João 5

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Allempoña oʼ alla c̈herrerr allempoch alla cosherrerr allohuen judioneshaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃et ñocpuet. Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr ñam̃a Jerusaléño.
1 Veya bai’ab sawar ufunamaim, Jew hai hiyuw aa isan Jesu yen in Jerusalem.
2 All Jerusaléño eʼñe allameʼtets allot̃ecma aʼbeʼt̃eñet carrnero allñapaʼ alloʼtsen oñ apcoʼsat̃tataret̃ ñeñt̃ sochen hebreoneshaʼ poʼñoño Betesda. Ñeñt̃ñapaʼ eñall amnar puechaʼpetar.
2 Jerusalem wanawanan efan wabin For Hirahir sisibinamaim i harew kukuf, naatu ana seboseb etei umatroun hiwowaben Aramek fanahimaim tisusu’ub Betsaida,
3 Allña puechaʼpetarot̃paʼ shonteʼ atsnañet̃neshaʼ ñeñt̃ penaʼrrartetsa all —ñeñt̃ aporoʼyet̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ cheʼcaʼrepac̈hno ñam̃a ñeñt̃ echarretyetsa. Ñetñapaʼ añ cohuenet ñerraʼm esempoch pelleʼllchena oñ.
3 nati sebosebomaim sabuw sawusawuwih moumurin maiyow hiya hi’inu’in, matah fim, ah umah kafikafirih, naatu ah umah ririmih hima hikakaif harew tabi’etaw isan.
4 T̃arroʼmar ñerraʼm esempoch pelleʼllchena ñeñt̃ oñerpaʼ mellañot̃eñoʼch sohuetsa all oʼch pelleʼllchatosan oñ. Ñerraʼm eseshaʼ ñanom eshaʼtostsa all oño allempo pelleʼllchena ñeñt̃ña atsnañet̃erpaʼ acrrerrochayoʼch, amaʼt erraʼtsena atsnañtsor rromuenahuet.
4 Anayabin veya ta ta Regah ana tounamatar boro nara’iy harew kukuf nabenei niyabat rarouw nayen. Naatu sabuw sawow ana yumat ta ta hibow hina ti’inu’in, yait wan nara’iy nakifukif i boro nayawas.
5 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ maʼpoch c̈harraʼ puechena posoc char atsnaʼten.
5 Orot ta sawow bai ma kwamur etei 38 i nati wanawanahimaim.
6 Allempoña entos Jesús alla p̃anena ñañapaʼ eñotos shonteʼ char atsnaʼten ñeñt̃oʼmarña atet̃ otos:
6 Jesu nuw orot nati’imaim inu’in itin, naatu so’ob orot sawow nati bai virurumin maiyow, imih orot ibatiy, “O kukokok inayawas?”
7 Atsnañet̃ñapaʼ atet̃ otan Jesús:
7 Orot iya’afut eo, “Regah, anamaramaim harew iyabat rarouw eyey, men yait ta boro nibaisu nabuwu anara’iy harew kukuf yan. Ayu misir ra’iyemih abiwa’an, sabuw afa i wan hira’iyeka.”
8 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr:
8 Naatu Jesu orot isan eo, “Kumisir! A ir kunu naatu kuremor kwen.”
9 Yacmañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ correna, ñañapaʼ allent̃a chetenan allo muenpaʼ allent̃a chopeʼchnen. Ñehua, ñeñt̃ña yet̃ropaʼ allempo amesen judioneshaʼ.
9 Mar ta’imon orot yawas; misir ana ir nu bat remor.
10 Ñeñt̃oʼmarña judioneshaʼpaʼ atet̃ ochet ñeñt̃ oʼ correrra:
10 Naatu Jew sabuw orot yayawas isan hi’o, “Iti boun i Baiyarir ana veya, ata ofafar men ebibasit o a ir ina’abar.”
11 T̃arraña ñapaʼ atet̃ otanet:
11 Baise iya’afutih eo, “Orot yait ayu biyawasu iuwu, ‘Kumisir a ir kunu naatu kubat kuremor.’”
12 Ñetñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼchet:
12 Imih hibatiy, “Nati orot i yait uwi a ir inu i’abar ibat kureremor?”
13 T̃arraña ñeñt̃ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ ama eñoteñe eseshaʼt̃eʼña aʼcrraterreʼ t̃arroʼmar Jesúspaʼ ama alloʼtsenaro, ñapaʼ oʼ ahuerr aʼnahua, t̃arroʼmar all shontosa acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ entenayaʼ.
13 Orot nati yayawas i men kafa’imo so’ob orot i yait, anayabin sabuw moumurin maiyow nati’imaim hibatabat Jesu sorabon in kasiy.
14 Oʼña atarr oʼchetpaʼ Jesúsñapaʼ alla enterran ñeñt̃ aʼcrraterr ñorraʼ eʼñe alla Parets paʼpacllo. Allñapaʼ atet̃ oter:
14 Nati ufunamaim Jesu Tafaror Bar wanawanan tita’ur naatu iu, “Kwi’itin, o iyawas. Bowabow kakafih inihamiyen o sawar kakafin anababatun boro biyamaim namatar.”
15 Yacmañapaʼ oʼ ahuerr, atet̃ otuerran judioneshaʼ:
15 Orot nati’imaim tit in, Jew sabuw hai tur eowen i Jesu iyawas.
16 Atet̃ pena Jesús añe yet̃ro allempo amesen judioneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ oʼpateñet Jesús.
16 Imih hibusuruf Jesu isan turamaim hi’u hi’a’a’afiy, anayabin i Baiyarir ana veya sawar iti na’atube sinaf isan.
17 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
17 Jesu isah eo, “Ayu Tamai i mar etei ebowabow, imih ayu auman boro anabow.”
18 Ñeñt̃oʼmarña judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ ello atarr nanac oʼpateñet oʼch muetset, t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ otyeset:
18 Ana’an iti isan Jew hisinaftobon ef hinuwet Jesu asabunin isan; men Baiyarir ana ofafar ea’eastu’ub akisin, baise God isan Tamah rouw eo’omaim, iwa’an taiyuwin bai yen in God hairi anafofonin matar.
19 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
19 Jesu iyafutih eo. “Turobe a tur ao’owen, Orot Natun akisin ana kok men karam nasinaf; baise Tamah abistan sinaf i i’itinimaim boro nasinaf, anayabin Tamah abistan isisinaf na’atube Natun isisinaf.
20 Apapaʼ atarr muerenna t̃arroʼmar napaʼ eʼñecaʼye poʼñoc̈h Puechemeren, ñeñt̃oʼmarña gatyenen ora allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyen ña. Elloña ñapaʼ añ gatyenen ñeñt̃ nanac t̃orrapotyets ñeñt̃ atet̃ etsotayen ña; ñeñt̃paʼ añecop atet̃ pennan att̃oña sapaʼ atarrchaʼ secuanrrortenen.
20 Anayabin Tamah i Natun iyabuw sawar etei esisinaf na’atube Natun i’obaiy imaim esisinaf. Turobe, kwa a baifofofor isan, i boro sawar gagamihika ni’obaiy nasinaf men boun iti na’atube.
21 Ñehua, yeñoteñ Apapaʼ tantaterran arromñat̃eneshaʼpaʼ apuerranet allochña ñetpaʼ corretsetach. Napaʼc̈hoʼña eʼñecaʼye atet̃ nepenaña nam̃a ñeñt̃en Puechemeren. Ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nemnaʼ na oʼch napanet allochña ñetpaʼ corretsetach atet̃chaʼcaʼye napuerranet.
21 Tamah murumurubih imisiruwih yawas ebitih na’atube, nati ef ta’imon Natun ekok yait yawas baitinamih boro nitin.
22 Apapaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ amach aʼmet̃am̃perraneto errot̃enchaʼ entyesuerranet. Naña apuen llesens ñeñt̃en Puechemeren nachña aʼmet̃am̃perrahuet errot̃enchaʼ nentyesuerranet eʼñe puesheñaʼttset.
22 I na’atube Tamah men yait ta ebibatiy, baise baibabatiyen ana fair tutufin etei Natun itin.
23 Allochñapaʼ att̃ochña allohuenet mechaʼnaʼtennetchaʼ nam̃a ñeñt̃en Puechemeren eʼñe atet̃ mechaʼnaʼtennanet Nompor Parets. Ñerraʼm eseshaʼ ama nem̃chaʼnaʼtenaye na ñeñt̃en Puechemeren, Nomporeʼnacaʼyeña ama mechaʼnaʼteneto ñeñt̃ nellsenseneʼ.
23 Saise sabuw etei Tamah tirurusagiy na’atube, Natun boro hinarusagiy. Imih o yait Natun men kururusagiy, Tamah, i ana baiyonenayan auman men kururusagiy.
24 ’Napaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ notenes: Ñerraʼm eseshaʼ eʼm̃ñoteʼ neñoñ ñam̃a ñerraʼm yemterrnanet Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ ñetñapaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ errponañohuen. Amach aʼcoñchataret̃terreto amaʼt errponaña. T̃arroʼmarña ñetpaʼ oʼ metanerretña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h rromueñets, oʼ c̈herret allña ñetpaʼ corretsetach t̃ayot̃en errponañohuen.
24 “Turobe a tur ao’owen, o yait ayu au tur inowar naatu menatan ayu iyafaru anan kubitumitum, o i yawas ma’ama wanatowan ibaika, naatu o boro men baibatebat inab, anayabin morobone irabon yawas wanawanan irun.
25 Eʼñe poʼñoc̈h oʼch noterrserr: Oʼ c̈herrmoch allempoch atet̃ perra, ñeñt̃ arromñat̃eneshaʼpaʼ ñetñapaʼ eʼmuerrnanetchaʼ neñoñ ñeñt̃en Yompor Puechemeren. Ñeñt̃chaʼ eʼm̃ñoterreʼ na neñoñ ñetñapaʼ corretsetach.
25 Turobe a tur ao’owen, veya i enan naatu i na titaka, nati ana veya murumurubih boro God Natun fanan hinanowar naatu iyab fanan hinanonowar boro yawas hinab hinama.
26 Ñehua, Apapaʼ eʼñe ñot̃a correna, ña napueneʼña att̃och napaʼc̈hoʼña corretsanach nam̃a ñeñt̃en Puechemeren.
26 Anayabin Tamah taiyuwin i yawas an, imih nati yawas ta’imon Natun itin yawas an matar.
27 Ñam̃a ña napueneʼña llesens att̃och nemñe patantaʼtets acheñeneshaʼ coñcheñtso, poʼpotantaññapaʼ amach nemñerraneto coñcheñtso. Atet̃caʼye allsensaret̃enña na Ñeñt̃en eʼñe Acheñetosets.
27 Naatu i baibabatiyen ana fair Natun itin, anayabin i, i Orot Natun.
28 Ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ amach c̈ha semoññeʼtatsche t̃arroʼmar esempopaʼ c̈herrchaʼ amaʼt ñeñt̃ puepamproʼtsaʼyenpaʼ eʼmuerrnanetchaʼ neñoñ.
28 “Tur iti ao isan men kwana’ororsa’ir; veya i nati namamataramaim enan, murumurubih etei boro fanan hinanowar,
29 C̈haʼnmac̈herretchaʼ allot̃ apamparet̃teteʼt̃. Ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyesayeʼt̃ eʼñe cohuen ñeñt̃ poctetsa ñetñapaʼ añecopchaʼ tanterret att̃och ello alla correrret. Ñeñt̃ña p̃aʼyesayeʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyaye ñetñapaʼ añecpach tanterret att̃och ello alla amñaret̃terret coñcheñtso.
29 hai rahane hinatit, naatu iyab gewasin hisisinaf boro hinamisir yawas hinab, iyab kakafih hinasisinaf boro hinakusairih.”
30 ’Amat̃eʼ errot̃enot̃ es nep̃aʼyesoña eʼñe not̃a. Atet̃ eñotatenen Nomporpaʼ att̃ochña nemñe patantaʼtets acheñeneshaʼ coñcheñtso, poʼpotantaññapaʼ amach. Ñam̃a errot̃enchaʼ nentyesuerranetpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ t̃arroʼmar ama eʼñe na nemnenñot̃eyeʼ es nep̃aʼyeno. Nomporña puemnenñot̃ es nep̃aʼyen t̃arroʼmar ña nellsenseneʼ.
30 “Ayu men karam akisu au kok ana sinaf, baise abisa God iu’uwu’umaim sabuw abibabatiyih, imih ayu au baibatiyen i mutufor, anayabin men ayu au kokomaim asisinaf, baise orot yait ayu iyunu anan i anakok asisinaf.
31 Ñerraʼm eʼñe nañeña aʼpot̃etsa, ñeñt̃ att̃o naʼpot̃enapaʼ amat̃eʼ es sherbeno.
31 Ayu taiyuwu au sinaf isan ana’o’orereb na’at, au tur i men turobe’emih.
32 Eñallña poʼpsheñeñ ñeñt̃ eʼñe no Nompor ñeñt̃ña naʼpot̃eneʼña na. Ñam̃a neñoteñ ñerraʼm ña naʼpot̃eʼpaʼ ñeñt̃ att̃o aʼpot̃enen ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h sherbets.
32 Baise orot ta ayu isou eo’orereb, i a tur ao’owen i ana orereb ayu isou i turobe.
33 Ñam̃a sa ahuañmoʼchapaʼ semñe acheñ Juanesho ñeñt̃ aʼp̃t̃oʼtoseʼ nocop. Juanña att̃o aʼpot̃anpaʼ ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h atet̃.
33 Kwaso’ob gewasomih kob abarayah John isan kwaiyafarih hinan John i turobe kwa a tur eowen.
34 Napaʼ ama eʼñe nocpa neʼneno ñeñt̃ naʼpot̃eʼ; añecpaʼnaña notenes sa ñatoʼ sapaʼ sameʼñoñat̃eʼ Juan poʼñoñ att̃o aʼpot̃an na, allochñapaʼ att̃och sequeshperra sameʼñeñot̃en.
34 Iti i men kwa orot maiyow isou kwataorereb, baise iti ao saise mi’itube kwa yawas kwatab isan.
35 Juanpaʼ eʼñe atet̃ peʼt̃ ñerraʼmrrat̃eʼ lampareñ corretsa, att̃oña c̈hoyoʼteʼt̃. Sañapaʼ sa muenatseʼt̃ oʼch socshameʼta mameʼ all aʼpuetarsam̃p̃sas.
35 John i hinow na’atube to’ab marakaw kwa it, naatu mar kikimin kwa ana marakaw isan kwaiyasisir.
36 T̃arraña atet̃ naʼpot̃en napaʼ ñeñt̃ña nanac sherbets. Ello metanenan ñeñt̃ atet̃ aʼpot̃an na Juan. Allohuen es nep̃aʼyen ñeñt̃ atet̃ yechenna Apa oʼch eʼñe netsotoñ, añ netsotateñpaʼ ñeñt̃ña oʼ eñotatanet napaʼ Apa nellsenseneʼ.
36 Baise ayu au orererebayan orot i gagamin, men iti John eo’orereb na’atube. Ayu au orererebayan i abisa Tamai iyunu ana asisinaf i eo’orereb, naatu nati ebi’obaiyi ayu i Tamai iyafaru anasinaf isan, orot ta eo’orereb i John eo’orereb natabir, anayabin iti bowabow ayu Tamai bitu i anisawar, naatu iti bowabowamaim eo’orereb Ayu Tamai iyunu ana i ana bowabow anabow.
37 Ñam̃a Apa ñeñt̃ nellsenseneʼ ñapaʼc̈hoʼña ñacaʼyeña naʼpot̃eneʼ. Sapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama seʼmaroñeña poʼñoñ atet̃ eʼmorrtena, ñam̃a ama sentareña atet̃ orrtena ña.
37 Naatu Tamai iyunu anan i taiyuwin ayu isou eo’orereb. Kwa men kafa’imo fanan kwanowar naatu yumatan kwa’itin.
38 Sapaʼ amaʼt poʼñoñapaʼ ama c̈hennasoña seyoc̈hro t̃arroʼmar na ñeñt̃en llesensen Apa, sañapaʼ ama sameʼñenno.
38 Kwa ana tur men dogor wanawanan run, anayabin menatan ayu iyunu anan i men kwabitumitum.
39 Sapaʼ añchaʼ set̃orraʼyesa Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ t̃arroʼmar sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ eʼñe ñoñtsochayot̃apaʼ sapaʼ corretsasat̃eʼ errponohuañen. T̃arraña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ nacaʼyeña aʼpot̃eʼt̃.
39 Kwa Buk Atamaninamaim hikikirum kwaiyab kwabinotanot anayabin boro imaim yawas wanatowan kwanab. Nati tur i ayu isou eo,
40 Sañapaʼ amaña semnoña oʼch sameʼñerrna att̃ochña eʼñe socrrerrañ.
40 baise men kwakokok kwanan ayu biyau yawas kwanab.
41 ’T̃arraña napaʼ ama añeyeʼ neʼneno att̃och ayeʼchoc̈htatennan acheñeneshaʼ.
41 “Ayu men orot babin bora’ara’ahu isan ao’omih.
42 T̃arroʼmar napaʼ neñotenes sapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama semorrenteño Yompor amaʼt seyoc̈hra.
42 baise kwa orot babin a yawas ayu aso’ob, kwa a yabow God isan dogoromaim i men ema’am.
43 Napaʼ att̃o nohuapa Nomporña nellsenseneʼ t̃arraña sapaʼ amaña sameʼñenno. Ñerraʼm eseshaʼchña huapatsañ ñeñt̃ eʼñe ñot̃a huena saña ñeñt̃paʼ atarrt̃eʼ sameʼñyañ.
43 Ayu Tamai wabinamaim anan kwa men kwabuwu au merar kwayi, baise orot babin ta i taiyuwin wabinamaim nanan boro kwanab ana merar kwanay.
44 Sapaʼ t̃arroʼmarña ama sameʼñenno sapaʼ añacaʼye seʼnen oʼch eʼñe sañeña ayeʼchoc̈htatannetsa, amacaʼyeña añeyeʼña seʼneno att̃och eʼñe cohuen entas ñapuet̃ Yompor.
44 Kwa taiyuw baifa’i isan a kok gagamin, baise God ta’imonamo ana baifa’en i men kwakokok, imih ayu abisa ao boro kwanitutumu?
45 Amach soct̃apeʼchatsche ñatoʼ nach sotteñeʼcherreʼ esempohuañen Apuesho. T̃arraña eñallcaʼyeña poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ sotteñeʼcherreʼ ñeñt̃paʼ añcaʼye Moisés, sañapaʼ ñeñt̃aña atarr nanac seyemtena.
45 Men kwananot ayu boro Tamai nanamaim ubar kwa bait kwanarouw en, baise Moses kwa a not tutufin imaim kwayai kwama’am boro ubar nabit kwana’itin.
46 Ñerraʼm poʼñoc̈h sameʼñeñañ Moiséspaʼ napaʼc̈hoʼña sameʼñennañchaʼ t̃arroʼmar ñapaʼ nocopcaʼye quellconas.
46 Moses kwatabitumitum na’at, ayu boro kwatitutumu, anayabin i ayu isou kirum.
47 T̃arraña ñerraʼm ama sameʼñeññaño ñeñt̃ atet̃ quellconaseʼt̃ ña, ñeñt̃oʼmarña napaʼc̈hoʼña amach errot̃enot̃ sameʼñonoña nam̃a neñoñ.
47 Baise Moses abistan kikirum kwa men kwanabitumatum na’at, boro mi’itube ayu ao kwanitumatum?”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.