Lucas 12
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈henoya Jesús, shonteʼ nanac patoner. C̈ha cheʼmuechoset Jesúsesho att̃a at̃matcaʼtannaʼtyesoset. Jesúsña ñanompaʼ alla serrpareʼtaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
1 Nati ana veya’amaim sabuw hiruru’ay ana itinin i sibisib na’atube, naatu sabuw himour kwanekwan efan etei hibai karam hi’a’abinamo hibat. Jesu ana bai’ufununayah iuwih eo, “Pharisee hai yeast isan mata toniwa’an, nati sabuw ufuhine ana itinin i gewasin baise wanawanah i rerekabin, imih a tur ao’owen.
2 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ allohuen ñeñt̃ allo eʼñe aʼnahua shecareʼtyenet t̃eʼ esempohuañenñapaʼ aʼmet̃am̃p̃saret̃terretchaʼ. Amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼñe aʼnasotyenet t̃eʼpaʼ esempohuañenñapaʼ eʼñech eñotataret̃etuerret.
2 Abisa hisabuw inu’in boro sabusabuw hinabosair, naatu abisa wa’iwa’irin inu’in boro nirerereb.
3 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt erraʼtsena seserrparen eʼñe aʼnahua t̃eʼ esempopaʼ señotatuerchaʼ ora allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atet̃ seserrpareʼtyen t̃eʼ eʼñe aʼnahua oʼpono pocollo, esempopaʼ seserrpareʼtatchaʼ allchaʼ eʼñe cohuen eʼmhuerres allohuen acheñeneshaʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ enot̃ seserrpareʼten shelletot̃.
3 Abisa guguminamaim kuo boro natit marakawamaim hinanowar, naatu abisa akisimo bar etawan ihir taituwa taininamaim kubitarasib boro bar faifiy wan hinabat hinao rereb.
4 T̃eʼpaʼ oʼch notas masheñneshachaʼ, amach aña sem̃chaʼtatsto ñeñt̃chaʼ semtseʼ. T̃arroʼmar añach muetsonaset sechets, secamquëññapaʼ amach errot̃enot̃ muetsonaseto.
4 “Au ofonah a tur ao’owen sabuw iyab biya hina’a’asabun isan men kwanabir, anayabin nati ufunamaim boro men abisa ta hinasinaf.
5 Añchaʼña sem̃chaʼnaʼt Yompor t̃arroʼmar ñerraʼm ña muenats eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ oʼch aʼchencatonay yeʼchets, yecamquëñpaʼc̈hoʼña oʼch mueñonay coñcheñtso all parraren tsoʼ. Eʼñe poʼñoc̈h notenes, Yomporchaʼña sem̃chaʼnaʼten.
5 Orot yait kwana bibiruw i anao kwananowar. God i kwanabiruw, anayabin biya na’a’asabun ufunamaim ana fair ema’am boro baimakiy ana efanamaim nitaiy kwanare. Imih a tur ao’owen God i kwanabiruw.
6 — ausente —
6 Mamu kwikwik etei five hai biyan i two toea tetotobon, baise God boro men kafa’imo nati mamu kikimin ta isan nuhin eburuburumih.
7 — ausente —
7 Na’atube ukwarimaim arib eretei bai’ab tebatabat God i so’ob, imih men kwanabir. Kwa a baiyan i ra’at men mamu kwikwik na’atube.
8 Elloña napaʼ oʼch noterrserr, allohuen amaʼt erraʼtsenchaʼ ñeñt̃chaʼ ama naʼnasotenaye acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ amach naʼnasotuerraneto nam̃a Nomporesho alloʼtsaʼyen epuet poʼm̃llañot̃eñnaneshar.
8 A tur ao’owen, orot yait ayu isou sabuw etei nahimaim eo’orereb, Orot Natun auman boro God ana tounamatar etei nahimaim nati orot isan naorereb.
9 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ naʼnasotenaya na arr patsro acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña naʼnasoterranetchaʼ Nomporesho alloʼtsaʼyen epuet poʼm̃llañot̃eñnaneshar.
9 Baise orot yait sabuw etei nahimaim ayu eyayaubu. Orot Natun auman boro na’atube God ana tounamatar etei nahimaim ibo nayaub.
10 ’Ñerraʼm eseshaʼ nesaseneʼ na Ñeñt̃en Acheñetsosets ñeñt̃paʼ ap̃retnaʼpoʼ nenteñ. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ añ achm̃areʼtenet Parets Puecamquëñ ñeñt̃ñapaʼ ama ap̃retnaʼpahuoyeʼ nenteñe.
10 Yait Orot Natun isan tur nao kakaf na’at boro nanotawiy, baise orot yait Anun Kakafiyin isan tur kakafin nao nabi’ib boro men nanotawiy.
11 Ñam̃a oʼch noterrserr, ñerraʼm esempoch anmaset judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼ aʼmet̃areʼtam̃p̃saset am̃chaʼtaret̃esho, sañapaʼ amach c̈ha sellcaʼp̃satsto, amach c̈ha sotap̃saʼtatsto: Errot̃uachcaʼye notost̃eʼ att̃och cohuen nanapos, esuachcaʼye nott̃eʼ.
11 Baibabatiyi isan hinabuwi kwanan Kou’ay Baremaim, o gawan sabuw nahimaim, o aiwob sabuw nahimaim, men taiyuw wasfafari isan, o tur mi’itube eo isan kwaniyababanamih.
12 Sapaʼ añchaʼña seʼñoratoseʼ Parets Puecamquëñ eʼñe allempo aʼp̃t̃oʼtareʼtenset all.
12 Anayabin God Anun Kakafiyin nati ana veya’amaim boro tur ni’obaiyi kwanao.”
13 All cheʼmuechen shonteʼ acheñeneshaʼ Jesúsesho, puesheñarrñapaʼ atet̃ otan Jesús:
13 Rou’ay wanawanahimaim orot ta Jesu iu, “Bai’obaiyenayan, ayu akokok tuwai ana tur ina’owen, tamai momorob ana kwahan nafaram airi ana bow.”
14 T̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ och:
14 Jesu iya’afut eo, “Aro, ayu au ef men ema’am boro anibasit tuwat airi a sawar kwahan ana faram?”
15 Alla oterraneterr Jesús:
15 Naatu Jesu tatabir sabuw etei iuwih eo, “Mata toniwa’an sawar moumurih na’in bow isan men mata nananan niwa’an. Anayabin yawas wanatowan boro men orot ana sawar moumurih imaim hinafufun hinitinimih.”
16 Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet tomaʼnteñtso:
16 Naatu Jesu oroubon ta eo, “Ana veya ta orot sawar wairafin ana masaw bo ana ub hiyen gewas hiw ro’oh moumurih na’in hiya itah,
17 Ñeñt̃ña ec̃llayoret̃paʼ atet̃ cot̃apeʼchen pueyoc̈hropaʼ atet̃ oten: “Errot̃uachcaʼye nep̃aʼña, ñeñt̃ atarr nanac aton net̃otaten amacaʼye eñalleña allchaʼ eʼñe naññoʼtue.”
17 basit mare ma not. ‘Ayu boro mi’itube ana sinaf? Anayabin iti bay hinafafour efan i boro en.’
18 Allempo atet̃ cot̃apeʼchenpaʼ alla oterrerr: “T̃eʼpaʼ oʼcaʼ neñoch atet̃chaʼcaʼye nep̃a. Oʼchcaʼye naʼmaterrña pocollasheʼm allecma naññoʼteʼt̃ coñeʼt̃aʼtets t̃eʼñapaʼ oʼch alla nat̃omaterr atarrpoʼ allchaʼ eʼñe naññoʼtua allohuen ñeñt̃ allpon net̃otaten amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon paʼnamen esocmañen nechyen.
18 Naatu ana notamaim eo, ‘Ayu boro iti na’atube ana sinaf, bay hai bar atamanih ana ku’uben hinare naatu gagamih ana wowab. Saise au bay ana ya naatu au sawar afa auman imaim ana ya.’
19 Allempoñapaʼ atet̃chaʼ not neyoc̈hro: Napaʼ ama es nepallteno amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃ allpon shonteʼ oʼ naññoʼtuapaʼ atarrchaʼ atomat char amach es nepallterreʼt̃e. T̃eʼpaʼ oʼch names eʼñe poctacma. Nellapeneʼt̃chaʼ rrats, nellapeneʼt̃chaʼ orrareʼtats; ñeñt̃chaʼña eʼñe nocshateneʼña na.”
19 Imaibo anao, ‘Darik orot, anababatun abow, kwamur manin na’in ana fofonin sawar etei abogaigiwas sawar, imih bounabo hamen ana mare anama gewas, anaa anatom taiyuwu aniyasisir!’
20 T̃arraña ñeñt̃ acheñerpaʼ Yomporpaʼ atet̃ och: “P̃apaʼ atarr otatsñat̃ep̃, ama es peñoteno amaʼt mamesha. T̃eʼpaʼ añe tsaprocmach oʼch perromuen. Ñeñt̃ña shonteʼ oʼ p̃aññoʼtuapaʼ t̃eʼñapaʼ eseshaʼhuachñacaʼye oʼpaterraya.”
20 Baise God iu, ‘Kwikwekwe’aw gewas! Boun gugumin boro inamorob naatu a sawar iti ibobogaigiwas boro yait nabow?’”
21 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ, ñeñt̃ aññoʼteneʼ shonteʼ esocmañen ñeñt̃ eʼñe ñocpa, ñeñt̃ña acheñer atet̃paʼ ama echenanoña ñeñt̃ sherbets Yomporecop.
21 Naatu Jesu ana tur yomaninamaim eo, “Imih itinin i ta’imon, sabuw iyab aurih sawar karam hiya tetototo God matanamaim i men sawar wairafih.”
22 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ:
22 Imaibo Jesu ana bai’ufununayah iuwih eo, “A yawas isan a tur ao’owen men kwaniyababan kwanao, ‘bay boro menamaim anab ana’aan,’ o biya isan kwanao, faifuw boro menamaim anab ana’us.
23 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ña yapueneʼ yoʼrrerrña allo yocrrena ñeñt̃ña atarr nanac sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ña yapueneʼ ñam̃a yerrar, ñeñt̃ña ñocoppaʼ ama esoyeʼ enteñe. Ñam̃a ña yec̈hcateneʼ yechets ñeñt̃ atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ña yapueneʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ yechorraʼyena, ñeñt̃ña ñocop ama esoyeʼ enteñe.
23 Anayabin it etei taso’ob yawas i sawar gagamin men bay na’atube naatu biyat i sawar gagamin men ar faifuw na’atube.
24 Sentent̃eʼ att̃o correna paʼnamen ot̃neshac̈hno. Ñetpaʼ ama c̈hoyeʼ nareʼtatseʼteneto ñam̃a ama c̈hoyeʼ apc̈haʼyeneto puerrar ñeñt̃chaʼ rraʼyenet. Ñetpaʼ ama es echenaye allchaʼ es aññoʼtyenet. Amaʼt att̃o correnetpaʼ Yomporña eʼñe yec̈hcatyesuanet ñeñt̃chaʼ puerrar p̃aʼyenet. Elloña sa Yomporpaʼ atarr morrentensa sa; ello sem̃taneñ ñeñt̃ att̃o atarr morrentenana ot̃neshac̈hno.
24 Baise kwanuw mamu awaw kwana’itih, i men me hikwair hitar, masaw hibo, naatu hifour hitab te’aa’umih en, na’atube men bay hai bar hiwowab imaim bay teya’aya’amih en, baise God akisin ebituwih! Imih kwa i God ana sawar gagamin men mamu na’atube!
25 Ñam̃a amach sellcatsto att̃och amach serromo, t̃arroʼmar amaʼt sellquënañ att̃och atarr atomat socrra arr patsro t̃arraña amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ soʼchtatoña socrreña amaʼt eʼñe pamt̃arra.
25 Isan imih iti sawar isah kwana biyababan ana gewasin i boro abisa namatar? Kwanotanot nati kwana biyababanamaim boro kwamur tabo ayawas tafan hina yara’ah namanin kwanama? Men karam.
26 Ñehua, att̃o amaʼt eʼñe sellquëñot̃a sa ama errot̃ es sepeno, ñeñt̃epñapaʼ amach paʼnamena es sellcaʼyesatsto t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñech orrena es sellcaʼyena.
26 A yababan iti sawar gidigidih isah kwabiyababan men emamatar, aisim sawar gagamih isah kwabiyababan?
27 ’Ñam̃a sentent̃eʼ atet̃ yec̈hquëna rorec̈hno. Ñetpaʼ ama c̈hoyeʼ taruasaʼyeneto amaʼt mamesha, ama c̈hoyeʼ taneneto ñeñt̃ chorraʼyenet att̃o eʼñe cohuen orretyenet. T̃arraña napaʼ oʼch notas, amaʼt am̃chaʼtaret̃ Salomón att̃o eʼñe aʼcohuentateʼt̃ ahuat̃, amaʼt ñapaʼ ama chorraneʼt̃eña ñeñt̃ atarr cohuen ñeñt̃ atet̃ atarr cohuentena ror.
27 “Kwanuw rarab bogay ebatabat kwa’itin, men masaw hitar tebob, o ar faifuw tesasakir en, baise a tur ao’owen aiwob orot Solomon ana bar bonamanamarinamaim ma’am ana veya ana faifuw eo’osen hai gewasih i men iti beran ana gewasin na’atube’emih en.
28 Ñeñt̃ ror pueʼchorpaʼ ñeñt̃ara taʼteʼ ñeñt̃ chepyets allemeñ ñeñt̃ sentyen t̃eʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpa. Amaʼt cohuen chepyeneñ t̃eʼpaʼ tsapat̃onet̃ñapaʼ oʼch et̃omam̃peretpaʼ eʼñech collaʼhuerra oʼhuañchaʼ cohuenta. Ñehua, Yompor att̃o cohuentatyenan amaʼt ñeñt̃ eʼñe mamecpa, elloña sapaʼ atarr chorratyensañ sam̃a; sañapaʼ esoʼmart̃eʼña amaña eʼñeyeʼ seyemteño.
28 Imih kwana’itin, God ar faifuw kutor fotan ius ana itinin gewasin maiyow boun ina’itin baise maras boro nakimow naha’obow nare hinab hinan wairaf wan hina yara’ah na’arah ni’en. Baise kwa i God ana sawar gagamin fai mar etei boro nakaifi ar faifuw nit kwana’osen, aisim a not ebikikimin!
29 Amach eʼñe pat̃rra seʼneno ñeñt̃ att̃o serren ñam̃a ñeñt̃ att̃o es sorryen. Amach ñeñt̃aña eʼñe pat̃err sellcaʼyesatsto.
29 Imih men mar etei aa tom isan kwananot kwaniyababanamih.
30 T̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñaʼyetso, ñetpaʼ ñeñt̃aña eʼñe pat̃err eʼnenet. Ñehua, Somporña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñapaʼ eʼñe entuenes ñeñt̃ allpon paʼnamen sepalltaʼyena arr patsro.
30 Anayabin Eteni Sabuw iti tafaram wanawanan tutufin etei iti sawar isah hinuwet tibiyababan, naatu kwa Tamat iti sawar etei isah kwakok kwabiyababan i so’ob.
31 Sapaʼ añchaʼña eʼñe ñanom semaʼyoc̈hrena Yomporecop att̃och atarr ayochreshat̃terra ña allochñapaʼ ñachña sapaʼyeneʼ ñeñt̃ allpon sepalltaʼyena sam̃a.
31 Baise wan i God ana aiwob kwananuwih kwanab dogoromaim nama, imaibo iti sawar isah kwanot kwabiyababan boro etei nit.
32 ’Amach neyochreneshac̈hnochaʼ es sellcatsto amaʼt ama atarr shonteyayso, Yomporña atarr cohuen secuam̃peneʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe poʼcarrneror penes. Eʼñe pocsheñeshot̃paʼ apaschaʼ att̃och eʼñe cohuen socshapreterrñaña poʼcohuenña att̃och atarr ayochreshat̃terra.
32 Kwa i ayu au bobaituw na’atube imih men kwanabir, anayabin Tamat aiwob bait isan i ebiyasisir boro nit.
33 T̃eʼpaʼ oʼch sepomyen ñeñt̃ allpon sechyen allochñapaʼ oʼch sapaʼyes ñam̃a ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa. Ñerraʼm atet̃ sepena alloʼnach atarr aton seshontaʼnen ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atarr sherbets Yomporecop. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ sec̃llayepoʼrer sepen arr patsro, ñeñt̃paʼ atarr am̃llashaʼtña. T̃arraña ñeñt̃ seshontaʼnen ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ ama ahuañaño, ñeñt̃paʼ arr seshonteñ Yompor pueʼntaño. Allña amaʼt eñet̃apaʼ amach c̈heno oʼch etatsreʼtas ñam̃a amaʼt pomp̃apaʼ amach eñalle ñeñt̃chaʼ rrerreʼ ñeñt̃ seshonten all.
33 Imih a sawar eretei sabuw kabay wairafih ku’uwih tetobon naatu o kabay kubai yababan wairafih kufaramih, saise a kaukut no maramaim inabaib boro men natakweb; a sawar etei maramaim inaya’ay boro men ta nakasiy, o boro men ta bainowan hinabain naatu boro men ta ganidor hina’aanimih en anababatun.
34 T̃arroʼmar ñerraʼm all pueʼntaño seshontaʼnen ñeñt̃ atarr cohuen senten, yeñoteñ eʼñe ñeñt̃a pat̃err senen seyoc̈hro ñeñt̃ña atarr sherbets Yomporecop. T̃arraña arr patsro ñerraʼm aña seshontaʼnen ñeñt̃ atarr semorrentena, yeñoteñ eʼñe ñeñt̃a pat̃err senen seyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ ama es sherbenoña Yomporecop.
34 Anayabin o sawar menamaim kuya’aya a not tutufin etei boro imaim na’in.
35 — ausente —
35 “Mar etei inabobuna a ar uwakamukamut inarab, a ramef inito’ab namarakaw o mata nuwinuwin inama, anayabin o men iso’ob boro abisa namatar.
36 — ausente —
36 Ana’itin akir wairafih hai orot ukwarin tabin ana hiyuwane matabir maiye nan isan hima hikakaif, hai orot ukwarin matabir na etawan rurukikitar ana veya mar ta’imon hinowar naatu etawan hibotawiy rur na’atube.
37 Atarr cosheñtsoʼtsaʼyen pueyochreshaʼ ñerraʼm esempoch huerret pamoʼmteʼ allñapaʼ entuenanet c̈ho atarr eñoseʼrteñet. Poʼñoc̈hpaʼ napaʼ oʼch notas, ñachcaʼyeña sherb̃aʼhueneʼña ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ña. Oʼch chanaʼhuena ñam̃apaʼ oʼch anorrc̈haʼtatuenanet allchaʼ rrallmeʼchatuenanet.
37 Anababatun a tur ao’owen, akir wairafih iyab matah nuwinuwin hinama’am hai orot ukwarin namatabir nan na’i’itih ana veya, yasisir boro gagamin maiyow hinab! Anayabin i boro ana akir wairafih na’uwih hinamare naatu orot ukwarin boro bay semosemor ana faifuw na’us bay nasemor nitih hinama hinaa.
38 Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perranet amaʼt rroc̈h tsapopaʼ oʼch huenanet amapaʼ oʼch puetarenmochpaʼ oʼch huenanet. Ñeñt̃oʼmarña notenes, ñerraʼm alla entuenanet c̈ho atarr eñoseʼrteñet, ñeñt̃ña atarr eñoseʼretyenayapaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenet.
38 Akirwairafih hina bobuna matah nuwinuwin hina ma’am hai orot ukwarin nan natit, o mar natot auman nan natit na’i’itih na’at, boro yasisir gagamin maiyow hinab!
39 Eʼñech machayot̃a nohuerra atet̃ pena eñet̃ allempo att̃a es sepc̈haʼyena machayot̃ach huaponasa oʼch yoratsreʼtensaʼ. T̃arraña sa ñeñt̃es apacllat̃es ñerraʼm señoteñeñ eʼñech esempo huaponasa eñet̃ amach c̈ha semanrraʼteno att̃och amach semnacheña oʼch toram̃p̃sas sepacllo oʼch beʼt̃osam̃p̃sasa oʼch yoruennasaʼ ñeñt̃ allpon semorrentyena.
39 Imih iti tur ao i naniyan kwanab naatu kwananot, orot bar matuwan bainowan mowan bainuwinamih enan ana veya nasoso’ob na’at, ana bar boro men nihamiy bainowan mowan nakwib narun nabainuwimih en.
40 Ñeñt̃oʼmar notenes, sapaʼc̈hoʼña c̈hocmuepaʼchña señoseʼrtenna t̃arroʼmar ñerraʼm allempo att̃a es sepc̈haʼyenapaʼ allempochña nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets.
40 Imih itinin ta’imon i nati, kwa auman kwana bogewas mata nuwinuwin kwanama, anayabin Orot Natun boro men veya kwa kwanotanotamaim natitamih.”
41 Allempoña Pedropaʼ atet̃ aʼp̃t̃oʼch:
41 Peter eo, “Regah, iti oroubon kuo i aki isai, o sabuw eretei isah kuo?”
42 Partseshaʼñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñonet̃, atet̃ oterraneterr:
42 Regah iya’afut eo, “Anababatun a tur ao’owen Akir wairafin orot gewasin naatu ana not rerekabin, orot ukwarin nati akir wairafin boro nab akir wairafih afa isah ni’ukwarin naatu hai bay baitih isan boro ana veya’amaim nitih hinaa.
43 Ñeñt̃ña ataruasañpaʼ atarrchaʼ coshatueñ pamoʼmteʼ; ñerraʼm esempoch huerrapaʼ alla entuenan paʼtaruasañer ama c̈ho cac̈hpuenano ñeñt̃ poʼtaruas apaʼnem̃ ahuañmoʼchot̃eñ.
43 Anayabin orot ukwarin matabir nan nati akir wairafin bowabow gewasin maiyow bowabow itin, imih iyasisir ana akir wairafin bai yara’ah bowabow gagamin na’in itin!
44 Poʼñoc̈h oʼch notas, atarrchaʼ coshatueñ. Añchaʼ coshaterreʼ oʼch nohuer pamoʼmteʼ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃sapreteʼ ñeñt̃ allpon echyen pamoʼmteʼ.
44 Ana bar wanawanan sawar tutufin etei i akisin i’ukwarin kaif.
45 T̃arraña ñeñt̃ ataruasañer allempo ama huerraʼ pamoʼmteʼ ñerraʼm ñapaʼ att̃a oten pueyoc̈hro, namoʼmteʼpaʼ amach ahuen huerro, allempoña ñapaʼ c̈hach ashtapechyenan ataruasañec̈hno ñeñt̃chaʼ rratañ amaʼt ñam̃a coyaneshohuen. Ñañapaʼ att̃ach allemeñ rrapretyen ñam̃a att̃ach orrareʼtapretyen allchaʼ atarr posaʼtareʼtyen.
45 Baise akir wairafin na’at nao, ‘Orot ukwarin bisaise enan, no’om boro ma hamen hamen erurubirabir, imih ayu boro au kokomaim anasinaf.’ Naatu namisir bowabow sabuw, oro’orot baibin nabow narouw kwanekwan ni’a’afiyih, naatu ana kokomaim naa natom kwanekwan nikoko’aw nanan ana veya.
46 Ñeñt̃ña ataruasañer ñerraʼm ñapaʼ att̃ach ottatseʼtyena amach es puec̈haʼyeno amach eñoteñe ñeñt̃e yet̃aroch huerra pamoʼmteʼ amaʼt erroʼtsenchaʼ yet̃ro huena. Machayot̃achña huerra pamoʼmteʼpaʼ atarrchaʼ coñchatuer, allach mueñuer all ñeñt̃ oʼpatenaya allohuen ñeñt̃ ama es otapotetso amaʼt mamesha.
46 Imaibo Orot ukwarin boro nan natit, veya men nati akir wairafin so’ob ma ekakaifimaim boro nanamih, naatu na isan ana veya boro baimatnuwina’e nama’am nan natit. Naatu orot ukwarin nan natitit ana veya nati akir wairafin boro nab nabeyah natarsisib nisaroun baifanasairayah hai efanamaim bairi hinama.”
47 ’Elloña napaʼ oʼch notas, amaʼt erraʼtsena ataruasañer ñerraʼm eñotenan ñeñt̃ atet̃ muenen pamoʼmteʼ t̃arraña ñerraʼm ama cohuen ameʼñenano pamoʼmteʼ ñerraʼm ama eʼñe cohuenayeʼ es p̃aʼyeno att̃och eʼñe cohuen aguërran pamoʼmteʼ esempoch huerra, amaʼt erraʼtsena ataruasañerpaʼ ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ atarrchaʼ ashtaret̃terret.
47 “Akir wairafin ana orot ukwarin abisa sinafumih kokok i so’ob baise men saife taiyuwin yabuna ana orot ukwarin abisa kok eo’omaim sisinaf, nati orot boro hinawabir biyababan gagamin na’in nab.
48 T̃arraña erraʼtsenchaʼ ataruasañer ñeñt̃ ama eñotano ñeñt̃ atet̃ muenen pamoʼmteʼ amaʼt ñetpaʼc̈hoʼña aña atet̃ p̃aʼyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye amaʼt eʼñe pocteñ att̃ecmach ashtaret̃terretañ ñamet, t̃arraña ñetpaʼ mameshaʼttsach ashtapecharet̃etyerret t̃arroʼmar ñetpaʼ ama eñoteneto ñeñt̃ atet̃ muenen pamoʼmteʼ. Allohueney erraʼtsenot̃ey ñeñt̃ey atarr aparet̃ey att̃och atarr yeñoterrñañ ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop, ñeñt̃eychaʼña atarrchaʼ cohueney Yompor oʼch eʼñe yesherb̃atuoñ shonteʼ allohuen ñeñt̃ atarr eñotateney. Ñam̃a allohueney erraʼtsenot̃ey ñeñt̃ey atarr yemtenya Yompor elloña allempopaʼ atarrchaʼ cohueney oʼch alloʼna eʼñe cohuen yesherb̃aʼneñ.
48 Baise akir wairafin ana orot ukwarin abisa sinafumih kokok i men so’ob, naatu isisinaf kwanekwan biyababan enunuwih boro au hamenamo hinawabir biyan nababan. Sabuw iyab sawar gagamin na’in tebaib, i na’atube sawar gagamin na’in boro wan hinay maiye. Orot yait gagamin anababatun tibitin i auman boro gagamin anababatun isan hinafefeyan nitih maiye.
49 ’T̃eʼpaʼ oʼch neñotaterrserr poʼpoñ. Napaʼ att̃o nohuena arr patsro oʼch norrtatos elloptannaʼteñets ñeñt̃ atarr huomenc atet̃ ñerraʼm tsoʼ atarr atserrtetsa. Pocteʼ nenteñ oʼch orrtet eʼñe t̃ayecma.
49 “Ayu i wairaf abai iti tafaram afuninamih ana atit, au kok gagamin na’in i mi’itube iti tafaram marasika tabusuruf ta’arah.
50 Ñam̃a nocoppaʼ eʼñe atet̃ anaret̃ naʼmueroc̈htataret̃terrach eʼñe atarr huomenc atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho chorratennet ñeñt̃chaʼ atarr nemueroc̈htaterreʼ. Ñeñt̃oʼmar napaʼ ñeñt̃ña atarr nellcateneʼ t̃eʼ att̃a atarr naʼhuanteñ esempoch eʼñech etsotuerra.
50 Ayu i bapataito fokarin maiyow nou’umaim ema’am boro wanawanan ana run anab, imih boun dogorou wanawanan i yababan awan karatan ama anotanot anan yomanin anisawar imaibo nuhunafot!
51 Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añecopt̃eʼ nohuapa oʼch eʼñe cohuen namoʼtstannaʼtatera acheñeneshaʼ arr patsro. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Añecpaʼnaña nohuapa allochñapaʼ eʼñe noʼmarpaʼ acheñeneshaʼñapaʼ oʼch att̃a elloptannaʼtyeset.
51 Kwa kwanotanot ayu i tufuw abai tafaramamaim ana? En, a tur ao’owen, ayu i men tufuw abai anamih, baise kauseb abai ana.
52 Ñehua, ñeñt̃ noten t̃eʼ eʼñe t̃ayot̃eñ ñatoʼ all yec̈hena amnarsheña puepahuarro pocollopaʼ ñatoʼ ñetpaʼ oʼch ellopaʼtetstatet poct̃ap̃ña. Ñatoʼ alloʼtsen maʼpsheña ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya, ñatoʼ epsheñañapaʼ amach mueno oʼch ameʼñerrnet. Amapaʼ ñatoʼ epsheñach alloʼtsen ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya, maʼpsheñañapaʼ amach mueno oʼch ameʼñerrnet.
52 Mar iti boun orot aawan natunatunawat nah etei five boro hinakusib tounu rounane hinabat rou’ab rounane hinabat taiyuwih hinakusib hinigamigam.
53 Ñatoʼ eʼñe noʼmarpaʼ oʼch ellopaʼtetstatenet poct̃ap̃ña. Ñatoʼ pompor oʼch epatareʼtenan puechemer, amapaʼ ñatoʼ puechemerñapaʼ oʼch epatareʼtenan ñam̃a pompor, ñam̃a ñatoʼ pachorpaʼ oʼch epatareʼtenan puechoyor amapaʼ puechoyor oʼch epatareʼtenan pachor, ñam̃a ñatoʼ paʼsoʼmue oʼch epatareʼtenan paʼt̃oʼñen amapaʼ ñatoʼ paʼt̃oʼñenñapaʼ oʼch epatareʼtenan paʼsoʼmue.
53 Kek tamah hairi boro taiyuwih hinakusib hinagam. Babitai hinah hairi boro hinakusib hinagam na’atube babine rawan babin hairi boro hinakusib hinagam.”
54 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ yerpatana acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ otyenet ñet paʼnyeto:
54 Jesu sabuw isah iban eo maiye, “Veya ra’iyinane sakuk nayen nabi’afar badowan kwana’i’itin ana maramaim, kwa boro mar ta’imon kwanao, ‘boun boro toun nayar’, naatu toun eyarayar.
55 Ñam̃a ñerraʼm esempo senten huena m̃orr topot̃ot̃, ñeñt̃paʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sotyen: “T̃eʼpaʼ oʼ charenmoch.” Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a, oʼchc̈hoʼ huoraterr huomenc.
55 Naatu gurufune gagub nayen narab kwananowar kwa boro kwanao, Veya boro nararan, naatu veya erararan.
56 Sapaʼ atarr señoteneñña ñeñt̃ sentyen ento ñeñt̃ña señotateneʼ; amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atet̃ sentyen ñam̃a arr patsro ñeñt̃paʼ eʼñe señotueñeñ. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ norrtatyennas nepartsoteña, esoʼmart̃eʼña ñeñt̃ñapaʼ amaña eñotatensoña ñeñt̃ atet̃ pennas Yompor t̃eʼ oʼch orrtatonas poʼcohuenña. Ñeñt̃paʼ att̃at̃eʼ seshquëñ.
56 Wanawanan rerekabih! Me kamar hai sawar naatu gagub wanawanan hai sawar abisa temamatar i kwa’itah kwa’inanen kwaso’ob kwa’o. Baise aisim sawar abisa iti boun temamatar hai yabih men kwaso’ob?
57 ’Elloña eʼñe sot̃a señotepaʼchña ñeñt̃ pocteʼ enten Yompor socop ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃annena.
57 Aisim sawar abisa gewasin sinaf isan men taiyuw kwabibabatiyi?
58 Ñatoʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eseshaʼ setmanteneʼ ñeñt̃chaʼ sanmueʼ am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ saʼpoctaterr señoñ. Añ poctetsa allempo ama sec̈henaʼ am̃chaʼtaret̃esho oʼch p̃och ñeñt̃ petmanteneʼ: “Oʼch yaʼpoctaterr yeñoñ eʼñe cohuen t̃ayecma t̃ayepaʼtña ama yec̈henaʼ am̃chaʼtaret̃esho.” T̃arroʼmar ñeñt̃ petmanteneʼ ñerraʼm oʼch c̈hapatap̃ am̃chaʼtaret̃esho, am̃chaʼtaret̃ñapaʼ c̈hat̃eʼ pomap̃ policeyaneshesho, ñetñapaʼ c̈hat̃eʼ abeʼt̃apet cárcelo allchaʼ mueroc̈htaterrpet.
58 Sabuw baibatiyih isan hinabuwi kwanan inasinaftobon airi kwanayabuna kwanitounuw, imaibo kwananan baibatiyenamaim kwanatit. Baise o men inasisinaf na’at, i boro nabuw narab natain kwekwetar kwanan baibabatiyenayan orot nanamaim kwanatit naatu i boro nabuw furisiman nitih hinabuwi dibur hina yariyi.
59 Oʼch notas, ñerraʼm c̈hoch yottam̃p̃sasetpaʼ allasach oʼpono, allot̃ñapaʼ amach ahuen c̈haʼnmaterrseto. Esempohuañenchaʼ c̈hoch sec̈haʼnmaterret ñerraʼm allempoch eʼñe setsaʼtuerra ora allohuen ñeñt̃ allpon quelle muenenet. Amaʼt eʼñe eptalla centavot̃ollña ñerraʼm ama setsaʼtueñaʼ amachcaʼye c̈haʼnmaterrseto allot̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes oʼch eʼñe cohuen samoʼtstera ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ t̃ayepaʼtñapaʼ ama c̈hennasaʼ ñeñt̃ atarr yoroc̈hen senten socop.
59 A tur ao’owen, o boro dibur bar imaim inama agim hio na’atube inibaiyan imaibo boro dibur barene hinabotaiti inatit.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.