Atos 5
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 T̃arraña eñall poʼpsheñeñ ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼt̃ poʼpoñ, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Ananías epuet puet̃apor ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Safira. Añña Ananíaspaʼ oʼ vendan allpon poʼpatseñpaʼ
1 Orot wabin Ananias aawan Sapphira hairi auman hai sawar turin hiya’aitit sabuw hitubun.
2 oʼ huapatan quelle, aposan ñeñt̃ allsensaret̃. T̃arraña ama orayeʼ huapatuano quelle c̈hach shequënet. T̃arroʼmar ñet epuet puet̃aporpaʼ atet̃ aʼpoctachet oʼch yoret allpon quelle eʼñe ñocpuet.
2 Naatu kabay turin i botan, aawan i so’ob, naatu i ana baibasit auman iwa’an, turinawat bai in tur abarayah nahimaim ihouw ra’iy.
3 Allempoña aposan allsensaret̃ ñeñt̃ oʼ allponam̃a quellepaʼ, Pedroñapaʼ atet̃ och:
3 Peter Ananias isan eo, “Aisim Satan not kakafin dogor wanawanan yaru’uy Anun Kakafiyin matanamaim ifuwen, a me hitutubun kabay turin o isa ibotan?
4 Ñeñt̃ pepatseñpaʼ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ p̃o. T̃arraña ñerraʼm ama p̃a muenatsñe oʼch pevendeñpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteñ. Ñam̃a amaʼtchaʼ pevendeñpaʼ ñerraʼm ama p̃a muenatsñe oʼch p̃apyeñ ora allpon quelle ñeñt̃ p̃agappaʼ, ñeñt̃ eʼñe pocteñ ñam̃a. ¿Errot̃enot̃eʼña p̃oct̃apeʼchña atet̃ peyoc̈hro? Ama yapt̃eyeʼ pemnenñe oʼch peshcaʼyeñ, Yomporeʼnaña pemneñeñ oʼch peshquëñ ñam̃a.
4 Inaso’ob iti me i o nowa, baise o a baibasitamaim sabuw hitubun, naatu sabuw hitutubun ufunamaim iti kabay i o nowa. Aisim iti na’atube isinaf? O men orot ifuw, baise God ifuw.”
5 Allempoña Ananíaspaʼ ñeñt̃a eʼmuapaʼ at̃acoʼrocheʼ eʼñe allpaʼ oʼ rroma. Añña poʼpotantañ acheñeneshaʼ allempo eʼmareʼchetpaʼ nanac yorenet huomenc.
5 Ananias tur iti nonowar ana maramaim an uy re morob, sabuw etei’imak tur iti hinonowar hai hibir ra’at.
6 Añña yacmaneshaʼ ñeñt̃ poʼnareʼpaʼ oʼ huapuetpaʼ ñetñapaʼ ep̃atseʼchet ñeñt̃ rromats oʼ anmet aʼyo all pampueñetaʼ.
6 Oro’orot boubuh hina hirun biyan hibai hisum hibai hin rahemaim hiyai.
7 T̃ematenpaʼ oʼ huapa ñam̃a puet̃apor ñeñt̃ rromats. Ñapaʼ ama eñoteñe oʼt̃eʼ rroma puerrollar.
7 Three hours na’atube sasawar ufunamaim aawan babin na tit, i men so’ob Ananias isan abisa mamatar.
8 Allempo huapa Pedroñapaʼ oʼ aʼp̃t̃oʼtap̃:
8 Peter babin ibatiy, “Ku’o gewas anowar, aaw airi a me hitutubun baiyanaban ana fofonin iti kwabai?” Babin iya’afut eo, “Me hitutubun ana baiyan etei i nati.”
9 Pedroñapaʼ atet̃ otererr:
9 Peter babin isan eo, “Aisim aaw airi kwaibasit, Regah Anunin kwarutubun? Oro’orot iyab o aaw hibai hin hiya’iy i nati etawanamaim tebatabat o hina’abar kwananamih.”
10 Eʼñe allempocma puet̃aporpaʼc̈hoʼña oʼ t̃acoʼra ñam̃a eʼñe alla Pedresho, oʼ rroma ñam̃a. Allempo beʼt̃osc̈haʼtuerr ñeñt̃ anmueʼ puerrollareñ, allñapaʼ entuerrñañet puet̃aporpaʼc̈hoʼña oʼ rroma. Ñapaʼc̈hoʼña anmetpaʼ oʼ pampueñetaʼ aʼyo epuet puerrollareñ.
10 Mar ta’imon babin Peter anamaim ra’iy rab morob, oro’orot boubuh hina hirur babin morob inu’in hi’itin hi’abar hin aawan sisibinamaim hiyai.
11 Atarr mechaʼnaʼtet allohuenet ñeñt̃ pameʼñeñot̃ apc̈hetsa, amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼmareʼteʼpaʼ c̈ha yorenet nanac. Añpaʼ ñeñt̃a allohua atet̃ p̃a Ananíasoñ.
11 Sawar iti mamatar ekaleisia sabuw naatu sabuw afa auman iti tur hinonowar hi’oror sa’irih naatu hai hibir ra’at.
12 Añña ñeñt̃ Jesús puellsensarpaʼ nanac orrtateteʼt̃ Yompor poʼpartsoña, amaʼt ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ ama puentare att̃och eñochet añmapaʼ Partsepaʼt. Añña ñeñt̃ parro ameʼñenetpaʼ arr apc̈henet all ocheteʼt̃ Salomón Popellrraro.
12 Tur Abarayah ina’inan naatu baifofofor moumurih maiyow sabuw wanawanahimaim hisisinaf. Naatu baitumatumayah hai rou’ay mar etei i Solomon ana sebosebomaim hiruru’ay.
13 Poʼpotantañ acheñeneshaʼ amaʼt eʼñe pocteʼ eñcheteʼt̃ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ, allempoña ñet puem̃chañot̃etpaʼ ama apc̈herreto parro.
13 Orot babin ufunane men karam boro hitakofanih, basit baitumatumayah hai gewasih isan sabuw wabih hibobora’ara’ah.
14 Allempoñapaʼ alloʼna atonetnena poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼña. Shonteʼ oʼ ameʼñana Yompor, amaʼt coyaneshac̈hno ñam̃a yacmaneshac̈hno.
14 Naatu orot babin iyab Regah hibitumatum hina hirun kou’ay yayababar yen ra’at.
15 Añña ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ oʼ anmet aʼyenet̃ allecma chopeñeʼchenet. Allñapaʼ oʼ p̃anrraʼtyesoset topantso, ñam̃a puesheñaʼtetspaʼ ñatoʼ ora poʼmayeʼna. T̃arroʼmar anmaret̃etyeset allecma chopeñeʼchenet allochñapaʼ ñerraʼm macheʼ huena Pedropaʼ eshecchaʼ amaʼt paʼchoyesheʼma poʼpomaʼmteñapaʼ c̈hapchaʼ ñesheto, ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch correrret.
15 Rou’obow nati’imaim sabuw sawusawuwih hi’abaren hitit ef gagamih yah emo’em afe’eh naatu ir yah hi’i’inuwih, saise Peter tanan ana youn afa tafahimaim tarabon isan.
16 Ñam̃a amaʼt allampañot̃ Jerusaléñot̃paʼ huapatoñ acheñeneshaʼ atsnañet̃ec̈hno ñam̃a amaʼt ñeñt̃ chorrena oneñet̃. Allochñapaʼ allohuenetpaʼ oʼch corraʼhuerret.
16 Sabuw rou’ay gagamin maiyow hiru’ay, naatu bar merar afa Jerusalem sisibinamaim hima’am hai sabuw sawusawuwih naatu afa afiy kakafih hitoun buriburih hima’am hibuwih hinan etei’imak hiyayawasih.
17 Allempoñapaʼ ñeñt̃ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ eʼmoñeʼtan allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ parro eʼñe att̃ecmuet cot̃apeʼchenet ñeñt̃ otenet saduceoneshaʼpaʼ oʼ eʼmoñeʼchet ñeñt̃ ameʼñetsa. T̃arroʼmar sopeʼchapretenetñaʼ, acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen enteñet ñeñt̃ ameʼñetsa.
17 Firis Gagamin ana ofonah etei naatu Sadducee hai kou’ay bairi hibusuruf tur abarayah isah yah so’ar hibobowen, naatu sinafumaim hiyai.
18 Allempoña allsensaret̃neshaʼpaʼ rromueñetpaʼ oʼ abeʼt̃aret̃tet cárcelo eʼñe allecma abeʼt̃eñet acheñeneshaʼ.
18 Tur Abarayah hibow hifatumih naatu hibuwih hin dibur bar gagaminamaim hiyariyih.
19 T̃arraña amaʼt abeʼt̃aret̃tetpaʼ tsapoñapaʼ oʼ huapanet Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa pueʼntañot̃ oʼ toram̃perranet, oʼ c̈hapaterranet aʼyenet̃paʼ atet̃ otanet:
19 Baise gugumin wanawanan Regah ana tounamatar na etawan etei botawiyen tur abarayah iunawiyih hitit, iuwih eo, Tounamatar tur abarayah dibur barane botaitih|alt="angel frees the apostles from the prison" src="cn01911b.tif" size="col" loc="Act 5.19" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="5.19-20"
20 —Añ poctetsa oʼch ahues Parets paʼpacllopaʼ oʼch sat̃omos all oʼch seserrpareʼtach allohuen acheñeneshaʼ ora atet̃ yocrrena etserra cohuen Partsocop.
20 “Kwanan Tafaror Bar gagamin wanawanan kwanabat iti yawas boubun ana tur tutufin sabuw etei hai tur kwana’owen.”
21 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuetpaʼ eʼñe ahuat̃ecma ahuaʼmuenet Parets paʼpacllo, oʼ beʼt̃osc̈haʼtoset, allña yec̈hataʼmuenet.
21 Mar sibisib auman tur abarayah Tafaror Bar wanawanan was efanamaim hibusuruf sabuw hi’obaibiyih.
22 T̃arraña allempoña c̈hap cárcelo ñeñt̃ mueñenetpaʼ ama es entosetoña cárcelo. Oʼ puerrerretpaʼ atet̃ otueret am̃chaʼtaret̃neshaʼ:
22 Baise hina dibur baremaim hititit hibouyuwih naatu ma’utenayah hai ukwarih himatabir maiye hina hai tur hio’wen hio,
23 —Yapaʼ allempo yec̈hap cárcelopaʼ oʼ yentos cárcel eʼñe poctacma echarr ayottam̃p̃saret̃, ñam̃a ñeñt̃ cohuam̃peneʼpaʼ alla t̃omc̈henet allot̃ beʼt̃enet. T̃arraña allempoña toretpaʼ, oʼponoñapaʼ ama eseshaʼ eñalle amaʼt puesheñarra.
23 “Aki an dibur bar atitit etawan etei i tufatufbonen naatu etawan ma’utenayah auman hibatabat ai’itih, baise etawan abobotawiyen i men yait ta nati bar wanawananamaim atita’urimih.”
24 Allempoña ñeñt̃a eʼmua am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ poʼcap̃táner penet ñeñt̃ cohuam̃peneʼ Parets paʼpaquëll ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornanesharpaʼ ñetñapaʼ atet̃ otet:
24 Firis ukwarih naatu Tafaror Bar kaifenayan hai ukwarin iti tur hinonowar etei hai kasiy ra’at hio, “Iti orot isah abisa matar?”
25 Allempoñapaʼ huapa puesheñarr atet̃ otosanet:
25 Rubira’e orot ta na run eo, “Kwananowar oro’orot kwabow dibur kwaya’aya i Tafaror Bar wanawanan sabuw tibi’obaibiyih.”
26 Allempoña añña capitán ñam̃a ñeñt̃chaʼ yenpueʼpaʼ oʼ ahuanmuet alloʼtsen allsensaret̃neshaʼ. Oʼña c̈hapuetpaʼ oʼ ahuenanetaʼ eʼñe cohuenacma. T̃arraña ama errot̃ p̃aneto t̃arroʼmar capitánpaʼ c̈ha mechaʼtenan acheñeneshaʼ. Ñatoʼ c̈hoʼt̃eʼ rrolleʼchet.
26 Naatu kaifenayan ukwarin ana orot afa bairi hin tur abarayah hibuwih bairi himatabir maiye, men hifair o hikwararihimih, anayabin sabuw agimamaim borabirabih hirouw hibir.
27 Oʼña c̈hapaterranetpaʼ nosanet eʼñe alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Añña corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ atet̃ otanet:
27 Tur Abarayah hibuwih hina hirun Kaniser (Sanhedrin) nahimaim hibat naatu Firis Gagamin ibatiyih eo,
28 —Ahuañapaʼ amaʼt eʼñe echeʼc̈harro yotuas amach seserrpareʼtatsterrerro ñeñt̃ poct̃ap̃ña Jesús. T̃arraña sapaʼ ahuoʼt alla seserrpareʼtatuerrerr ñeñt̃ so soct̃ap̃ña. Amaʼt allohuen ñeñt̃ yec̈hetsa arr Jerusaléño oʼ alla seserrpareʼtatuererr. T̃eʼñapaʼ alloʼ seyohuerryerr ahuoʼ yemtsach añ Jesús.
28 “Aki tur fokarin maiyow ao fafari iti orot wabinamaim sabuw men kwani’obaiyih, naatu baise kwa abai’obaiyen i tit Jerusalem wanawanan sabuw etei tenonowar, naatu kwakok iti orot momorob ana ubar aki bain isan kwayayamatat.”
29 Allempoñapaʼ otanet Pedro ñam̃a ñeñt̃ epuet, ñetñapaʼ atet̃ ochet:
29 Peter naatu tur abarayah afa bairi hiyafutih hio, “Aki i God fanan anab men orot fanahimih.
30 Sapaʼ oʼ sepataʼpes Jesús tsacho att̃oña oʼ semtsatach. T̃arraña Pomporpaʼ ña tantaterreʼ. Añpaʼ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ Poʼyomporer peteʼt̃ ñam̃a ahuat̃ yatañneshañ.
30 It ata a’agir hai God Jesu kwa onaf tafanamaim kwa’onaf kwa’asabun momorob i morobone God bora’ah maiye,
31 T̃eʼña Pomporpaʼ oʼ nanac ahuamencat̃ peʼ, eʼñe poʼcohuenrot̃paʼ all partsoten. Allochñapaʼ att̃och cot̃apeʼchaterran israelenaʼtarneshaʼ ñam̃a att̃och cot̃apeʼcherret cohuen eʼñe etserra att̃och peretnerranet poʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ nan Jesús ñeñt̃chaʼ Yaʼqueshp̃atañer yepen.
31 God bora’ah yen uman ana asukwafune ima’an, bonawiyenayan naatu baiyawasayan matar, saise Israel sabuw hai ef nabotawiy dogor baikitabiren naatu notawiyen hinab.
32 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼña yapaʼ yaʼpot̃eññañ atet̃ pena Yompor. Yompor Puecamquëñpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ eñotatets. Ñeñt̃ara Puecamquëñ ñeñt̃ nennay yeyoc̈hro, allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña. Añpaʼ allohua atet̃ otanet Pedro.
32 Aki i iti sawar hai sifrubonayah, naatu sabuw iyab hibifanabow isan God Anun Kakafiyin bitih auman siftirurubon.”
33 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuet ñeñt̃ atet̃ ot Pedropaʼ añña am̃chaʼtaret̃neshaʼ nanac atsrreʼmatanet, atarr mueneñetañ ahuoʼch muetsuet ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼ.
33 Kaniser sabuw iti tur hinonowar ana veya, gagamat yen bufutih hikokok kwanekwan i boro tur abarayah hita’asbunih.
34 Allempoñapaʼ añña puesheñarr fariseo ñeñt̃ eʼñe parro aʼpoctatyeneʼ ñoñetspaʼ oʼ t̃omos att̃och eños. Ñeñt̃ t̃omosetspaʼ añ paʼsoʼcheñ Gamaliel, ñapaʼ ña ñeñt̃ yec̈hatets ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, t̃arroʼmar ñeñt̃ poʼtaruas pen. Ña allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen enteñet. Gamalielñapaʼ oʼ mueñatuerran allsensaret̃neshaʼ mameʼ aʼyenet̃.
34 Baise Pharisee orot wabin Gamaliel, ofafar bai’obaiyenayan, sabuw etei iti orot hikakakafiy, kou’ay wanawanan misir iuwih tur abarayah hibuwih hitit ufunamaim mar kafai hibat.
35 Ñeñt̃ epuet cot̃apeʼchatannenetpaʼ atet̃ otanet:
35 Naatu imaibo Kaniser iuwih eo, “Taituwau Israel, abisa iti orot isah kwayayakitifuw mata toniwa’an gewas kwananotabo kwanasinaf.
36 Sapaʼ amaʼt seyerpueñoña att̃o ahuaña oʼ orrta puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Teudas. Ñapaʼ atarr mueneʼt̃ oʼch ayochreshat̃ta. Shontoʼ acheñeneshaʼ ñatoʼ alloʼtsenoʼt̃eʼ cuatrocientos ñeñt̃ ameʼñata. Allempoñapaʼ allponmaterrerrpaʼ oʼ muetset. Ñeñt̃ña pueyochreshaʼpaʼ oʼ ahuanomyerret ñopaʼttsocmuet. Allempoñapaʼ oʼhuañ es cot̃apeʼchet.
36 Kwananot iti boro’omo Theudas tit orot gagamin ta rouw eorereb naatu oro’orot etei 400 na’atube hikofan, Baise hi’a’asabun ana veya ana bai’ufununayah etei hitaragiy nanabin hin, naatu ana kou’ay re rumoromorob sawar.
37 Allempoña allponmaterrerrpaʼ orrta ñam̃a poʼpsheñeñ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Judas ñeñt̃ galileoʼmarneshaʼ. Ñapaʼ t̃arrempo orrta allempo quellcatyenet paʼsoʼchñec̈hno am̃chaʼtaret̃esho. Ñapaʼc̈hoʼña tama yochreshaʼtana allpon acheñeneshaʼ. Allponmaterrerrpaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ chenca. Añña ñeñt̃ pueyochreshaʼpaʼ oʼ parratseʼtuerret.
37 Nati ufunamaim Judas Galilee orot sabuw hibiyab ana veya tit, sabuw bow kou’ay busuruf, baise i auman hi’asabun naatu ana bai’ufununayah hitaragiy nanabin hin.
38 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch saʼrroyer ñeñt̃ serrpareʼteneʼ ñeñt̃ atet̃ pena Jesús. Amach errot̃ sep̃atstaneto, t̃arroʼmar ñerraʼm eʼñe ñot̃ot̃eta poct̃ap̃ñot̃ atet̃ penetpaʼ ñeñt̃paʼ mameshapaʼ oʼch huañerr.
38 Isan imih abisa iti boun emamatar isan au’uwi, iti orot kwaihamiyih, naatu kwa’uwih ten, anayabin orot ana notane hinayakitifuw hinasisinaf na’at boro nasawar.
39 T̃arraña ñerraʼm poct̃ap̃ñetpaʼ Yomporeshot̃ huenapaʼ amach errot̃enot̃ sehuaporeʼtache. Ñatoʼ sapaʼ c̈ha seʼmoñeʼteññañ amaʼt Yompor poct̃ap̃ña. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ otan Gamaliel am̃chaʼtaret̃neshaʼ.
39 Baise Godane nanan na’at, kwa men karam boro kwana’otanih, kwa boro taiyuw God bairi kwanabiyow kwana’itin.”
40 Atet̃ cot̃apeʼchatanet Gamalielpaʼ eʼñe pocteʼ eñchet. Allempoñapaʼ alla agotaterran allsensaret̃neshaʼ. Allempoña huac̈herretpaʼ oʼ nalleʼtatanet am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼ nalleʼtatuanet am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ allot̃ñapaʼ otaret̃tet ñam̃a eʼñe echeʼc̈harro:
40 Tur Abarayah hi’afih hirun naatu hirouw. Imaibo tur fokarin maiyow hi’uwih naatu hiofafarih Jesu wabin men hinao rerereb, naatu hi’uwih hai au ubar hin.
41 Allempoñapaʼ oʼ ahuanenet, oʼ saʼneñet ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Eʼñe pocsheñeshocmañen ahuanenet t̃arroʼmar Yompor eʼñe pocteʼ entanet ñeñt̃oʼmar muenatanet oʼch mueroc̈htet ñocop.
41 Tur Abarayah Kaniser hihamiyih hitit naatu ereyasisir auman hin, anayabin Jesu wabinamaim hibi’akir i igewasin kwanekwan.
42 Allempot̃eñ pat̃eʼtets yet̃paʼ c̈hocmach yec̈hateteʼt̃ Parets paʼpacllo amaʼt ñam̃a eʼñe alla paʼpaclleto. Nanac serrpareʼteteʼt̃ att̃o Jesúspaʼ ña Cristotats.
42 Mar etei Tafaror Baremaim naatu hai baremaim sabuw hibi’obaiyih naatu tur gewasin Jesu Keriso isan sabuw hai tur hi’o’owen.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.