Atos 7
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Allempoñapaʼ añña corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ aʼp̃t̃oʼtan Esteban, atet̃ och:
1 Imaibo Firis Gagamin Stephen ibatiy, “Tur iti i anababatun o isa teo?”
2 Estebanñapaʼ atet̃ och:
2 Stephen iya’afut eo, “Taitu tuwai’inah naatu tamai’inah anao kwananowar! Ata agir Abraham ufibo na Haram imaim ma, baise wan Mesopotamia ma’am ana veya’amaim Marakaw ana God isan irerereb eo. Stephen Ebibinan|alt="Stephen preaching" src="cn01914B.tif" size="col" loc="Act 7.2" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="7.2"
3 Allempo orrtana Abrahampaʼ atet̃ och ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a: “T̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ arrot̃ oʼch pesaʼnom añ peney, oʼch pesaʼnem̃ ñam̃a p̃amoʼtseshaʼ, oʼch ahuep̃ allchaʼ notap̃.” Atet̃ och Yompor, atet̃c̈hoʼ p̃a yatañ Abraham.
3 ‘A tafaram naatu taituwa inihamiyih inan tafaram ayu ana bi’obaiyi imaim inama.’
4 Allempoñapaʼ aʼypoʼñaʼnman all yec̈heʼt̃ all yec̈hanateʼt̃ ñam̃a caldeoʼmarneshaʼ att̃o c̈hap alloʼtsen anets Harán all yec̈herra. Allempo oʼ rroma pomporeñpaʼ Yomporpaʼ oʼ alla anererr arrma Canaáno all yeyc̈hena ya t̃eʼ.
4 Imih Kaldia tafaram ihamiy naatu na Haram imaim ma. Tamah momorob ufunamaim God nawiy na me tafaram iti bitin boun kwa iti kwama’am.
5 T̃arraña allempo c̈hap arr ahuat̃paʼ Yomporpaʼ ama apueñaʼ añ pats, amaʼt coñeʼt̃a. T̃arraña Yomporpaʼ ahuoʼt och esempohuañen oʼch ap̃ añ pats, eʼñe ñocop, amaʼt puechemerecop, ñam̃a poʼm̃renñecop. T̃arraña allempopaʼ yatañ Abrahampaʼ ama chemereʼtenaʼ.
5 God men abisa ta Abraham nowanamih itin naatu men kafa’imo me kikimin eafuw nowanamih itin. Baise God eomatan tafaram tutufin etei boro nowanamih nab naatu wawawan uf hinatutufuw boro hinab. Nati ana veya’amaim Abraham i aurin kek en ma’am God eomatan.
6 Allempocma Yomporpaʼ oʼ eñotatan Abraham att̃och esempo poʼm̃reneñpaʼ ahuanmuetchaʼ arrot̃, c̈hapuetchaʼ poʼpoñ anetso Egipto all ama paʼnyempañoyaye, allchaʼ yec̈haʼhuerret, allñapaʼ mueroc̈htatapanetchaʼ alloʼmarneshaʼ acheñ. Ñam̃a añ eñotatan Abraham att̃och ataruasataret̃tach eʼñe att̃a poʼm̃reneñ, eʼñe cuatrocientos char amueroc̈htataret̃tet.
6 Naatu God iti na’atube eo, ‘O wawaw i boro nah toumanih hai tafaramamaim hinama, nati’imaim boro nah toumanih hai fair babanamaim hinama bowabow fokarin maiyow hinabow, hinarouw hini’a’afiyih kwamur etei 400 na’atube nasawar.’
7 T̃arraña Yomporpaʼ oʼ eñotatan Abraham ñam̃a poʼpoñ. Ahuoʼt och Yompor: “T̃arraña napaʼ netsaʼtaterach ñeñt̃chaʼ mueroc̈htateʼ pem̃reneñ. Allempoñapaʼ huac̈herretchaʼ alla arr Canaáno allchaʼ maʼyocherrnet.”
7 Baise God iuwih eo, ‘Ayu nati tafaram hinabuwi babahimaim kwanama kwanabowabow boro baimakiy anitih. Nati ufunamaim boro tafaram kwanihamiy kwanatit efan iti’imaim ayu kwanakwafiru.
8 Ñam̃a allempo Yomporpaʼ ahuoʼt otan Abraham poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ yec̈haʼ judioneshaʼ allempot̃eñ errponohuañen, att̃och eñochet Yomporpaʼ ama pueno poʼñoñ. Añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ otan Abraham: “Añ pocteʼ oʼch setsorre allohuen asheñorrot̃olleshaʼ.” Ñeñt̃oʼmar allempo chemereʼt Abrahampaʼ puechemeret̃oll ñeñt̃ soch Isaacpaʼ ahuoʼt tsorreñ. Poʼpsocmatñopaʼ oʼ tsorre. Isaacñapaʼ allempo oʼ poʼnpaʼ oʼ chemereʼtana Jacob. Jacobñapaʼ chemereʼtana c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃ara yatañneshañ yepen ya ñeñt̃ey israelenaʼtarey.
8 Imaibo God ar afu’afuw ana obaibasit Abraham itin ina’inanen na’atube kaif. Imih Abraham natun Isaac tufuw fur ta’imon sasawar ufunamaim ana ar kanabin e’afuw. Nati ufunamaim Isaac natun Jacob ana ar kanabin e’afuw naatu Jacob natunatun 12 it uwatanah wabih gagamin auman hai ar kanabih e’afuw.
9 ’T̃arraña allempopaʼ añña ñeñt̃ yatañneshañ yepenpaʼ oʼ sopeʼcheñet paʼmoʼnasheñ José. Ñeñt̃oʼmarña oʼ pomet paʼmoʼnasheñ. Ñeñt̃ña agapueʼpaʼ oʼ anem̃ b̃ac̈hayo all anets Egipto.
9 Baise uwatanah wabih gagamin Joseph isan hibobowen akir wairafin na’atube hitih hitubun hibai hin Egypt imaim ma. Baise God i mar etei biyanamaim ma’am.
10 T̃arraña Yompor ña aʼnataya. Yomporpaʼ oʼ aʼpoctatuoñ ora allohuen att̃o mueroc̈htacheteʼt̃. Añña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Egiptopaʼ eʼñe cohuen entaneʼt̃ José. Añ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Egipto ñeñt̃paʼ oteñet Faraón. Faraónpaʼ eñotan José ñapaʼ nanac es eñoten. Ñeñt̃oʼmar am̃chaʼtaret̃ Faraónpaʼ oʼ nan José ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tapretaya all Egipto. Ñam̃a ora allpon ñeñt̃ taruasets Faraón paʼpaclloʼmarpaʼ oʼ nan José ñeñt̃chaʼ yechenahuet.
10 Naatu ana yababan ta ta wanawanamaim bibais. Veya ta Joseph Egypt hai aiwob nanamaim titit ana veya aiwob orot Joseph i’itin yan bai naatu ana kakaf isan ma, anayabin God ukwar rerekab Joseph itin. Imih aiwob orot Joseph bai ana gawanamih yai, naatu aiwob ana bar gagamin wanawanan auman kaifin isan ana fair itin.” Joseph Egypt sabuw ebobonawiyih|alt="Joseph as ruler" src="cn01917b.tif" size="col" loc="Act 7.10" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="7.10"
11 ’Allempoñapaʼ orrta muec̈heñets. Ora allohuen egiptoʼmarneshaʼ nanac cheporrareʼtet. Ñam̃a ora allohuen canaánoʼmarneshaʼpaʼc̈hoʼña nanac cheporrareʼtet. Paʼchporrñot̃etpaʼ nanac mueroc̈hteteʼt̃. Yatañneshañpaʼ ama echeteʼt̃e pocrramet amaʼt coñeʼt̃a.
11 “Nati ana veya’amaim baimar kakafin na, Egypt naatu Canaan tafaram wanawanan yababan gagamin na’in matar, naatu it uwatanah bayumih hi’akir.
12 Allempoñapaʼ yatañ Jacobpaʼ oʼ eʼmareʼtan orameñ rreñets Egipto. Ñeñt̃oʼmarña mueñan puechemereshaʼ ñeñt̃ara yatañneshañ yepen ya. Ñetpaʼ oʼ ahuanmuet Egipto oʼch rañt̃enetaʼ rreñets.
12 Egyptamaim bay ma’am ana tur Jacob nonowar ana veya uwatanah hai nanawan wantoro’ot imaim hin.
13 Rañt̃aʼhuenetaʼ rreñetspaʼ oʼ puerrac̈herret. Atomatpaʼ oʼ huañaperret pocrram̃paʼ oʼ alla ahuanerreterr Egipto. Allempoña c̈hac̈herreterr Egipto paʼmoʼnasheñet Josépaʼ atet̃ otanet ñapaʼ ñaña paʼmoʼnasheñ penet. Allempoñapaʼ oʼ chemeʼchet paʼmoʼnasheñ José. Paʼmoʼnasheññapaʼ oʼ anmanet am̃chaʼtaret̃esho att̃och chemeʼtatanet.
13 Hai nanawan bairou’abin ana veya Joseph taiyuwin botait irerereb tuwahinah hai tur eowen, naatu Pharaoh nati’imaim Joseph ana nibur isah so’ob.
14 Chemeʼtatuanetpaʼ allempoña Josépaʼ oʼ mueñerranet paʼnyeto añecop att̃och eretaʼ pompor Jacob ñam̃a allohuen pamoʼtseshaʼ, atet̃ ot José: “Onetepaʼ allohuenet Egipto.” Ñeñt̃oʼmarña allohuen canc̈hrroch c̈harraʼ puechena amnarsheña pamoʼtseshaʼ ñetñapaʼ ahuanmuet Egipto alloʼtsen José.
14 Nati ufunamaim Joseph tamah Jacob isan, naatu tamah ana nibur isah tur iyafar, nah etei 75 na’atube.
15 Allempoñapaʼ c̈hac̈haʼtet Egipto. Oʼ met allpon charpaʼ oʼ rroma yatañ Jacoboñ all Egipto. Meterrerr allpon charpaʼ oʼ collaʼhua ñam̃a puechemereshañ ñeñt̃ara yatañneshañ yepen. Collaʼhuetpaʼ alla apamparet̃tet all Egipto.
15 Imaibo Jacob rena Egypt tit, nati’imaim i natunatun bairi himorob, it uwatanah.
16 Ñehua, meterrerr allpon charpaʼ oʼ ahuanmaret̃terret puenpaʼts anetso Sicm̃o allchaʼ apamparet̃terret ello puenpaʼts. All apamparet̃terretpaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara pats ñeñt̃ oʼ rañt̃aʼhua Abrahamañ ahuat̃. Añña patspaʼ ñeñt̃oʼ vendoñ Hamor puechemereshañ ahuat̃ all Sicm̃o.
16 Naatu biyah i hibow himatabir maiye tafaram wabin Shekem rahamaim hiya, nati me i Abraham orot Hamor natunatun biyahine tubun.
17 Alla oterraneterr Esteban, atet̃ ot:
17 “God ana omatanen Abraham eo’omatan na baiturobe isan ana veya na kabom, naatu ata sabuw Egypt hima’am busuruf ra’at tafaram awan karatan.
18 Att̃eñapaʼ oʼ met shonteʼ charpaʼ oʼ orrta poʼpoñ am̃chaʼtaret̃ Egipto ñeñt̃ ama puentarano José, t̃arroʼmar Josépaʼ ahuat̃ot̃eñ oʼ rroma.
18 Imaibo aiwob orot ta Joseph men susu’ub i busuruf Egypt isan i’aiwob.
19 Añña am̃chaʼtaret̃paʼ nanac mueroc̈htatyesonay yatañneshañ. Oʼ nanet ñoñets att̃och pamoʼmtayetpaʼ oʼch aʼypoʼñet puechemeret̃oll aʼyo. Añecpoʼch atet̃ peñet att̃och muetsatachet puechemeret̃oll. Allochñapaʼ amach nanac mereto.
19 Ata a’agir ifufuwih, biyababan kakafin anababatun itih, eokikinih hai kek sosof hisrouwen hi’in himorob.
20 Eʼñe allempopaʼ oʼ eñalleta Moisés t̃arraña Yomporpaʼ eʼñe cohuen entaneʼt̃ Moisés. Pamoʼmteʼpaʼ eʼñe aʼnahua cohueʼ maʼpm̃a arrorr all paʼpacllo.
20 “Nati ana veya’amaim Moses tufuw, kek ana itinin gewasin maiyow. Baremaim hinah tamah hibunwa’ir ma sumar etei tounu na’atube sawar.
21 Allempoñapaʼ oʼ c̈hap allempo amach errot̃eno cohueñeto paʼpacllo aʼnahua. Allempopaʼ aʼypoʼñet aʼyenet̃. Añña am̃chaʼtaret̃ Faraón poʼseñpaʼ ahuoʼ huapa all neñet ahuoʼ entos, nanac amueroc̈hen eñch, allent̃a aner att̃och ñañrecha. Att̃eñapaʼ oʼ atarrtach paʼpacllo atet̃ ñerraʼm puechoyor eʼñe ño.
21 Imaibo barene hibotait titit ana veya, Pharaoh natun babitai natunamih bai ituw ra’at yen orot matar.
22 Ñeñt̃oʼmarña Moiséspaʼ ayc̈hataret̃ta ora allpon ñeñt̃ atet̃ eñotyeseʼt̃ egiptoʼmarneshaʼ. Nanac eñotañteʼt̃ ñerraʼm allempo eñoseʼt̃, nanac eñotañteʼt̃ ñerraʼm allempo es p̃aʼyeseʼt̃.
22 Egypt ana ukwar rerekab etei Moses hi’obaiy so’ob, naatu ana tur ana sinafumaim eo sisinaf etei i fairih.
23 ’Allempo c̈hap paʼtatsoch c̈harraʼ poʼcharña Moiséspaʼ nanac yerpaneʼt̃ pamoʼtseshaʼ ñeñt̃ara israelenaʼtarneshaʼ. Atarr secheʼt̃ oʼch ab̃chenanetaʼ. Allempoña parrochpaʼ oʼ ahuoʼ alloʼtsaʼyen pamoʼtseshaʼ.
23 “Moses ana kwamur etei 40 na’atube baib ana maramaim ana not bogaigiwas tit ana sabuw Israel inananawanih.
24 Oʼña c̈hap allpaʼ all entosan puesheñarr egiptoʼmarneshaʼ nanac coñchatenan puesheñarr israelenaʼtar. Ñañapaʼ oʼ moñsosana pamoʼts. Oʼ c̈hote huomencpaʼ c̈ha rroma. Att̃o chemnatanaña pamoʼts.
24 Tit inan Egypt orot ta Israel orot boborabirab itin, basit na ibais wasfafar naatu anasa bow Egypt orot rab morob.
25 Añña Moiséspaʼ otapañ pamoʼtseshaʼpaʼ eʼñech cohuen entapet. Otapañ oʼt̃eʼ eñochet Yompor mueñeʼ att̃och aʼqueshp̃atan pamoʼtseshaʼ. T̃arraña ñetpaʼ ama eseshayeʼ pocteʼ entaye.
25 Moses not eo, ‘God ana baibais ayu wanawana’umaim esisinaf au sabuw boro hina’itin hinaso’ob, baise men hi’itinimih.’
26 T̃arroʼmar tsapat̃ñapaʼ alla ahuenerr, allempopaʼ oʼ entuenanerr epsheña pamoʼtseshaʼ c̈hoʼ orrotenet eʼñe ñañeñeta. Ñañapaʼ mueneñ oʼch amoʼtstaterranet, atet̃ otanet: “Esuañacaʼ masheñneshachaʼ sottenña arr. Añña pocteʼ eʼñech semoʼnasheñ sep̃annena.”
26 Marto Israel orot rou’ab hairi hibiyow itih, basit na fafar naatu iuwih, ‘Kwa airi i ain uf, aisim taiyuw kwabiyow?’
27 Ñeñt̃ cheteneʼ pamoʼtspaʼ oʼ aʼmchech Moiséspaʼ ñañapaʼ atet̃ ot: “Eseshaʼhuañacaʼ peneneʼña p̃a am̃chaʼtaret̃ arr yocop. Eseshaʼhuañacaʼ p̃oteneʼ oʼch p̃aʼtsrreʼmoc̈hta arr.
27 Baise orot ta biwa’an kakafene Moses rukouw eo, ‘O aki bainabatani naatu baibabatiyi isan yait rubini?’
28 Ñatoʼ añt̃eʼ pemnen oʼch pemtsan nam̃a atet̃ pepeʼ muetseʼ egiptoʼmarneshaʼ ellerro.”
28 ‘O kukokok ayu ina’asbunu fai Egypt orot ia’asabun na’atube?’
29 Allempoña oʼ eʼman añ ñoñets Moisésñapaʼ oʼ yeta puem̃chañot̃. Oʼ ahuoʼ aʼyo alloʼtsen pats paʼsoʼcheñ Madián. Oʼ yec̈haʼhuerra allap̃ar. Allñapaʼ all senaʼtapaʼ oʼ chemereʼt epsheña.
29 Moses iti tur nonowar ana veya Egypt ihamiy bihir in tafaram wabin Midian imaim ma, nati’imaim touman orot na’atube ma’am natunatun orot rou’ab hitufuw.
30 Oʼ alla oterraneterr Esteban, atet̃ ot:
30 Kwamur 40 sasawar ufunamaim oyaw Sinai sisibinamaim arar yan tounamatar Moses isan irerereb wairaf na’atube wa’ab wanawanan to’ab.
31 Ñeñt̃ entos Moiséspaʼ atet̃ ot: “¿Est̃eʼ huortetsña t̃arro?” Eʼñe c̈hapatsa allameʼtets oʼch enteñaʼpaʼ oʼ eʼman ñoñets. Partsepaʼt eñets, atet̃ och:
31 Moses iti wairaf to’ab i’itin ana veya ana kasiy ra’at, naatu itinbunai isan na biyubin auman Regah fanan nowar;
32 “Napaʼ ñeñt̃en Poʼyomporer pen amaʼt p̃atañneshañ ñeñt̃ara Abraham ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob.” Moiséspaʼ c̈ha yoren. Puem̃chañot̃paʼ ama cohuano huorteʼ.
32 ‘Ayu i o uwatanah hai God, Abraham ana God, Isaac, naatu Jacob.’ Moses yan wanawanan birubir fafar an uman hioror naatu men karam boro tanuw ta’itin.
33 Yomporñapaʼ atet̃ otererr: “Pem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ perrot̃eʼt pesapat t̃arroʼmar all p̃at̃enpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼ nanac Parets t̃arroʼmar alloʼtsenen na.”
33 Imaibo Regah eo, ‘A ana sumasum kubosair anayabin iti kamar i kakafiyin yan kubatabat.
34 Oʼ alla oterrerr Yompor: “Napaʼ nenteñ att̃o mueroc̈htatennanet ñeñt̃ nechemereshaʼ nepen ñeñt̃ara israelenaʼtar. Napaʼ neʼmuenanet atet̃ yahuanrrortenet. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ nohuapa oʼch naʼqueshp̃atanet. T̃eʼñapaʼ oʼch nemñap̃ p̃a Egipto.” Añpaʼ ñeñt̃a atet̃ otan Yompor Moisés.
34 Ayu au sabuw Egypt imaim bai’akir kakafin maiyow hibaib aitih, naatu hitef hirererey anowar, imih rufamih botaitih isan are ana. O kuna aiyafari kumatabir maiye au Egypt.’
35 ’Añña Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ orrtetsa all huorten tsachmopaʼ ñeñt̃ña eñotateʼ Moisés atet̃ muenen Yompor. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Yomporpaʼ ahuoʼt llesensan Moisés oʼ alla mueñer pamoʼtseshesho ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsa ñocpuet ñam̃a ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atahuet allot̃ amueroc̈htataret̃teteʼt̃. Añ ñeñt̃ara Moisés ñeñt̃ ama pocteyeʼ ento ahuaña pamoʼts ñeñt̃ otet ahuaña: “Eseshaʼhuañacaʼ peneneʼ p̃a am̃chaʼtaret̃ arr yocop. Eseshaʼhuañacaʼ p̃oteneʼ oʼch p̃aʼtsrreʼmoc̈hta arr.”
35 “Moses i orot ta’imon Israel sabuw hikwahir hiu, ‘O yait rubini aki bainabatani naatu baibatiyi isan?’ Nati orot ta’imon sabuw bainabatanih naatu rufamih botaitih isan God taiyuwin ana tounamatar iyafar na wa’ab toto’abamaim irerereb Moses fair itin.
36 Añ ñeñt̃ara Moisés ñeñt̃ anerrahuet Egiptot̃. Ñeñt̃ara Moiséspaʼ orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto all Egipto. Ñam̃a saʼpot̃ ñeñt̃ Tsasasen all orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto, att̃o eñotatanet añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ pena Parets. Ñam̃a all chopeñeʼchen amarat̃oʼmar paʼtatsoch c̈harraʼ char Moiséspaʼ all orrtatyesanet ñeñt̃ ama puentareto. Añpaʼ ñeñt̃ eñotatanet atet̃ penaña Parets.
36 Sabuw nawiyih Egypt hihamiy hitit, naatu ina’inan men hi’i’itah efa’efanin Egyptamaim, Red Sea imaim, naatu kwamur 40 arar yanamaim iwa’an hi’itah.
37 Añ ñeñt̃ara Moisés ahuat̃paʼ oʼ otan israelneshaʼ atet̃: “Yomporpaʼ orrtaterrnaschaʼ puesheñarr ñeñt̃chaʼ aʼm̃terreʼ Parets poʼñoñ, ñeñt̃ara ñeñt̃ eʼñe samoʼts sepen eʼñech att̃ecma orrtaterr eʼñe atet̃ orrtatenen nam̃a. Ñeñt̃chaʼña c̈hocma seʼm̃ñoterrña sa.”
37 “Iti orot Moses i boun Israel sabuw hai tur eowen, ‘God boro dinab orot kwa wanawananamaim a orot ta niyafar nan, ayu biyafaru na’atube.’
38 Amaʼt allempo yatañneshañ chopeñeʼcheteʼt̃ amarat̃areropaʼ añña Moisés alloʼtseneta parro amaʼt allpaʼ c̈hocmach apc̈heteʼt̃ Yomporecop. Ñapaʼ alloʼtsena aspent̃o Sinaíp̃no allempo orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ eñoranaʼtaya ñam̃a oʼ yec̈hach ñoñets alloch eʼñe yocrra Partsocop. Ñeñt̃ña ñoñets allempo puerrerra Moisés aspent̃ot̃paʼ oʼ yec̈hatuerran ñam̃a pamoʼtseshaʼ.
38 Iti orot Moses Israel sabuw bairi kou’ay hibai arar yanamaim hibat naatu ata a’agir bairi Sinai oyawemaim tounamatar tur yawasin bai re itin naatu ya’abun it isat rena.
39 ’T̃arraña amaʼt atet̃ peʼt̃ Moiséspaʼ yatañneshañpaʼ ama mueneteʼt̃e oʼch ameʼñyet Moisés. Ama eseshayeʼ pocteyeʼ entayeʼt̃e. Eʼñe pueyoc̈hretopaʼ atarroʼ mueneteʼt̃ oʼch alla puerrerret Egipto.
39 Baise it ata a’agir fanan men hibosiyasiyar, naatu fanan hikwahir hikokok i mi’itube hitamatabir maiye hitan Egypt hitatit.
40 Amaʼt allempo aspent̃oʼtsen Moiséspaʼ yatañneshañpaʼ atet̃ otoñet paʼmoʼnasheñ Aarón: “T̃eʼpaʼ oʼch peyec̈hcatonay ñeñt̃chaʼ yeyoser yeperr ñeñt̃chaʼ yanerreʼ alla Egipto. Añ Moisés ñeñt̃ yanmueʼ Egiptot̃paʼ yapaʼ ama yeñoteñe, taʼ, ¿errat̃eʼ oʼ ahuoʼ?”
40 Imih Aaron hiu, ‘Aki akokok god ta kusinaf au nai i’iyon ebonawiyi. Moses Egyptane nawiyi atitit men aso’ob abisa isan matar.’
41 Allempoñapaʼ oʼ yec̈hcatanet ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ añ ayec̈hcataret̃ oro. Oʼ muetset carrnero oʼ neññañetaʼ eʼñe ñesho. Nanac cohuen entet ñeñt̃ yec̈hcatet eʼñe potot̃.
41 Nati ana veya’amaim aibat ta cow natun ana yumatabe hibu’ur. Naatu sibor hibow hina sawar i umahimaim hisinaf mamatar ana sibor hiyai naatu ana hiyuw hibow hiyasisir.
42 Allempoña Yomporpaʼ oʼ aʼypoʼñaʼnmanet, oʼ muenatanet att̃och muechatseʼtet ñeñt̃ yec̈hoyoʼtam̃peneʼ amaʼt arrorr ñam̃a ranto. Oʼ pet atet̃ quellquëʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Añmapaʼ ñeñt̃ quellquëʼt̃ ahuat̃, atet̃ ñerraʼm Yompor otets:
42 Baise God mafutih, naatu mar ana sawar kwafirih isan ibasit. Dinab orot hai Bukamaim hikikirum na iturobe,
43 Añ seyomporer sepen poʼpoñ, ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ soten alloʼ yec̈hena seyoser ñeñt̃ sesochen Moloc. Amapaʼ atet̃ ñerraʼm ayec̈hcataret̃ rantomaʼt̃ ñeñt̃ soten añmapaʼ seyosroʼ ñeñt̃ sesochen ñam̃a Refán. Shonteʼ ayec̈hcataret̃ec̈hno ñeñt̃ seconcorpanaʼtena. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nemñas nanac allap̃ar, all Babilonio. Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ.
43 Kwa i god Moloch ana sis kwa’abar kwareremor,
44 Oʼ alla oterraneterr Esteban, atet̃ ot:
44 “Ata a’agir God ana sis arar yanamaim hiyai hima’am i God ana itinin nati’imaim bairi hima’am. Nati sis i God mi’itube Moses iu bi’obaiy na’atube naatu God yayakitifuw na’atube hiwowab.
45 Allempo rromanom Moisés puechopeʼchpayopaʼ oʼ naʼnmet Josué ñeñt̃chaʼ anmueʼ yatañneshañ. Apaʼnmet ñam̃a shetamtsopoʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈hapachet alloʼtsenoʼ pats ñeñt̃ otaneteʼt̃ Yompor ahuat̃ot̃eñ oʼch apanet. Poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ Yomporpaʼ oʼ mueñoʼtuerranet att̃och yatañneshañpaʼ oʼch yec̈haʼhuerret all. Allempopaʼ oʼ c̈hapatet all shetamtsopoʼ allecma apc̈henet Yomporecop. Shetamtsopahuopaʼ allecma apc̈heteʼt̃ t̃arrempohua allempo orrta David.
45 Nati ufunamaim, ata a’agir sis tamahinah biyahine nan hibai hi’abar Joshua babanamaim bonawiyih bairi hirun sabuw afa hai tafaram God nunih hititit i hai tafaram hibai. Naatu nati sis i ma’am David ana veya’amaim tit.
46 Allempo orrta Davidpaʼ ñapaʼ eʼñe cohuen enteñ Yompor. Ñañapaʼ oʼ enaman Yompor pocteʼt̃eʼ enteñ oʼch yec̈hcatoñ paʼpaquëll ñeñt̃ eʼñe cohuen echarr. Mueneñ oʼch yec̈hcatan Yompor paʼpaquëll, ñeñt̃ara Poʼyomporer peʼt̃ ñam̃a paʼtañ Jacoboñ.
46 David ana baibais gagamin na’in God biyanane bai, imih ifefeyan bar tawowab. Jacob ana God isan
47 T̃arraña amaʼt mueneñeñ ñapaʼ Yomporpaʼ ama mueno. Añña muenatoñ puechemer Salomón, ñach t̃omateʼ paʼpaquëll.
47 baise iti bar i Solomon wowab.
48 T̃arraña Ñeñt̃ nanac Paretspaʼ ama yec̈heno pocollo ñeñt̃ yeyec̈hcaten ya, arromñat̃ey. Amaʼt atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, atet̃ ñerraʼm Yompor eñets, atet̃ oten:
48 “Baise Auyomtoro’ot ana God i men orot bar tewowowabimaim ema’ama’amih, dinab orot eo kikirum na’atube.
49 Napaʼ nanac Partson. Napaʼ nenten enet atet̃ ñerraʼm neconañ, patsñapaʼ nenteñ atet̃ ñerraʼm allchaʼ nenen netac. Errot̃enohuachñacaʼ seyec̈hcatonña pocoll allchaʼ neyc̈ha. Ama nepallteno allchaʼ neyc̈ha, atet̃ oten Yompor.
49 ‘Mar i ayu au urama’ama,
50 Napaʼ nehuamencot̃ neyec̈hcatua ora allohuen ñeñt̃ sentyen. Añpaʼ allohua atet̃ ot Yompor.
50 Sawar iti kwanotanot men ayu asinaf himatar?’
51 Alla oterraneterr Esteban:
51 “Kwa i dogor fokarih naatu dogor wanawanan gugumin naatu tain gugurih God ana tur men kwanonowar! Kwa i a’a’agir ah kwabat, mar etei Anun Kakafiyin kwarurukouw!
52 Amaʼt allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ satañneshaññapaʼ c̈ha mueroc̈htatyesaneteʼt̃. Amaʼt ahuat̃ allempo ama orrtenaʼ Jesúspaʼ ñeñt̃ aʼpot̃ayeʼt̃ att̃o esempohuañen oʼch huapa Cristo ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets, ñeñt̃paʼc̈hoʼña satañneshañpaʼ c̈ha muetse. T̃eʼpaʼc̈hoʼña añ Cristo ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es petspaʼ ahuoʼ sepom̃ sam̃a att̃och semtsach.
52 Kwa a’agir dinab orot marasika hima’am etei hirouw hi’a’akirih, nati dinab oro’orot i marasika iti orot gewasin nan isan hikurereb. Baise kwa uwatanah hirouw himorob, naatu boun kwa iti orot gewasin nan baban kwao kwarab morob.
53 Alla oterraneterr Esteban:
53 Kwa i God ana ofafar tounamatar hiyafar re’er kwabai, baise men kwabobosiyasiyar!”
54 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuet atet̃ ot Estebanpaʼ nanac atsrreʼmatanet. Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ c̈ha rrasoʼtyeset paʼs.
54 Kaniser hima Stephen eo hinonowar yah so’ar gagamat bufutih hikarmusiyan himisir
55 Allempo Estebanpaʼ eʼñe chorreña Parets Puecamquëñ. Ñañapaʼ oʼ cohuaʼ enonet̃, allñapaʼ all entan Yompor poʼcohuenña. Entan Jesús eʼñe poʼpartsoteñot̃ all t̃en Pompor poʼcohuenrot̃.
55 Baise Stephen God Anun Kakafiyin biyan etei karatan batabat au mar nuwra’at God ana marakaw itin naatu Jesu sisibin asukwafune batabat itin.
56 Allempoñapaʼ oterrerr Esteban:
56 Basit eo, “Kwanuw ra’at! Ayu mar ana etawan botawiy Orot Natun God ana asukwafune bat ai’itin!”
57 Acheñeneshaʼña paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ rranareʼtet. Puerranareʼteñot̃etpaʼ mopaquetaʼtyeset, oʼ matrraʼtet ñesho att̃och oʼch rromuet.
57 Fanah aumetawat hiwow tainih higibud, imaibo etei au ta’imon hinunuw hibai
58 Oʼ rromuetpaʼ oʼ anmet aʼyenet̃ all ama eñalle pocoll allchaʼ rrolleʼchet. Ñeñt̃chaʼ rrolleʼteʼpaʼ oʼ rrotrraʼtyeset paʼshtam, oʼ naʼyeset eʼñe alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ huepueshameñ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Saulo.
58 hitain hitit bar merar gagamin ufunane hitaiy re kabayamaim hirab, orot iyab baifuwenamaim sif hirurubon, hai faifuw nati orot boubun wabin Saul anamaim hiya.
59 Allempoñapaʼ rrolleʼchet. Rrolleʼchetpaʼ Estebanñapaʼ oʼ maʼyochapaʼ, atet̃ ot:
59 Kabayamaim hibat hirabirab auman Stephen Regah isan ifefeyan eo “Regah Jesu ayubu kubai!”
60 Allempoñapaʼ concorpa. Concorpapaʼ eñora huomenc, atet̃ ot:
60 Sun yowen fanan aumetawat erererey auman i wow eo, “Regah abisa ayu isou tisisinaf hai
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.