Lucas 17
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
1 Jesu ana bai’ufununayah iuwih eo, “Bowabow kakafin ana routobon i turobe boro hinamatar, baise orot yait iti sawar niwa’an hinamamatar boro yababan gagamin na’in nab.
2 Amaʼt ñeñt̃ eʼñe errteʼ nameʼñenaya ñerraʼm eseshaʼ oʼch orrtatanet att̃och oʼch atet̃ p̃atachet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ aña oʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ atarr huomenc. Amaʼt ñocoppaʼ ama tama yoroc̈henayayñe ñerraʼm ama atet̃ p̃atenanaʼ poʼpsheñeñ, eʼñech allorocma c̈harachetañ mapueʼ añecmuen paʼc̈hnop̃o allpon ñerraʼm puetseʼtamets oʼch huaporeʼchet oño epo allchaʼ ñoʼshach mapueʼ.
2 Naatu orot yait nati na’atube nasisinaf, ana gewasin nati orot boro sikan aumor hina’utan taiy yan hinitaiy nare, men basit nama au kek gidigidih niwawa’anih bowabow kakafih hinasinaf.
3 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ eʼñech señota, amach sorrtatatsto att̃och saʼshoratach poʼpsheñeñ amaʼt erraʼtsena.
3 Imih abisa kwasisinaf mata toniwa’an, taituwa baitumatumayan bowabow kakafin nasisinaf na’at, inakwarar tatab nihamiy, naatu bowabow kakafin nihamiyen dogoron nabikitabir na’at ana bowabow kakafih inanot tawiyen.
4 Amaʼtchaʼ atonocheʼtats atet̃ penset, amaʼtchaʼ pamt̃arrpaʼ canc̈hrrocheʼtatschaʼ atet̃ penset ñerraʼm oʼch alla llequërrana ñeñt̃ atet̃ pennaset, ñerraʼm amaʼt pamt̃arr canc̈hrrocheʼtats oʼch alla oterrset: “Napaʼ oʼ atet̃ nep̃onap̃ ñeñt̃ ama pocteyaye t̃arraña t̃eʼña ellopaʼ amach alla atet̃ neperreʼt̃e”, socoppaʼc̈hoʼña añña eʼñe poctetsa oʼch alla eʼñe cohuen sep̃retner ñeñt̃ atet̃ sepeneʼ.
4 Naatu veya ta’imon wanawanan mar etei seven na’atube o isa nasisinaf kakaf isan, mar etei seven namatabir maiye nan biya natit nao. Ayu o isa bowabow kakafin asinaf, ana bowabow kakafih inanot tawiyen.
5 Allempo atet̃ otaret̃tenet añña puellsensarneshaʼñapaʼ atet̃ ochet Poʼpartsesharet Jesús:
5 Tur Abarayah Jesu isan hio, “Regah ai baitumatum kwira’at.”
6 Partseshaʼñapaʼ alla oterraneterr:
6 Regah iyafutih eo, “Kwa a baitumatum ai momor ro’on na’atube, kwa boro iti ai uwa isan kwanao, ‘A wairoron etei ku’uy ra’ah kwen tor yan kure kubat,’ boro fana nab kwao na’atube nasinaf.
7 Ellopaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
7 “Naatu itinin ta i iti na’atube, o ta a bowayan orot masaw tabowabow o sheep takakaifen rabirab au bar tanan, boro men ana merar itay naatu itau, ‘Kurun kumare bay ta ku’aan.’
8 Elloña ñeñt̃apaʼ oʼchc̈hoʼ alla sotapuererr: “T̃eʼñapaʼ oʼch peptareʼtuerren ñeñt̃chaʼ nerraʼnen, allot̃ñapaʼ oʼch p̃aʼcohuenetuerr peshtam att̃och eʼñe cohuen pesherb̃aʼhuerren c̈hop̃chaʼña naphuerreʼ nerrar ñeñt̃chaʼ nerraʼnen. Oʼchña nerruanen napaʼ allempoñapaʼ c̈hop̃chaʼña rrallmeʼchnets p̃am̃a.”
8 Ai’abin, o boro mat a bay tabogaigiwas itaa, imaibo i tamare taa tatom.
9 Amaʼtña sapaʼ atet̃caʼye sepena. Ñam̃a saʼtaruasañer ñerraʼm esempoch eʼnuan ora poʼtaruas ñeñt̃ seyecheña, sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach sotereña: “Parasyos oʼ peʼnuon netaruas.” Amaʼt ama atarr socshateñe ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ ñocop t̃arroʼmar ñapaʼ allpona oʼ eʼnua ñeñt̃ allpon seyecheña.
9 Naatu a bowayan orot iyun sisinaf isan i boro men o ana merar yin isan tama takaifimih en.
10 Sapaʼc̈hoʼña Yompor paʼtaruasañer sepeneʼ. Ñam̃a amaʼt allempoch setsotuen ora allohuen ñeñt̃ atet̃ otenes Yompor att̃erepaʼchña sentena ama atarr atonayeʼ sesherbeno. Aña setsoten ñeñt̃ eʼñe poctetsa allohuen añecop ñeñt̃ paʼtaruasañer pen Yompor.
10 Imih kwa auman ef i nati ta’imon, abisa bowamih hinao hiyuni kwa bowabow ufunamaim, kwa na’atumo kwanao, ‘It i akirwairafit wabit men gagamin aisim merarayow isan tananot, abisa hi’u’uwit na’atube tasinafuka.’”
11 Allempo sechena Jesús Jerusaléño arr oñem allohua temuena Samaria epuet Galilea.
11 Jesu au Jerusalem yey ana veya i tafaram Samaria naatu Galilee hairi hai yoyow ana founamaim yen in.
12 Allempoñapaʼ c̈hap pat̃err anetso. Allñapaʼ huac̈haʼtoña c̈harrasheña ñeñt̃ osyen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra. Ñeñt̃ña aptsarñat̃ec̈hno aʼyot̃a t̃omc̈haʼtyesoset.
12 Naatu na bar merar ta titit auman, orot nah etei 10 biyah kokom ani’anih bairi hitar. Ef yok na’in hibat
13 Ñetñapaʼ allot̃ña rranareʼtyesosetpaʼ atet̃ ochet Jesús:
13 naatu hi’af hio, “Regah Jesu kwiwanbabani!”
14 Jesúsñapaʼ allent̃a cohuosanetpaʼ atet̃ otosanet:
14 Jesu nuw itih, basit iuwih eo, “Kwan firis biyan kwatit naatu biya enuteteyan itah.” Baise hitit efamaim hinan, biyah etei higewasin.
15 Puesheñarrña allempo eñota oʼ correrrapaʼ alla puetallerrapaʼ oʼ alla ahuerr Jesúseshonet̃ atarr nanac pocsheñeshaʼ ayeʼchoc̈htatnerran Yompor.
15 Naatu wanawanahimaim orot ta’imon biyan bigewasin itin, basit matabir maiye fanan sib God bora’ara’ah auman na.
16 Eʼñe pueparasyosoʼteñeshaʼ rromosa Jesús paʼrrp̃ot̃. Ñehua, ñeñt̃ atet̃ p̃atsapaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña samarioʼmarneshaʼ.
16 Jesu nanamaim me yan ra’iy ana merar yi. Naatu iti orot i Samaria matuwan.
17 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen:
17 Naatu Jesu eo, “Orot nah etei i ten biyah higewasin, naatu orot nah nine i menamaim tema’am?
18 Eʼñe puesheñarraña ñeñt̃ puerrerrtsa att̃och atarr ayeʼchoc̈htatan Yompor amaʼt ñapaʼ ama judioneshayaye.
18 Aisim iti orot menan ta akisinamo na God ana merar eyiy?” Naatu Israel sabuw aisim boro men iti na’atube hitasinaf?
19 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan ñeñt̃ aʼcrraterr:
19 Imaibo Jesu orot iu eo, “Kumisir au bar kwen, a baitumatumamaim iyawas.”
20 Parrochña fariseoneshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼchet Jesús:
20 Pharisee afa Jesu hibatiy hio, “God ana aiwob i boro mar biy nan?” Jesu iyafutih eo, “God ana aiwob i men bebeyanamaim enan,
21 Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ oteto: “Arrcaʼyeña am̃chaʼtaret̃tenaña Yompor”, amapaʼ “T̃arrocaʼyeña am̃chaʼtaret̃tenaña Yompor.” T̃arroʼmar Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ñapaʼ ñeñt̃paʼ oʼcaʼye mot̃etnoma orrtatsa eʼñe sesho amaʼt seyoc̈hro.
21 boro sabuw hina’itin hinao, ‘Kwa’itin iban iti, o iban ni’i.’ Anayabin God ana aiwob i kwa wanawanamaim ema’am.”
22 Elloña ñapaʼ atet̃ oterranerr pueyochreshaʼ:
22 Imaibo ana bai’ufununayah iuwih eo, “Mar enan kwa boro kwanakaibaban kwanao, ‘Orot Natun ana veya mi’itube tanan tata’itin,’ baise nati ana veya boro men kwana’itinimih.
23 Saña allempopaʼ atet̃chaʼ otasetañ: “T̃eʼpaʼ oʼ orrterraña Cristo alloʼtsencaʼye”, amapaʼ “T̃arroʼtsencaʼyeña Cristo.” Sañapaʼ amach setatstoña all, amach soct̃atscheña ñeñt̃ sets all.
23 Sabuw boro hina’uwi hinao, ‘I ban ni’i enan kwa’itin, o iti enan kwa’itin.’ Sabuw hinao men ufuh kwananunuwamih.
24 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo c̈herr allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets eʼñe allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñech entuapuerrnet t̃arroʼmar allempopaʼ atet̃chaʼ perra ñerraʼmrrat̃eʼ meratsteʼ, oʼch meratsta huomencpaʼ eʼñech aʼpuetaresuan ora enet errap̃aren.
24 Anayabin Orot Natun namatabir maiye nanan ana veya, tafaram wanawanan ana’itin i boro namanamar ebow tafaram etei emamarakaw na’atube boro namarakaw.
25 Ñehua, na t̃eʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ nocop ñanompaʼ atarrchaʼ naʼmueroc̈htataret̃ta, amaʼt namoʼtseshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼpaʼ amach eseshayeʼ naguënaye.
25 Baise wantoro’ot i boro sabuw iyab iti boun tema’am ana veya’amaim boro hinab hini’a’akir, hinakwahir biyababan ta ta hinitin.
26 T̃arraña allempoch nohuerra poʼpocheño na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempopaʼ eʼñech atet̃ perret eʼñe atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ allempo correʼt̃ Noé.
26 Ana itinin i boro Noah ana veya’amaim mamatar na’atube, Orot Natun ana veya’amaim boro na’atube namatar.
27 Allempopaʼ ama es puec̈haʼyeneto aña eʼñe cot̃apeʼcheteʼt̃ att̃o atarr paʼnamen muenenet ñeñt̃chaʼ rraʼyenet, orrareʼtyeseteʼt̃, senaʼtanatyena yacmaneshac̈hno, coyaneshac̈hnopaʼc̈hoʼña apanatyeseteʼt̃ ñeñt̃ yoranatyesahueteʼt̃. Ñetñapaʼ ñeñt̃a eʼñe cohuen enteteʼt̃. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo beʼt̃osos Noé poʼhuarcopahuo. Allempoñapaʼ huata, chop̃a oñ erracmañen, eʼñe aʼcllatuan allohuen acheñeneshaʼ errap̃aren.
27 Noah ana veya’amaim sabuw hi’aa hitomatom, orot babin hitatabin, wanawanan Noah wa wanawanan run harew gagamin tit sabuw etei himorob.
28 Att̃ecma perreterr allempo correʼt̃ Lot, aña eʼñe cot̃apeʼchyerreterr shonteʼ rrallmeʼchyeseteʼt̃ ñam̃a shonteʼ orrareʼtyeseteʼt̃, atarr es rañt̃aʼyeseteʼt̃, ñam̃a pomatsreʼtyeseteʼt̃. Shonteʼ esocmañen ñeñt̃ paʼnamen nareʼtyeseteʼt̃, t̃omatyeseteʼt̃ ñam̃a shonteʼ pocollac̈hno. Ñetñapaʼ eʼñe ñeñt̃a cohuen enteteʼt̃.
28 Naatu ana itinin ta i Lot ana veya’amaim mamatar na’atube. Orot babin hi’aa hitom, masaw hitar hibow, bar hiwowab, hitobon hi’aa hinan wanawanan
29 Att̃eñapaʼ c̈hap allempo c̈haʼnom Lot ñeñt̃ anetsrot̃. Eʼñe ñeñt̃e yet̃rocma allempo c̈haʼnom Lot allot̃, Yomporña pueʼntañot̃ aʼshoranet tsoʼ ñeñt̃ shemashrepñeñenoʼ huorten, ñeñt̃ña eʼñe aʼcllatuerrahueterr allempo.
29 Lot tafaram Sodom bihamiy ana veya wairaf marane God iyafar re sabuw etei e’arahih himorob.”
30 Att̃ecmach perreterr allempoch norretuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets.
30 Ana itinin i ta’imon, Orot Natun nanan ana veya boro nati na’atube namatar.
31 ’T̃arraña allempoch norrterra na sapaʼ arepaʼchña aña soct̃apeʼcheno ñeñt̃ patsoʼmarecpa, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr ñatoʼ aʼyot̃eʼtsenach paʼpacllot̃ arepaʼchña beʼt̃osatsterro amaʼt eʼñe mamesha paʼpacllo att̃och yoratsreʼtnoma. Amapaʼ ñerraʼm puesheñarr paʼmroʼtsenpaʼ arepaʼchña onatsterro.
31 Nati ana veya’amaim orot yait ana or ema’am boro men nayen bar ana sawar nabow, na’atube orot ana masaw ebow boro men namatabir bar sawar nabowamih.
32 Seyerpuepaʼchña atet̃ p̃a ahuat̃ Lot puet̃apor ñeñt̃ atarr morrentnomaya ñeñt̃ patsoʼmarecpa.
32 Orot Lot aawan isan abisa namatar i kwananot!
33 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña eʼnenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ aʼchencaterretchaʼ ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sehuanmuet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta arr patsro ñeñt̃ña acheñerpaʼ corretsach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
33 Orot yait i taiyuwin ana yawas enunuwih boro men nabaimih, baise orot yait ana yawas ayu isou kwakwahir ana yawas boro natita’ur nab.
34 ’Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas atet̃chaʼcaʼye perra allempoch nohuerra, puesheñaʼtetspaʼ anmaret̃terretchaʼ; amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼts peneʼ, ñeñt̃ñapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. Atet̃ ñerraʼm tsapo all manrrenet epsheñoʼmaret, puesheñarrpaʼ anmaret̃terrach, poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra.
34 A tur ao’owen, nati ana guguminamaim, orot rou’ab boro gem ta’imon tafan hina inu’in, orot ta boro hina bora’ah, ta boro gem tafan hinihamiy na’in.
35 Amapaʼ ñatoʼ allempopaʼ alloʼtsenchaʼ epsheña coyaneshaʼ ñeñt̃ parro puetseʼtets mapyo ñeñt̃paʼc̈hoʼña puesheñarrpaʼ anmaret̃terrach ñam̃a poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra.
35 Baibin rou’ab boro hinama maiwok hinakakair, babin ta boro hina bora’ah ta boro hinihamiy nama.
36 Amapaʼ ñatoʼ allempopaʼ alloʼtsenchaʼ ñam̃a epsheña ñeñt̃ eʼñe parro taruasenet paʼmro. Puesheñarrñapaʼ anmaret̃terrach, poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra.
36 Orot rou’ab boro hinama masaw hinabob, orot ta boro hina bora’ah, ta boro masaw yan hinihamiy nama.”
37 Allempoña pueyochreshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼchet, atet̃ ochet:
37 Ana bai’ufununayah hibatiy hio, “Regah iti boro menamaim namatar?” Jesu iyafutih eo, “Efan menamaim murumurubih biyah ti’inu’in mamu ikou boro imaim hinaru’ay.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 17, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.