João 12
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Oʼ pechapmatam̃a oʼch c̈hapaʼmuen pascuapo, Jesúspaʼ alla c̈herr Betanio. Allñapaʼ alloʼtsen Lázaro ñeñt̃ rromats ahuaña ñeñt̃ alla tantaterr Jesús.
1 Veya six nasasawar ufunamaim i Tar Nowaten ana veya, Jesu na Bethany tit, Lazarus morobone biyawas i ana bar merar.
2 Allñapaʼ all rrallmeʼchatneñet. Martañapaʼ ña nenahuet rreñets. Lázaroñapaʼ ña rrets epuet Jesús ñam̃a poʼpotantañec̈hno.
2 Nati’imaim rabirab ana bay hibogaigiwas Jesu bairi aa isan, Martha ibaisih bairi bay hisemor. Lazarus orot afa auman Jesu bairi himarir gem sisibinamaim hima’am.
3 Allña Maríapaʼ chetan puem̃arr eñmosat̃ ñeñt̃ otenet nardo pueseʼ eʼñe ñeñt̃ocheʼ ñeñt̃ñapaʼ atarr tsaʼteʼ. Ñañapaʼ alloña aʼyatcaʼtan Jesús. Eʼñe ña pueʼchopaʼ alloña aʼporrarraʼtquër. Ñeñt̃ñapaʼ ora eñmosat̃tatan pocollohuen.
3 Raiy yamurin mamarin wabin nard i ai rourin hibun iroro’on hibai. Nati raiy iroro’on ana baiyan i gagamin na’in, Mary bai na isuwei ra’iy Jesu an rororon ihurufen, naatu aribunamaim safam. Naatu yamurin ana mamarin bar wanawanan etei itakwar.
4 Judas Iscariote ñeñt̃ Simón puechemer ñeñt̃ara pueyochreshar ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ ñañapaʼ atet̃ ot:
4 Baise ana bai’ufununayan orot ta, Judas Iscariot boro ufibo baban nao, i eo,
5 —Esoʼmart̃eʼña añ eñmosat̃paʼ ama c̈hoyeʼña yepome, c̈hochñac̈hoʼ yepomeñpaʼ yeganañchaʼ shonteʼ quelle ñeñt̃ trescientos denario allempopaʼ yapaʼyeseñchaʼ huocchañneshac̈hno ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa.
5 “Ana gewasin iti raiy yamurin mamarin ana baiyan 300 silver coins tatayai sabuw hitatubun naatu kabay tatab bai’akirayah tatibaisih.”
6 Ñapaʼ ama puellquëñot̃eyeʼ huocchañneshac̈hnocop atet̃ oto. Ñapaʼ t̃arroʼmara atet̃ ot, ñapaʼ atarrcaʼye eñet̃. Ñapaʼ eʼñe ñacma anmam̃peneʼ quellayepoʼr ñeñt̃ allohuenacop, ñapaʼ allot̃ña etenña quelle ñeñt̃ eshaʼtenet all.
6 Iti tur eo’o, asir sabuw hinanot i akir sabuw baibaisih isah not eo hinarouw, baise i bainowan orot ta, anayabin hai kabay koukufet kakaif, abistan ekokok i ebai ana kokomaim esisinaf.
7 T̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
7 Jesu iya’afut eo, “Babin kwaihamiy! Abistan biyanamaim ema’am i ayu anamorob hinayaya’u isan eyayabuna.
8 T̃arraña amaʼtchaʼ c̈ho pomosaneñ eñmosat̃ alloch es apaʼyesaneñ huocchañneshac̈hno, t̃arraña c̈hocmachcaʼye eñallña huocchañneshac̈hno arr patsro. T̃arraña nañapaʼ poʼñoc̈hpaʼ amachcaʼye alloʼna sentenno arr patsro.
8 Kwa boro mar etei akir sabuw wanawanahimaim kwanama, baise ayu boro men mar etei kwa bairit tanama’amih.”
9 Shonteʼ judioneshaʼ allempo eʼmareʼchet oʼ alla c̈herr Jesús all Betanio, ñetñapaʼ huac̈haʼtet. Ama eʼñe ñapt̃ecpa Jesúsocop huac̈haʼteto oʼch enteñetaʼ, añecpaʼnaña huac̈haʼtet oʼch enteñetaʼ ñam̃a Lázaro ñeñt̃ rromats ahuaña ñeñt̃ tantaterr Jesús.
9 Sabuw moumurin maiyow tur hinowar Jesu i na Bethany ma’am, imih sabuw Jesu itinamih hin, men i akisin itinamih hin baise Lazarus morobone Jesu biyawas auman itinamih hin.
10 Ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetñapaʼ añeʼna oʼpatenet Lázaro ñaʼnach muetset.
10 Imih firis gagamih ef hinuwet hiyakitifuw Lazarus auman hitarab tamorob isan.
11 T̃arroʼmar allempo tanterra Lázaro shonteʼ judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñaya Jesús ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ oʼ quec̈hpaʼhueretña ñet poʼcornaneshar.
11 Anayabin Lazarus biyanamaim abistan matar hi’itin Jew sabuw moumurin maiyow himisir firis gagamih hikwahirih naatu Jesu isan higeger hitumitum.
12 Tsapat̃ña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa pascuacop Jerusaléño, ñetñapaʼ eʼmareʼteñet Jesús oʼ c̈hapmoch ñam̃a Jerusaléño.
12 Marto sabuw rou’ay gagamin maiyow hiru’ay Tar Nowaten ana Hiyuw isan, tur hinowar Jesu i enan au Jerusalem.
13 Ñetñapaʼ tsorroʼtyesnomuet shequëpan ñeñt̃ anemyeset allo topanetyesnomuet t̃oñ allchaʼ oñmos Jesús. Ñetñapaʼ puerranareshet ahuanmuet oʼch poctet Jesús ñeñt̃paʼ atet̃ otyesnomuet:
13 Sabuw ai rourih hikakir naatu hitit hin Jesu nan bairi baitaramih, hitarkoukuw hi’o, “God tanifai! Regah wabinamaim enan, God nigegewasin! Israel hai aiwob inigegewasin!” Hitit hin bairi hitar.
14 Ñehua, Jesúsñapaʼ all entnoman pat̃err ashnat̃ollpaʼ allent̃a montaʼnma allo. Ñeñt̃paʼ añecop atet̃ p̃a ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ eʼñe ñocop, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten:
14 Bobaituw boubun wabin donkey hitita’ur naatu afe’enamaim mara’at ma remor yen in. Buk Atamaninamaim hikirum hi’o na’atube.
15 Amach c̈ha sem̃chaʼtatsto siónoʼmarneshachaʼ ñeñt̃arasa jerusaléñoʼmarneshas. Secueʼt̃ach t̃eʼchcaʼyeña huaponasaña ñeñt̃chaʼ Saʼm̃chaʼtaret̃er seperr. Ñapaʼ añacaʼye montaʼnena ashen rreʼptorechor.
15 “O Zion Natun Babitai, Men inabir;
16 Ñehua, ñeñt̃ ñoñets allempoña pueyochreshaʼpaʼ ama c̈hapaneto pueyoc̈hreto. T̃arraña tsapat̃onet̃ña allempo rroma Jesús, oʼ alla tanterra alla ahuerr pueʼntaño all atarr cohuentatapuer Pompor, ñetñapaʼ allempaña c̈herranetña pueyoc̈hreto t̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼcaʼye etsoterra eʼñe atet̃ anuaret̃ ñocop amaʼt ahuot̃ot̃eñ.
16 Abistan nati ana veya himamatar ana bai’ufununayah men hiso’ob. Baise Jesu ana fair nabaib ufunamaim, imaibo hina’itin hinaso’ob. Buk Atamaninamaim i isan hi’o hikirum, naatu hisinafen himatar.
17 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen allempo c̈horeʼtenan Lázaroñ puepamprot̃ att̃o tantater, ñetñapaʼ ñeñt̃a aʼpot̃ayeset.
17 Sabuw iyab Jesu bairi hin rahemaim hitit Lazarus morobone yawas misir hi’i’itin hi’o tur ra’at tasasar.
18 Ñeñt̃oʼmareʼnaña ahuanmaña shonteʼ acheñeneshaʼ oʼch poctet t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ eʼmareʼchet ñamet ñapaʼ orrtatenanet poʼpartsoña.
18 Sabuw moumurin maiyow hitit hin Jesu biyan hitit, anayabin tur hinowar i ina’inan iti na’atube men tisinaf emamatar i sinaf matar.
19 Allempoña fariseoneshaʼpaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
19 Imih Pharisee taiyuwih himare hi’o, “It abistan tayayakitifuw men kafa’imo emamatar. Sabuw etei i’etaw tebi’ufunun kwa’i’itin!”
20 Patantaʼtets griegoneshaʼpaʼ ahuanmuet ñamet oʼch coshapretenetaʼ pascua; ñetpaʼ añecop ahuanmuet oʼch concorposet all.
20 Greek sabuw afa wanawanahimaim bairi hiyen hin Jerusalem hiyuw ana veya imaim kwafirin isan.
21 Ñetñapaʼ ponmosyet Felipe ñeñt̃ betsaidoʼmarneshaʼ ñeñt̃ara galileoʼmarneshaʼ. Ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otoset:
21 Hina Philip biyan hitit, i Betsaida orot Galilee wanawanan, isan hifefeyan hi’o, “Aro, aki akokok Jesu ana’itin.”
22 Felipeñapaʼ allent̃a otenanaʼ Andrés. Ñetña eʼñe epsheñoʼmaretpaʼ ahuanmuet oʼch oteñetaʼ Jesús.
22 Philip in Andrew ana tur eowen, naatu Andrew Philip hairi hin Jesu ana tur hi’owen.
23 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet:
23 Jesu iyafutih eo, “Orot Natun baifa’in naatu bora’ara’ahin isan ana veya na kabom.
24 Ñeñt̃paʼ eʼñech poʼñoc̈h atet̃ netmaʼntatasa atet̃ pena puerets. Amaʼt erraʼtsena puertsor ama c̈ho pampallmeʼcho patso allchaʼ puetsohua paʼtall ñeñt̃ach pat̃rrara pueʼllomer. T̃arraña ñerraʼm c̈ho pampallmeʼcha patso allchaʼ puetsaʼ paʼtall att̃ochña chop. Amaʼt puellm̃arra pampallmeʼchatsa atarrchaʼ aton ellom̃reʼterr. Ñeñt̃paʼ añ notenes eʼñe pocteʼ oʼch nerroma na ñeñt̃en puesheñarrana att̃ochña shonterra ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya.
24 Ayu turobe a tur ao’owen, sanabey tutufin ta’imon hinama’ub me yan hinataun na’inu’in, naatu nabikubobun boro moumurih na’in hinayen naatu ani’anin boro moumurih na’in naya.
25 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Ñeñt̃ atarr morrentenaya att̃o coshena arr patsro, ama pocteyeʼ entenano oʼch es sohuanom Yomporecop, ñeñt̃ña pocrreña atarr morrentena, ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ c̈hach aʼchencatena eʼñe ñañeña. T̃arraña ñeñt̃ ama morrentenaye att̃o coshena arr patsro, eʼñe pocteʼ enteñ oʼch es sohuanom Yomporecop amaʼt pocrreñohuen, ñeñt̃ atet̃ petsa ñetñapaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
25 Orot yait taiyuwin ana yawas ebiyabuw i boro yawas narusa’ir, naatu yait iti tafaramamaim taiyuwin ana yawas ekwakwahir boro nabotan yawas wanatowan isan.”
26 Ñerraʼm eseshaʼ muenats oʼch t̃orrenet nocop, cot̃aʼnetepaʼ att̃ochña eʼñe neyochreshaʼ neperranet. T̃arroʼmar ñerraʼm erroʼtsenenchaʼ na ñeñt̃ t̃orretsa nocop ñetpaʼc̈hoʼña alloʼtsenetchaʼ ñamet. Eʼñe allohuen erraʼtsenchaʼ t̃orrerrtsa nocop, Nomporñapaʼ atarrchaʼ cohuentaterranet.
26 Yait ayu isou nabowabow, i ayu ni’ufnunu, naatu ayu menamaim ama’am au akir orot boro airi imaim anama. Yait ayu isou ebowabow Tamai boro nifai nabora’ara’ah.
27 ’T̃eʼ na neyoc̈hropaʼ c̈ha atarr nellquëna. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ Nomporña napaʼ amach c̈ha notatsche amach muenatano oʼch huapona ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ nenten. Ñeñt̃ atet̃paʼ amach notatsche t̃arroʼmarña napaʼ ñeñt̃ecopcaʼyeña nohuapa nach amueroc̈htataret̃terrtsa. Añchaʼña noch Nompor:
27 “Ayu dogorou i yababan awan karatan, Tamai ayu boro mi’itube anao? Iti bai’akir ana veya iniyawasu? ‘Aiyabin, Tamai iti bai’akir ana veya nan anabaib isan ana atit.
28 —T̃eʼpaʼ pepaʼchña Apa ayeʼchoc̈htataret̃terrtsa.
28 Tamai o wab anabora’ah.” Naatu marane fanan tit eo, “Ayu wab abora’ahika naatu boro anabora’ah maiye.’”
29 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ t̃omc̈hets all, ñetña atet̃ eʼmueñetpaʼ atet̃ otyeset:
29 Sabuw rou’ay nati’imaim hibatabat hinowar, afa hi’o, gunum rab naatu afa hi’o, “Tounamatar isan eo.”
30 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
30 Jesu eo, “Iti fanan i kwa isa eo, men ayu isou.
31 T̃eʼpaʼ oʼ anaret̃ta allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama nameʼñenaye ñetpaʼ amñaret̃terretchaʼ coñcheñtso. Ñam̃a oneñet̃ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen acheñeneshaʼ arr patsro, t̃eʼ ñocoppaʼ oʼ anaret̃ta ahuaporeʼtaret̃terrach esempohuañen.
31 Veya boun iti tafaram baibabatiyin isan naatu iti tafaram ana aiwob boun boro hinabosair.
32 Na ñerraʼm esempoch echantam̃perrnet corsocho allempoña napaʼ nec̈horeʼterchaʼ allohuen paʼnamen acheñ att̃och ameʼñerrnet.
32 Baise Ayu iti tafaramamaim hinabobora’ahu anamaramaim, sabuw etei boro anabonawiyih hinan ayu akisu biyou hinatit.”
33 Ñapaʼ añecopña eñoranaʼtenanet att̃och eñotatanet ñapaʼ corsochoch rromuerr.
33 Iti tur eo, i mi’itube ti’obaiyih i ana morob ana itinin boro mi’itube namorob.
34 Acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ otyeset:
34 Sabuw hi’o, “Aki ofafaramaim anonowar Keriso boro nama wanatowan, naatu o mi’itube ku’o’o, Orot Natun boro hinabora’ah. Iti Orot Natunam yait?”
35 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
35 Naatu Jesu uwih eo, “Kwa mar kafai boro marakaw kwanab, marakaw kwabaibimaim kwanaremor, imaibo gugumin nan natarsumi. Orot yait guguminamaim ereremor i men so’ob menamaim enan.
36 Na ñeñt̃en saʼpuetarsam̃peneʼ soct̃ap̃ñapaʼ t̃eʼpaʼ arroʼtsenmeñen. Soct̃apeʼcherrnan neñoñ t̃ayepaʼtñapaʼ arroʼtsenmeñen. Allochñapaʼ oʼch seyec̈hquërra sa acheñres ñeñt̃eschaʼ atarr cohuen orrtatyerreʼ ñeñt̃ cohuen enten Yompor t̃arroʼmar sapaʼ eʼñech puetaro socrrena.
36 Marakaw nati kwabai kwama’am a baitumatum i kwanitin. Saise kwa boro kwanan marakaw natunatun kwanamatar.” Iti eo’o ufunamaim, Jesu sabuw ihamiyih naatu i taiyuwin ibunwa’ir.
37 Jesúspaʼ amaʼt shonteʼ orrtatyenanet poʼpartsoña t̃arraña amaña eseshayeʼ ameʼñenayoña ña.
37 Mensanet Jesu wanawanahimaim sawar faifirih imamataren, baise i boro’ika men tibitumitum.
38 Ñeñt̃paʼ att̃ocaʼyeña etsotaña Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ ñocop:
38 Iti i mi’itube dinab orot Isaiah ana tur eo’o i titurobe isan. “Regah, yait aki tur a’o ebitumitum? Yait biyanamaim Regah ana fair ebirerereb?”
39 Ñeñt̃oʼmarña amat̃eʼ errot̃enot̃ ameʼñeto. T̃arroʼmar ellonet̃ Isaíaspaʼ atet̃ oteʼt̃:
39 Anayabin iti isan, men karam hititumatum, imih Isaiah eo maiye;
40 Eʼñe pat̃pareʼteñot̃et Yomporñapaʼ muenatanet oʼch echarrtet pueyoc̈hret. Att̃ochña ñetpaʼ c̈hach ottenet ñerraʼm aporoʼyet̃et ñeñt̃ ama es enteno. Ñeñt̃oʼmarña ama muenatenaneto oʼch es entet t̃ayeʼtoʼt̃eʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt mameshapaʼ amach es cot̃apeʼcheneto nocop att̃och naʼqueshp̃aterranetañ.
40 “God iwa’an matah hifim
41 Isaíaspaʼ t̃arroʼmar atet̃ oteʼt̃ ñapaʼ eʼñe entaneʼt̃ Cristo poʼcohuenña ñeñt̃oʼmarña eñoseʼt̃ña ñocop.
41 Isaiah iti eo’o, anayabin Jesu ana marakaw itin naatu isan eo i nowar.
42 T̃arraña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñaya Jesús amaʼt ñam̃a am̃chaʼtaret̃ec̈hno. T̃arraña ñetpaʼ mechaʼcheteʼt̃ fariseoneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama aʼmet̃eteʼt̃e. Añ mechaʼtenet t̃ayeʼtoʼt̃eʼ mueñoʼtanet judioneshaʼ poʼprahuot̃.
42 Naatu nati veya ta’imon wanawanan Jew ukwa’ukwarih wanawanahimaim Jesu hitumitum. Baise anayabin Pharisee isah hibir, men karam hai baitumatum hitao rereb, i boro kou’ay barene hitabotaitih.
43 T̃arroʼmar ñeñt̃ ameʼñetsañ ñetpaʼ añeʼna muenenet oʼch eʼñe cohuen entenanet acheñeneshaʼ. Ama añeyeʼña mueneneto oʼch eʼñe cohuen entanet Parets.
43 Anayabin i orot babin isah tibiyabow men boun God isan tebiyabow na’atube.
44 Jesúsña rranapaʼ atet̃ oterrerr:
44 Basit Jesu fanan aumetawat eo, “Orot ayu ebitutumu, i men ayu akisu ebitutumu, baise yait ayu iyafaru anan auman ebitumitum.
45 Eseshaʼ nenteneʼ napaʼ añeʼnaña entenet ñam̃a Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ.
45 Yait ayu i’itu anamaramaim, ayu iyafaru anan auman i’itin.
46 Napaʼ añecopña nohuapa arr patsro nach aʼpuetarsam̃peneʼ acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña, allochñapaʼ ñerraʼm eseshaʼch nameʼñaya na amach alloʼtsenareto checmeto. Ñeñt̃ checmetoʼtsena ñetpaʼ ama eñoteñeto ñeñt̃ cohuen enten Yompor.
46 Ayu i marakaw na’atube ana tafaramamaim atit, saise yait ayu ebitutumu i boro men guguminamaim nama.
47 Ñerraʼm eseshaʼ eʼmueʼ neñoñ t̃arraña amaʼt ama ameʼñerrnaneto neñoñ, napaʼ amach nayeʼ mueñenahueto coñcheñtso. T̃arroʼmar napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo arr patsro att̃och nemños acheñeneshaʼ coñcheñtso. Napaʼ añecopña nohuapa oʼch naʼqueshp̃atos acheñeneshaʼ arr patsro.
47 Orot yait ayu au tur enonowar baise men ebaib, ayu boro men anibatiy. Ayu men tafaram fufuninamih ana atit, baise baiyawasinamih ana.
48 Eseshaʼchña nachmeneʼ ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerraye neñoñ, ñocpuetñapaʼ eñall att̃och amñaret̃terret coñcheñtso. Ñeñt̃ara añ ñoñets ñeñt̃ neñen na t̃eʼpaʼ ñeñt̃chaʼña mueñaterrahuetña coñcheñtso esempohuañen.
48 Yait ayu ebifutuwu naatu au tur men ebaib i ana baibatiyenayan ema’am. Tur iti ayu a’o i boro mar yomaninamaim nibabatiyi.
49 T̃arroʼmar napaʼ ama eʼñe not̃ayeʼ neñeno. Apaña ñeñt̃ nellsenseneʼ ñapaʼ ñaña noteneʼ atet̃chaʼ notas ñam̃a atet̃chaʼ neʼñoranaʼtasa.
49 Anayabin ayu men taiyuwu au kokomaim ao’omih, baise Tamai ayu iyafaru anan tarbaiyunu tur abistanawat anao naatu boro mi’itube ana’o.
50 Napaʼ neñoteñ ñeñt̃ atet̃ otenen ña ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña allochña sapaʼ corretsasach socsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. Ñeñt̃ atet̃ neñen napaʼ añcaʼye neñen ñeñt̃ atet̃ otenen Apa.
50 Naatu ayu aso’ob i ana tarbaiyunen tur boro nabonawiy inan ma’ama wanatowan. Imih ayu abistan ao’o i mutufor, Tamai uwu imih ao’o.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.