Atos 26

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Agripapaʼ atet̃ otan Pablo:
1 Agripa iu, “O i baibasit abit taiyuw isa inao.” Paul uman bora’ah naatu taiyuwin wasfafar eo,
2 —T̃eʼpaʼ nocshena am̃chaʼtaret̃e Agripa t̃arroʼmar eñall att̃ot̃chaʼ neños pesho nocop, añecop t̃arroʼmar c̈ha otteñeʼchenen judioneshaʼ.
2 “Aiwob Agripa, ayu i abiyasisir anayabin boun o namaim Jew sabuw abisa isan ayu ubar hibitu i boro ana wasfafaru anao inanowar. Paul aiwob Agripa isah ibibinan|alt="Paul speaking to crowd" src="cn01993b.tif" size="col" loc="Act 26.2" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="26.1-2"
3 Napaʼ nocshena t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ peñoch p̃am̃a atet̃ yeyc̈hena ya ñeñt̃ey judioneshay. Ñam̃a oʼ peñoch att̃ot̃ ama pat̃rrayeʼ yoct̃apeʼchyeno. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenamap̃ att̃och peʼm̃ñoten cohuen.
3 Iti ao i turobe, anayabin o i Jew sabuw hai binanakwar naatu hai ofafar iso’ob kwanekwan, imih o abifefeyani yatenanub inama ana’o inanowar.
4 ’Allohuen judioneshaʼpaʼ eñotuennet atet̃ nocrreʼt̃ ahuat̃, amaʼt allempot̃eñ neʼñalleta nenyo, ñam̃a amaʼt allempo cheshennaʼ allempo yeyc̈heʼt̃ Jerusaléño epan namoʼtsnaʼtarneshaʼ.
4 Jew sabuw etei ayu kek ana veya mi’itube ama’am i hiso’ob, ayu au yawas no aneika au tafaramamaim mi’itube ama’am ana Jerusalem atit ama’ama etei i hiso’ob.
5 Amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ eñotuaneteʼt̃ napaʼ fariseoneshan ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac etsoteneʼ cot̃ap̃ñats nanac echarr allo yoct̃apeʼchen Partsocop. Ñeñt̃ atet̃ entneteʼt̃ atet̃ nocrreʼt̃paʼ, atet̃chaʼñac̈hoʼ aʼmet̃aʼnetañ.
5 Ayu i manin maiyow bairi ama, imih ayu i hisu’ubu kwanekwan. Hinakokok na’at hina’orereb. Anaika ayu i Pharisee orot, kwafiren ana ofafar fokarin wanawanan i ayu ama, naatu men kafa’imo ofafar ta astu’ub.
6 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ arroʼtsenen att̃och saʼp̃t̃oʼtareʼten, att̃o napaʼ nameʼñena ñerraʼm yerromapaʼ Yomporpaʼ tantaterreychaʼ esempohuañen. Añmapaʼ ñeñt̃ara atet̃ otaneʼt̃ ahuat̃ Yompor yatañneshañ.
6 Naatu boun ayu iti ubar tibitu anayabin God ana’omatanen ai a’agir bitih imaim ayu nuhufot ama’am isan, ubar hitu bairi tao.
7 Amaʼt c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃ara ñeñt̃ yatañneshañ yepen ñeñt̃ chemereʼtyesahuetpaʼ, ñeñt̃ña poʼm̃renñetpaʼ eʼñe ameʼñaʼhuenet ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas. Ñeñt̃oʼmarña ñet t̃eʼpaʼ nanac maʼyoc̈hrenet Yomporecop—yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo. T̃arraña amaʼt atet̃ penetañ allohuen judioneshaʼpaʼ t̃eʼñapaʼ eʼmoñeʼtennet amaʼt napaʼ ñeñt̃ara nameʼñena atet̃ ameʼñenet ñamet. Att̃ot̃ña am̃chaʼtaret̃e Agripa otteñeʼchennetña t̃eʼ.
7 Iti omatanen i aki ai big etei 12 hibitumitum mi’itube hita’itin titurobe, imih fai mar dogoroh tutufin etei God hikwakwafir, naatu anayabin iti baitumatum isan. Aiwobomon, Jew sabuw ayu ubar hitu iti tao.
8 ¿Esoʼmart̃eʼ sapaʼ soten amach errot̃enot̃ tantaterrano Yompor arromñat̃neshaʼ?
8 Kwa Jew sabuw iyab iti kwabatabat aisim God sabuw murumurubih ibiyawasih baitutumin isan kwa isa efofokar?
9 ’Napaʼc̈hoʼña ahuañmoʼchapaʼ notenapañ ñatoʼ ñeñt̃t̃eʼ poctetsa oʼch yemueroc̈htach ñeñt̃ cot̃eneʼ Jesús poct̃ap̃ña ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ.
9 Ayu auman mat i na’atube anot, sawar moumurih na’in ata sinaf Jesu Nazareth mowan wabin ati’ib isan.
10 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nanac nemueroc̈htatyeseʼt̃ acheñ Jerusaléño ñeñt̃ ameʼñayeʼt̃ Jesús poct̃ap̃ña. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ nabeʼt̃ateʼt̃ cárcelo, t̃arroʼmar cornaneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetñapaʼ oʼ apnet orden ñeñt̃ecop. Ñam̃a allempo otyeseʼt̃ am̃chaʼtaret̃neshaʼ ahuoʼch muetsachet ñeñt̃ ameʼñenaya Jesús poct̃ap̃ñapaʼ, napaʼc̈hoʼña oʼchc̈hoʼ not, pocteʼñac̈hoʼ muetsetepaʼ.
10 Naatu nati na’atube Jerusalemamaim asinaf. Firis ukwarih biyahine fair abai God ana sabuw moumurih maiyow abow dibur aya. Naatu rouw morobomih teo ana veya ayu auman aibasit terouw temomorob.
11 C̈hocma nemueroc̈htataneteʼt̃ amaʼt judioneshaʼ poʼprahuoʼmar, ñam̃a nanacchaʼ nemneʼt̃ oʼch nachm̃areʼtach ñeñt̃ ameʼñatseʼt̃. Nanac natsrreʼmueñot̃paʼ noct̃areʼtaneteʼt̃ erracmañen anetsoʼmar.
11 Mar moumurih maiyow Kou’ay Bar efan tata’amaim abow biyababan aitih, naatu hai baitumatum baihamiyin isan a’okikimih. Na’atube hai baitumatum baigigimin isan a’okimih, naatu atit an menah tatabirih hai bar hai meraramaim bai akir kakafin maiyow aitih.
12 Alla oterraneterr Pablo:
12 Ana’an iti isan ayu firis ukwarih biyahine fair hitu hiyunu an Damaskas atit.
13 Ñam̃a am̃chaʼtaret̃e t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ ñeñt̃ atet̃ norrtoya allempo. Allempoña oʼ yec̈hapmoch Damasco allempopaʼ oʼ c̈hap pocto. Ñeñt̃ña nanac poptetsa entot̃paʼ machayot̃epaʼtchaʼ c̈hoyoʼtam̃p̃sapuen amaʼt ñeñt̃ epan nesen. Atet̃ poptenapaʼ metanenan atsneʼ.
13 Baise efamaim anan bi’auyit auman, Aiwobomon, marakaw no marane, mamarakaw men veya na’atube, marakaw kwanekwan re ayu au sabuw bairi anan tarbebera’uhi.
14 Allempoña yapaʼ alla yerrmopraʼyesa patso. Allempoña alla yerrmopraʼyena patsopaʼ, nañapaʼ oʼ neʼm ñoñets hebreyac̈ho ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Esoʼmareʼt Saule pemueroc̈htatennanña ñeñt̃ nameʼñenaya. Añpaʼ p̃añeña mueroc̈htatetsa. T̃arroʼmar c̈ha p̃ottena ñerraʼmrrat̃eʼ ashen ñeñt̃ eʼñe pat̃pareʼteñot̃ ñañeñachña atserrp̃atetsa.” Añpaʼ atet̃ oten ñeñt̃ norrtoya.
14 Aki etei’imak me yan are, naatu ayu orot fanan anowar Hebrew turamaim iuwu eo, ‘Saul! Saul! aisim ayu irabu kubia’akiru? Ayu kubi’a’akiru i o taiyuw biya irab kubi’a’afiy.’
15 Nañapaʼ not: “¿Eseshapeʼtña Ayochreshat̃e eñets?” Ñañapaʼ alla otnerrerr: “Napaʼ ñeñt̃en Jesúsen ñeñt̃ara pemueroc̈htaten.
15 Ayu aibatiy ao, ‘O yait Regah?’ Naatu Regah eo, ‘Ayu i Jesu, o irabu kubia’akiru.
16 T̃eʼpaʼ petanterra alla, ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼ norrta pesho att̃och oʼch nenap̃ p̃a, p̃ach t̃orratsa nocop, ñam̃a p̃ach aʼpot̃eʼ ñeñt̃ oʼ pentua t̃eʼ ñam̃a ñeñt̃chaʼ neñotatap̃ allempoch norrterrerr pesho.
16 Baise kumisir kubat, ayu o isa abirerereb ana rubini isou inabow naatu boun abisa isa mamatar sabuw afa hai tur ina’owen. Naatu abisa isa namamatar boro ani’obaiyi.
17 T̃eʼpaʼ oʼch nemñap̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayayeto, t̃arraña napaʼ c̈hocmach necuam̃p̃sap̃ ñerraʼm esempo oʼpatap̃a judioneshaʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye.
17 Ayu o a sabuw Jew umahine naatu Ufun Sabuw umahine boro anatafafari. Ayu abiyafari nati sabuw wanawanahimaim inan,
18 T̃arroʼmarchaʼ nemñap̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayayeñaʼ allochñapaʼ att̃och peserrpareʼtatuanet att̃och c̈hapanet pueyoc̈hro, att̃och oʼhuañchaʼ chopeʼchet checmeto. Añchaʼña oʼch alla chopeʼcherret puetaro. Ñam̃a att̃och oʼhuañchaʼ ahuamencat̃ p̃anet oneñet̃, añchaʼña ahuamencat̃ penahuet Yompor. Allochñapaʼ oʼch ameʼñaʼhuerrnet na, allempoñapaʼ nep̃retnaʼhuerranetchaʼ poʼchñar, att̃och oʼch parrocmatuerret eʼñe att̃ecma atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ oʼ naʼcohuentatua.”
18 matah inabotawiy naatu guguminane inanawiyih hinatit marakawamaim hinarun. Naatu Satan umane inabow God initin, saise bowabow kakafihine notawiyen hinab, naatu God ana rourubin sabuw wanawanahimaim hai efan hinab hinamare.’
19 Alla oterraneterr Pablo:
19 Nati isan Aiwobomon Agripa, ayu abisa marane re ai’itin men ai fanasair.
20 Ñanompaʼ oʼ neserrpareʼtatanet Damasco att̃och cot̃apeʼcherret ello cohuen Yomporecop. Allochñapaʼ oʼch p̃aʼyenet ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, att̃och yeñoch poʼñoc̈h oʼ cot̃apeʼcherret etserra. Att̃ecma neserrpareʼtatanet amaʼt Jerusaléño, ñam̃a ora erracmañen Judeoʼmar, amaʼt ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayaye.
20 Bowabow wantoro’ot i Damaskas imaim abusuruf naatu ana sabuw iyab Jerusalem hima’am isah atit, Judea wanawanan etei abinan naatu Eteni Sabuw wanawanahimaim auman a binan. Abibinan anayabin sabuw bowabow kakafihine God isan hitatatabir naatu hai bowabowamaim titurobe i dogor baikitabir hibai.
21 Att̃ot̃ña judioneshaʼpaʼ oʼ rromaʼnet Parets paʼpacllo oʼch muetsanetañ.
21 Ana’an nati isan Jew sabuw ayu Tafaror Bar wanawanan ana sebosebomaim hibuwu hifatumu rabu morobomih hiwa’an.
22 T̃arraña Yomporpaʼ ahuoʼt aʼnatna nanac att̃o t̃emeʼttsen nocrrena, att̃och neserrpareʼtach allohuen acheñeneshaʼ—amaʼt ñeñt̃ ama esosheʼmayaye, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃neshaʼ. T̃arraña ama añeyeʼ neyc̈hatenaneto ñeñt̃ ama cohuenayaye. Añña att̃ecma neyc̈hatenanet atet̃ serrpareʼteʼt̃ amaʼt ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Ñeñt̃paʼ amaʼt Moiséspaʼ atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo.
22 Baise God tafafaru yawasu ama ana it boun atit, imih o namaim abat orot babin kikimin yen in orot babin gagamin etei matahimaim abisa isou mamatar i ao’orerereb. Ayu au tur ao i dinab oro’orot naatu Moses sawar abisa mataramih hi’o inu’in mamatar imaim ao.
23 Ñeñt̃ara serrpareʼtataneteʼt̃ ahuoʼch huapa Cristo añ patsropaʼ nanacoʼch mueroc̈htachet, allot̃paʼ ahuoʼch rroma, t̃arraña ñapaʼ tanterrach. Att̃oʼchña tanterra ñanompaʼ oʼch aʼpuetarsam̃p̃sanet pueyoc̈her allohuen judioneshaʼ, ñam̃a amaʼt poʼpoñec̈hno acheñ.
23 Roubininenayan boro biyan nababan ni’akir naatu morobone, moroboyah wanawanahimaim i boro wan namisir marakaw ana yawas Jew sabuw naatu Ufun Sabuw isah nakurereb.”
24 Allempoña atet̃ eñen Pablo ñocoppaʼ, Festoñapaʼ atet̃ och eʼñe huomenco:
24 Paul iti na’atube taiyuwin wasfafar eo inan auman Festus Paul isan iwow eo, “O i kubikoko’aw so’obamaim nawiyi in kubikoko’aw!”
25 Pabloñapaʼ atet̃ och:
25 Paul iya’afut eo, “Ayu i men abikoko’aw, au Aiwobomon! Tur abisa ao i turobe hai yabih auman.
26 Amaʼt am̃chaʼtaret̃ Agripapaʼ eʼñe eñotueñ atet̃ noten. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ neyemcha ña t̃arroʼmar napaʼ neñoteñ, ñapaʼ oʼ entuon ñeñt̃ atet̃ nepena, ñam̃a t̃arroʼmar ama aʼnahua es nep̃aʼyeno.
26 Aiwob Agripa, ayu o namaim men erebir auman ao’omih, anayabin iti sawar etei o iso’ob, naatu sawar iti himamatar boro men karam nuhinaburumih. Anayabin iti sawar men ta umasusunamaim mataramih.
27 Am̃chaʼtaret̃e Agripa, p̃apaʼ ¿p̃ameʼñeñaʼt ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ? Napaʼ neñotenep̃ p̃apaʼ p̃ameʼñeña.
27 Aiwob Agripa o dinab orot kubitutumih? Ayu aso’ob o kubitumatum!”
28 Allempoña Agripapaʼ atet̃ otan Pablo:
28 Aiwob Agripa Paul iya’afut eo, “O kunotanot iti veya ta’imon o boro ayu dogorou inikitabir anan Kirisiyan anamatar?”
29 Pabloñapaʼ alla otererr: Amaʼt t̃ayecma amapaʼ tsapat̃onet̃paʼ napaʼ atarr nemneñ Yomporpaʼ oʼch ameʼñaterrp̃a, ñam̃a amaʼt allohuenes ñeñt̃es neʼm̃ñoteneʼ t̃eʼ. Atarr nemneñ oʼch sameʼñerra allohuenes atet̃ ñerraʼm na, t̃arraña amaʼtchaʼ att̃eseñ ñerraʼm na, sapaʼ amuepaʼchña ehuancaret̃eyayso.
29 Paul iya’afut eo, “Veya kabumin o veya manin ayu au yoyoban God isan i men o akis baise kwa iyab iti boun ao kwanonowar i mi’itube kwatan ayu ama’am na’atube kwatamatar. Baise men akokok hinafatum dibur hinayariyi kwanama.”
30 Allempoñapaʼ oʼ t̃omc̈haʼterret allohuenet—am̃chaʼtaret̃ Agripa, ñam̃a gobernador Festo, ñam̃a Berenice ñam̃a allohuen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen.
30 Naatu Aiwob orot, gawan orot Bernis, naatu sabuw afa hima’am etei himisir.
31 Allempoña ahuanerretpaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
31 Efan hima tur hinonowar hihamiy hitit, naatu taiyuwih turahinah bairi hibidudur hio, “Iti orot i men abisa ta kakafin sinaf boro namorob o dibur narun.”
32 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Agripa otan Festo:
32 Naatu Aiwob Agripa Festus isan eo, “Iti orot Caesar isan baifefeyanina’e tama’am, iti boun boro ata botait.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.