Gálatas 3

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Sapaʼ nanac galacioʼmarneshachaʼ sepanteñ. Poʼñoc̈h sa oʼcaʼye c̈ha shecaset att̃oña t̃eʼ sapaʼ oʼhuañ sameʼñenaña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h alloch yequeshperra. Amaʼt ahuaña allempo yeserrpareʼtatensaʼpaʼ yapaʼ añ yeñotatuas att̃o poʼñoc̈h Jesucristopaʼ oʼ acorsoʼtam̃p̃saret̃ta eʼñe yocop. Ñeñt̃ña poʼñoc̈h sameʼñaña sa allempo.
1 Kwa Galasia sabuw i kwabikoko’aw! Yait rarafi kwabi’afesair? Kwa etei matamaim Jesu Keriso onaf afe’en momorob isan, ayu bebeyan maiyow ana morob mi’itube i akubunabuna kwanowar.
2 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ nemneñ oʼch neñotatas amaʼt añ pat̃err ñoñets: Sapaʼ eʼñe seyemteñot̃ ñeñt̃ Cristo poʼñoñ att̃oña chorrasaña Parets Puecamquëñ. Amaña añot̃eyeʼ chorraso eʼñe setsoteñot̃ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop.
2 Imih au baibat ta’imon anibat kwanao ana nowar. Anun Kakafiyin kwabaib i ofafar eo na’atube kwasisinaf imih kwabai, o Tur Gewasin kwanowar kwaitumatum imih kwabai?
3 Esoʼmareʼtña sapaʼ nanac sepanteñ. Att̃o sa ahuañapaʼ añ seyemtena Parets Puecamquëñ ñeñt̃ ahuamencat̃ ap̃añpaʼ esoʼmareʼtña t̃eʼñapaʼ oʼch alla seyemterrerr eʼñe sañeña setsotateñ.
3 Kwa mi’itube’emih kwabikoko’aw! Kwa i Anun Kakafiyinamaim kwabusuruf; naatu boun i kwakokok taiyuw a fairamaim kwanakusouwimih kwabiwa’an?
4 Eʼñehuachñacaʼ orrena atarr semueroc̈hetyesa. Poʼñoc̈h ñatoʼ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ eʼñe orrenayaye ñerraʼm oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen.
4 Kwa iti biyababan kwabai kwabi’akir kwanotanot i yabin en ai ana yasisir en? Ige, iti sawar ibo anayabin auman o ana’an auman.
5 Ñam̃a allempo Yomporpaʼ chorratasa Puecamquëñpaʼ ñapaʼ añ orrtatonas partsoteñets eʼñe sesho. Ñehua, ñeñt̃paʼ amacaʼye añot̃eyeʼ orrto eʼñe sa setsoteñot̃ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñeñt̃paʼ añot̃caʼyeña orrta eʼñe sameʼñeñot̃a ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼtatuas.
5 God Anun Kakafiyin ebit naatu wanawanamaim ina’inan ebiwa’an, anayabin ofafar eo na’atube kwasisinaf imih ebit o Tur Gewasin kwanowar kwabitumatum imih ebit?
6 Ñehua, Abrahampaʼ nanac yemtaneʼt̃ ñeñt̃ atet̃ och Yompor, ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃.
6 Abraham ana yawas mi’itube ma’am i kwana’itin; Buk eo na’atube, Abraham God itumitum, naatu i ana baitumatumamaim God bai, anayabin ana ef mutufurin God matanamaim.
7 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñeñt̃ nanac yemtenaya ñeñt̃ atet̃ oten Yompor ñeñt̃ña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ atet̃ ñerraʼm puechemereshanet Abraham.
7 Imih kwa i kwanaso’ob, Abraham wawawan anababatun i sabuw iyab aurih baitumatum ema’am.
8 Yomporpaʼ eʼñe eñotueʼt̃ ahuat̃ot̃eñ amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ oʼch ameʼñeret esempo, ñam̃a eʼñe pameʼñeñot̃etpaʼ pocteʼch enterranet. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ eʼñe anuaret̃ poʼñoño. Yomporpaʼ atet̃ otan Abraham: “Eʼñe peshot̃paʼ oʼch nebensareʼtam̃pes allohuen paʼnamen acheñ.” Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ amaʼt ahuat̃ot̃eñ Yomporpaʼ serrpareʼtataneʼt̃ Abraham ñeñt̃ cohuen ñoñets alloch yequeshperra.
8 Buk marasika eo baiman na’atube, God Ufun Sabuw baitumatumamaim boro nayamutufurih. Naatu imih Tur Gewasin Abraham isan eorereb. “O wanawanamaim God boro sabuw etei nigegewasinih.”
9 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ t̃eʼpaʼ allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya Cristopaʼ eʼñe att̃ecma cohuenoʼtsenacma atet̃ ñerraʼm Abraham ñeñt̃ nanac ameʼñayeʼt̃ Yompor ahuat̃.
9 Abraham itumatum naatu baigegewasin bai, imih sabuw iyab tibitumatum i baigegewasin tebaib i baib na’atube.
10 T̃arraña allohuen ñeñt̃ yemtenaya ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop oʼch eʼñe etsotuet ñetñapaʼ oʼ anaret̃tet allohuenetpaʼ aʼcoñchataret̃tetchaʼ t̃arroʼmar atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño amaʼt ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Allohuen ñeñt̃ ama etsotuenaye eʼñe poctacma allohuen allpon ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ quellco, ñam̃a ñerraʼm ama p̃ohueto allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ aʼcoñchataret̃tetepaʼch.”
10 Sabuw iyab ofafar tafan hitumatum hima tibi’ufunun, nati sabuw i o rarafen babanamaim tema’am. Anayabin Bukamaim eo, “Orot yait Ofafar Bukamaim hikirum inu’in mar etei men nati tur eo na’atube ebi’ufunun, nati orot i God ana orarafen babanamaim ema’am!”
11 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ amach pocteyeʼ enterrye Yompor eʼñe yemneññot̃a oʼch yetsotua añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, t̃arroʼmar amach errot̃enot̃ yetsotuo ora allpon ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach pocteyeʼ enterrye Yompor. Ñeñt̃oʼmar amaʼt Yompor poʼñoñopaʼ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Eʼñe yeyemteñot̃a Yompor ñapaʼ oʼch pocteʼ enterrey att̃och ello yocrrerra errponohuañen.”
11 Imih boun i bebeyan ebi’obaiyit men yait ta ofafar eo’omaim boro ana ef nayamutufur nan God biyan natitamih. Anayabin Bukamaim eo, “Orot yait baitumatumamaim ana ef yamutufur na God baib, i akisinamo boro nama.”
12 T̃arraña ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacoppaʼ ama att̃eyeʼ oteno, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñerraʼm yep̃ohuenchaʼ eʼñe poctacma ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ eshecchaʼ ello yocrrerra errponohuañen.”
12 Ofafar ana bowabow i men ta baitumatumamaim ema’am, baise Bukamaim eo, “Orot yait sawar etei ofafar eo na’atube nasisinaf na’at boro nama.”
13 Ñoñtsopaʼ amaʼt oʼpatatenyañ coñcheñets t̃arraña Cristopaʼ ñaña coñcherrtsa eʼñe yocop att̃ochña yapaʼ amach yecoñcherro. Ñeñt̃paʼ yeñoteñ t̃arroʼmar amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amaʼt erraʼtsena acheñer puepencateñmeʼchatset c̈ho echañchet tsachopaʼ ñeñt̃paʼ aʼcoñchataret̃chaʼ entyes acheñeneshaʼ.”
13 Baise it etei ofafar ana orarafen babanamaim tama’am Keriso tubunit it ata orarafen i bai; anayabin Bukamaim eo, “Orot yait ai afe’en teo’onaf nati orot
14 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ eʼñe pameʼñeñot̃et Jesucristopaʼ oʼch eñalleta att̃och Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entanet ñamet ñeñt̃ amaʼt ama judioneshayaye, att̃ecma peʼt̃ ahuat̃ot̃eñ Yompor eʼñe pocteʼ entaneʼt̃ Abraham. Ñam̃a eʼñe yameʼñeñot̃paʼ att̃oña eñall att̃och chorrerrya allohueney Parets Puecamquëñ, atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ Abraham.
14 Keriso iti sinaf saise baigegewasin God Abraham eo’omatan i Keriso Jesu’umaim tan Ufun Sabuw hitab, saise baitumatumamaim Anun Kakafiyin tatab God eo’omatanit na’atube.
15 Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch alla neñotaterrserr poʼpoñ. Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ yocrrena añ patsro. Atet̃ ñerraʼm puesheñarr yacmapaʼ oʼch aʼpoctachet epuet poʼpsheñeñ, oʼch quellcatet, allot̃paʼ oʼch quellcaʼhuet paʼsoʼcheñ all, allochñapaʼ amach errot̃enot̃ eseshaʼ aʼpoʼpoñeterroye poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oʼ quellcatuet, ñam̃a att̃och amach eseshaʼ huaporeʼterroye poʼñoñ. Atet̃ yepena yam̃a amaʼt acheñaya atet̃ petsa ellohuat̃eʼñacaʼ Yomporpaʼ ama pueno poʼñoñ.
15 Taitu tuwai’inah, ayu i boro mar etei tasisinafumaim ao kwana’itin. Orot rou’ab sawar ta isan hairi hio hibasit wabih obaibasit ana fefemaim hikikirum boro men yait ta na’astu’ub o tafan naya’abar.
16 Yompor ahuat̃paʼ atet̃ otan Abraham ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃oñ eʼñe puesheñarrot̃ poʼm̃renñot̃. T̃arraña ama allohuenayeʼ poʼm̃renñecop atet̃ oche, eʼñe puesheñarrocpa atet̃ och, ñeñt̃paʼ yeñoteñ ñeñt̃ara ñeñt̃ Cristotats. Ñeñt̃paʼ att̃ecma oten amaʼt ahuat̃ot̃eñ Yompor poʼñoñ.
16 Naatu boun kwana’itin, God ana omatanen ta Abraham eomatan, naatu uwan auman eomatan, Bukamaim i men hikirum hio wawawan, nati i men wanawan moumurih isah eo, baise uwan ta’imon isan eo. Nati uwan i Keriso.
17 Añmapaʼ ñeñt̃ña atet̃ neyc̈hatenes. Ñehua, yapaʼ yeñotueñ att̃o Yomporpaʼ aʼpoctachet amaʼt ahuat̃ot̃eñ epuet Abraham. Allot̃ñapaʼ allempo oʼ met cuatrocientos treinta charpaʼ allempoñapaʼ c̈hap allempoch anaret̃ta añ ñoñets judioneshacop ñeñt̃ atet̃ quellcanet Moisés. T̃arraña amaʼt oʼ anaret̃ta añ ñoñets ñeñt̃ quellcanet Moiséspaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ yeñoteñ amach errot̃eno huaporeʼtatereto ñeñt̃ atet̃ oʼ anaret̃etua ñeñt̃ atet̃ oʼ aʼpoctatua Yompor epuet Abraham amaʼt ahuat̃ot̃eñ, t̃arroʼmar Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ.
17 Abisa ao anayabin i God Abraham hairi obaibasit ta hikirum in, imaibo kwamur 430 sasawar ufunamaim ofafar matar, imih men karam God ana obaibasit marasika kikirum boro ta’astu’ub naatu ana omatanen tabosair.
18 Ñam̃a ñerraʼm eñalleñ att̃och yequeshperrañ eʼñe yetsoteñot̃a añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ quellcaʼ ahuat̃ Moiséspaʼ ñeñt̃epñapaʼ amat̃eʼ palltenañe att̃och Yomporpaʼ otan ahuat̃ Abraham oʼch eñalleta eʼñe ña poʼm̃renñot̃ puesheñarr ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ eʼñe yameʼñeñot̃a ñeñt̃ atet̃ oteney.
18 Anayabin God ana siwar ofafar tafanamaim tabatabat na’at, nati i ana omatanen tafanamaim boro men tabat, baise God ana bosiyasiyaramaim ana omatanen kaif Abraham baigegewasin itin.
19 Añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ net allempopaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a: Yomporpaʼ ahuoʼt mueñan poʼm̃llañot̃eñnaneshar att̃och ñetpaʼ oʼch eñoranaʼchet Moisés att̃och ñach aʼm̃teʼ añ ñoñets judioneshacop. T̃arraña añ ñoñetspaʼ eʼñe t̃arrempohua sherb̃aʼ allempo huapa Cristo atet̃ Yompor otan ahuat̃ Abraham. Eʼñe poʼñoc̈h yameʼñeñot̃ aʼqueshp̃aterreychaʼ. T̃eʼ ellonet̃paʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ecop nanña ellonet̃ Moisés poʼñoñ. Ñehua, ñeñt̃paʼ añecpa anarett̃a att̃och yeñoch ñeñt̃ allpon ochñaʼteñets enten Yompor ñam̃a att̃och ñeñt̃chaʼ yeñotateneʼ ñerraʼm esempo oʼ yep̃ohua ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor.
19 Imih ofafar ana’an i abisa isan matar? Ofafar mamatar ana’an i kakafih imaim itinin so’ob isan. Naatu imaim tabonawiyit tanan Abraham uwan isan God eo’omatan tan tatit. Iti ofafar i tounamatar hibai hire orot foun batayan hitin.
20 T̃arraña allempo Yomporpaʼ eñoranaʼtana Abraham ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃oñpaʼ allempopaʼ eʼñe ña oteʼ allameʼtets. Allempo Yomporpaʼ ama eseshaʼ oto poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ aʼm̃tahuet añ ñoñets.
20 Naatu God Abraham omatanen bitin ana veya i men foun batayan orot biyanamaim sinaf, baise God akisin foun bat sinaf.
21 Ñehua, ñatoʼ sapaʼ oʼch soten, ñeñt̃epñapaʼ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ quellcanet Moiséspaʼ taʼ, c̈hot̃eʼ epatenan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otan ahuat̃ Abraham. Ñeñt̃paʼ amacaʼye att̃eyaye. T̃arroʼmar ñerraʼm eñalleñ eʼñech ñoñtsot̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃ oʼch etserrataterrnayeñ cohuen yeyoc̈her Yomporecoppaʼ amat̃eʼ palltenañeña poʼpoñ att̃och pocteʼ enterrey Yompor; ñeñt̃paʼ eʼñet̃eʼ ñoñtsot̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ oʼch pocteʼ enterryeñ Yompor, t̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye.
21 Kwanotanot ofafar naatu God ana omatanen hairi i tibigamigam? En anababatun, anayabin ofafaramaim orot ana yawas tabaib na’at, turobe orot ana ef yamutufurin isan boro ofafaramaim tan.
22 T̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ oteney, allohueneypaʼ eʼñe yoʼchñaʼtuen, amach errot̃enot̃ eʼñe yetsotuoñe ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch yequeshperra. Añña eʼñe yameʼñeñot̃a Jesucristopaʼ oʼch yequeshperra, ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ Abraham.
22 Baise Bukamaim eorereb tanowar, tafaram tutufin etei i bowabow kakafin ana fair bai karatan. Imih ef ta’imon God ana omatanen bain nowatamih matar isan i Jesu Keriso akisinamo tanitumitum.
23 Ahuat̃ allempo ama huenaʼ Cristo ñeñt̃chaʼ yameʼñerrapaʼ amach errot̃enot̃ yaʼypoʼñerro añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Att̃a yepeʼt̃ t̃arrempohua allempo huapa Cristo att̃oña eʼñe yameʼñeñot̃a ñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna am̃chaʼnoc̈hta ñoñets yocop.
23 Baitumatum i ufibo natit, baise wantoro’ot i ofafar buwit ana dibur yariyit tama nan imaibo baitumatum natit irerereb.
24 Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacoppaʼ ña yecuam̃p̃sayeʼt̃ ahuat̃. Ñeñt̃paʼ t̃arrempohua atet̃ p̃a allempo huapa Cristo, ñam̃a añ ñoñetspaʼ añecpa sherb̃aʼ att̃och ameʼñaterrya Cristo, allochñapaʼ eʼñe yameʼñeñot̃a ñapaʼ oʼch pocteʼ enterrey Yompor.
24 Isan imih ofafar i ata bai’obaiyen orot na’atube bonawiyit tana Keriso biyan tatit, naatu boun i baitumatumamaim ata ef yamutufur God nanamaim tatit.
25 T̃arraña t̃eʼña oʼ yameʼñera Cristopaʼ ama yepallteno ñeñt̃chaʼ alloʼna yecuam̃p̃seʼ.
25 Imih it boro men ofafar ana bonawiyenamaim tanama’amih, nati i sawar, anayabin boun i baitumatum ana veya tit.
26 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristo Jesúspaʼ oʼch puechemer perrey allohueney Pompor, t̃arroʼmar eʼñe yameʼñeñot̃ Puechemer.
26 Naatu kwa etei’imak baitumatumamaim kwana Jesu Keriso bairi kwaita’imon God natunatun kwamatar.
27 Ñam̃a allohuenes ñeñt̃es oʼ sapataret̃terra eʼñe sameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼ chorrerrsa Cristo.
27 Keriso wabinamaim bapataito kwabai ata kou’ay ta’imon matar, imih Keriso ana yawas a faifuwamih kwa’us.
28 Ñam̃a t̃eʼpaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Cristo, Yomporpaʼ ama poʼpoñeʼttsocmayeʼ entenye, eʼñe att̃ecma enteney allohueney, amaʼt judioneshaʼ, amapaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye, amapaʼ ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a, amapaʼ ñeñt̃ ama ataruasataret̃eye eʼñe att̃a. Eʼñe att̃ecma enteney allohueney amaʼt asheñorrey, amaʼt ñam̃a coyaneshaʼ. T̃arraña Yomporpaʼ eʼñe att̃ecma enteney. T̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Cristo Jesús eʼñe puesheñaʼttsoypaʼ oʼch eʼñe yeparrocmatua allohueney eʼñe parro.
28 Imih kwa i men a itinin tata’amih, men Jew o Ufun Sabuw, men akir o roufamen sabuw, men orot o babin, kwa etei i ta’imon Keriso Jesu ana baita’imonin wanawananamaim kwama’am.
29 Ñam̃a ñerraʼm yapaʼ Cristonaʼtareypaʼ añña Yomporpaʼ eʼñe atet̃ enteney ñerraʼmrrat̃eʼ poʼm̃reneñ peney Abraham. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼch yagapapreter ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ Abraham ñeñt̃chaʼ atet̃ aʼnacha.
29 Keriso kwa nowa namamatar na’at, kwa i Abraham wawawan naatu God abisa eo’omatan boro kwanab.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gálatas 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.