Lucas 16

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Elloña Jesúspaʼ alla tomaʼntaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ serrpareʼtaterraneterr:
1 Jesu ana bai’ufununayah iuwih eo, “Ana veya ta orot guguw wairafin ana bowayan orot ukwarin sawar kakaifen kakaf isan ana tur nowar.
2 Allempoña pamoʼmteʼ atet̃ eʼmareʼchpaʼ allent̃a agotach. Allempoña huapapaʼ atet̃ otap̃: “Esoʼmaruañacaʼyeña atet̃ p̃aʼchencatatsreʼtenen. T̃eʼpaʼ oʼch peñotatnomuen eʼñe ora allohuen ñeñt̃ allpon petaruasen t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ ama nemno oʼch alloʼna pecuam̃p̃satsreʼtenen.” Oʼ atet̃ otue pamoʼmteʼ, ñañapaʼ allent̃a ahuerr.
2 Basit orot ukwarin eaf na ibatiy, ‘O a bowabow isan tur anonowar i men gewasin. Ayu akokok a bowabow isan inao gewas ananowar? O a bowabowamaim i esasawar.’
3 Allempoña paʼtaruasañer ñapt̃opaʼ atet̃ cot̃apeʼchen: “T̃eʼpaʼ amach alloʼna netaruasaʼneno namoʼmtayesho; oʼcaʼye mopaʼtam̃perrenña allo neganena. T̃eʼpaʼ errot̃enuachñacaʼye nep̃at̃eʼ. Napaʼ ama necheno nehuamenc att̃och namreʼt ñeñt̃chaʼ netaruas neperreñ, ñam̃a ama nemno oʼch netaruas nep̃aʼ oʼch att̃a nenamareʼtyen quelle atet̃ p̃aʼyena poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch enamareʼtyeset quelle, t̃arroʼmar na ñeñt̃paʼ atarr apencoc̈hen nenteñ.”
3 Ana bowayan orot ukwarin ma binotanot eo, ‘Ayu au regah i au bowabowamaim ebobotaitu, ayu men fairu boro me anakwair anatar, naatu fefeyan isan boro biyau na’ohow.
4 Allempoña oʼ eʼñe cot̃apeʼchuepaʼ atet̃ ot: “T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼcaʼye neñoch atet̃chaʼcaʼye nep̃a att̃och acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen agapnet paʼpacllo tsapat̃onet̃ allempoch huañ nec̃llayor ñeñt̃ allpon naguën t̃eʼ netaruasot̃.”
4 Baise aso’ob boro sawar ta anasinaf, saise au bowabow nasawar anatitit au ofonah afa boro au merar hinay hinabuwu bairi anama.’
5 Allempoña atet̃ cot̃apeʼchenpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Ñeñt̃oʼmarña agotatan allohuen allponsheña ñeñt̃ teb̃aʼyets pamoʼmtayesho. Eʼñe puesheñaʼttsa ñanom aʼp̃t̃oʼtyesap, atet̃ otapanet: “P̃apaʼ ¿errponaʼt petebeñña namoʼmteʼ?”
5 Basit akirwairafih iyabowat orot guguw wairafin ana sawar hibow imaim hima hibowabow eaf hina, orot ta wan run ibatiy, ‘O au regah ana sawar bai’ab kubobotan boro inibaiyan?’
6 Ñañapaʼ atet̃ otos: “Napaʼ netebeñcaʼye c̈harroch c̈harraʼ cilindro aceiteʼ.” Ñeñt̃ patron paʼcheñerñapaʼ ap̃ allo quellquëññañ ñeñt̃ allpon teben ahuat̃ot̃eñ. Allempoñapaʼ atet̃ otererr: “T̃eʼpaʼ oʼch p̃anorr t̃ecmapaʼ oʼch peʼsherrña ñeñt̃ c̈harroch c̈harraʼ cilindro oʼch pequellquërr amnaroch c̈harraʼ oʼcaʼye allponam̃aña ñeñt̃ peteben.”
6 Akirwairafin iya’afut eo, ‘Olive iroro’on ana momon etei 3,000 litres ana fofonin kibub wanawanan ebatabat.’ Orot ukwarin fef itin eo, ‘Kumare kibub wanawanan iroro’on 1,500 litres ana fofonin kukirum.’
7 Allempoñapaʼ oterranerr ñam̃a poʼpsheñeñ: “P̃apaʼc̈hoʼña ¿errponaʼt petebeñña namoʼmteʼ?” Ñañapaʼ atet̃ otos: “Napaʼ netebeñ c̈harroch c̈harraʼ arroga trigo.” Ñeñt̃ patron paʼcheñerñapaʼ ap̃ ñam̃a allo quellquëññañ ñeñt̃ allpon teben ahuat̃ot̃eñ allempoña ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otererr: “P̃apaʼc̈hoʼña p̃anorr t̃ecma oʼch peʼsherrña ñeñt̃ c̈harroch c̈harraʼ arroga oʼch pequellquërr poscoch c̈harraʼ; t̃eʼpaʼ oʼcaʼye allponam̃aña ñeñt̃ allpon petebeñ namoʼmteʼ.”
7 Orot bairou’abin ibatiy, ‘O au regah ana sawar bai’ab kubobotan boro inibaiyan?’ Akirwairafin iya’afut eo, ‘35,000 litres ana fofonin rafiy abobotan.’ Fef itin eo, ‘Kumare 17,500 kukirum.’
8 Allempo pamoʼmteʼ eñotan ñeñt̃ paʼtaruasañer att̃a shecareʼteñ, ñañapaʼ atet̃ oten: “Añ acheñer amaʼt pueshquëñot̃paʼ eʼñe eñoteñ oʼch entan ñeñt̃chaʼ atarr sherberreʼ ñocop tsapat̃onet̃.” Poʼñoc̈h acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñetso ñetñapaʼ atarr eñoteñet att̃och eʼñech aña eʼnenet ñeñt̃chaʼ atarr sherberrets ñocpuet tsapat̃onet̃. T̃arraña ñeñt̃ña ameʼñetsapaʼ ama tama eñoteñeto, ama es cot̃apeʼcheneto oʼch eʼnenet ñeñt̃chaʼ atarr sherberrahuet ñamet tsapat̃onet̃.
8 Naatu orot guguw wairafin orot ana sawar kaifenayan kirum bisawar ufunamaim ana bowabow i’itin ana maramaim ana merar yi bora’ara’ah. Anayabin sabuw iyab iti tafaram nowan i hai not rerekabin nati na’atube hikirum hifufuwen o tur maiyow kurarouw, baise marakaw ana sabuw men nati na’atube tesisinaf.
9 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notenes:
9 Naatu a tur ao’owen, tafaram ana sawaramaim sabuw kwanibaisih bairi kwani’of, saise nati sawar o biyamaim nabi’en ana veya maramaim boro a merar hinay hinabuwi bairi kwanama.
10 ’Elloña oʼch notas:
10 “Orot yait sawar gidigidih hitumitum hibitin ekakaifen gewas, sawar gagamih auman boro hinitin nakaifen gewas, naatu orot yait sawar gidigidih hibitin men ekakaifen gewas, sawar gagamih auman boro men nakaifen gewas.
11 Ñam̃a amaʼt eʼñe allpona quelle yechen arr patsro amaʼt eʼñe patsoʼmarecpa t̃arraña ñerraʼm ama añecop yesherb̃ateñe ñeñt̃ cohuen enten Yompor allempopaʼ amach errot̃enot̃ alla apuerryerroña ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets ñeñt̃ apueney ña.
11 Imih o iti tafaram ana sawar hitutumi hibit men kukakaifen gewas, mar ana sawar gewasih hinabit boro men inakaifen gewasomih.
12 Ñam̃a ñerraʼm ama es yesherb̃ateññañe ñeñt̃ poʼpsheñño atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ Yomporo, allempopaʼ amach errot̃enot̃ apyeña ñam̃a ñeñt̃ eʼñe yocop ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen yocshateneʼ.
12 Sabuw afa hai sawar o hitutumi hibit men kukakaifen gewas, o a sawar hinabit boro mi’itube inakaif gewas?
13 ’Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha:
13 Bowayan orot ta’imon men karam boro orot gagamih rou’ab isah nabow, baise nakok bowamih orot ta nab naatu ta nihamiy, o orot ta isan nisnubanub naatu ta isan niskwarakwarab. O men karam boro God naatu Kabay hairi isah inabow.”
14 Añña fariseoneshaʼ ñeñt̃ eʼmueneʼ Jesús ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatenan acheñeneshaʼ, ñetñapaʼ aña atarr yeʼchapretenet quelle. Ñeñt̃oʼmarña ñet allempopaʼ puesasareʼteñot̃et Jesúspaʼ c̈ha atarr cheʼtatseteñet.
14 Pharisee Jesu eo hima hinonowar himisir Jesu hi’i’iyab himarib, anayabin i kabay hai momorob.
15 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
15 Jesu misir iuwih eo, “Kwa sabuw matahimaim kwasisinaf gewas saise sabuw iti orot gewas rauwamih, baise God kwa dogor wanawanan etei i nuwatet sawar. Anayabin sawar nati na’atube sabuw hi’itah gagamih hirouw teora’ara’at, God matanamaim nati sawar i hai yabih en.
16 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ poʼpoñonet̃:
16 Moses ana ofafar naatu dinab oro’orot hai tur imaim hibinan hinan John Baptist ana veya’amaim tit. Baise boun i Tur Gewasin God ana aiwob isan hibusuruf tibibinan, naatu sabuw moumurih na’in hisinaftobon hibusuruf tirur.
17 ’T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoñ amaʼt pat̃rra quellec pueshempot̃ollohuenpaʼ amach chenquërro. T̃arroʼmar Yompor poʼñoñpaʼ amach errot̃eno yaʼhuañatere ñeñt̃ att̃o sherbeney. Patsña epuet enet ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ.
17 Mar tafaram hairi i hamehamen maiyow boro sahiniwa’an, baise ofafar Buk Atamaninamaim hikikirum ana kouk yowanen kikimin ta boro men hinakusa’ir.
18 ’Ama aʼhuañatpahuoyaye Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ yoteneʼ ama asaʼpahuo yet̃apor t̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃apor oʼch yorerran poʼpsheñeñ coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ puet̃apor perretpaʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈hach ochñaʼtam̃perrana puet̃aporesheʼmañ; ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ yorerreʼ coyaneshaʼ asaret̃, ñeñt̃ yacmarpaʼ c̈hach chetapreten t̃aporets; ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama cohuenayeʼ enteñe Yompor.
18 Orot yait aawan nakwahir, babin ta nabi’aawan i ana moser takweb, naatu orot yait nati babin hikwahir ma’am bai ebi’aawan i auman ana moser takweb.
19 Elloña Jesúspaʼ atet̃ serrpareʼtatanet:
19 “Marasika orot ta sawar wairafin ma’am ana veya, ana sawar etei gewasih, ana bar tot samir wanawanan ma mar etei hiyuw bow nan douduf in re’er.
20 Eñall ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ atarr huocchañetets ñeñt̃ñapaʼ c̈ha ora puetsaren, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Lázaro. Ñañapaʼ allach ellapeneʼt̃ aʼyot̃ yetarrot̃ allot̃ecma beʼt̃en ec̃llayoret̃ paʼpacllo.
20 Naatu ana bar ufunane fur awanamaim i orot wabin Lazarus, yababan wairafin biyan fehefeheriy, mar etei nati’imaim teyare ema efefeyan.
21 Ñapaʼ añach atarr yeʼchena oʼch rraʼyesan amaʼt coñet̃aʼttsa rreñets ñeñt̃ aʼshoreʼtatyen ec̃llayoret̃ poʼmesap̃nac̈ho. Allña ochecpaʼ oʼch huapoña oʼch tsoʼnaʼteññañaʼ pueptsarña.
21 Ana kok i mi’itube orot ana bay taa momor gem babanamaim hitare’er i tabow taa, bi’akir naatu haru auman tena ana feher teremarem.
22 Att̃eña oʼ c̈hap pamt̃arr allempo rroma ñeñt̃ huocchañneshar. Oʼ rroma mellañot̃eñneshaʼña huac̈haʼtapaʼ oʼ aneret eʼñe Abrahamuesho, allñapaʼ oʼ c̈hapachet atarr cosheñtso. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo rroma ñam̃a ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃, ñeñt̃ñapaʼ pampueñetaʼ.
22 Basit veya ta orot yababan wairafin morob tounamatar hire hinawiy hin maramaim Abraham biyasisir biyan hitit sisibinamaim mare. Naatu orot sawar wairafin morob hibai hire hiyai.
23 Ñañapaʼ alla c̈hap coñchaʼpuetso ñeñt̃ oʼpatenaya ñeñt̃ rromuets ñeñt̃ ama ameʼñetso. Allñapaʼ atarr mueroc̈htosa all coñchosa. Att̃eñapaʼ cohuaʼ enonet̃paʼ allot̃ña entosan Abraham allap̃aroʼtsen ento. Allñapaʼ alloʼtsen epuet Lázaro.
23 Ayubin in wairaf wanatowanin wan yen biyababan gagamin maiyow bai, nuwra’at no yate ef yok na’in Abraham itin, sisibinamaim Lazarus batabat.
24 Ñeñt̃ña ec̃llayoret̃ allent̃a c̈horeʼtan Abraham, ñeñt̃paʼ atet̃ och: “Nompore Abrahama pemuerayeʼchna, pemñayeʼchon Lázaro oʼch huapa arr att̃och eshaʼtosan potap̃ oño, amaʼt potap̃ot̃apaʼ oʼch onenapnaʼ oñ att̃och aʼyamoserraponaʼ neñeñ oʼ eʼñe neporrarraʼnmahuap. Atarr nanac oʼ nemueroc̈htosa arr tso.”
24 Basit eaf ra’at, ‘Tamai Abraham! Ayu wairaf e’arahu biyababan gagamin na’in abaib, kukabibiru Lazarus kwiyafar uman harew yan eotore menau inub, menau tobeya!’
25 Abrahamñapaʼ atet̃ och: “Nechemerñechaʼ t̃eʼpaʼ oʼch peyerposa ora allpon paʼnamen ñeñt̃ pechyeseʼt̃ ñeñt̃ atarr coc̈hneshareʼ pentyeseʼt̃ allempo p̃ocrreʼt̃ patso. Lázaroñapaʼ ama es echeʼt̃e amaʼt coñeʼt̃a ñeñt̃ atarr cohuen enten ñam̃a. T̃eʼña ñapaʼ oʼ atarr acshataret̃terra, p̃añapaʼ oʼ atarr p̃aʼcoñchataret̃terra.
25 Baise Abraham eo, ‘Natu inanot o tafaramamaim ima’am ana veya, sawar gewasih etei o isa karam. Lazarus ana sawar i kakafih. Baise boun i Lazarus ana veya tit ebiyasisir naatu o ayababan ana veya tit kubiyababan.
26 Elloña t̃eʼpaʼ amaʼt eʼñe eseshapaʼ amach errot̃enot̃ c̈hapam̃p̃sapeto alloʼtsenep̃ t̃arroʼmar p̃apaʼ atseret̃oʼtsenp̃a yom̃taʼn. Sapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esapaʼ amach errot̃enot̃ sec̈hapam̃pesyo yam̃a. Amat̃eʼ errot̃ yepereʼt̃e ñeñt̃paʼ atet̃ anaret̃ att̃och yelloʼtsentataret̃terra.”
26 Naatu ata founamaim i ku’itin, fan gagamin na’in inu’in, imih sabuw iyab aki biyai’ine boro men karam o isa hinarabon, na’atube o biyane aki isai men karam boro hinarabon.’
27 Allempoña ec̃llayoret̃paʼ atet̃ oterranerr Abraham: “T̃arraña amaʼt att̃eñ nomporepaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ oʼch pemñer Lázaro all patsro nompor paʼpacllo.
27 Basit orot sawar wairafin eo, ‘Tamai Abraham abifefeyani, Lazarus iniyafar nan tamai ana bar natit.
28 T̃arroʼmar all napaʼ nechen amnarsheña nemoʼnasheñ. Ñeñt̃oʼmarña nemneñ oʼch ahuerr oʼch cot̃apeʼchaterranetaʼ eʼñe cohuen t̃eʼt ñetpaʼc̈hoʼña esempopaʼ alla c̈hapuet arr coñchaʼpuetso.”
28 Anayabin nati’imaim ayu taitu nah etei five tema’am nimatnuwih, saise i auman men hinan iti biyababan ana efanamaim hinatit biyah nababanamih.’
29 Abrahamñapaʼ alla otererr: “Ñetpaʼ echenet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ quellquëʼt̃ Moisés ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. T̃eʼpaʼ eʼm̃ñoterrñañetepaʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ echenet.”
29 Baise Abraham iya’afut eo, ‘Tait i Moses ema’am naatu dinab oro’orot tema’am, boro i hinimatnuwih naatu abisa hinao’o, nowar hina kok tur hinanowar.’
30 Ñañapaʼ atet̃ oterranerr Abraham: “Ñatoʼ amach eʼm̃ñoterrñañeto Yompor poʼñoñ, t̃arraña nompore Abrahama ñerraʼm eseshaʼ tanterrtsa rromot̃ ñeñt̃chaʼ orrterrahuet allempoñapaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃chaʼña cot̃apeʼchaterrahuet ello eʼñe cohuen Yomporecop.”
30 Orot sawar wairafin iya’afut eo, ‘Tamai Abraham, nati i men karam, baise ana gewasin orot ta morobone namatabir maiye nan hai tur na’owen boro hai bowabow kakafih tisisinaf hinihamiyen hina’in tabir yawas gewasin hinab.’
31 Abrahamñapaʼ alla otererr: “Ñerraʼm amach eʼm̃ñoterrñañeto Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ Moisés ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, t̃eʼña amaʼt eseshaʼch tanterrtsa rromot̃paʼ amach eshec c̈hapanetoña pueyoc̈hreto att̃och cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop.”
31 Baise Abraham iya’afut maiye eo. ‘Moses naatu dinab oro’orot hinao men hinanowar hai yawas hinabobotabir na’at, orot morobone nan nao boro men hai yawas hinabotabir.’”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.