allohua huañ att̃o Zacaríaspaʼ ac̈hotenan Yompor eʼñe pocsheñeshocmañen.
79 sabuw iyab guguminamaim tema’am naatu murumurubih hai youninamaim tema’am tafatamaim namarakaw, at narumutufur nanawiyit tanatit tufuw ana efamaim tanaremor.”
80 Añña cheshat̃oll Juanpaʼ alloʼna sen atarretnomtsa. Puecamquëñot̃paʼ atarr ahuamencat̃etnena. Ñañapaʼ alla yec̈hena allap̃ar amayo t̃arrempohua allempo orrta israelenaʼtarneshesho.
80 Kek biyan naatu ayubin hairi ana fofonin ra’at yen orot matar, naatu run in arar yan imaim ma ana fair bai, imaibo tit ana bowabow Israel sabuw etei nahimaim busuruf bow.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.