Atos 9
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Allempoña Saulopaʼ nanac eʼmoñeʼtenan ñeñt̃ ameʼñenaya Yepartseshar Jesús. Paʼtsrreʼmueñot̃paʼ atet̃ ot:
1 Baise Saul i Regah ana bai’ufununayah rouw morob isan menan bi’arakok. Imih na firis ukwarih biyah tit, fef tab auman tan Damaskas wanawanan Kou’ay Bar ta ta hai ukwarih hitaso’ob isan
2 C̈hap alloʼtsenpaʼ oʼ enamos orden att̃och aʼcllatuan ñeñt̃ ameʼñetsa. Oʼ enam orden ñeñt̃chaʼ anom aʼyo anetso Damasco allecma apc̈henet judioneshaʼ poʼprahuo. Oʼch c̈hap allpaʼ oʼch aposan ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa puerahuo. Att̃och apet all llesens att̃och rromanatan acheñ ñeñt̃ cot̃eneʼ Jesús poct̃ap̃ña. Amaʼt coyaneshac̈hno ñam̃a yacmaneshac̈hno oʼch rromanatanet oʼch huancatanet oʼch anmaret̃terret Jerusaléño. Atet̃ cot̃apeʼchña Saulo.
2 ifefeyan, saise sabuw iyab Regah ana efamaim hima’ama orot o babin etei tafatumih tabow tan Jerusalem dibur taya.
3 Allempoña agapuan orden allempoñapaʼ oʼ ahuoʼ. Oʼ c̈hap allameʼtets Damascopaʼ machayot̃a ñeñt̃ nanac poptetsa entot̃paʼ oʼ c̈hoyoʼtam̃pes eʼñe ñesho.
3 Nati isan au Damaskas yen inan, na bar merar biyubin auman naniyan meyemeye marakaw marane namanamarabe bow sisibin roun roun etei e’arasib re,
4 Oʼ c̈hoyoʼtam̃pespaʼ ñañapaʼ alla rromopra patso. C̈hap patsopaʼ eʼman ñoñets ñeñt̃ atet̃ oten:
4 naatu me yan re rab, orot fanan nowar wabin su’ub eo “Saul, Saul aisim ayu irabu kubia’akiru?”
5 Sauloñapaʼ atet̃ ot:
5 Saul ibatiy, “Regah o yait?” Orot fanan tit maiye iya’afut eo, “Ayu i Jesu o irabu kubia’akiru.
6 Sauloñapaʼ poʼyorñot̃paʼ c̈ha paʼshmuena allempoñapaʼ atet̃ ot:
6 Baise kumisir kwen bar merar gagamin kutit, nati’imaim boro hinao inanowar abisa boro inasinaf.”
7 Ñeñt̃ parro epuet sen Saulo ñetñapaʼ att̃a cohuanrrortenet. Pocuanrrorteñot̃etpaʼ ama errot̃ oteto. Ñetpaʼc̈hoʼña eʼmuet ñeñt̃ eʼmorrtatsa t̃arraña ama es enteto.
7 Orot afa Saul bairi hinan hai tur sawar hinutanub hibat orot fanan hinowar, baise men yait ta ana yumat hi’itin.
8 Allempoña Saulopaʼ oʼ tanta. Tantapaʼ oʼch cohuaʼyespaʼ ama ento. Ñeñt̃oʼmarña att̃a echaʼnmet potot̃paʼ oʼ anmet Damasco.
8 Saul me yan inu’in misir matan nuw, baise matan isukway men abisa ta itin, basit uman hibai hi’unawiy hin Damaskas hitit.
9 Oʼ c̈hap Damascopaʼ maʼpamuet Sauloñapaʼ ama enteno, ñam̃a ama es rreno, ñam̃a ama es orreno, amaʼt coñeʼt̃a.
9 Veya tounu na’atube matan ifim ma. Nati ana maramaim men kafa’imo bay ta eaan naatu harew tom.
10 Damascoñapaʼ alloʼtsen puesheñarr ñeñt̃ nanac ameʼñenaya Yepartseshar Jesús. Ñañapaʼ añ paʼsoʼcheñ Ananías. Añña Ananíaspaʼ Yepartseshar Jesús orrtoña atet̃ ñerraʼm puec̈hopoñot̃ oʼ c̈horeʼchpaʼ atet̃ och:
10 Baitumatumayan orot ta wabin Ananias Damaskas ma’am matan hibora’ah tainin tayowan Regah isan eafa’af fanan nowar, “Ananias!”
11 Yepartsesharñapaʼ alla otererr:
11 Regah eo, “Inabogaigiwas inan ef gagamin wabin mutufor imaim inatit naatu Judas ana baremaim Tarsus orot wabin Saul isan inibatiyih, i ma eyoyoyoban.
12 Napaʼ oʼ norrtatuoñ ñeñt̃ oʼ entua neshot̃. Oʼ entuan atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ añ paʼsoʼcheñ Ananías huapatsa. Oʼ huapa ñeshopaʼ oʼ nosan pot ñesho oʼch alla cohuerr.
12 Naatu Saul matan hibora’ah orot ta wabin Ananias itin narun umanamaim matan butubun nuwanuw maiyen itin.”
13 Ananíasñapaʼ alla anapuererr:
13 Ananias iya’afut eo, “Regah sabuw moumurih na’in nati orot isan hio anowar, sawar kakafih maiyow o a sabuw Jerusalem hima’am isah sinaf.
14 T̃eʼpaʼ ñapaʼ echenan orden oʼch huancatyesey allohueney ñeñt̃ey p̃ameʼñenaya, oʼch anmatey cárcelo. Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornanesharpaʼ oʼ apet Saulo añ orden.
14 Naatu boun i firis ukwarih biyahine fair bai na iti Damaskas tit sabuw iyab o tekwakwafiri bow fatumen isan.”
15 Yepartsesharñapaʼ alla otererr:
15 Baise Regah iu, “O i boro inan anayabin ayu nati orot arubin isou nabowamih, wabu nab natit Ufun Sabuw, aiwob sabuw, naatu Israel sabuw wanawanahimaim nabosemor.
16 Ñam̃a oʼch neñotach Saulo ñapaʼ oʼch mueroc̈hta nanac nocop, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch ameʼñaʼna na. Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ serrpareʼt Yepartseshar epuet Ananías.
16 Naatu ayu taiyuwu boro ani’obaiy bai’akir gagamin na’in ayu wabu isan ni’akir.”
17 Allempoñapaʼ oʼ ahuoʼ Ananías oʼch entenanaʼ Saulo. C̈hap allpaʼ oʼ beʼt̃osos pocollo alloʼtsen Saulo. Oʼ ponmosyapaʼ oʼ nosan pot eʼñe ñesho. Nohuan pot eʼñe ñeshopaʼ otosan Saulo, atet̃ och:
17 Basit Ananias misir in bar efan Regah eo’omaim tit naatu bar wanawanan run, uman Saul tafanamaim yara’ah eo, “Saul ayu taiu Regah Keriso efamaim o isa birerereb i ayu iyunu anan o mata nigewasin inanuw maiye, naatu Anun Kakafiyin niwani.
18 Ñeñt̃a otuapaʼ allorocma rrataʼnom paʼclloyot̃ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ es paʼtall, oʼ alla cohuerr eʼñe cohuen. Alla cohuerr eʼñe cohuenpaʼ allempoñapaʼ apataret̃ta Yomporecop.
18 Naniyan meyemeye matan siy kanabinin na’atube ma’am hea’obow re, matan kubunai nuw maiye, naatu misir re bapataito bai.
19 Oʼ apataret̃etuapaʼ oʼ rrallmeʼcherr. Oʼ alla c̈herr poʼhuamenc. Allempoñapaʼ allponmaterrerr alla Damascopaʼ oʼ serrpareʼt epuet ñeñt̃ ameʼñetsa.
19 Bay eaa ufunamaim ana fair matabir maiye bai.
20 Ñam̃a Saulopaʼ c̈hocma sen judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼ serrpareʼtatenanet atet̃ pena Jesús. Otanet añ Jesúspaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña Parets Puechemer.
20 Saul misir mutufor in Kou’ay Bar run busuruf Jesu isan binan eo, “Jesu i turobe God Natun.”
21 Allohuenet ñeñt̃ eʼmueneʼpaʼ otyeset:
21 Sabuw etei hinowar hifofofor naatu hibabatiyih hio, “Orotoban iti Jerusalemamaim sabuw iyab Jesu wabinamaim hikwakwafir rouw himorob? Naatu iti’imaim nan ana’an i nati sawar ta’imon isan na, sabuw fatum bow na firis gagamin baitihimih?”
22 Saulopaʼ alloʼna sen huomenc p̃aʼnmueʼ pueyoc̈her att̃och serrpareʼtan Yompor poʼñoñ. Nanac serrpareʼtatanet att̃o poʼñoc̈h Jesúspaʼ ñeñt̃ara Cristotats. Amaʼt judioneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa Damascopaʼ ama errot̃eno anapeto.
22 Baise Saul binan inan ana fair ra’at, Jew sabuw iyab Damaskas hima’am hai not botabir naatu i’obiyih Jesu i anababatun Keriso, iti na’at eo sabuw tur omih hikasiy.
23 Att̃eña oʼ allponmatpaʼ añña judioneshaʼpaʼ oʼpachet oʼch muetset.
23 Fur bai’ab na’atube sasawar ufunamaim Jew sabuw hiru’ay Saul morob isan hiyakitifuw.
24 Saulopaʼ eʼmareʼch oʼ oʼpachet, oʼch cohuet att̃och oʼch muetset. Arr cohuet allot̃ecma beʼt̃enet all aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ ora anets. Ellapeneteʼt̃ cohuameʼtet ñam̃a arepeneteʼt̃.
24 Baise abisa sinafumih hiyayakitifuw i hio nowar, fai mar i etawan awan hima’afut hima’am tatitit hita’asabunimih.
25 T̃arraña ñeñt̃ pueyochreshaʼ Saulopaʼ oʼ anmet tsapo alloʼtsen pocoll eʼñe all aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ anets, allñapaʼ eñall ventana allot̃ aʼsuatam̃peret atarret cañt̃rot̃.
25 Baise gugumin ta ana bai’ufununayah Saul kaifet wanawananamaim hiwan fur ana sou ta’amaim hiruru re.
26 Allempoñapaʼ ahuerr Jerusaléño. C̈herr Jerusaléñopaʼ atarr mueneñ oʼch entenanaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñeñt̃ña ameʼñetsapaʼ ama mueneto oʼch entenanetaʼ t̃arroʼmar nanac mechaʼteñet, otenapuetañ att̃oʼt̃eʼ shequënanet oʼ ameʼña.
26 Saul na Jerusalem tit sinaftobon bai’ufununayah bairi baita’imonin isan. Baise bai’ufununayah i Saul isan hai bir ra’at, anayabin men hibitumatum Saul i turobe baitumatumayan ta matar ai en.
27 Añña puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Bernabépaʼ ñañapaʼ oʼ anem̃ alloʼtsen Jesús puellsensarneshaʼ, oʼ otosanet:
27 Imaibo Barnabas na ibais bai in Tur Abarayah biyah tit, kubuna mi’itube efamaim Regah itin naatu Regah eo nowar. Ana binan fairin Jesu wabinamaim auman eo hinowar.
28 Allempot̃eññapaʼ eʼñe pocteʼ eñchet, allempoñapaʼ oʼ eʼñe parrocmatuet. Ñapaʼ ama mechaʼteno amaʼt mamesha. Atarr nanac serrpareʼtan Jesús poʼñoñ.
28 Naatu hibai bairi hima Jerusalem ana uman men sanet etei remor Regah wabinamaim binan.
29 C̈hocmach serrpareʼten epuet judioneshaʼ ñeñt̃ eʼmueneʼ griegac̈hpaʼ t̃arraña amach pocteyeʼ enteñeto. Allempoñapaʼ oʼpachet ñam̃a all oʼch muetset.
29 Jew sabuw iyab Greek tur hio bairi hi’o hibas naatu rabin morob isan hiyakitifuw.
30 Allempoña ñeñt̃ parro ameʼñenetpaʼ anmet Saulo poʼpoñ anetso Cesareo. Allot̃paʼ oʼ mueñet ñam̃a anetso Tarso.
30 Baise baitumatumayah afa tur hinowar basit, Saul hibai hire Caesarea hitit naatu au Tarsus hiyafar in.
31 Att̃eñapaʼ oʼ muetsoñeñtuerra ñeñt̃ amueroc̈htatañ. All Judeo ñam̃a Galileo ñam̃a Samariopaʼ oʼhuañ amueroc̈htataret̃tet atet̃ peteʼt̃ ahuaña. Allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa alloʼna senet huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈hret. Att̃eñapaʼ oʼ shontaʼnma ñeñt̃ ameʼñetsa. Pameʼñeñot̃etpaʼ alloʼna senet mechaʼnaʼtnomuet Yompor. Ñam̃a alloʼna Parets Puecamquëñpaʼ nanac coshatenanet.
31 Imaibo ekaleisia sabuw Judea, Galilee naatu Samaria wanawanahimaim etei tufuwamaim hima hiyasisir. Naatu Anun Kakafiyin ana baibaisamaim fair hibai naatu hai kou’ay busuruf wowab ra’at yen, Regah nanamaim kakaf auman hima.
32 Att̃eña Pedropaʼ c̈hocmach taʼyena emoʼtyeseʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Parrochpaʼ oʼ c̈hap alloʼtsen ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso paʼsoʼcheñ Lida.
32 Peter efan ta ta etei run tit ana sabuw itih remor inan, veya ta God ana sabuw iyab Lydda bar merar gagamin hima’ama bainanawanihimih in.
33 Allñapaʼ entosan puesheñarr yacma añ paʼsoʼcheñ Eneas. Ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ echarrtena alla p̃anena oʼ posoc char.
33 Nati’imaim orot ta wabin Aeneas, an uman murubin bai’etaw en gem yan inu’in kwamur etei eight sawar.
34 Oʼ entos Pedropaʼ atet̃ otos:
34 Basit Peter isan eo, “Aeneas Jesu Keriso o ebiyawasi kumisir, a ir kunu ku’abar.” Orot mar ta’imonamo misir.
35 Allohuen ñeñt̃ yec̈hetsa Lido ñam̃a Sarónopaʼ allempoña eñchetpaʼ c̈ha puesuerret ñeñt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ñet oʼ ameʼñerrñañet Yompor poʼñoñ.
35 Sabuw etei Lydda naatu Sharon wanawanan hima’am abisa matar hi’i’itin etei hitumatum naatu Regah isan hitatabir.
36 Eñall puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa añ paʼsoʼcheñ Tabita, añ ñeñt̃ara soʼchñets Tabita ñeñt̃ otenet griegac̈ho Dorcas. Ñapaʼ arr yec̈hena anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Jope eʼñe alla allameʼtets Lido. Ñañapaʼ nanac amueraña, c̈hocmach yenpuenan ñeñt̃ huocchañetyets.
36 Joppa bar meraramaim babin ta wabin Tabitha, Greek fanahimaim i Dorcas. Iti babin i baitumatumayan ta mar etei gewasin esisinaf naatu yababan wairafih ebibaisih.
37 Allempopaʼ oʼ atsnaʼt. Atsnaʼtpaʼ att̃eñapaʼ oʼ rroma. Rromapaʼ pamoʼtseshaʼñapaʼ oʼ apach atet̃ yec̈henet ñet. Apatuetpaʼ oʼ p̃anet enonet̃ all tama aʼyohuen b̃at̃.
37 Nati ana veya’amaim sawow bai naatu morob biyan hisouw hibai hiyen bar tafantoro’ot hi’inuw.
38 Allempoña ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ oʼ eʼmareʼchet Pedro allameʼttsoʼtsena all anets Lido. Oʼ eʼmareʼchetpaʼ oʼ mueñet epsheña yacma att̃och oteñetaʼ onepaʼ all allorocma.
38 Joppa na Lydda titit i men ef yok, imih bai’ufununayah Joppa hima’am Peter na Lydda’amaim titit ana tur hinowar. Basit orot rou’ab hiyafarih hin hifefeyan hio, “Are Peter akokok saise inan biyai inatit, men inarubir.”
39 Pedroñapaʼ oʼ cot̃erranet. C̈hap allpaʼ oʼ anmet all cuarto eno alloʼtsen arromñat̃. All t̃omc̈hen shonteʼ rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ llecanrrortetsa. Allñapaʼ all gatannaʼtyenet ñeñt̃ chorraʼyenet ñeñt̃ sepechyesanet ahuaña Tabitañ.
39 Basit Peter bobuna misir bairi hin, hina hitit hiyen bar awan yate tafan imaim hirun. Naatu kwafukwafur baibin etei hai faifuw Dorcas yawasin ma’am ana veya sakir bitih auman hibow hina hi’obaibiy hirerey auman hirun.
40 Pedroñapaʼ mueñuanet allohuenet aʼyenet̃. Oʼ mueñuanet aʼyenet̃paʼ oʼ concorposa, oʼ maʼyocha. Maʼyochuapaʼ oʼ puetallsa arromñat̃eshonet̃paʼ atet̃ och:
40 Peter sabuw etei iuwih ufun hitit, i sun yowen yoyoban imaibo eo, “Tabitha kumisir!” Babin matan nuw naatu nura’at Peter i’itin ana maramaim misir mare ma.
41 Pedroñapaʼ cheter potot̃paʼ echanter att̃och t̃err. Allempoñapaʼ oʼ c̈horeʼterran ñeñt̃ ameʼñetsa ñam̃a rret̃orrnaneshac̈hno. Oʼ beʼt̃osc̈haʼterretpaʼ oʼ gaterranet oʼ tanterra ñeñt̃ rromats.
41 Peter eof babin bai ibais misir bat, imaibo baitumatumayah naatu kwafukwafur isah eaf hina yawasin batabat i’obaiyih hi’itin.
42 Allohuenet ñeñt̃ yec̈hetsa all Jopopaʼ oʼ eʼmareʼchet atet̃ pena Pedro. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñ oʼ ameʼñeret Yepartseshar Jesús.
42 Tur tasasar tit Joppa sabuw etei hinowar naatu moumurih na’in Regah hitumitum.
43 Pedroñapaʼ alla aʼpa atomat alla Jopo. Oʼ aʼpa all Simón paʼpacllo. Ñeñt̃ Simónpaʼ añ poʼtaruas pen oʼch aʼcohuenetyesan paʼrrom.
43 Peter veya moumurih na’in Joppa’amaim orot wabin Simon ana baremaim hairi hima.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.