Lucas 19

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Allempoña Jesúspaʼ c̈hap all anetso Jericó, all oñmos anetsoʼmar.
1 Jesu na Jericho tit naatu nati bar merar wanawanan remor inan,
2 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ sochetsa Zaqueo ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er peñ allohuen ñeñt̃ cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle gobiernocop. Ñañapaʼ atarr ec̃llayoret̃.
2 basit nati’imaim orot totobuyoy wairafin wabin Zakias, kabay o’onayah hai orot ukwarin ma’am tit.
3 Zaqueoñapaʼ atarr mueneñ oʼch entapan ñeñt̃ otenet Jesús. Ñehua, ñapaʼ amach errot̃enot̃ entapano Jesús t̃arroʼmar shonteʼ acheñ ñeñt̃ emchorraʼnenaya all oñen ñam̃a Zaqueopaʼ allponmet̃olla.
3 Kok kwanekwan Jesu ana yumat ta’itin, baise i orot kabumin sabuw rou’ay gagamin na’in nan hisumisum i men karam boro Jesu ta’itin.
4 Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ mata allenet̃chaʼ oñem, aʼtapos tsacho ñeñt̃ paʼsoʼcheñ sicómoʼrech allot̃chaʼ entapan Jesús t̃arroʼmar allchaʼ oñem.
4 Naatu sabuw aunah i’iyon nunuw in ai sycamore afe’en yen mare ma Jesu nan ta’itinimih, anayabin Jesu ef nati’iwat inan.
5 Allempoña c̈hap Jesús eʼñe ñesho, cohuostsa enonet̃paʼ alla entos, ñañapaʼ atet̃ otos:
5 Baise Jesu na nati ai anamaim titit ana veya an kutan bat, naatu ai afe’en nuw ra’at eo, “Zakias saise kura’iy, anayabin ayu akokok boun o abaremaim airit tanama.” Jesus Zachaeus ai afe’en ma’am isan eafa’af ra’at|alt="Jesus talking to Zachaeus in tree" src="CN01776B.TIF" size="col" loc="Luk 19.5" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="19.5"
6 Ñañapaʼ allent̃a sohuerra t̃ecma eʼñe pocsheñeshaʼ agapap̃.
6 Zakias matan kabiy kayam rena haw tit, kawasa auman Jesu ana merar yi
7 Allempoña acheñeneshaʼ atet̃ eñchet, ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ es entaye. Ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
7 Sabuw etei’imak hi’i’itin men hiyasisir naatu higam hio, “Iti orot i bowabow kakafin wairafin ana nanawan orotomih matar hairi tenan ana bar.”
8 Zaqueoñapaʼ allent̃a t̃omhuerrpaʼ atet̃ otapan Partseshaʼ:
8 Zakias misir eo, “Regah ayu i boro au sawar founafoun ana kuru’um turin yababan wairafih anitih, naatu sabuw iyab aifufuwih hai sawar abowabow boro hai sawar tafanamaim matah kwakwafe’en auman anaya’abar anitih.”
9 Jesúsñapaʼ atet̃ otos:
9 Jesu misir Zakias iu, “Boun iti baremaim God ana yawas natit orot ebiyawasi, anayabin iti orot auman i Abraham uwan ta.
10 Na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃oʼmarña nohuapa añe patsro oʼch neʼnyesos acheñeneshaʼ ñeñt̃ chenquëtsa ñeñt̃chaʼña naʼqueshp̃atyesos.
10 Orot Natun i sabuw iyab hikasiy tema’am nuwihih bow naatu baiyawasih isan na.”
11 Acheñeneshaʼ oʼ eʼm̃ñotenet shonteʼ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatanet Jesús ñeñt̃ atet̃ pena Yompor poʼcohuenña, ñam̃a Jesúspaʼ oʼ c̈hapmoch Jerusaléño. Ñeñt̃oʼmarña ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ allempocmach etsota allempopaʼ ñach am̃chaʼtaret̃tatsa Yomporeshot̃ arr patsro. Ñeñt̃oʼmarña elloña ñapaʼ tomaʼntatanet poʼpoñ.
11 Jesu na Jerusalem tit biyubin auman, sabuw abisa Jesu eo hinowar hinan hinotanot i God ana aiwob iti boro’omo tatit ana naniyanabe, baise Jesu i kofan maiye oroubonamaim iuwih eo,
12 Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
12 “Ana veya ta orot gagamin tafaram ta’amaim roubinin aiwob baitin, imaibo matabir maiye isan in tafaram ta ef yok na’in imaim tit.
13 Allempo ama senaʼpaʼ agotatnoman c̈harrasheña paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ apaʼyesnom allponeshapaʼtets quelle eʼñe puesheñaʼttsocmuet. Allempo apaʼyesnomanetpaʼ atet̃ otyesnomanet: “Añ quellepaʼ oʼch setaruasach nocop. Esempoch nehuerrapaʼ allempochña eʼñe neñotuerrnas eʼñe puesheñaʼttsos errpont̃eʼ quelle seganaʼyesa ñeñt̃ nocop.”
13 Baise na isan bobobunabuna ana veya, ana akirwairafih etei 10 e’af hina gold taita’imon faramih naatu iuwih. ‘Kabay iti abit kwanab, imaim kwanama kwanabowabow ayu ana matabir.’
14 T̃arraña patantarr acheñeneshaʼ ñeñt̃ paʼnyoʼmarneshaʼ, ñetñapaʼ atarr eʼmoñeʼteñet. Ñeñt̃oʼmar allempo ta ñeñt̃ anetsro, ñetñapaʼ mueñet allponsheña ñeñt̃chaʼ eñososets all sen oʼch oteñetaʼ alloʼmarneshaʼ: “Yapaʼ ama yemno oʼch seneʼ añ acheñer oʼch am̃chaʼtaret̃ta yocop.”
14 Baise i taiyuwin ana tafaram sabuw hifa’ifai naatu men hikok nati orot ti’aiwob, imih sabuw hiyafarih hin hitit hio, ‘Aki men akokok iti orot aki isai ni’aiwob.’
15 T̃arraña amaʼt atet̃ petañ ñocopñapaʼ c̈hocmach apet llesens att̃och huerra oʼch am̃chaʼtaret̃etuerra all paʼnyo pamoʼtseshacop. Allempoña c̈herrpaʼ agotatuerran paʼtaruasañreneshaʼ ñeñt̃ apaʼyesnom quelle ahuaña. Ñapaʼ añecopña agotatyesuerranet oʼch eñotuerranet errpont̃eʼ quelle ganatyesñañet poʼc̃llayor eʼñe puesheñaʼttset.
15 Baise nati orot aiwob hitin naatu matabir na ana bar tit. Imaibo ana akirwairafih iyab kabay bitih hina hitit ibatiyih, kok taso’ob, kabay itih hibowabow baibi’ab tafan hiya’abar hibow.
16 Att̃oña apc̈haʼhuerranet ñeshopaʼ ñeñt̃ ñanom huapatsapaʼ atet̃ otos: “Ayochreshat̃e, ñeñt̃ allpon p̃apaʼnmuen ahuaña quelle, nañapaʼ ello neganaterrnaperr pec̃llayor c̈harroch.”
16 Orot ta wan run eo, “Regah ayu au kabay itu ama abowabow tafan i ten hiya’abar abai.’
17 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otuer: “Eʼñe pocteʼ, p̃apaʼ atarr cohuen pesherbenen. Amaʼt allponat̃olla napaʼnmap̃ ahuaña, p̃añapaʼ atarr cohuen pesherb̃aton. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ c̈harracop anets allchaʼ paʼm̃chaʼtaret̃terra p̃a.”
17 Ana regah eo, ‘O i bowayan orot gewas, au bowabow kikimin abit ikaif gewas, imih bar merar etei ten abit inakaifen.’
18 Allempoñapaʼ oʼ huapa ñam̃a poʼpsheñeñ paʼtaruasañerpaʼ ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otos: “Ayochreshat̃e, na ñeñt̃ allpon p̃apaʼnmuen ahuaña quelle, nañapaʼ ello neganaterrnaperr pec̃llayor anmaroch.”
18 Orot bairou’abin run eo, ‘Regah ayu kabay itu ama abowabow tafan etei five aya’abar abai.’
19 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otuer: “Eʼñe pocteʼ, t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ p̃am̃a amnarecop anets allchaʼ p̃aʼm̃chaʼtaret̃terra p̃am̃a.”
19 Naatu ana orot ukwarin iyasisir eo, ‘O i bar merar etei five abit inakaifen.’
20 Allempoñapaʼ huapa poʼpsheñeñ paʼtaruasañer, ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otos: “Ayochreshat̃e, arrpaʼ ñeñt̃a allponara ñeñt̃ eʼñe allpona p̃apaʼnmuen ahuaña quelle. Napaʼ alla naññoʼtennap̃ eʼñe cohuen nepennap̃ pañello.
20 Naatu orot baitounin run eo, ‘Regah a kabay ibitu i abai an koukufet wanawanan asum ai boun inu’in iti abai ana abit maiye.
21 Napaʼ c̈ha nem̃chaʼtenep̃ t̃arroʼmar neñotenep̃ p̃apaʼ amacaʼye matsrreʼmñape. P̃apaʼ c̈hocmacaʼye peprratam̃pesyen amaʼt ñeñt̃paʼ ama p̃oyaye, ñam̃a c̈hocmacaʼye pet̃otatyenña ñeñt̃ ama p̃ayeʼ nareʼtatyenaye.”
21 Ayu o isa abir, anayabin o a tur fokarin, turanah arih o aribe asir kubowabow kwanekwan, naatu turanah hai masaw o kubobobe asir kufafour kwanekwan.’
22 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otuer: “P̃aña poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye cohuenayeʼ pesherbenno amaʼt eʼñe mamesha. Eʼñe atet̃ p̃otenen napaʼ atarroʼ atsrreʼmñat̃en t̃eʼñapaʼ poʼñoc̈h atet̃chaʼcaʼye natsrreʼmoc̈htanaʼtuerrep̃chaʼ. Ñerraʼm poʼñoc̈h peñotennoñ napaʼ atarr atsrreʼmñat̃eneñ, ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma neprratam̃pesyeneñ ñeñt̃ ama noyaye, ñam̃a napaʼ ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma net̃otatyeneñ ñeñt̃ ama nayeʼ nareʼtatyenaye,
22 Regah misir iu, ‘O i bowayan orot kakaf nokonokow! Nati a tur i’o’omaim boro natatabir nafatumi! O iso’ob ayu i au tur fokarin, sabuw hai sawar abowabow kwanekwan, naatu hai masaw ayu abobobe afafour.
23 ñerraʼm poʼñoc̈h atet̃ pentennoñpaʼ, esoʼmaruañacaʼyeña ama bancoyeʼ penennanoña nec̃llayor allochñapaʼ t̃eʼña oʼ nehuerrapaʼ nagapuerreñchaʼ nec̃llayor allo atontateñet.”
23 Gewasin au kabay banikamaim itayai tabowabow amatabir anan saise tafan hitaya’abar atab.’
24 Allempoña pamoʼmteʼpaʼ atet̃ otan ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets all: “T̃eʼpaʼ oʼch seprratam̃pesuer quelle, oʼch sapuer ñeñt̃ ganateneʼ c̈harroch nec̃llayor.”
24 Naatu tatabir sabuw nati’imaim hibatabat iuwih, ‘Iti orot uman kabay gold kwabosair kwabai kwan akir wairafin kabay etei ten bowabow i kwaitin.
25 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: “Ayochreshat̃e, ñapaʼ echenancaʼyeña shonteʼ quelle ñeñt̃ ganena c̈harroch.”
25 Baise hitatabir hio, ‘Regah nati orot i ana kabay etei ten bowaka.’
26 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ oterraneterr: “T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñeñt̃ es echets shonteʼ eʼñe puesherb̃ateñot̃et pamoʼmteʼ ñetña ellonet̃paʼ oʼch alla aparet̃terret poʼpoñ aton. T̃arraña ñeñt̃ ama es echetsopaʼ amaʼt allponat̃olla ñeñt̃ echyenetañ aprratam̃p̃saret̃terretchaʼ.
26 Iyafutih eo, ‘A tur ao’owen, sabuw iyab umah i’e’etaw sawar moumurih tebowabow boro tafan hinaya’abar nab, baise sabuw iyab umah nutanub tema’am aurin boro sawar en, naatu abisa kikimin nati biyahimaim tema’am boro hinabosairen.
27 Ñam̃a t̃eʼpaʼ añña ñeñt̃ neʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ ama muenenaye oʼch naʼm̃chaʼtaret̃ta ñocpuet, t̃eʼña sapaʼ oʼch sehuapatanet att̃och semtsanatosanet eʼñe arr nesho.”
27 Naatu boun i akokok sabuw iyab ayu bai’aiwob isan men hikokok kwabow kwana iti nou’umaim kwarouw temorob.”
28 Allempoñapaʼ ahuerrerr Jesús Jerusaléñonet̃.
28 Iti na’at eo ufunamaim sabuw au nah i’iyon, wan au Jerusalem yen in.
29 C̈hapmochet aspent̃o ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Olivopen alloʼtsen anets ñeñt̃ Betfagé ñam̃a Betania. Oʼ c̈hapmochet all Jesúsñapaʼ
29 Yen na tafaram Bethage naatu Bethany hairi sisibihimaim tit, Olive Oyaw an, basit ana bai’ufununayah orot rou’ab eobaimanih naatu wan iyafarih
30 atet̃ otosan epsheña pueyochreshaʼ:
30 eo, “Kwanan bar merar ta nati namaim kwanatit naatu kwanarur auman donkey boubun hi’utan ebatabat boro kwana’itih, nati donkey i men yait ta bai afe’en yen remoramih. Kwana rufam kwanab kwan iti kwanatit.
31 Ñerraʼm eseshaʼch sotapueʼ: “¿Esoʼmareʼt sepyam̃peñña ashen?” sañapaʼ atet̃chaʼ sotosanet: “Yepartsesharcaʼye mueneneʼña añ ashen.”
31 Naatu orot ta nati’imaim na’iti nibatiy nao, ‘Aisim kwarurufam?’ ana tur kwana’owen, ‘Ai Regah ekokok.’”
32 Allempoña ñeñt̃ mueñapaʼ ñetñapaʼ ahuanmuet all anetso. Allñapaʼ atet̃c̈hoʼ entoset eʼñe atet̃ otanet Jesús, alloʼtsencaʼye ashen rreʼptor all huanquëñet.
32 Orot hairi hiremor hin, sawar abisa Jesu eo na’atube etei isah himatar.
33 Allempo pueyam̃p̃sosetpaʼ pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otapanet:
33 Hina hitit donkey boubun hirurufam, ana matuwan itih naatu ibatiyih, “Aisim au donkey kwarurufam?”
34 Ñetñapaʼ atet̃ otosñañetña ashen pamoʼmteʼ:
34 Hiya’afut hio, “Ai Regah ekokok.”
35 Allempoñapaʼ anerretña ashen Jesúsesho. Nohuerret paʼshtam ashnacheʼñopaʼ montatueret Jesús.
35 Basit ihamiyih hirufam hibai hin Jesu biyan hitit, naatu hai biya baibiyon tafah hibosaisiren donkey tafan hiyabar uman hibai yen tafan mare.
36 Allempo montaʼnma Jesús allenet̃ sen, acheñeneshaʼñapaʼ t̃ot̃maʼtyesoñet paʼshtam t̃oño allchaʼ oñem.
36 Sabuw hai faifuw tafah hibosaisiren ef yan hiyabar tafanamaim remor in.
37 Att̃eñapaʼ oʼ c̈hapmochet Jerusaléño. Allempo aʼnososet Olivop̃not̃ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya Jesúspaʼ ñetñapaʼ allot̃eñ eʼñe coshaʼrrtoset. Eʼñe pocsheñeshaʼ ahuanenet, panoʼtatseʼteñeshaʼ ayeʼchoc̈htatneññañet Yompor, t̃arroʼmar atarr cohuen entnenet att̃o Jesúspaʼ atarr orrtatenanet Pompor poʼpartsoña.
37 Na Jerusalem tit biyubin auman, ef ta Olive Oyaw na’at re inan i awanamaim hitit naatu ana bai’ufununayah sabuw moumurih na’in Jesu ina’inan iwa’an hi’itah isan fanah sib God ana merar hiyi hibora’ara’ah hio.
38 Ñetñapaʼ atet̃ otyesnenet:
38 “God ata aiwob nigegewasin, Regah wabinamaim nan, tufuw maramaim nama naatu God auyomtoro’ot isan fair nama!”
39 Fariseoneshaʼña puesheñaʼtets ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama ameʼñenaye Jesús, ñetñapaʼ atet̃ otapet Jesús:
39 Pharisee afa nati rou’ay wanawanamaim Jesu hiu, “Bai’obaiyenayah, a bai’ufununayah kukwararih awah tefot.”
40 T̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet:
40 Baise Jesu iyafutih eo, “I ana’uwih awah nafot, kabay iti ti’inu’in boro fanah nasib God hinabora’ara’ah.”
41 Allempo oʼ eʼñe c̈hapmochet att̃o entosan anets Jerusaléñ, Jesúsñapaʼ atarr yaʼnaʼtosan jerusaléñoʼmarneshaʼ.
41 Jesu na Jerusalem tit iyubin nuw bar hiwowab batabat i’itin ana veya ana yababan ra’at rerey eo,
42 Allpaʼ atet̃ eñorosa ñocpuet:
42 “Tufuwamaim ma isan ana ef iti boun enan akisin itaso’ob. Baise boro men ina’itin, anayabin mata hibofafar.
43 T̃arroʼmar napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈h oʼch c̈hap allempoch ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼpaʼ conc̈haʼtam̃perrnasetchaʼ saʼnetser att̃och eʼñe rroc̈htam̃perrset allem̃at̃eñ sat̃ep̃ot̃paʼ huac̈haʼtonasetchaʼ, att̃och amach errenet̃ seyeterro amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esa.
43 Mar boro enan a rakit sabuw boro roun roun hina’ar bebera’uh a ef hinarufut, run tit isan boro nafokar,
44 Aʼmataʼtuerrnasetchaʼ ora allohuen saʼnetser att̃och sepaclleʼnachña eʼñe saʼtpetseʼtuerreʼ allohuenes amaʼt sacñet̃aret̃olleshohuen. Allo sorraten sepaquëll amaʼt pat̃rra mapueʼpaʼ amach aʼpuerro, t̃arroʼmar sapaʼ ama semno oʼch saguërrñañ Yompor puemuereña allempo mueneñeñ oʼch yenpuerrsoñ sam̃a.
44 hinabat hinayuw hinarab, hinagurus, natunatun wanawanamaim tema’am etei boro hinarouw hinamorob. kabay iti etei boro hinarab hinagurus nasawar, boro men ta hinihamiy ana efanamaim na’inumih, anayabin God ana sabuw baiyawasihimih nan o men i’inanimih!”
45 Allempo c̈hap Jerusaléño Jesúsñapaʼ ahuos Parets paʼpacllo. Beʼt̃osospaʼ allot̃ñapaʼ c̈haʼnmac̈haʼtatuosan ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa all.
45 Jesu na Tafaror Bar wanawanan run, ana was efanamaim sabuw sawar hiya hima hitotobon itih naatu nunih ufun hitit.
46 Allñapaʼ atet̃ otosan ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa:
46 Iuwih eo, “Buk Atamaninamaim God iti na’atube eo hikirum, ‘Ayu au Bar i yoyoban ana bar, baise kwa kwabai kwabotabir na bainowan hai wawa’ir watu matar!’”
47 Pat̃eʼtets yet̃ Jesúspaʼ c̈hocmach seneʼt̃ Parets paʼpacllo all yec̈hatenaneteʼt̃ Yompor poʼñoñ. Añña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a añ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa all anetso, ñetñapaʼ Jesúsa atarr oʼpatyenet att̃och muetsatachet.
47 Nati’imaim Jesu mar etei Tafaror Baremaim ma sabuw i’obaibiyih. Baise firis ukwarih, Ofafar Bai’obaiyenayah, naatu sabuw hai ukwarih hikok kwanekwan i mi’itube hitarab temorob.
48 T̃arraña ñetpaʼ ama errot̃ peto t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼpaʼ atarr yemteññañet Jesús att̃o atarr cohuen serrpareʼtatenanet Yompor poʼñoñ. Ñetpaʼ ñeñt̃ña atarr cohuen entyenet.
48 Baise ef hinunuwet men ta hitita’urimih, anayabin sabuw etei’imak i Jesu ana tur akisin hinonowar naatu men hikok boro tur ta hitasa’ir.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.